Rapport 2017:1 Efterundersökning Västra Vång 2016 Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun Mikael Henriksson
Rapport 2017:1 Efterundersökning Västra Vång 2016 Efterundersökning Västra Vång 2016 Johannishus 1:2 Hjortsberga socken Ronneby kommun Blekinge län Mikael Henriksson
Blekinge museum Borgmästaregatan 21 371 35 Karlskrona Växel: 0455-30 49 60 vardagar 8-16 Reception: 0455-30 49 85 www.blekingemuseum.se 2017 Blekinge museum Omslagsfoto: Mikael Henriksson/Blekinge museum LMV Ärende i 2014/00931, LMV 2017. 5
Arkeologisk efterundersökning Västra Vång 2016 Innehåll Bakgrund 7 Topografi och kulturhistoria 8 Arbetets genomförande 9 Resultat 9 Slutsatser 10 Diskussion 11 Figurförteckning 12 Källor 12 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 13 6
Bakgrund Järnålderns Västra Vång i Hjortsberga socken, Ronneby kommun (fig.1), har sedan boplatsens upptäckt 2004 kommit att uppmärksammas allt mer från såväl forskarsamhälle som intresserad allmänhet. Detta gäller i synnerhet efter 2013, då mer spektakulära fynd och framkomna kontexter offentliggjordes (Henriksson & Nilsson 2013 resp. Henriksson 2016). Efterundersökningar som berörde kullen i boplatsens mitt utfördes såväl 2012 och 2013. Dessa syftade till att förtydliga de komplicerade fyndförhållanden som antytts redan 2004, efter tillvaratagandet av en keltisk s.k. maskbild (se Henriksson 2006 resp. Henriksson & Görman 2007). Kunskapen kring förekomst av metallföremål inom boplatsen, har varit fortsatt bristfällig, så även efter 2013 års insats. Vilken skada en eventuell plundring med metalldetektorer skulle kunna åsamka platsen, har hittills därför inte varit möjlig att bedöma. Med syfte att utöka kunskapen avseende inom boplatsen förekommande metallföremål samt säkra sådana från plundring, utförde Blekinge museum en arkeologisk undersökning 2016 i enlighet med Länsstyrelsens beslut 431-1356-16. Beslut togs med stöd av 2 kap. 8 Kulturmiljölagen, och undersökningen bekostades genom bidrag från staten samt genom egenfinansiering från Blekinge museums sida. Föreliggande rapport utgör en redovisning av undersökningens resultat. Fig.1 - Västra Vång markerat med en stjärna på Översiktskartan. För att uppnå syftet med 2016 års efterundersökning, formulerades ett antal centrala frågeställningar som skulle besvaras genom fältinsatsen: 7
1. Finns indikationer på särskilda metallfynd på kullen i boplatsens mitt, d.v.s. föremål som akut bör lyftas av säkerhetsskäl? 2. Hur ser den allmänna spridningsbilden ut för metallfynd på såväl kullen som kringliggande delar av boplatsen? 3. I vilken grad kan metallfyndspridningen bidra till förståelsen av inbördes förhållanden mellan olika delar av boplatsområdet? Topografi och kulturhistoria Vångboplatsens topografi präglas av dess belägenhet i anslutning till en rullstensås i mitten av en dalgång, bägge tillkomna under inlandsisens avsmältningsskede. Vid just Vång finns såväl utdikade våtmarker som markanta moränhöjder. Framkomna fornlämningsspår i form av gravar har kunnat knytas till främst höjder, medan hantverks- och boplatsspår i synnerhet framkommit i åker- och ängsmark. I huvudsak härrör fornlämningar från olika skeden av järnåldern, men i närområdet finns även en belagd mänsklig närvaro redan under neolitikum och bronsålder, främst synlig genom gravar i manifesta terränglägen. Under historisk tid ligger byn uppdelad såväl öster som väster om dalgången, och sedan 1600-talets slut är den inkorporerad i beståndet under Johannishus gods. Fornlämningsbilden för Vång har gradvis förändrats med början 2004, och idag kan ett drygt 10-tal registreringar direkt kopplas till såväl exploaterings- som forskningsmässiga undersökningsförlopp (fig.2). Frågeställningarna för 2016 års insats kom att inriktas på avsökning och punktvis fyndinsamling från den centrala delen av boplatsen, och i synnerhet kullen i boplatsens mitt (bilaga 1). Fig.2 Aktuell fornlämningsbild vid Västra Vång, våren 2016. 8
Arbetets genomförande Efterundersökningens metodiska tillvägagångsätt tog formen av en traditionell inventering med metallsökare (bilaga 2) inom tre huvudsakliga sökområden. Det första utgjordes av kullens platålägen och de bägge andra av åkermark söder, väster och norr om kullen (bilaga 1). För kullen utformades arbetet som en total avsökning, men i åkermarken detekterades ytorna mer diagnostiskt, genom parallella sökstråk var 20:e meter. Samtliga utslag på kullen mättes in med totalstation. Detektorutslagen i åker mättes däremot endast in med handburen GPS, detta då mer exakt positionsangivelse inte bedömdes nödvändig på grund av plöjningens markpåverkan över en lång tidsrymd. I ca 50 fall bedömdes en uppgrävning av detektorutslagen relevanta, dels av säkerhetsskäl men också för att få kunskap om samband mellan utslag och de faktiska fyndens karaktär. Grävmomenten var synnerligen okomplicerade, varvid mindre spade användes i kombination med en s.k. pin-point, så att inga artefakter skulle komma till skada. Respektive fynddjup i förhållande till dagens markyta noterades. Ett metodiskt undantag gjordes för ett större detektorutslag, vilket varit exponerat redan i samband med 2013 års handrensning av platåläget på kullen. Fyndet utgjordes av en större bronsring, sannolikt liknande den som tillvaratagits 