Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Relevanta dokument
Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

Sveakonferensen januari 2015

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Betning av potatis mot

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin

Västerås NPK-stege i vårkorn

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Korn, tidiga sorter. Sorter

Skräppa vid vallanläggning

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Frö- och Oljeväxtodlarna

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Aktuella ogräsförsök 2015

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Svampbehandling i höstvete

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Korn, tidiga sorter. Sorter

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö

Försök med utplacering av bisamhällen. i fält med åkerböna

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Två såtidpunkter i höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Skördeteknik i vallfrö

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Vår- eller höstputsning i frövall av timotej och ängssvingel

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Korn, tidiga sorter. Sorter

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Jordbearbetningsstrategier

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

Bekämpning av skräppa

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

R E S U L T A T B L A N K E T T 2014 SFO-2180

Slamspridning på åkermark

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003

DATUM MÄNGD KG/HA N P K FÖRFRUKT: JORDART: VÄXTSKYDD DATUM BEH ENL PLAN GRÖDANS UTV.STADIUM PH-VÄRDE:

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Höstgödsling i ekologisk timotejfrövall

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

FÄLTKORT 2003 OS A018

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Transkript:

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för putsning och höstgödsling kan minska risken för att grödan blir för tät men ofta är det inte tillräckligt. För att undersöka om skördeminskningen kan undvikas genom att bandspruta med Roundup på hösten eller tidig vår startade vi en ny försöksserie 2006.

FÖRSÖKSPLAN: Vi testade två olika uttunningsavstånd (25 och 50 cm) och tre olika tidpunkter. Behandlingar (led): 1. Ingen uttunning (kontroll) 2. Uttunning 1 september. Utunningsavstånd 50 cm. 3. Uttunning 20 september. Uttunningsavstånd 50 cm. 4. Uttunning tidig vår. Uttunningsavstånd 50 cm. 5. Uttunning 1 september. Uttunningsavstånd 25 cm. 6. Uttunning 20 september. Uttunningsavstånd 25 cm. 7. Uttunning tidig vår. Uttunningsavstånd 25 cm. Försöksrutorna som tunnades på hösten skulle enligt planen putsas med trädesputsare eller slåtterkross 2 till 3 veckor innan sprutning, antingen ca 10 augusti (led 2 och 5) eller ca 1 september (led 3 och 6). NB! I ett försöksfält (Vestfold 2008/09) gick det bara 5 dagar mellan putsning och sprutning 1 sept. (led 2 och 5). Det obehandlade försöksledet (led 1) och försöksleden som sprutades på våren (led 4 och 7) skulle enligt planen putsas ca 1 september.

FORSÖKSPLATSER: Bandsprutningen på hösten genomfördes i förstaårsvallar (3 fält i Vestfold) eller andraårsvallar (ett fält på Landvik) med ängsgröe av sorten Knut (fodersort). Fälten skördades året efter. I ett fält i Vestfold följde man upp långtidseffekten av bandsprutningen de två efterföljande åren (2 och 3 fröskördeår). Vestfold, 2006/07 2007/08 + kontroll 2009 (3 fröskördeår) 2008/09 Landvik, 2008/09

Genomförande av uttunningen i fält: Uttunningen av frövallen, både vid 25 och 50 cm avstånd, genomfördes med munstycken med ett enda hål som gav en tunn, koncentrerad stråle. Som uttunningsmedel användes glyfosat i samma koncentration som vid bekämpning av kvickrot (2,0 l Roundup Eco i 250 l vätska/ha). Sprutningen genomfördes motsatt såriktningen. Munstycke (Foto: J.I. Øverland) Sprutning i fält, Landvik

Ängsgröe har utlöpare. Eftersom glyfosat sprids systemiskt i plantorna blev sprutbanden ofta ca 10 cm breda

Effekt av bandsprutning på liggsäd och tusenkornvikt (mg) Tidpunkt Avstånd, % liggsäd Tusenkornvikt för uttunning cm vid vid (mg) Rel. blomning skörd Antal fält 4 4 4 4 1. Obehandlat 14 19 317 100 2. 1 sept. 50 14 15 325 103 3. 20 sept. 50 13 7 333 105 4. Tidig vår 50 4 4 328 103 5. 1 sept. 25 9 9 328 103 6. 20 sept. 25 8 0 341 108 7. Tidig vår 25 0 0 331 104 P% >20 >20 <0.01 LSD 5% - - 7 Frövikten ökar när antalet fröbärande skott per m 2 reduceras

Effekt av bandsprutning på fröskörden (kg/ha) Tidpunkt Avstånd, Fröskörd, kg/ha för uttunning cm Vestfold Vestfold Vestfold Landvik Medel, Rel.tal 06/07 07/08 08/09 08/09 2006-09 Antal fält 1 1 1 1 4 4 1. Obehandlat 752 591 708 627 669 100 2. 1 sept. 50-143 0 +49-83 -44 93 3. 20 sept. 50-71 -3-15 -42-33 95 4. Tidig vår 50-18 -48-15 -86-41 94 5. 1 sept. 25 +14-66 +48-231 -58 91 6. 20 sept. 25-80 -73-109 -73-83 88 7. Tidig vår 25-18 -54-119 -208-99 85 P% >20 >20 <0,001 0,001 >20 LSD 5% - - 40 100 - Positiv effekt av uttunningen i ett fält (Vestfold 08/09) vid bandsprutning ca 1 sept. Uttunningen utfördes 5 dagar efter putsning och bladmassan var liten. I medeltal för alla 4 fält gav bandsprutningen en lägre skörd än den obehandlade försöksrutan, oavsett om man sprutade på hösten eller på våren.

Resultat från ett fält i Vestfold : Effekt av bandsprutning på fröskörden (kg/ha) 2 och 3 fröskördeår Tidpunkt Avstånd, Fröskörd för uttunning cm 2 fröskördeår 3 fröskördeår kg/ha Rel.tal kg/ha Rel.tal 1. Obehandlat 591 100 210 100 2. 1 sept. 50 0 100 + 88 142 3. 20 sept. 50-3 99 + 53 125 4. Tidig vår 50-48 92 + 20 109 5. 1 sept. 25-66 89 + 82 139 6. 20 sept. 25-73 88 + 21 110 7. Tidig vår 25-54 91 + 14 107 P% >20 >20 LSD 5% - - Inga säkra skillnader mellan behandlingarna. Låg avkastning i tredjeårsvallen. Positiv effekt av uttunningen tredje fröskördeåret, oavsett behandling. Högst fröskörd tredje året i försöksrutorna som tunnades ut ca 1 september två år tidigare (led 2 och 5)

Resultat från ett fält i Vestfold : Effekt av bandsprutning på fröskörden (kg/ha) 2 och 3 fröskördeår I medeltal för båda åren gav försöksledet som bandsprutades ca 1 sept med 50 cm avstand bäst resultat (11 % högre skörd än det obehandlade ledet).

Preliminära slutsatser: I genomsnitt av fyra försök gav uttunning med glyfosat ingen skördeökning det efterföljande året jämfört med det obehandlade ledet. Detta oavsett om uttunningen genomfördes på hösten eller på våren. I ett fält undersökte man effekten av bandsprutningen de efterföljande två fröskördeåren. Här gav bandsprutning på 50 cm avstånd ca 1 september och 20 september skördeökningar på 11 respektive 6 procent jämfört med det obehandlade försöksledet. Utifrån dagens försöksunderlag kan vi inte rekommendera uttunning av ängsgröe med glyfosat. Försöken fortsätter med speciell fokus på att följa försöksfälten över flera år, så man får mer kunskap om den långsiktiga effekten av uttunningen.