Skotning av färsk och hyggestorkad grot

ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 726 2010 Torbjörn Brunberg, Lars Eliasson och Hagos Lundström Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Ämnesord: Produktivitet, skogsbränsle, skotning. SKOGFORSK Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut arbetar för ett lönsamt, uthålligt mångbruk av skogen. Bakom Skogforsk står skogsföretagen, skogsägareföreningarna, stiften, gods, skogsmaskinföretagare, allmänningar m.fl. som betalar årliga intressentbidrag. Hela skogsbruket bidrar dessutom till finansieringen genom en avgift på virke som avverkas i Sverige. Verksamheten finansieras vidare av staten enligt särskilt avtal och av fonder som ger projektbundet stöd. FORSKNING OCH UTVECKLING Två forskningsområden: Skogsproduktion Virkesförsörjning UPPDRAG Vi utför i stor omfattning uppdrag åt skogsföretag, maskintillverkare och myndigheter. Det kan gälla utredningar eller anpassning av utarbetade metoder och rutiner. KUNSKAPSFÖRMEDLING För en effektiv spridning av resultaten används flera olika kanaler: personliga kontakter, webb och interaktiva verktyg, konferenser, media samt egen förlagsverksamhet med produktion av trycksaker och filmer. ISSN 1404-305X

Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Studieförutsättningar och studiemetodik... 2 Resultat... 4 Detaljerad analys av terminaltiden... 6 Diskussion... 7 Slutsatser... 8 Referenser... 9 Bilaga 1... 11 1

Sammanfattning Studien har genomförts i syfte att fastställa om skotning av färsk grot leder till en lägre tidsåtgång per skotat ton torrsubstans grot än skotning av hyggestorkad grot. De slutsatser som kan dras är att: Ingen direkt prestationsförändring vid skotningen är urskiljbar mellan den färska och torkade groten. Det är troligt att det finns indirekta effekter på prestationen på grund av ökat uttag vid skotning av färsk grot. Denna effekt fångas upp av variabeln uttag per ha i modellerna. Inledning Lösgrotsskotningen har utvecklats mycket under den senaste tioårsperioden. Framför allt har lastvikterna ökat, från 5 8 ton till 8 12 ton vid skotning av hyggestorkad grot. Det ökade utnyttjandet av skotarnas lastkapacitet har åstadkommits genom anpassade risreden, ankstjärtar och andra påbyggnader på skotarna. Lastutnyttjandet är fortfarande lågt och lastvikterna på en grotskotare är ofta mellan 65 och 80 % av tillåten lastvikt. Fortfarande finns det enstaka företag som utnyttjar samma teknik som för tio år sedan, med lastvikter på endast ca 50 till 70 % av skotarens lastkapacitet. Under de senaste åren har skotning av färsk grot i samband med eller strax efter avverkningen ( grön grot ) uppmärksammats som en metod för att rationalisera grotskotningen. Skotning av grön grot medför att det blir möjligt att samordna rundvirkes- och grotskotning och anses öka både grotuttaget per hektar och skotningsprestationen. Studier i Finland visar att den direkta höjningen av skotningsprestationen vid skotning av grön grot är liten, ca 2 %. Det kan dock finnas en betydande indirekt prestationspåverkan om uttaget per hektar ökar vid skotning av grön grot. Syfte Den föreliggande studien har genomförts i syfte att fastställa om skotning av färsk grot leder till en lägre tidsåtgång per skotat ton torrsubstans grot än skotning av hyggestorkad grot. Studieförutsättningar och studiemetodik Grotskotningen studerades på tre olika block utlagda på en och samma trakt öster om Åsbro (söder om Örebro). Trakten avverkades och virket skotades ut under de två första veckorna i juni 2010. Varje block var uppdelat på två 0,4 1,2 hektar stora ytor. Skotning av grön grot studerades på hälften av ytorna den 16 och 17 juni och skotning av brun grot på den andra hälften den 25 och 26 augusti. 2

