Vägledning för utformning av kursplaner, lärandemål och kursmatriser

2019-01-07 Utbildningsledarna LiTH 1(25) Vägledning för utformning av kursplaner, lärandemål och kursmatriser Sammanfattning Dokumentet är en vägledning för utformning av kursplaner, lärandemål och kursmatriser vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Innehåll 1 Inledning och utgångspunkter... 2 2 Checklista för kursplan... 3 3 Kurs- och programmatriser... 5 Bilaga 1 Förslag på verb till lärandemål, svenska... 6 Bilaga 2 Förslag på verb till lärandemål, engelska... 7 Bilaga 3 Provkoder vid examination... 8 Bilaga 4 Högskoleförordningen... 10 Bilaga 5 Vägledning till kursmatriser... 11

2(25) 1 Inledning och utgångspunkter Den så kallade Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 47 europeiska länder om utbildning på högskolenivå. Samarbetet syftar till att öka transparensen mellan ländernas utbildningssystem, främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde. I samband med Bolognareformen till 2007 skrevs samtliga kursplaner på LiTH om vilket var anledningen till att detta dokument togs fram. Kursplanen är ett dokument som enligt lag ska finnas för varje kurs som ges, och kursplanen utgör avtalet mellan universitetet (den examinerande läraren) och studenten, men också mellan den programnämnd som beställer kursen och den institution som genomför kursen. Kursmatrisen är ett viktigt verktyg för programnämnderna i arbetet med att verifiera att utbildningarna uppfyller Högskoleförordningens mål (se Bilaga 4), att illustrera progression mellan kurser och att identifiera eventuella brister i programmens innehåll och genomförande, vilket är angeläget för LiTHs kvalitetsarbete. Följande utgångspunkter gäller för arbetet med kursplaner och tillhörande kursmatriser: LiTH:s styrelse har beslutat att målbeskrivningarna i program- och kursplaner för LiTH:s utbildningsprogram och kurserna inom dessa ska baseras på CDIO Syllabus. Se Bilaga 5. Varje kursplan ska kompletteras med en kursmatris. Se Bilaga 5.

3(25) 2 Checklista för kursplan Nedan ges en kort checklista över de viktigaste sakerna att beakta vid skapande och revision av kursplaner. Alla kurser ska klassificeras på grundläggande nivå (G1X eller G2X) eller avancerad nivå (A1X) vilket anges i kursplanen. För att uttrycka den successiva fördjupningen inom grundnivån används två subnivåer, G1X och G2X, där den högre nivån (G2X) kräver ca 80-90 hp i relevanta kurser som förkunskap. Utbildning och kurser på avancerad nivå A1X, relativ utbildning på grundnivå, ska: o Innebära fördjupning avseende kunskaper, färdigheter och förmågor o Ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper o Utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer o Utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete Vid formulering av lärandemål och kursinnehåll ska målgruppen beaktas. Lärandemålen ska vara i överensstämmelse med kursens nivåklassificering. I Bilaga 1 och 2 finns förslag på verb utgående från CDIO Syllabus. Listan ska ses som en vägledning och gör inte anspråk på att vara fullständig. För kurser på nivå G2X och högre måste förkunskaper anges. Antingen anges kursnamn eller områden och moment i tidigare kurser som utgör förkunskaper. Påbyggnadskurser kan anges som vägledning för studenter att hitta fördjupande kurser inom samma ämnesområde. Kursplanen ska finnas i både svensk och engelsk version. Undervisningsspråk ska anges. Alternativ: svenska, engelska, svenska/engelska. o Svenska: Kursen ges på svenska (Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska). o Engelska: Kursen ges i sin helhet på engelska. o Svenska/engelska: Kursen ges på svenska men kan i sin helhet ges på engelska vid behov (exempelvis för utbytesstudenter).