2013 (Blm 28583:65), men då i betydligt sämre skick än den första. Vetskapen om det tidigare fyndets konserveringstekniska komplexitet samt det kvarliggande fyndets dåliga skick, gjorde att avsikten var att ta in det senare i form av ett preparat. Av den anledningen skapades en knappt 1 m 2 stor nedgrävning i anslutning till fyndet. I denna ruta fanns således större möjligheter än i övriga fyndgropar, att dokumentera stratigrafin för denna del av platåläget. Under fältarbetet medverkade Mikael Henriksson, Blekinge museum samt Björn Nilsson, Lunds universitet. All detektering utfördes av Jonas Paulsson, Kula HB, som även mätte in fynden i åkermarken. Digital inmätning med totalstation utfördes av Niclas Olsson, Blekinge Mätservice, och konserveringsarbetet av Max Jahrehorn, Oxider AB. Resultat Väderförutsättningarna var gynnsamma i samband fältarbetet, och arbetet avlöpte som planerat. I viss mån påverkades dock detekteringen på kullen negativt av magnetiskt bakgrundsbrus såväl som uppkommen vegetation (bilaga 2). Av det tillvaratagna materialet bestod av 37 fyndposter av kopparlegeringar, 11 av järn, fem av bly, två av silver samt en post respektive av bränt ben och glas (bilaga 3). Järnföremålen från kullen utgjordes av två lansspetsar, en pilspets och två armbostspetsar. Den ena lansen (28834:38) har av Charlotte Fabech daterats till 400-500-tal e.kr, vilket överensstämmer med tidigare tillvaratagna lansar av sydskandinavisk typ inom Vångboplatsen. Den andra, längre och smalare lansen (Blm 28834:41) bedöms vara mer ovanlig, och hamnar i tidsintervallet 500-800 e.kr. Paralleller till denna tycks finnas såväl i Finland som i Baltikum. Pilspetsen kategoriseras som av allmän järnålderskaraktär, och de två armbortspetsarna slutligen bör enligt Fabech dateras till 14-1500-tal (Fabech 2016 s.44 ff.). Fynd av järn från området närmast våtmarken utgjordes av ett par exempel på 9
tenar/ämnesjärn. Därtill kom åtminstone ett killiknande redskap samt ett fåtal mer svårtolkade objekt. De tillvaratagna fynden av bly får sägas vara svårtolkade. De utgörs av klumpar, någon smälta och ett sammanvikt fragment. Det enda insamlade fyndet i åkermarken söder om kullen var av bly, och med stor reservation kan detta tolkas som en möjlig, kraftigt sliten plomb (28834:49). Fynden av silver framkom på kullen och utgjordes av ett helt och ett fragmentariskt silvermynt. Det ena myntet (28834:40) är ett ¼ fragment av en Samanid, präglad mellan 905 och 907 e.kr, möjligen i den provins som idag är norra Afghanistan (mejl Gert Rispling 2016-05-26). Det andra är präglat i Deventer under kejsar Heinrich II mellan 1014 och 1024 e.kr (mejl Kenneth Jonsson 2016-05-08). Fyndgruppen kopparlegeringar domineras av bleck, men inbegriper även en mindre mängd smältor. Blecken överensstämmer i karaktär med tidigare gjorda fynd på kullen, och merparten av dem kan sannolikt härledas till extremt fragmenterade bronskärl. I tre fall finns fynd som har direkta paralleller i fyndmaterialet från 2013. Den ovan refererade ofyllda bronsringen Blm 28583:65 utgör ett av dessa. Den 2016 tillkomna bronsringen (Blm 28834:24) är betydligt sämre bevarad än den första. Den förefaller dock i allt väsentligt överensstämma med denna vad gäller utseende och material. En hank till ett kärl framkom redan 2013 (Blm 28583:67), och en likadan tillvaratogs vid den nu gjorda metalldetekteringen. Dessutom tillkom en bronsknopp (Blm 28834:4) av samma typ som de tre som tillvaratogs vid 2013 års efterundersökning av kullen. Markingreppen vid detekteringen var ytterst marginella uppe på kullen, med undantag för preparatgropen för bronsringen. Rutan mätte 0.9 x 1,0 m, och den grävdes ned till ca 0,25 m djup. Vid grävning för preparatet gjordes stratigrafiska observationer som ligger i linje med tidigare notiser. Således tycks platåläget i söder åtminstone ställvis inbegripa flera påförda silthorisonter, såväl homogena och opåverkade av eld och värme som sådana som uppvisar brandspår och innehåller sot och träkol. Under dessa lager framträdde vad som uppfattades vara ett mer homogent sotlager. På botten i rutans sydöstra hörn framkom dessutom en sten-och siltbemängd yta, vilken mycket väl skulle kunna utgöra en del i en anläggning av något slag. 10 Slutsatser Utifrån efterundersökningens resultat kan vi dra flera slutsatser som knyter an till ovan formulerade frågeställningar. Detekteringen kunde snabbt konstatera förekomst av ett flertal metallutslag inom avsökta delar av Vångboplatsen. En del material framkom såväl söder som norr om kullen, men tydligast koncentrationer fanns uppe på själva höjdläget. Vissa utslag var av sådan tydlig art att de kom att grävas upp av säkerhetsskäl. Med detta gjort kan vi idag säga att inga betydande föremål kvarligger lättåtkomliga för eventuella plundringsförsök inom boplatsen. Den generella spridningsbild som framträder är att det inom plöjda lager söder om kullen i princip inte förekommer några antikvariskt intressanta metallföremål. Situationen mot våtmarken präglas av fyndförekomst som i