Blocken lades ut med avsikten att ytorna inom ett block skulle vara så lika varandra som möjligt i fråga om grotuttag, grotanpassning, trädslagsfördelning, och terrängförhållanden. Varje yta skulle vara tillräckligt stor för att medge utskotning av minst 3 lass grot. Block 1. Uttaget bestod av ca 60 % tall och 40 % gran. Medelgoda skotningsförhållanden eftersom fröträd lämnats, ytstruktur 1 och lutning 2. Skotningen skedde i medlut. Bra grotanpassning och grotkoncentrationen var ca 16 ton torrsubstans per hektar (tts/ha). Tyvärr varierade grotkoncentrationen mellan ytorna, den gröna ytan visade sig ha 12 tts/ha och den hyggeslagrade nästan 20 tts/ha. Block 2. Uttaget bestod till största delen av tall (>75 %). Trots att fröträd lämnades var skotningsförhållanden goda, då marken var plan (ytstruktur 1, lutning 1). Basvägen hade lutning 2 och lasskörningen skedde i medlut. Bra grotanpassning och grotkoncentrationen var ca 16 tts/ha. Block 3. Uttaget bestod av gran (>90 %). Endast enstaka naturvärdesträd hade lämnats. Goda skotningsförhållanden då marken var plan (ytstruktur 1, lutning 1). Basvägen hade lutning 2 och lasskörningen skedde i medlut. Bra grotanpassning med stora högar och en grotmängd på ca 36 tts/ha. Skotningen genomfördes med en JD1110D-skotare som utrustats med fyra bankar och en liten ankstjärt, se figur 1. Skotarföraren var mycket erfaren och skotade mestadels grot, men även en del rundvirke. Figur 1. Skotarens lastutrymme. Notera ramverket på bankarna och förlängningen bakåt med de 2 avslutande stolparna. 3

Skotningen av en yta, 3 4 lass, med färsk respektive hyggeslagrad grot per block studerades. Tidsstudien genomfördes som en centiminutstudie, där arbetet delats upp i arbetsmoment. Momentindelningen framgår av bilaga 1. Tidsåtgången för arbetsmomenten registrerades för varje krancykel i en Allegro handdator. Varje skotat lass grot lades i en separat hög och efteråt kördes varje skotarlass med en lösgrotsbil till massabruket i Frövi för vägning och torrhaltsbestämning. Vid beräkningen av torrsubstansen per skotarlass användes medeltorrhalten för den färska respektive hyggeslagrade groten. Alla mätta tider har summerats per arbetsmoment och lass och därefter har momenttiden per tts beräknats. I analysen har arbetsmomenten Kran ut, Grip, Sammanföring, Kran in, Släpp och tillrättaläggning, Körning under lastning, och Lossning slagits ihop till terminaltid. Förutom vid analysen av körhastighet har tiden per tts använts i alla analyser. Resultat Medellassets storlek var 4,1 ton torrsubstans (tts) vid skotning av grön grot och 4,2 tts vid skotning av brun grot. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i lasstorlek mellan behandlingarna. Skotarlassen varierade i vikt mellan 3,15 och 4,84 tts och både det lättaste och tyngsta lasset noterades vid skotning av grön grot. Det finns inga skillnader i skotarhastighet mellan behandlingarna, vare sig för tomkörning eller för körning med lass. Hastigheten var 39,4 meter per minut vid körning med lass och 50,3 meter per minut vid tomkörning. De observerade terminal- och totaltiderna per tts är i medeltal högre för den gröna groten än för den bruna (tabell 1), vilket huvudsakligen beror på skillnader i grotkoncentration och köravstånd. Normerar man för skillnaderna så återstår inga skillnader i terminaltid eller totaltid mellan grön och brun grot (tabell 2). Tabell 1. Observerade momenttider i centiminuter per tts. Brunt Grönt Kran ut 63,4 62,2 Grip 48,7 50,4 Sammanföring 53,4 36,8 Kran in 75,4 78,0 Släpp & Tillrättaläggning 48,1 50,9 Körning under lastning 116,1 148,9 Lossning 89,1 106,9 Terminaltid 494,3 534,0 Tomkörning 141,1 131,9 Lasskörning 114,4 129,9 Totaltid 739,5 795,8 4