4(25) Kursens examinationsmoment ska återspegla hur kursen verkligen examineras. Betygsskalan som används på LiTH är U,G eller U,3,4,5. Provkoder och detaljerad information, se Bilaga 3. Till varje kursplan ska en kursmatris bifogas. Kurslitteratur ska anges i kursplanen enligt beslut av fakultetsstyrelsen. Namn på studierektor ska anges. Examinator utses av institutionsstyrelsen och införs centralt.

5(25) 3 Kurs- och programmatriser Kursmatrisen är ett komplement till kursplanen och syftar till att beskriva kursens lärandemål och aktiviteter på ett strukturerat sätt samt att illustrera hur dessa bidrar till att målen uppfylls för den utbildning där kursen ingår. Utgångspunkten för kursmatrisen är CDIO Syllabus, vilket är ett sätt att strukturera vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som en ingenjör/naturvetare/matematiker etc. ska ha uppnått i sin utbildning. Kursmatrisen sammanställs i sin tur till en programmatris. En fullständig beskrivning av kurs- och programmatriser, se Bilaga 5.

6(25) Bilaga 1 Förslag på verb till lärandemål, svenska (Verb hämtade från existerande kursplaner samt från Blooms taxonomi) SOLO CDIO 1.x CDIO 2.x CDIO 3.x CDIO 4.x 1 Återge fakta Återge fakta Återge fakta Återge fakta 2 lista, citera, beskriva, definiera redovisa söka information, identifiera söka information, citera, beskriva söka information, beskriva, identifiera 3 förklara, exemplifiera, analysera, förklara analysera, redogöra för, Använda, utföra sammanfatta kunskap, exemplifiera, beräkna följa överenskomna regler, utföra överenskommen uppgift, sammanfatta information, förklara, kommunicera enligt angivna förutsättningar Argumentera, försvara analysera, kartlägga 4 modellera, beräkna, lösa implementera, härleda, prediktera, tillämpa, lösa, tillämpa, välja metod eller lösning, optimera demonstrera, visa modellera, uppskatta, ta initiativ, tillämpa, använda relatera, separera omsätta ta initiativ, utföra flera överenskomna uppgifter parallellt, delta i utformning av gemensamma regler, hantera konflikter, strukturera och presentera information, välja form och metod för kommunikation konstruera, beräkna, modellera, implementera, förutse, lösa, tillämpa, optimera demonstrera, visa motivera 5 värdera, bevisa, verifiera, strukturera generalisera bedöma, dra slutsatser, värdera information, planera och prioritera, verifiera, reflektera, kritisera, avgöra, kreativ, självständigt använda avancerade tillämpa teorier / sätta teorier i sammanhang leda, planera, utvärdera, reflektera, kommunicera i nya sammanhang, argumentera, kritisera, motivera och inspirera planera, specificera, integrera, syntetisera, utvärdera, reflektera, ha perspektiv, verifiera bedöma följa upp-modifiera

7(25) Bilaga 2 Förslag på verb till lärandemål, engelska SOLO CDIO 1.x CDIO 2.x CDIO 3.x CDIO 4.x 1 reproduce facts reproduce facts reproduce facts reproduce facts 2 list, quote, describe, define seek information, identify seek information, quote, describe seek information, describe, identify 3 analyze, explain, exemplify, summarize knowledge, calculate analyze, explain, use, perform, exemplify follow accepted rules, perform an agreed-upon task, summarize information, explain, communicate according to given conditions, argue, defend analyze, survey 4 model, solve, implement, derive, predict, apply, choose a method or solution, optimize demonstrate, show model, estimate, take the initiative, apply, relate, separate, convert take the initiative, do several agreed upon tasks in parallel, take part in the process of formulating common rules, handle conflicts, structure and present information, choose a form and method for communication design/construct, calculate, model, implement, predict, solve, apply, optimize, demonstrate, show motivate 5 evaluate, prove, verify, structure, generalize assess, conclude, evaluate information, plan and prioritize, verify, reflect, criticize, decide, apply methods and theories in new contexts lead, plan, evaluate, reflect, criticize, motivate and inspire, communicate in new contexts plan, specify, integrate, synthesize, evaluate, reflect, have perspective, verify, assess, follow-up and modify