första hand tycks återspegla hantverk och vardagssysslor, sett genom inte minst järntenar och järnföremål. I fallet med tenarna, kan det dock inte uteslutas att de deponerats ut mot våtmarken genom offerhandlingar. På själva kullen förefaller merparten av kärlfragmenten även fortsättningsvis framkomma i anslutning till tidigare koncentrationer på platålägets södra del. Samtidigt tycks vapen mestadels påträffas i ett randområde, strax utanför den centrala delen med stengrunder och stenröjda ytor. Således kan vi konstatera att erfarenheten av 2016 års detektering styrker hypotesen kring delområdens olika karaktär och betydelse inom Vångboplatsen. Mest fynd påträffas helt uppenbart uppe på kullen samt inom den del av boplatsen som ligger i kullens förlängning, öster om Tvingvägen. Metallföremål inom övriga delar av boplatsen är mer sparsamt förekommande, eller åtminstone mindre tillgängliga under det att inga markingrepp görs. Platålägena på kullen uppvisar även fortsatt en fyndbild i enlighet med specifika funktioner, med tydliga referenser till religions- och maktutövning. Den övriga boplatsens ytor speglar, som tidigare anförts, mer vardagliga sysslor bl.a. med koppling till metallhantverk. Diskussion Även utöver de frågor som efterundersökningen skulle besvara, kunde insatsen 2016 tillföra kunskap av betydelse för vår syn på specifika sidor av Vångboplatsen. Även fortsatt förefaller kullen vara en arkeologisk plats som i mycket ringa omfattning kommit att påverkas av senare tiders mänskliga aktiviteter. Att den fått vara i princip orörd under historisk tid, betyder dock inte att artefakter här påträffas i ett helt igenom tilltalande skick. De 2016 tillvaratagna fynden framkom i enstaka fall redan uppe i grässvålen, men i övrigt främst på mellan 5-20 cm djup och i undantagsfall på mellan 25-30 cm djup. Redan i fält framgick det att fyndens fysiska tillstånd och nedbrytningsgrad var högst skiftande, framför allt uppe på kullen. Denna reflektion är även något som understrukits ytterligare i samband med konserveringsarbetet (bilaga 4). I synnerhet är det tillvaratagna fynd av kopparlegeringar som uppvisar väldigt olika nedbrytningsgrad. Den ofyllda ringen Blm 28834:24 är ett bra exempel i sammanhanget, där den ena hälften är i ytterst dåligt skick medan den andra är betydligt bättre bevarad. I själva preparatsgropen för ringen tillvaratogs även i övrigt fragment i olika grad av upplösning och i värst förekommande fall i form av smulor bortom all räddning. Vad detta beror på kan inte sägas säkert i detta läge. Nedbrytning på grund av fysisk påverkan eller genom surt regn, känns mindre rimlig. Den övre delen av ringen uppvisar exempelvis en lägre nedbrytningsgrad än dess nedre del, och även i övrigt förefaller djupare liggande fragment faktiskt vara sämre bevarade än sådana som påträffats högre upp i jordlagren. Omfattande brandspår i form av sot och bränd lera finns i de nivåer där flera av fynden tillvaratagits, vilket skulle kunna vara en indikator på att fynd exponerats för värme och därför blivit mindre motståndskraftiga mot nedbrytning över tid. Under ingen av de antikvariska insatserna vid Vång från 2004 och framåt, kan arkeologin sägas ha lämnat området tomhänt eller med skrala resultat. Detta gäller knappast heller i fallet med den efterundersökning som kom till stånd våren 2016. Väger vi idag in 11
samtliga indikationer från icke-förstörande prospekteringar och observationer av ex crop-marks med fyndinsamlingar och faktiska grävningar, framträder en nyanserad bild av ett vidsträckt boplatsområde vid Vång. Överensstämmelsen med i FMIS existerande punkter och polygoner i området känns därmed minst sagt haltande. Kunskapen om detta gör att en fortsatt dialog kring synen på det samlade fornlämningsområdet känns alltmer angelägen att föra för samtliga i kulturmiljövårdsarbetet inblandade parter. Figurförteckning Fig.1 Västra Vång markerat på Översiktskartan Fig.2 Fornlämningsbild enligt FMIS Källor Tryckta källor Fabech, C. 2016. Krig, vapen och Vång. in Vikten av Vång. En järnåldersplats tar form. Blekinge museum 2016. Karlskrona. Görman, M. & Henriksson, M. 2006. Maskbilden från Västra Vång. Ett keltiskt avtryck i Blekinges äldre järnålder? Fornvännen 2006:3. KVHAA. Stockholm. Henriksson, Mikael & Nilsson, Björn 2013. Åter till Västra Vång: korta reflektioner kring nya järnåldersfynd i Västra Vång, mellersta Blekinge, och deras potentiella framtid. Ale. 2013:4, s. 36-44 Otryckta källor Henriksson, M. 2006. Johannishus 1:2. Särskild utredning och särskild undersökning. Blekinge museum rapport 2006:8. Henriksson 2016. Efterundersökning Västra Vång 2013. Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2016:5. Övriga källor Mejlkontakt Kenneth Jonsson 2016-05-08 Mejlkontakt Gert Rispling 2016-05-26 12
Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-1356-16, 2016-04-07 Blekinge museum dnr: BM2016-96 Undersökningstid: 2016-05-03 till 2016-05-05 Personal: Blekinge museum: Mikael Henriksson, Lunds Universitet: Björn Nilsson, Kula HB: Jonas Paulsson. Läge: Fastighetskartan, blad 62F 3CN Gunnetorp Koordinatsystem: SWEREF 99 (TM) Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N,E 6235016 526150 Dokumentation: Mätdata och digitala fotografier förvaras i Blekinge museum. Fynd: Blm 28834:1-57 Kartanvändning: LMV Ärende i 2014/00931, LMV 2017 Bilagor Bilaga 1 - detekteringsområden Bilaga 2 - detekteringsrapport Bilaga 3 - fyndtabell Bilaga 4 - konserveringsrapport 13