Tabell 2. Normerad tidsåtgång i centiminuter per tts för grön och brun grot. Förutsättningar: 20,7 tts/ha (2,03 tts/100m), 4,16 tts/lass, 270 m tomkörning och 200 m lasskörning. Brunt Grönt Terminaltid 509,8 508,1 NS (p=0,939) Tomkörning 130,5 134,4 NS (p=0,770) Lasskörning 118,8 121,9 NS (p=0,614) Totaltid 759,1 764,4 Lastningstiden liksom den totala terminaltiden (tiden för lastning, körning under lastning och lossning) beror i hög grad på mängden material per meter stickväg (figur 2) eller per hektar (figur 3). Terminaltiden i centiminuter per tts beroende på grotkoncentrationen i tts/100 meter stickväg kan uttryckas som: Terminaltid (min/ttv 8,0 7,0 6,0 Grönt Brunt 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 Grotmängd (TTV/100 m) Figur 2. Terminaltidens beroende av utskotad grotmängd per 100 meter stickväg. Terminaltiden i centiminuter per tts beroende på grotkoncentrationen i tts/ha kan uttryckas som: 5

Terminaltid (min/ttv 8,0 7,0 6,0 5,0 Grönt Brunt Regression 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0 10 20 30 40 50 Grotmängd (TTV/ha) Figur 3. Terminaltidens beroende av den utskotad grotmängd per ha. Detaljerad analys av terminaltiden Vid analys av de i terminaltiden ingående arbetsmomenten finns en statistisk säkerställd skillnad i tidsåtgång mellan hantering av grön och brun grot för momenten Sammanföring respektive Lossning (tabell 3). Betydligt mindre tid läggs på sammanföring, dvs att plocka ihop groten på marken, vid skotning av färsk grot än vid skotning av torkad, brun grot. Det tar längre tid för att lossa färsk än brun grot. En trolig delförklaring till detta är att ett ton torrsubstans färsk grot har 15 % högre råvikt än ett ton torrsubstans torr grot. Tabell 3. Normerad tid per arbetsmoment i centiminuter per tts. Förutsättningar: 19,9 tts/ha (1,99 tts/100 m), 4,13 tts/lass. Underlaget är 18 lass för alla moment utom lossning, som baseras på 20 lass. Brun grot Grön grot Kran ut 64,4 61,3 NS (p=0,291) Grip 50,0 49,1 NS (p=0,834) Sammanföring 53,6 36,3 Sign (p=0,0146) Kran in 77,5 76,5 NS (p=0,723) Släpp & Tillrättaläggning 49,0 48,4 NS (p=0,799) Körning under lastning 128,8 142,3 NS (p=0,389) Lossning 89,1 106,9 Sign (p=0,008) 6