8(25) Bilaga 3 Provkoder vid examination TEN med efterföljande siffra UTESLUTANDE skriftlig tentamen som schemaläggs i eller bokstav tentamensschemat. Sal och vakt bokas centralt. KTR med efterföljande siffra Kontrollskrivning. Schemaläggs EJ i tentamensschemat eller bokstav automatiskt. MUN med efterföljande Muntlig tentamen. Schemaläggs EJ i tentamensschemat siffra eller bokstav automatiskt. LAB med efterföljande siffra Laborationsmoment eller bokstav UPG med efterföljande siffra Inlämningsuppgifter, redovisningar, mindre projektuppgifter eller bokstav eller motsvarande PRA med efterföljande siffra Projekt eller motsvarande (4 hp eller mer) eller bokstav DAT med efterföljande siffra Datortentamen. Schemaläggs i tentamensschemat. Lokal och eller bokstav vakt bokas centralt. I de fall examination endast täcker delar av kursen skall det framgå av beskrivningen. Ex. TEN1 Skriftlig tentamen, del 1. TEN2 Skriftlig tentamen, del 2. LAB1 Laborationskurs, del 1. UPG1 Inlämningsuppgifter, del 2. Vilken betygsskala som används skall följa fakultetsstyrelsens beslut (nedan utdrag ur beslutet): 1. För examination i form av tentamen (TEN) ges graderat betyg (U,3,4,5) 2. Examensarbeten samt självständiga arbeten ges betyg underkänd (U) eller godkänd (G). 3. För examination i form av laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), inlämningsuppgift (UPG), hemtentamen (HEM) kan ges betyg underkänd (U) eller godkänd (G). 4. För examination som uppfylls framför allt genom "aktivt deltagande" som basgrupp (BAS), moment (MOM) och annat (ANN) ges betyg underkänd (U) eller godkänd (G). Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta, ges en provkod samt en förtydligande informationstext. Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt och att det är frivilligt att delta samt villkor för ev. "bonus" skall

9(25) tydligt framgå i den beskrivande texten. Ex: Frivillig kontrollskrivning som kan ge bonuspoäng på tentamen (gäller ett år från kontrollskrivningsdatumet). I de fall en kurs har flera provmoment med graderad betygsskala skall det i informationstexten till Examination anges hur slutbetyg på kursen vägs samman. Ex: Slutbetyget på kursen baseras till 50% på betyg på tentamen och till 50% på betyg på projektarbetet. Om det på kursen INTE ges graderat slutbetyg ska det anges i informationstexten till Examination. Ex: På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd. I informationstexten till Examination kan det med fördel också anges vilka av kursens mål som resp. examinationsmoment examinerar, se också IUAE-matrisen. Ex: De tre första kursmålen examineras via TEN1, medan övriga examineras via PRA1. I informationstexten till Examination anges också "övrigt om examination och betygssättning". Ex: För betyget 3 krävs godkänt på LAB1 och UPG1. Högre betyg uppnås endast via skriftlig tentamen. Är lärandemålen numrerade anges med fördel vilket examinationsmoment som examinerar vilket mål. Om plussning tillåts på andra examinationsmoment än TEN och DAT (alltid tillåtet vid LiTH) måste detta särskilt anges i informationstexten.

10(25) Bilaga 4 Högskoleförordningen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

11(25) Bilaga 5 Vägledning till kursmatriser Kopia av dokumentet Vägledning till kursmatriser ver 1 (av Svante Gunnarsson Kontaktperson för CDIO på LiU) Vägledning till kursmatriser Sammanfattning Detta dokument är en kort information om användningen av kursmatriser inom Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Dokumentet innefattar en beskrivning av syftet med matriserna, deras uppbyggnad och en vägledning till hur matriserna fylls i.