Bilaga 1 Aktuella detekteringsytor våren 2016 Helt avsökt område inom Vångboplatsen Delvis avsökta områden inom Vångboplatsen. 14
Bilaga 2 - Detekteringsrapport Metalldetektering i samband med arkeologisk efterundersökning fornlämning RAÄ 306, 307 och 116 Hjortsberga socken, Ronneby kommun, Blekinge län. Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett största djup av cirka 35 cm. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: Metalldetekteringen utfördes i flera steg - Först totalavsöktes de centrala delarna av kullen kring fornlämning 306 systematiskt en gång från ytan. Alla utslag från metallföremål markerades för inmätning. Så långt det var detekteringstekniskt möjligt åtskiljdes markering av utslag från järnföremål från övriga metaller. Ett antal utslag från större järnföremål samt alla större och några mindre utslag från övriga metaller kontrollerades. Framgrävningen av dessa skedde för hand, där stor vikt lades vid att säkerställa eventuell stratigrafisk tillhörighet och/eller kontext. Metallföremål som med säkerhet kunde bestämmas till senare tid (d.v.s. efter 1850) tillvaratogs inte. Därefter metalldetekterades närområdena söder, väster och norr om kullen enligt sökstråksprincipen med ett avstånd mellan stråken på 20 meter. Endast i anslutning till våtmarken i norr kontrollerades utslag från järnföremål (och då endast de större utslagen), medans alla utslag från övriga metallföremål kontrollerades på alla undersökningsytor. Metallföremål som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1850 eller med osäkerhet kunde dateras i fält togs upp och mättes in med handburen GPS. Metallföremål som med säkerhet kunde bestämmas till senare tid (d.v.s. efter 1850) tillvaratogs inte. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som påverkar detekteringsresultatet) På den totalundersökta ytan på kullen fanns vid undersökningstillfället en delvis uppkommen vårvegetation. Inom delar av denna undersökningsyta fanns i varierande grad magnetisk sten, grus och brända lager. Allt detta i kombination påverkade detekteringsresultatet negativt på så sätt att sökdjupet försämrades och möjligheterna att nå mindre fragment av metallföremål reducerades. På de undersökta ytorna i närområdet fanns i norr en gräsbevuxen betesmark med ringa bakgrundsmagnetism, medan ytorna i väster och söder var nysådda och hade en del magnetiskt störande grus. Hela undersökningen utfördes vid meteorologiskt gynnsamma förhållanden. Jonas Paulsson, Kula HB Arkeolog och metalldetekteringsspecialist. 15
Bilaga 3 Fyndtabell FNR Fält-ID KONTEXT SAKORD MATERIAL ANTAL FYNDSTATUS ANMÄRKNING 1 F1 smälta Cu-leg 1 Fragment Funnet på 10 cm djup 2 F2 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 3 F3:1 ring Cu-leg 1 Hel Funnen på 20 cm djup 4 F4 knopp Cu-leg 1 Hel Funnen på 12 cm djup 5 F5 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 14 cm djup 6 F6 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 7 F7 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnen på 10 cm djup 8 F8 bleck/smälta Cu-leg 1 Fragment Funnet i gräset 9 F9 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 5 cm djup 10 F10 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 5 cm djup 11 F11 smälta Cu-leg 1 Fragment Funnen på 5 cm djup 12 F12 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 13 F13 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 14 F14 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 15 F15 smälta Pb 1 Fragment Funnet ytligt 16 F16 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 10 cm djup 17 F17 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 15 cm djup 18 F18 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 10 cm djup 19 F19 mynt Ag 1 Helt Funnet på 10 cm djup 20 F20 smälta Pb 1 Fragment Funnen på 10 cm djup 21 F21 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 22 F22 ruta bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på ca 20 cm djup 23 F23 ruta bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på ca 20 cm djup 24 F24 ruta bronsring Cu-leg 1 Hel Funnen på ca 20 cm djup 25 F25 ruta bränt ben ben 1 Fragment Funnet på ca 20 cm djup 26 F26 järnspets Fe 1 Hel Funnen ytligt 27 F27 bronsfragment Cu-leg? Fragment Funna på ca 30 cm djup 28 F28 järnspets Fe 1 Hel Funnen på ca 15 cm djup 29 F29 pilspets Fe 1 Hel Funnen på ca 15 cm djup 30 F30 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på ca 15 cm djup 31 F31 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 32 F32 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 33 F33 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet ytligt 34 F34 smälta Cu-leg 1 Fragment Funnen på 10 cm djup 35 F35 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 5 cm djup 36 F36 blyklump Pb 1 Fragment Funnet ytligt 37 F37 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 5 cm djup 38 F38 lansspets Fe 1 Hel Funnet på 10 cm djup 39 F39 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnen på 10 cm djup 40 F40 mynt Ag 1 Fragment Funnet ytligt 41 F41 lansspets Fe 1 Fragment Funnen på 5 cm djup 42 F42 järn-/bronsfragment Fe/Cu-leg 1 Fragment Funnet på 10 cm djup 43 F43 bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på 10 cm djup 44 F44 ruta bronsfragment Cu-leg? Fragment Funna på ca 30 cm djup 45 F45 ruta bronsring Cu-leg 1 Fragment Funnen på ca 25 cm djup 46 F46 ruta bleck Cu-leg 1 Fragment Funnet på ca 20 cm djup 47 F47 ruta järnfragment Fe 1 Fragment Funna på 20 cm djup 48 F3:2 Glasbägare Glas 1 Fragment Funnet på 20 cm djup 49 842 Plomb Pb 1 Hel Detektorfynd S kullen 50 845 Platta Fe 1 Fragment 40x70x6mm 51 846 Ten/mejsel Fe 1 Fragment 52 847 Ten/ämnesjärn Fe 1 Hel 53 848 Plåt/bleck Cu-leg 1 Fragment 54 849 Kil Fe 1 Hel 55 850 Ten/ämnesjärn Fe 1 Hel 56 851 Beslag Cu-leg 1 Fragment med 2 nitar 57 852 Klump Pb 1 Fragment Ihopvikt 58 24H Plåt/bleck Cu-leg 2 59 45H Plåt/bleck Cu-leg 2 60 44 Plåt/bleck Cu-leg 8 61 44 Plåt/bleck Cu-leg 9 62 44 Plåt/bleck Cu-leg 23 63 44 Plåt/bleck Cu-leg >25 16