Diskussion Inga skillnader i vare sig total tidsåtgång per tts eller terminaltid per tts kunde beläggas mellan skotning av färsk eller hyggestorkad grot givet likvärdiga förutsättningar. Detta skiljer sig från finska studier (Asikainen m.fl., 2001) där en liten prestationsökning påvisats vid skotning av grön grot, i medeltal ca 2 %. Det är svårt att avgöra om denna ökning är statistiskt säkerställd då författarna endast redovisar signifikansnivåerna för modellen i sin helhet. Indirekta prestationsförändringar som beror på att grotuttaget per hektar förändras av om man skotar färsk eller hyggestorkad grot kan ej visas genom de gjorda analyserna, eftersom grotkoncentrationen används som ett kovariat i analysmodellen. Studien var inte upplagd för att fånga upp effekter som beror på skillnader i uttagsnivå mellan den bruna och gröna groten. För detta hade ett större antal block varit nödvändigt. I dagsläget finns inga undersökningar där uttagsskillnaderna mellan grön och brun grot har kvantifierats på kontrollerade ytor. Genom att jämföra olika studier (jfr. Filipsson & Andersson, 2001) verkar det troligt att uttagsnivån på de delar av hygget där uttag görs konservativt räknat är ca 10 procent högre vid uttag av färsk grot. Enligt denna studie motsvarar en 10 procentig ökning av uttaget från 30 till 33 tts per hektar en sänkning av skotarens terminaltid med 3 %. Studien visar på att sammanföringen blir mycket effektivare då man skotar färsk grot, vilket antagligen beror på att det färska riset håller ihop bättre och att hyggesvegetationen inte hunnit växa in i högarna. Minskningen i sammanföringstid motsvarar ca 3,3 % av den totala terminaltiden, men balanseras av en något större ökning i lossningstiden. Den ökade tidsåtgången vid lossning kan tyckas förvånande och kan delvis bero på att det gröna materialet var mer fjädrande och lättare hakade fast i lasset än den torra groten och delvis på att grön grot är tyngre och mängden grot per krancykel begränsades av kapaciteten på kranen hos den studerade maskinen. Man får betänka att resultaten baserar sig endast på en förare och en maskin, men i jämförelse med en tidigare studie av skotning av hyggestorkad grot finns inga större skillnader i terminaltid (figur 4, Eliasson & Johannesson 2010). Skillnaderna mot de finska studierna (Asikainen m.fl., 2001) är också liten. Ytor med hög grotkoncentration är underrepresenterade i materialet. Det hade varit en fördel att ha med ett block med en extremt hög grotkoncentration, d.v.s. 45 tts per ha eller mer, och ett grandominerat block med 25 30 tts per ha. 7

Terminaltid (min/ttv 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 E & J 2010 Gron Brun Asikainen m.fl. 2001 2,00 1,00 0,00 0 10 20 30 40 50 Figur 4. Jämförelse av terminaltiden för grön och brun grot från studien med terminaltiden vid en tidigare studie av skotning av brun grot (Eliasson & Johannesson 2010) och Asikainen m.fl. (2001) studier av grotskotning i Finland. Slutsatser Grotkoncentration (TTV/ha) Ingen direkt prestationsskillnad kunde beläggas mellan skotning av färsk (grön) respektive torr (brun) grot. Det är troligt att det finns indirekta effekter på prestationen, och därmed kostnaden, på grund av höjd uttagsgrad vid skotning av färsk grot, men dessa fångas i denna studie upp av variabeln uttag per ha i modellerna. 8

Referenser Asikainen, A., Ranta, T., Laitila, J. & Hämäläinen, J. 2001. Hakkuutähdehakkeen kustannustekijät ja suurimittakaavainen hankinta. University of Joensuu, Faculty of Forestry, research note 131. Eliasson, L. & Johannesson, T. 2010. Förröjningens påverkan på grotskotning. En studie av produktivitet, ekonomi, grotkvalitet hos SCA Skog. Skogforsk, Arbetsrapport 705. Filipsson, J. & Andersson G. 2001. Teknik för barr och risspridning. Skogforsk, Arbetsrapport 474. 9