12(25) 1 Varför kursmatriser? Kursmatriser är ett viktigt verktyg för att visa måluppfyllelse hos Tekniska högskolans utbildningar, d v s att de kurser som ingår i ett program tillsammans leder fram till att examensmålen beträffande kunskaper, färdigheter och förmågor nås. Måluppfyllelse är en central komponent i det system för kvalitetssäkring som är under utveckling inom LiU och som kommer att bli föremål för framtida granskningar av UKÄ (Universitetskanslerämbetet). Syftet med en kursmatris för en kurs är att beskriva kursens lärandemål och aktiviteter på ett strukturerat sätt, samt att illustrera hur dessa bidrar till att målen uppfylls för den utbildning där kursen ingår. En kursmatris som fyllts i på ett genomtänkt sätt är därför en viktig komponent för kvalitetssäkring av Tekniska högskolans utbildningsprogram.

13(25) 2 Vad är en kursmatris? En kursmatris är ett komplement till kursplanen för en kurs. Utgångspunkten för att skapa kursmatrisen är CDIO Syllabus, vilket är ett sätt att strukturera vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som en ingenjör/naturvetare/matematiker etc. ska ha uppnått i sin utbildning. CDIO Syllabus utvecklades ursprungligen för ingenjörsutbildningar, men det finns även en lokalt anpassad version inom Tekniska högskolan för att även inkludera matematisk/naturvetenskapliga utbildningar. Denna kallas LiTH Syllabus och återfinns i slutet av detta dokument, och den har följande fem avdelningar: 1. Ämneskunskaper. 2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt. 3. Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera. 4. Planering, utveckling, realisering, drift och av tekniska produkter och system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav. 5. Planering, genomförande och presentation av forsknings- eller utvecklingsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav. Kursmatrisens ena dimension utgörs av förväntade kunskaper, färdigheter och förmågor, strukturerade enligt dessa avdelningar och underavdelningar. Den andra dimensionen hos matrisen har som uppgift att beskriva med vilka lärandemetoder de olika kunskaperna och färdigheterna behandlas, tränas och examineras i kursen. Detta görs med hjälp av begreppen Introducera (I), Undervisa (U), Använda (A) samt Examinera (E), vilka kan tolkas enligt följande: I - Introducera: Kursen behandlar kunskaper och färdigheter som introduceras utan att examineras. Ofta återkommer dessa i kurser senare i utbildningen. U - Undervisa: Kunskaperna och färdigheterna ingår som lärandemål och examineras i kursen. Dessa ska normalt också ingå som lärandemål i kursplanen. A - Använda: Kunskaper och färdigheter som normalt är nödvändiga för att nå kursens lärandemål och som anges som förkunskapskrav. Kunskaperna och färdigheterna examineras indirekt. E - Examinera: Den examinationsform, uttryckt med hjälp av den examinationskod som anges i kursplanen, som används för att examinera de aktuella kunskaperna och färdigheterna. Matrisen innehåller även en femte kolumn där man kan ge förklarande kommentarer till hur matrisen fyllts i.

14(25) I figur 1 visas ett exempel på en kursmatris för en kurs som ingår i både ett civilingenjörsprogram och i ett naturvetenskapligt program, och därför används både avdelning fyra och avdelning fem. Figur 1: Kursmatris