er över föremål från Västra Vång kullen, 2016 Max Jahrehorn Rapport januari 2017 K16-125 OXIDER AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering...... 2 er 3 Omslagsbild: Detaljfotografering av försänkning i bygel/ring, f.nr 3.
Inledning Materialet kommer från Västra Vång, kullen, 2016. Föremålen består av järn, cu-legeringar samt silver, några av fynden är placerade i preparat. Sammanlagt består fynden av 16 fyndposter. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring.
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 3 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Bygel/ring Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 90,69g Vikt ut: 88,96g Foto: Ja Behandling: Ringens ytor täcks helt av ett ojämnt förorenat skikt, ingen ursprunglig yta är synlig. Dock syns ett par svaga profiler nära dess sammanfogning. Ringen före konservering. 1
Ringen rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Den ursprungliga ytan har omfattande skador och underliggande skikt är något vittrade med inslag av koppar(ii)klorid. En del föroreningar lämnas eftersom de är av bärande karaktär. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Ringens bägge ändar har i sitt tvärsnitt skålade fördjupningar och dessa bedöms vara medvetet tillverkade. Möjligtvis för att på ett säkert sätt fasthålla t.ex. en kula. 2
Detaljfotografier på ändarnas försänkningar. 3
Ringen efter konservering. 4
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 4 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Knopp Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 49,93g Vikt ut: 48,95g Foto: Ja Behandling: Föremålet har något ojämna ytor, täckta av tunna föroreningar. Dess ytterkant nära fästet har mindre skador av äldre datum och fästet av järn är hårt korroderat. Knoppen innan konservering. 1
Föremålet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. På flera ställen är den förorenade ytan krackelerad och områdena under dessa har mindre hål ner i godset. Möjligtvis är detta ett resultat från nedbrytningen av materialet och tänkbart är att det funnits föroreningar i gjutningen, som med tiden korroderat/lakats ur. Den profilerade kanten har en mängd äldre skador och här syns tydliga indikationer på koppar(ii)klorid. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Vissa föroreningar lämnas, främst kring den profilerade kanten, eftersom de är bärare av omkringliggande ytor. Föremålet efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 19 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Mynt Material: Silver Antal: 1 Mått: Vikt in: 1,19g Vikt ut: 1,18g Foto: Ja Behandling: Myntet har tunna föroreningar över ytorna och präglingen uppvisar viss metallglans. Myntet har spår efter varit vikt och vikts ut igen. Myntet före konservering. 1
Myntet rengörs under mikroskop med trästicka, för att avlägsna hårdare produkter. Tätare oxideringar av silversulfid mjukgörs med EDTA-diNa 3,5-6%, under mikroskop med mjuk pensel samt trästicka, lättare behandling i ultraljudsbad. Föremålet urlakas från kemikalier med flera bad av avjoniserat värmt vatten. Silverytorna justeras något med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Myntet efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 22 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Plåt Material: Cu-legering Antal: 6 frag. Mått: Vikt in: 28,67g Vikt ut: 25,04g Foto: Ja Behandling: Delarna är kraftigt förorenade och materialet uppvisar ett aggressivare korrosionsförlopp, med lägre krustbildningar över ytorna. Delarna före konservering. Fragmenten rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Under arbetet frigjordes botaniska element fastsittande på fragmentens ytor, dessa placerades i provrör märkt :A. Ett av fragmenten i ovan bild bestod av korrosionsprodukter. 1
Delarna efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 23 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Plåt, fragment Material: Cu-legering Antal: 13 frag. Mått: Vikt in: 5,53g Vikt ut: 5,33g Foto: Ja Behandling: Delarna är kraftigt förorenade och materialet uppvisar ett aggressivare korrosionsförlopp, med lägre krustbildningar över ytorna. Fragmenten innan konservering. Fragmenten rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Under arbetet omhändertogs några insektsfragment och fröer, dessa placerades i provrör märkt :A. 1