10

Bilaga 1 Moment Kran ut Grip Sammanföring Kran in Släpp/Tillrättaläggning Körning under lastning Lossning Körning tom Lasskörning Övrigt Störning Definition Från det att kranen börjar röra sig bort från vagnen till att gripen öppnats och sänkts ner över virkeshögen alt från gripen slutit sig om virket och lyft upp det från lasset till dess att den skall öppnas över vältan. Från det gripen sänkts ner över virkeshögen/lasset till dess gripen slutit sig om groten och lyft upp det. Från det gripen slutit sig om första grotknippet till dess att föraren slutat lägga ihop grotknippen och påbörjar kran in. Från att gripen slutit sig om groten och lyft upp det till dess att gripen är ovanför lasset alt. från det att gripen lyfts från vältan till att den öppnats och sänkts ner på lasset. Från det gripen är ovanför lasset och just ska öppnas till dess att groten lagts på plats i lasset samt tillrättaläggning av groten på lasset. Då maskinen rör sig men kranen inte används. Från det att första groten lagts på lasset till dess att den sista groten läggs på. Från det skotaren stannat på avlägget och kranen börjar röra sig till dess gripen lagts ner på det tomma lastutrymmet. Då maskinen rör sig men kranen inte används. Från det att maskinen lämnat avlägget till dess att det första groten läggs på lasset. Då maskinen rör sig men kranen inte används. Från det att det sista groten lagts på lasset till dess att maskinen stannar vid vältan på avlägget. Tid som hör till arbetet men ej definierats ovan. Tider som ej är normalt arbete, t.ex. telefon, lunch, vägning av maskinen. 11

12

Arbetsrapporter från Skogforsk fr.o.m. 2009 År 2009 Nr 669 Nr 670 Almqvist, C., Eriksson, M. & Gregorsson, B. 2009. Cost functions for variable costs of different Scots pine breeding strategies in Sweden. 12 s. Andersson, M. & Eriksson, B. 2009. HANDDATORER MED GPS. För användning vid röjningsplanläggning och röjning. 25 s. Nr 671 Stener, L.G. 2009. Study of survival, growth, external quality and phenology in a beech provenance trial in Rånna, Sweden. 12 s. Nr 672 Lindgren, D. 2009. Number of pollen in polycross mixtures and mating partners for full sibs for breeding value estimation. 15 s. Nr 673 Bergkvist, I. 2009. Integrerad avverkning av grotbuntar. 21 s. Nr 674 Rosvall, O. 2009. Kompletterande strategier för det svenska förädlingsprogrammet. 26 s. Nr 675 Arlinger, J., Barth, A. & Sonesson, J. 2009. Förstudie om informationsstandard för stående skog. 21 s. Nr 676 Nordström, M. & Möller J. J. 2009. Den skogliga digitala kedjan Fas 1. 