15(25) 3 Hur fylla i en kursmatris? Några råd och tips. För det första: Det finns inte något definitivt rätt eller fel beträffande hur en kursmatris fylls i, utan det handlar om den enskilde lärarens bedömning av den aktuella kursen. Vidare: Fundera över kursens roll i det program där kursen ingår. Gå till utbildningsplanen och läs målen för det program där kursen ingår. Lärandemål, lärandeformer och examination i den aktuella kursen ska kunna knytas till målen för programmet. För varje moment i en kurs ska man kunna ställa frågan: Vilket/vilka mål för programmet syftar detta moment till? Förslag: Tänk igenom vilka lärandemoment som ingår i kursen, d v s föreläsningar, lektioner, laborationer, projektarbete, seminarier, basgruppsarbete, studiebesök, inlämnings-uppgifter, etc. Försök relatera syftet med dessa lärandemoment till de kunskaper och färdigheter som anges i de olika underavdelningarna i LiTH Syllabus. Exempelvis kan en laboration syfta på olika mål beroende på laborationens lärandemål och genomförande. Detta kan t ex bero på om den innefattar skriftlig redovisning eller inte, om laborationens främsta syfte är att lära sig att använda en viss typ av utrustning eller programvara, om laborationens syfte är att konstruera och testa en viss typ av produkt eller system. Försök att så mycket som möjligt använda kommentarskolumnen för att ange bakgrunden till hur de olika kryssen valts.

16(25) 4 Programmatris Kursmatriserna för de kurser som ingår i en utbildning kan sedan sammanföras till en s k programmatris. Ett exempel på en sådan ges i figur 2. Avsikten med exemplet är att, utan att gå in på detaljer, illustrera den principiella användningen av en programmatris. Matrisen omfattar dels de obligatoriska kurserna under de tre första årskurserna samt de obligatoriska kurserna från en av programmets masterprofiler. (För just detta program ingår även kurser som gör att programmets krav på ekonomi- och MTS-kurser (Människa, Teknik, Samhälle) uppfylls.) Genom att studera kolumnerna i programmatrisen kan man t ex se i vilka avseenden det kan finnas svagheter i programmet. Programmatrisen kan även ge viss information om progressionen i utbildningen genom att andelen I minskar med tiden och andelen A ökar.

17(25) Figur 2: Programmatris

18(25) 5 Kopplingar till utbildningarnas examensmål Även om LiTH Syllabus erbjuder ett logiskt sätt att strukturera mål för kunskaper, färdigheter och förmågor som passar bra för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, skall dock de nationella examensmålen för respektive utbildning uppfyllas. Det är därför angeläget att säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan examensmålen och formuleringarna i LiTH Syllabus, och en sådan koppling görs i matrisen nedan. Matrisen indikerar att samtliga examensmål uppfylls om samtliga rubriker i LiTH Syllabus täcks in. En tänkt användning av dessa matriser är följande. För att klargöra var och på vilket sätt ett examensmål hanteras inom den aktuella utbildningen går man in i matrisen i figur 3 på raden för det aktuella examensmålet. Där kan man avläsa vilken/vilka avdelningar i LiTH Syllabus som berör detta examensmål. Via matrisen i figur 2 kan man sedan se vilken/vilka kurser som har lärandemål och aktiviteter kring dessa avdelningar. Slutligen kan man via den kursmatrisen för den/de kurser som är aktuella se hur dessa behandlas och examineras. Figur 3: Koppling mellan examensmålen för civilingenjörsexamen och avdelningarna i LiTH Syllabus.

19(25) Mappning CDIO-mål mot examensmålen för civilingenjörsexamen: Mål # Examensmål - Civilingenjör 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och Mål 1 dess beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete x x x Mål 2 visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskap i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området x x x x Mål 3 visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen x x x x x Mål 4 visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera tekniska lösningar x x x x x x x Mål 5 visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar x x Mål 6 Mål 7 visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Mål 3-12 förutsätter uppfyllelse av mål 1-2 x x x x x x x x x x Mål 8 visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning x x Mål 9 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsater och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa x x Mål 10 visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete x x x Mål 11 visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter x x x x Mål 12 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens x x