Fragmenten efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 24 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Ring, övre i preparat Material: Cu-legering Antal: 1 Vikt in: 1540g, preparat Vikt ut: 170,56g (ring) Foto: Ja Behandling: Ringen är placerad som ett preparat i en fyndask, lös jord har fyllts på och ringen med omgivande material lagts i detta. De humusmaterial som täcker ringens ovansida har ett mycket stort inslag av platta fibrer. Vissa områden av ringen är synliga och här syns tydliga spår efter en kraftigare vittring av materialet. Ytorna är ojämna och innehåller höga krustor, några av dessa är spräckta och visar på ett voluminöst inre, med stort inslag av koppar(ii)klorid. Ringen in situ, pilarna markerar två lösa metallfragment, troligen sekundära. Den streckade pilen avser detaljfotografering av fibrer. 1
Ringen från olika vinklar i preparatet. Arbetet startar med att de två lösa fragmenten lyfts ur likaså de större klumparna vid askens ytterkanter, de senare märks :A. För att skapa utrymme i saken avlägsnas den del av den lösa jorden, materialet märks :B. Det humösa materialet som till viss del täcker ringen och ligger som en större skorpa i dess mitt lyfts av, märks C. Materialet undersöks och avlägsnas ner till ringens kanter, detta för att säkra information innan ringen lyfts ur sitt läge. Då ringen lyfts finns delar av dess invändiga form kvar i preparatet, likaså sticker den tvinnade fibern (:D) fram. Delar av den invändiga formens massa lyfts ur och märks :E, resterande material :F. 2
Detaljfotografi på det fibrösa humusmaterialet :C. Ringen innan den lyfts ur, pilen i bild markerar en större tvinnad fiber (:D) 3
Detaljfotografi på den tvinnade fibern :D. Ytornas krustbildningar. 4
Ringens insida efter lyftet. Kvarvarande massa med ringens form. 5
Fibrerna i bilden indikerar på att ringen placerats på dessa, eftersom de ligger i direkt anslutning till dess insida och att övrigt humusmaterial vilar på. Fibrerna och övrigt humusmaterial från ringens insida frigörs och lyfts ur, materialet placeras i en burk som märka :G. Vid avlägsnandet av materialet noterades en större sammanhängande fiberstruktur, möjligtvis tvinnad. Dessa fibrer placeras i ask märkt :G1. De två centralt lösa metallfragmenten märks: H. 6
De två lösa fragmenten :H. Vikt: 0,76g (mindre), 1,40g (större). Detaljfotografi på den större sammanhängande fibern, 24:G1. 7
Ringen innan mekanisk rengöring, vikt: 178,22g, pilen markerar en mindre spricka. Som nämnts inledningsvis så är ringen skadad av aggressiva korrosionsprodukter, där krustor och vittrade områden exponeras över ytorna. Kanterna har på några ställen även vissa spjälkningar och det finns även ett par kortare sprickbildningar. Dock bör påpekas att krustbildningarna är betydligt färre i ringens insida. Arbetet startar med mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar på ringens insida. Flera av krustorna kan frigöras men några avjämnas bara med en lätt och kort behandling med glasblästring, för att inte skada föremålet. De två mindre fragmenten har en nedbrytningsgrad som liknar ringens, dock är krustbildningarna lägre och betydligt färre tillantalet. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Det större fragmentet (24:H) gick av vid rengöringen, monteras med Paraloid B72 1:1 i aceton. 8
Ringen efter konservering. 9
Ringens insida har tydliga spår efter något verktyg, möjligtvis från då den tillverkades. Fragmenten efter konservering. Vikt: 1,25g (större), 0,68g (mindre). 10
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 25 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Benfragment Material: Ben Antal: Frag Mått: Vikt in: 0,45g Vikt ut: 0,47g Foto: Ja Behandling: Fragmentet har lätt förorenade ytor. Fragmentet före behandling. Fragmentet rengörs under mikroskop med trästicka och mjuk pensel för att avlägsna föroreningar. För att rengöra något djupare så rengörs ytorna med 80%-ig etanol i ringa mängd och torkas torrt direkt. Som ytskydd används en tunn pasta av MCW/bivax som försiktigt poleras in i materialet. 1
Fragmentet efter behandling. 2
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 26 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2016-09-22 Föremål: Spets Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 62,26g Vikt ut: 55,96g Foto: Ja Behandling: Spetsen har förorenade ytor och en varierande krustbildning, då med lägre och högre krustor. Ett område på spetsen uppvisar en viss spjälkning av materialet, dess holk är helt fylld. Spetsen före konservering. Föremålets holk helt fylld. 1
Spetsen röntgas för att studera dess status och bilden visar på ett spjälkat område samt holkens utseende och djup. Röntgenfotografi, pilen markerar spjälkningen i materialet. Föremålet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Spetsen urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delen genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Spetsen efter konservering. 2
3
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 28 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2016-09-22 Föremål: Spets Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 40,42g Vikt ut: 36,22g Foto: Ja Behandling: Spetsen har förorenade ytor och en varierande krustbildning, då med lägre och högre krustor. Dess holk är helt fylld. Spetsen före konservering. Föremålets holk helt fylld. 1
Spetsen röntgas för att studera dess status och bilden visar att själva spetsen på föremålet är hårdare korroderad, holkens utseende och djup tydliggörs. Röntgenfotografi. Spetsen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delen genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Spetsen efter konservering. 2