38 s. Nr 677 Möller J.J., Hannrup, B., Larsson, W., Barth, A. & Arlinger, J. 2009. Ett system för beräkning och geografisk visualisering av avverkade kvantiteter skogsbränsle baserat på skördardata. 36 s. Nr 678 Enström, J. & Winberg, P. 2009. Systemtransporter av skogsbränsle på järnväg. 27 s. Nr 679 Nr 680 Nr 681 Nr 682 Nr 683 Nr 684 Iwarsson Wide, M. & Belbo, H. 2009. Jämförande studie av olika tekniker för skogsbränsleuttag. Skogsbränseluttag med Naarva-Gripen 1500-40E, Bracke C16.A och LogMax 4000, Mellanskog, Färila. 43 s. Iwarsson Wide, M. 2009. Jämförande studie av olika metoder för skogsbränsleuttag. Metodstudie uttag av massaved, helträd, kombinerat uttag samt knäckkvistning i talldominerat bestånd, Sveaskog, Askersund. 25 s. Iwarsson Wide, M. 2009. Teknik och metod Ponsse EH25. Trädbränsleuttag med Ponsse EH25 i kraftledningsgata. 14. Iwarsson Wide, M. 2009. Skogsbränsleuttag med Bracke C16. Bränsleuttag med Bracke C16 i tall respektive barrblandskog. 14 s. Thorsén, Å. & Tosterud, A. 2009. Mer effektiv implementering av FoU-resultat. En intervjuundersökning bland Skogforsks intresenter. 58 s. Rytter, L., Hannerz, M., Ring, E., Högbom, L. & Weslien, J.-O. 2009 Ökad produktion i Svenska kyrkans skogar Med hänsyn till miljö och sociala värden. 94 s. Nr 685 Bergkvist, I. 2009. Skördarstorlek och metod i förstagallring av tall och gran studier av prestation och kvalitet i förstagallring. 29 s. Nr 686 Englund, M. 2009. Röststyrning av aggregatet på en engreppsskördare En Wizard of Oz-studie. 32 s. Nr 687 Lindgren, D. 2009. Polymix breedning with selection forwards. 14 s. Nr 688 Eliasson, L., Nordén, B. 2009. Fyra olika studier med A-gripen. 31 s. Nr 689 Nr 690 Nr 691 Nr 692 Nr 693 Nr 694 Nr 695 Nr 696 Larsson, F. 2009. Skogsmaskinföretagarnas kundrelationer, lönsamhet och produktivitet. Under bearbetning. 44 s. Jönsson, P., Löfroth, C. & Englund, M. 2009. Förarstol för stående arbetsställning en pilotstudie. 12 s. Brunberg, T., Lundström, H. & Thor, M. 2009. Gallringsstudier hos SCA vintern och sommaren 2009. 26 s. Eliasson, L. & Johannesson, T. 2009. Underväxtens påverkan på bränsleanpassad slutavverkning Studie från avverkning hos Sca Skog AB. 11 s. Nordén, B. & Eliasson, L. 2009. En jämförelse av ett Hugglinksystem med en traktormonterad flishugg vid flisning på avlägg. 9 s. Hannrup, B. et al., 2009. Utvärdering av ett system för beräkning och geografisk visualisering av avverkade kvantiteter skogsbränsle. 42 s. Iwarsson Wide, M. 2009. Skogsbränsleuttag i vägkanter. Prestationsstudie uttag av Skogsbränsle i vägkant med BRACKE C16. 14 s. Iwarsson Wide, M. 2009. Skogsbränsleuttag i vägkanter. Prestationsstudie uttag av Skogsbränsle i vägkant med ponsse dual med EH 25. 15 s.