20(25) 1. ÄMNESKUNSKAPER LiTH Syllabus Ver 3.0 1 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER OCH VERKTYG INOM NÅGOT/NÅGRA TEKNIK- OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.4. VÄSENTLIGT FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER OCH VERKTYG INOM NÅGOT/NÅGRA TEKNIK- OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.5. INSIKT I AKTUELLT FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE 2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. ANALYTISKT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING 2.1.1. Problemidentifiering och -formulering 2.1.2. Modellering 2.1.3. Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar 2.1.4. Analys med hänsyn till osäkerheter och risker 2.1.5. Slutsatser och rekommendationer 2.2. EXPERIMENTERANDE OCH UNDERSÖKANDE ARBETSSÄTT SAMT KUNSKAPSBILDNING 2.2.1. Hypotesformulering 2.2.2. Sökning i tryckt och elektronisk litteratur 2.2.3. Experimentell metodik 2.2.4. Hypotesprövning 2.3. SYSTEMTÄNKANDE 2.3.1. Helhetstänkande 2.3.2. Interaktion och framträdande egenskaper hos system 2.3.3. Prioritering och fokusering 2.3.4. Kompromisser och avvägningar i val av lösningar 1 Baseras på den svenska översättningen av CDIO Syllabus 2.0, med lokala justeringar och tillägg av avdelningarna 1.4 och 1.5 samt 5, vilka är framtagna vid LiTH. Besultad DNR LIU-2018-02575 BILAGA, FST 2018-5.11

21(25) 2.4. FÖRHÅLLNINGSSÄTT, TÄNKANDE OCH LÄRANDE 2.4.1. Initiativförmåga och förmåga att fatta beslut under osäkerhet 2.4.2. Uthållighet, ambition att leverera och anpassningsförmåga 2.4.3. Kreativt tänkande 2.4.4. Kritiskt tänkande 2.4.5. Självkännedom och integration av kunskaper 2.4.6. Livslångt lärande och utbildning 2.4.7. Planering av tid och resurser 2.5. ETIK, LIKABEHANDLING OCH ANSVARSTAGANDE 2.5.1. Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet 2.5.2. Professionellt uppträdande 2.5.3. Aktiv karriärplanering 2.5.4. Att hålla sig à jour med professionens utveckling 2.5.5. Rättvisa och mångfald 2.5.6. Förtroende och lojalitet 3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ARBETE I GRUPP 3.1.1. Att skapa effektiva grupper 3.1.2. Grupparbete 3.1.3. Grupputveckling 3.1.4. Ledarskap 3.1.5. Sammansättning av tekniska och multidisciplinära grupper 3.2. KOMMUNIKATION 3.2.1. Kommunikationsstrategi 3.2.2. Kommunikationens struktur 3.2.3. Skriftlig framställning 3.2.4. Multimedia och kommunikation med elektroniska media 3.2.5. Grafisk kommunikation 3.2.6. Muntlig presentation 3.2.7. Frågor, lyssnande och dialog 3.2.8. Förhandling, kompromisser och konfliktlösning 3.2.9. Påverkan 3.2.10. Skapande av nätverk och diversifierade kontakter 3.3. KOMMUNIKATION PÅ FRÄMMANDE SPRÅK 3.3.1. Kommunikation på engelska 3.3.2. Kommunikation på språk i länder av regionalt industriellt intresse 3.3.3. Kommunikation på andra språk