Spetsens profil är något rombisk. 3
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 29 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2016-09-22 Föremål: Pilspets Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 10,33g Vikt ut: 9,17g Foto: Ja Behandling: Pilspetsens ytor är relativt kraftigt korroderade och på dess holk sitter en större krusta. Holkens hål är helt fyllt samt något defekt. 1
Pilspetsen före konservering. Detaljfotografi på den fyllda holken. Pilspetsen röntgas för att studera dess status och bilden visar på ett hårt korroderat föremål, samt holkens utseende och djup. Röntgenfotografi, den vänstra delen i bild uppvisar ett kraftigt korrosionsförlopp. Föremålet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Delen urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att 2
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur spetsen genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Pilspetsen efter konservering. 3
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 38 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2016-09-20 Föremål: Lansspets Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 105,49g Vikt ut: 87,97g Foto: Ja Behandling: Spetsen har förorenade ytor och en varierande krustbildning, då med lägre och högre krustor. En viss spjälkning av ytorna finns på lansens ena sida, dess holk är helt fylld. Lansspetsen före konservering. 1
Föremålets holk helt fylld. Lansen röntgas för att studera dess status och bilden visar på ett kraftigare korrosionsförlopp kring dess eggar samt holkens utseende och djup. Röntgenfotografi. Lansen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delen genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 2
Lansen efter konservering. 3
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 40 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Mynt Material: Silver Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,71g Vikt ut: 0,71g Foto: Ja Behandling: Myntet har tunna föroreningar över ytorna och präglingen uppvisar viss metallglans. Brottytorna är av äldre datum. Myntet före konservering. Myntet rengörs under mikroskop med trästicka, för att avlägsna hårdare produkter. Tätare oxideringar av silversulfid mjukgörs med EDTA-diNa 3,5-6%, under mikroskop med mjuk pensel samt trästicka, lättare behandling i ultraljudsbad. Föremålet urlakas från kemikalier med flera bad av avjoniserat 1
värmt vatten. Silverytorna justeras något med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Myntet efter konservering. 2
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 41 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2016-09-22 Föremål: Spjut Material: Järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 118,66g Vikt ut: 108,94g Foto: Ja Behandling: Föremålet har förorenade ytor och en varierande krustbildning, då med lägre och högre krustor. Spjutet är hårt korroderat med viss materialförlust som resultat, dess holk är helt fylld. Spjutspetsen före konservering. Holken helt fylld. 1
Dess bägge eggar är hårt korroderade. Området för holken. Holken röntgas för att studera dess status och holkens utseende och djup. 2
Föremålet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Spetsen urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delen genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Spjutspetsen efter konservering. 3
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 44 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Plåt, fragment Material: Cu-legering Antal: Div Mått: Vikt in: 35,29g Vikt ut: se nedan Foto: Ja Behandling: Fragmenten är kraftigt förorenade och vittrade. Materialet uppvisar ett aggressivare korrosionsförlopp, med lägre krustbildningar över ytorna. Fragmenten före konservering, mindre fragment redovisas inte i bilden. 1
Fragmenten rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Några av fragmenten har tydliga drivna mönster/linjer och placeras i egen ask. Fragmenten efter konservering. Fragmenten sorteras i askar märkta: Mönster (5,91g), större (4,66g), mindre (7,04g) samt fragment (6,54g). 2
Fragmenten med tydliga spår efter driven yta. 3
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 45 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Ring, nedre i preparat Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 770g, preparat Vikt ut: 113,92g (ring) Foto: Ja Behandling: Ringen är placerad som ett preparat i en fyndask, lös jord har fyllts på och ringen med omgivande material lagts i detta. De större sammanhängande delarna över ringen har ett mörkare utseende och kan liknas vid ett humusmaterial, dock är det inte lika fibröst som hos ringen nr:24. Tjockleken på det mörka skiktet varierar, 2-5mm och under detta ett ljusare, mer sandblandat material. I preparatet ser ringen avbruten ut och uppskattas ha en storlek av 60 %, brottytorna är av äldre datum. På ett par ställen är ringens ytterkant synlig, likaså exponeras dess utsida på något ställe. Korrosionsbilden är något jämn med lägre utbrott av koppar(ii)klorid. Ringen placerad i sin transportförpackning. 1