Nr 697 Almqvist, C. & Wennström, U. 2009. Granfröplantageskötselresa 2009-08-31 200-09-03. Noter från besök i respektive plantage. 22 s. Nr 698 Wilhelmsson, L. m.fl. 2009. D3.1 Initial analysis of drivers and barriers. 41 s. Nr 699 År 2010 Wilhelmsson, L. m.fl. 2009. D3.2 Existing models and model gap analyses for wood properties. 54 s. Nr 700 Hannerz, M. & Cedergren, J. 2010. Attityder och kunskapsbehov förädlat skogsodlingsmaterial. 56 s. Nr 701 Rytter, R.M. 2010. Detektion av röta i bokved resultat av mäthöjd, riktning och tidpunkt. 10 s. Nr 702 Rosvall, O. & Lundström, A. 2010. Förädlingseffekter i Sveriges skogar - kompletterande scenarier till SKA-VB 08. 31 s. Nr 703 von Hofsten, H. 2010. Skörd av stubbar nuläge och utvecklingsbehov. 18 s. Nr 704 Karlsson, O. & Nisserud, F. 2010. Utveckling av en dynamisk helfordonsmodell för skotare. 73 s. Nr 705 Eliasson, L. & Johannesson, T. 2010. Förröjningens påverkan på grotskotning En studie av produktivitet, ekonomi, grotkvalitet hos SCA skog. 9 s. Nr 706 Rytter, L. & Stener L.G. 2010. Uthållig produktion av hybridasp efter skörd Slutrapport 2010 för Energimyndighetens projekt 30346. 23 s. Nr 707 Bergkvist, I. 2010. Utvärdering av radförbandsförsök anlagda mellan 1982-1984. 16 s. Nr 708 Hannrup, B. & Jönsson, P. 2010. Utvärdering av sågmotorn F11-iP med avseende på uppkomsten av kapsprickor en jämförande studie. 28 s. Nr 709 Iwarsson Wide, M., Belbo, H. 2010. Jämförande studie av olika tekniker för skogsbränsleuttag i mycket klen skog Skogsbränsleuttag med Naarva-Gripen 1500-40E och Log Max 4000, Mellanskog, Simeå 28 s. Nr 710 Englund, M., Löfroth, C. & Jönsson, P. 2010. Inblandning av rött ljus i LED-lampor Laboratoriestudier av hur människor uppfattar tre olika ljusblandningar. 7 s. Nr 711 Mullin, T.J., Hallander, J., Rosvall, O. & Andersson, B. 2010. Using simulation to optimise tree breeding programmes in Europe: an introduction to POPSIM. 28 s. Nr 712 Jönsson, P. 2010. Hydrauliskt dämpad hytt ett lyft för arbetsmiljön? 14 s. Nr 713 Eriksson, B. & Sonesson, J. 2010. Tredje generationen skogsbruksplaner Slutrapport DElproj 4 Arbetsgång vid planläggning. 23 s. Nr 714 Sonesson, J. 2010. Nya arbetssätt i skogsbruksplanläggning. 20 s. Nr 715 Eliasson, L. 2010. Huggbilar med lastväxlarsystem. 13 s. Nr 716 Nr 717 Nr 718 Nr 719 Eliasson, L. & Granlund P. 2010. Krossning av skogsbränsle med en stor kross En studie av CBI 8400 hos Skellefteå Kraft. 6 s. Stener, L.G. 2010. Tillväxt, vitalitet och densitet för kloner av hybridasp och poppel i sydsvenska försök. 46 s. Palmquist, C. & Sandberg, J. & Vibrationskomfort och ergonomi på förarstolar i skotare. 98 s. Thor, M. 2010. Avverkning och hantering av virke och avverkningsrester vid angrepp av tallvedsnematoder i svensk skog. 42 s. Nr 720 Fogdestam, N. 2010. Studier av Biotassu Griptilt S35 i gallring. 11 s. Nr 721 Brunberg, T. 2010. Bränsleförbrukningen i skogsbruket. 12 s. Nr 722 Brunberg, T. 2010. Rätt begrepp. 25 s. Nr 723 Löfroth, C. & Svenson, G. 2010. ETT modulsystem för skogstransporter Delrapport för de två första åren. 130 s. Nr 724 Rytter, L. & Lundmark, T. 2010. Slutrapport för Energimyndighetens projekt 30658. Trädslagsförsök med inriktning på massaproduktion. Tree species trial with emphasis on biomass production. 24 s. Nr 725 Rytter, R.M. & Högbom, L. 2010. Slutrapport för Energimyndighetens Projekt 30659. Markkemi och fastläggning av C och N i produktionsinriktade bestånd med snabbväxande trädslag Soil chemistry and C and N sequestration in plantations with fastgrowing tree species. 64 s.

Nr 726 Brunberg, T., Eliasson, L. & Lundström, H. 2010. Skotning av färsk och hyggestorkad grot. 1 s. Nr 727 Enström, J. 2010. Inlandsbanans potential i Sveriges skogsbränsleförsörjning. Nr 728 Häggström, C. & Thor, M. 2010. Human factors in forest harvester operation. Nr 729 Westlund, K. 2010. WP-5100 Alternative logistics concepts fitting different wood supply situations and markets. Nr 730 von Hofsten, H. Jämförelse mellan CeDe stubbrytare och Pallari 140. 9 s. Nr 731 Berg, R., Bergkvist, I., Lindén, M., Lomander, A., Ring, E. & Simonsson, P. Förslag till en gemensam policy angående körskador på skogsmark för svenskt skogsbruk 18 s.