22(25) 4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING 4.1.1. Ingenjörens roll och ansvar 4.1.2. Teknikens inverkan på samhället och miljön 4.1.3. Samhällets regelverk 4.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang 4.1.5. Aktuella frågor och värderingar 4.1.6. Utveckling av ett globalt perspektiv 4.1.7. Hållbarhet och behovet av hållbar utveckling 4.2. FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR 4.2.1. Förståelse för olika affärskulturer 4.2.2. Intressenter, strategier och mål för affärsverksamhet 4.2.3. Teknikbaserat entreprenörskap 4.2.4. Arbete i en organisation 4.2.5. Arbete i internationella organisationer 4.2.6. Utveckling och utvärdering av ny teknik 4.2.7. Finansiering och ekonomi i tekniska utvecklingsprojekt 4.3. ATT IDENTIFIERA BEHOV SAMT STRUKTURERA OCH PLANERA UTVECKLING AV PRODUKTER OCH SYSTEM 4.3.1. Förståelse för behov och specifikation av systemmål och -krav 4.3.2. Definition av systemets funktion, koncept, arkitektur och avgränsningar 4.3.3. Modellering av system och delsystem samt definition av gränssnitt 4.3.4. Ledning av utvecklingsprojekt 4.4. ATT KONSTRUERA PRODUKTER OCH SYSTEM 4.4.1. Konstruktionsprocessen 4.4.2. Konstruktionsprocessens faser och metodik 4.4.3. Kunskapsanvändning vid konstruktion 4.4.4. Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde) 4.4.5. Multidisciplinär konstruktion 4.4.6. Konstruktion med hänsyn till hållbarhet, säkerhet, estetiska aspekter, användbarhet och andra krav

23(25) 4.5. ATT REALISERA PRODUKTER OCH SYSTEM 4.5.1. Utformning av en hållbar realiseringsprocess 4.5.2. Tillverkning av hårdvara 4.5.3. Implementering av mjukvara 4.5.4. Integration av mjuk- och hårdvara 4.5.5. Test, verifiering, validering och certifiering 4.5.6. Ledning av realiseringsprocessen 4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA PRODUKTER OCH SYSTEM 4.6.1. Att utforma och optimera en hållbar och säker drift 4.6.2. Utbildning för drift 4.6.3. Systemunderhåll 4.6.4. Systemförbättring och -utveckling 4.6.5. Systemavveckling 4.6.6. Driftledning

24(25) 5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 5.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING FÖR KUNSKAPSUTVECKLING 5.1.1. Individens roll och ansvar 5.1.2. Ämnets inverkan på samhället och miljön 5.1.3. Samhällets regelverk 5.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang 5.1.5. Aktuella frågor och värderingar 5.1.6. Utveckling av ett globalt perspektiv 5.1.7. Hållbarhet och behovet av hållbar utveckling 5.2. EKONOMISKA VILLKOR FÖR KUNSKAPSUTVECKLING 5.2.1. Förståelse för olika modeller för finansiering och ekonomisk styrning 5.2.2. Planering, strategier och mål för kunskapsutveckling 5.2.3. Kunskapsbaserat entreprenörskap 5.2.4 Arbete i en organisation 5.2.5 Arbete i internationella organisationer 5.2.6 Utveckling och utvärdering av ny kunskap 5.3. ATT IDENTIFIERA BEHOV SAMT STRUKTURERA OCH PLANERA FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT 5.3.1. Att specificera projektets syfte och mål med hänsyn till hållbarhet och andra krav 5.3.2. Att definiera projektets funktion, enheter och avgränsningar 5.3.3. Att strukturera enheterna och att säkerställa måluppfyllelse 5.3.4. Ledning av projekt i planeringsfasen 5.4. ATT GENOMFÖRA FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT 5.4.1. Utvecklingsprocessens faser och metodik 5.4.2. Projekt inom det egna ämnet 5.4.3. Tvärdisciplinära projekt 5.4.4. Utformning av en hållbar genomförandeprocess 5.4.5. Experimentdesign och försöksplanering 5.4.6. Teoretiskt och experimentellt arbete och dess samverkan 5.4.7. Test och verifiering av nya resultat 5.4.8. Ledning och uppföljning av projekt i genomförandefasen

25(25) 5.5. ATT REDOVISA OCH UTVÄRDERA FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT 5.5.1. Redovisning av ny kunskap i vetenskapliga sammanhang 5.5.2. Populärvetenskaplig presentation av ny kunskap 5.5.3. Överföring av ny kunskap för företagsmässigt användande 5.5.4. Utvärdering av arbetsprocessen i projektet