Pilarna i bild markerar några av de mörkare skikten. Ringen från olika vinklar i preparatet. 2
Arbetet startar med att avlägsna de lösa klumparna samt avlägsna materialet kring ringen. Vid undersökningen upptäcks flera lösa mindre cu fragment, spritt liggande samt två något större. Ett av dessa ligger i nivå med ringens kanter, medan den andra, nära botten. Några mindre mörka fibrösa fragment placeras i burk märkt :A och några större klumpar märks :B. Övrigt löst material kring och under ringen märks :C. Materialet som var placerad i ringens skålform lyfts ur och märks :D, materialet innehåller en stor mängd fibrer. Ringen frampreparerad innan den lyfts ur förpackningen, löst i bild de två metall fragmenten, (:H). 3
Ringen efter att dess insida tömts, vars innehåll märkts :D. Ringens utsida är i det närmaste helt täckt av fibrer, delvis med en fiberriktning. Fibrerna avlägsnas och märks :E, i materialet finns några fröer. 4
Detaljfotografi på fibrerna på ringens utsida. Ringens utsida efter avlägsnandet av fibrerna, innan konservering. Pilen markerar en mindre spricka i godset. Vikt: 116,22g. 5
Arbetet startar med mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar på ringens insida. Då föroreningar avlägsnas så framträder det tydligt hur ringen drivits av hantverkaren, en stor mängd av dessa spår blir synliga. Nära brottytan vid dess ena sida sitter en hårdare krusta bestående av järnsalter, möjligtvis sekundär. Vid arbetet med dess utsida nås ytor som är relativt jämna och släta dock är dessa avvikande vid ändarna. Här har korrosionsförloppet varit mer aggressivt med materialförlust som resultat samt bildandet av mer voluminöst strukturer, innehållande koppar(ii)klorid. Några av de mindre krustorna kunde avlägsnas, medan andra jämnades något. I vissa fall lämnas föroreningar eftersom de bedöms vara bärande för omgivande strukturer. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 2% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Vid arbetet med ringen kändes de skadade ändrarna avvikande om man betraktar korrosionsförloppet just där. Och tankar om att dessa ändar reparerats kändes möjliga. Iden förstärks då föroreningarna avlägsnas något och en mycket fragmentarisk nit exponeras. Den övre bilden visar den i det närmaste upplösta niten och dess ovala hål ( 3,2 x 3,8 mm). Från denna utsida är hålets kanter svagt avfasade. I den undre bilden syns den fram penetrerade niten genom järnkrustan, möjligtvis en tidigare bricka. 6
Det lösa materialet kring ringen som märkts :C sållas under mikroskop och en mindre mängd små cufragment omhändertas, dessa märks : F. Även några fröer, dessa märks :G. De lösa fragmenten märks :H. Ringen efter konservering. 7
Ringens insida har tydliga spår efter något verktyg, möjligtvis från då den tillverkades. Dessa spår är något annorlunda och kraftigare än de som noterats i ringen nr 24. Pilen markerar en eventuell nit av en cu-legering som penetrerar ringen och avslutas med en möjlig bricka, troligen av järn. 8
De två lösa större fragmenten efter konservering. Vikt: 3,50g (med nit), 1,28g. 9
Ort/Anläggning: Västra Vång 2016, Kullen Fynd nr: Kons nr: 46 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: 2016-05-22 Datum ut: 2017-01-09 Föremål: Kärlkant? preparat Material: Cu-legering Antal: 2 Mått: Vikt in: 444,98g preparat Vikt ut: 30,00g föremålen Foto: Ja Behandling: Föremålet är delvis frilagt och dess utbredning i preparatet är tydligt. De synliga ytorna är kraftigt förorenade och materialet uppvisar ett aggressivare korrosionsförlopp, med lägre krustbildningar över ytorna. På flera ställen har krustorna sprängts bort och hål genom materialet bildats, inslag av koppar(ii)klorid finns spritt över föremålet. Föremålet i sitt preparat före undersökning. 1
Pilen markerar en tydlig välvd kant. Arbetet börjar med att under mikroskop preparera fram föremålet, för att studera dess form och läge. Nivåerna följs och i preparatet ligger tillsammans två stycken svagt välvda plåtar, utan någon konstakt med varandra. Den lösa massan mellan plåtarna och kring dessa märks :A. Plåtarna frampreparerade, strax innan de lyfts. 2
Massan :A undersöks och några insektsfragment (:B) samt frön (:C) omhändertas och placeras i märkt provrör. Då plåtarna lyfts vidhänder på insidan ett mer in situ material, formade efter metallen. Materialet från den svagt välvda plåten undersöks och massan märks :D och de sållade insektsfragmenten märks :E, samt fröer :F, då de placeras i provrör. Den något mer stabila plåten vars profil är i vinkel hade en större massa (:G), i denna omhändertogs fröer (:H) samt insektsfragment (:I). Det fanns även en något större sammanhängande, tvinnad fibrös del (:J). Plåtarna före konservering. Den översta plåten med en tydlig profil i vinkel har vikten 18,07g, den undre svagt välvda plåten väger 14,18g. 3
Plåtarna rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Delarna efter konservering. De två mindre lösa fragmenten släppte vid behandlingen från områden som var starkt vittrade. Dessa monteras inte åter då passform saknas. 4
OXIDER AB Box 980 39129 Kalmar www.oxider.se Telefon: 0722 47 58 58 E-post: max.jahrehorn@oxider.se
17
Rapportserie 2017 Blekinge museum 2017:1 Efterundersökning Västra Vång 2016. Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun.