Forskningsgrävning Västra Vång 2017

Transkript

1 Rapport 2018:6 Forskningsgrävning Västra Vång 2017 Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun Mikael Henriksson

2

3 Rapport 2018:6 Forskningsgrävning Västra Vång 2017 Forskningsgrävning Västra Vång 2017 Johannishus 1:2 Hjortsberga socken Ronneby kommun Blekinge län Mikael Henriksson

4

5 Blekinge museum Borgmästaregatan Karlskrona Växel: vardagar 8-16 Reception: Blekinge museum Omslagsfoto: Mikael Henriksson/Blekinge museum Kartor Lantmäteriverket, Gävle Dnr i2018/00107, LMV 5

6 Arkeologisk efterundersökning Västra Vång 2017 Innehåll Bakgrund 7 Topografi och kulturhistoria 8 Arbetets genomförande 9 Resultat 10 Diskussion 13 Figurförteckning 15 Tabellförteckning 15 Källor 15 Administrativa uppgifter 16 Bilagor 16 6

7 Bakgrund Järnåldersboplatsen vid Västra Vång i Blekinge, har utforskats på ett lågintensivt sätt under ett flertal år. Fornlämningsområdet upptäcktes redan 2004, i samband med en av Blekinge museum utförd exploateringsgrävning (Henriksson 2006). Därefter utfördes ett flertal begränsade undersökningar och karteringar inom boplatsens olika delar. Fokus hamnade efter hand främst på ett platåläge i dalgångens mitt, där det 2012 och 2013 framkom kontexter och fynd, som talade för platsens mycket speciella status under mellersta och yngre järnålder (Henriksson & Nilsson 2013, Henriksson 2015 och Henriksson 2016). Efterundersökningar, liksom en kompletterande metalldetektering 2016, syftade till att förtydliga fyndförhållandena på kullen. Frågetecken kring den komplicerade stratigrafin och dess kronologi, kvarstod emellertid, varför behov av ytterligare utvärderande grävning på kullen bedömdes motiverad inför 2017 års fältsäsong. Med syfte att alltså ytterligare fördjupa kunskapen kring det centralt belägna höjdpartiet inom Vångboplatsen, utförde Blekinge museum med samarbetspartners en arkeologisk undersökning 2017 i enlighet med Länsstyrelsens beslut I beslutet enligt 2 kap. 8 Kulturmiljölagen ställde Länsstyrelsen som villkor att undersökningens skulle följa undersökningsplanens beskrivning samt att undersökningsytan skulle återställas efter avslutat arbete. Direktiv kring återställandet specificerades i Länsstyrelsens beslut om dispens för utgrävning inom naturreservatet Johannishus åsar ( ). Undersökningen bekostades genom bidrag från Ronneby kommun samt genom egenfinansiering av Blekinge museum, Lunds Universitet, Arkeologerna - Statens Historiska museer samt enskilda forskare. Föreliggande rapport utgör en redovisning av undersökningens resultat. Fig.1 - Västra Vång markerat med en stjärna på Översiktskartan. 7

8 Tidigare undersökningar inom RAÄ 306 har främst berört ytligt liggande kontexter, men i samband med upptagning av föremål och preparat 2013 och 2016, gjordes något djupare ingrepp, varvid en komplicerad stratigrafi uppmärksammades. Befintliga stenpackningar föreföll ligga i eller på ett större, sammanhängande sotlager, vars mäktighet varierade från några få centimeter till ett par decimeter. Ovanpå detta sotlager och stenpackningslagret låg sedan ett påfört, siltigt/sandigt och sterilt lager. För förståelsen av platsen är det av stor vikt att reda ut inbördes förhållanden mellan det sotiga lagret, siltlagret samt påträffade fynd. Det övergripande syftet med 2017 års forskningsgrävning var av den anledningen att få bättre kunskap om stratigrafiska och kronologiska förhållanden uppe på kullen i boplatsens mitt. Målsättningen var att, genom en mer samlad bild av lämningarnas komplexitet, kunna komma fram till om fortsatta och mer omfattande undersökningar kan motiveras antikvariskt. Fig.2 Aktuell fornlämningsbild vid Västra Vång, sommaren Topografi och kulturhistoria Vångboplatsens topografi präglas av dess belägenhet i anslutning till en rullstensås i mitten av en dalgång, bägge tillkomna under inlandsisens avsmältningsskede. Vid just Vång finns såväl utdikade våtmarker som markanta moränhöjder. Framkomna fornlämningsspår i form av gravar har kunnat knytas till främst höjder, medan hantverks- och boplatsspår i synnerhet framkommit i åker- och ängsmark. I huvudsak härrör fornlämningar från olika skeden av järnåldern, men i närområdet finns även en belagd mänsklig närvaro under såväl neolitikum som bronsålder, främst synlig genom gravar i manifesta terränglägen. Under historisk tid ligger byn uppdelad såväl öster som väster om dalgången, och sedan 1600-talets slut är den inkorporerad i beståndet under Johannishus gods. Fornlämningsbilden för Vång har gradvis förändrats med början 2004, och idag kan ett drygt 10-tal registreringar direkt kopplas till såväl exploaterings- som forsk- 8

9 ningsmässiga undersökningsförlopp. Undersökningsplanen för 2017 års insats avsåg ingrepp i RAÄ Hjortsberga 306 respektive 121 (fig.2). Arbetets genomförande Undersökningen på kullen utgjordes av ett 11 kvadratmeter stort huvudschakt (Schakt A) respektive en 1-metersruta (Schakt B) strax väster om detta. Ingreppet i fornlämning RAÄ Hjortsberga 306 låg i sin helhet inom ytan för 2013 års efterundersökning (fig.3-5). Av tidsskäl kunde inte schakten på kullen grävas helt färdiga, och av samma anledning föll planerad grävning inom RAÄ Hjortsberga 121 bort. Det metodiska tillvägagångsättet fokuserade på en kombination av rutgrävning för hand och löpande 3Ddokumentation med digitalkamera. Således avbröts grävningsarbetet återkommande, inför att en ny kontext skulle undersökas liksom när en sådan var helt eller delvis undersökt. Så fort den digitala bildinformationen integrerats i dokumentationsdatabasen, skedde fortsatt bortgrävning av aktuell kontext. Fig.3 Schakt från 2017 i förhållande till 2013 års undersökningsyta. Fyndinsamling skedde genom handplock under utgrävning och vid vattensållning. Provtagning gjordes med inriktning på analys av makrofossil, 14 C samt luminiscens. Insamlat material av makrofossilprover har ännu ej bearbetats vidare. Avsikten var initialt att hantera detta tillsammans med ett motsvarande material från RAÄ 121. Då denna del av undersökningen fick anstå till ett senare tillfälle, är avsikten idag att bearbeta och avrapportera tidigare och kommande prover efter att en planerad grävning utförts inom RAÄ 121 under sommaren En utvärdering av material från både kullen och åkermarken kommer därför att finnas med i en kommande rapport (muntligen Tyra Ericson). Såväl kremerat animal- som humanosteologiskt material finns inom olika delkontexter på kullen, vilket föranleder en noggrann framtida genomgång av fyndkategorin. Av den anled- 9

10 ningen kommer det osteologiska material som påträffats 2017 därför att analyseras vid ett senare tillfälle. Viss massmedial täckning gjordes av lokalradio och lokala tidningar. Pedagogik utfördes i samarbete med Johannishus skola samt inom ramen för det FoU-projekt kring integration, som genomfördes genom samarbete mellan Blekinge museum och Södertörns högskola. Välbesökta guidningar genomfördes på plats i samband med Arkeologidagen den 27 augusti. Under fältarbetet medverkade Mikael Henriksson, Blekinge museum och från Lunds Unversitet deltog: Björn Nilsson, Nicolo Dell onto, Fredrik Ekengren, Martin Hansson, Andreas Svensson, Paola Derudas, Helena Alexandersson och Amber Hood. Därutöver medverkade Tyra Ericson, Arkeologerna Statens Historiska Museer: liksom masterstudent Axel Löfving, Södertörns högskola och fristående forskare Bertil Helgesson. Digital inmätning med totalstation utfördes av Niclas Olsson, Blekinge Mätservice, och konserveringsarbetet av Max Jahrehorn, Oxider AB. Fig.4 Schakten från 2017 i förhållande till 2013 års schaktplan. 10 Resultat Väderförutsättningarna var gynnsamma i samband 2017 års fältarbete, och insatsen avlöpte i stort som planerat. Huvudschaktet var placerat så att det skulle komma i kontakt med kontexter, vilka tidigare redan varit exponerade, alternativt framträtt som anomalier genom 2012 års georadarkartering (fig.4).

11 Schakt A grävdes till ett generellt djup om 0,20 0,25 m. I dess norra hälft skedde framrensning till nivån för de bägge stenpackningarna samt något djupare inom ytan mellan dessa. I det övriga schaktet utfördes en kontextuell bortgrävning av befintliga siltiga och sotiga horisonter till ett största djup om 0,35 m.. Vidare framrensades det stensatta dike, vilket tidigare enbart uttolkats utifrån data från georadarkarteringen. En stratigrafisk observation vid bortgrävning av silten gjorde gällande att det här rör sig om ett eller flera påförda lager, vilka förefaller finnas ovan och söder om den djupare liggande stengrunden, men inte norr om densamma. Hypotesen om att det här rör sig om ett eller flera golvlager i en öppen eller sluten byggnadskonstruktion kvarstår efter 2017 års insats. Fig.5 Undersökta kontexter Perspektiv på bottennivån enligt 3D-dokumentationen. Undersökningen av Schakt B uppvisade spår efter en stenskodd nedgrävning om 0,50 meter i övre diameter botten 0,25-0,30 till 0,75 m djup. Denna var bemängd med upp till 0,30 m stora stenar. Arbetshypotesen i fält var att det torde röra sig om en sentida störning, möjligen efter en telefonstolpe, men det kan med nuvarande kunskapsläge inte helt avskrivas som en förhistorisk nedgrävning och rent av ett stenskott stolphål i en byggnadskonstruktion. På 0,40-0,50 m djup i Schakt B framkom ett lager med brända ben. Luminiscensdateringar föreligger från ytor på fyra stenar i stenpackningarna i norr liksom från åtta sedimentprov i lager inom den södra delen av Schakt A. Preliminära tolk- 11

12 ningar talar för en samstämmighet gentemot tidigare utförda 14C-dateringar, med ett huvudsakligt intervall som ligger e. Kr. (Alexandersson et al in prep). Det samlade fyndmaterialet 2017 utgjordes av 105 fyndposter, främst av kopparlegering, guld, glas, brända ben och bärnsten (bilaga 1 respektive 3). Det totala antalet guldfoliefigurer från 2017 års undersökning uppgick till 13 stycken (bilaga 1 resp. 3). Bland dessa fanns figurtyper som är kända sedan tidigare, såväl från Vång som från andra platser. Fem präglingar är av tidigare okänt slag, och därtill kommer även ett figurklippt exemplar. De tidigare kända figurerna utgörs av ett fragmentariskt exemplar av Västra Vång 3, i det att endast huvudet är bevarat, liksom två nya exemplar av Västra Vång 6. Därutöver påträffades fyra figurer av typen Eketorp A. De tidigare okända typerna benämns härefter Västra Vång prägling (fig.6). Fig.6 Nya figurtyper från 2017 års grävning. Bland de nya typerna kan nämnas en större mansfigur i profil mot höger (fig.6 Prägling 10). Figuren har långt hår, är utan armar och klädd i en pälsliknande kappa. Figuren präglas av ett nära släktskap med Eketorp A. Ytterligare en ny typ utgörs av en djupt och tydligt präglad kvinnofigur i profil mot höger. Figuren är klädd i en kappa, med håret i en knut och hon håller vad som ser ut som en stav alternativt en dryckesbägare (fig.6 Prägling 11). Uppenbara likheter finns med en figur som är funnen på Uppåkraboplatsen i Skåne (Watt 1999:177ff.) Ett tredje exempel på ett nyfynd är en enkelfigur i profil mot höger. Det rör sig här om en kaftanbeklädd man. Högerhanden är uppenbart förstorad och vänsterhanden förefaller hållas mot munnen. Alternativt kan här återges en mot munnen hållen bägare (fig. 6 Prägling 12). Den skurna/klippta enkelfiguren (fig.6 Utskuren figur 1) förefaller vara ställd i profil mot höger. Fötterna verkar snedställt hänga nedåt och ögat är markerat och närmast genompunsat. Ett utstående stycke, i höjd med halsen, kan möjligtvis återge ett skägg. Liksom 2013 tillvaratogs ett fåtal guldtenar som kunde tänkas återspegla ett ädelsmide på platsen eller i dess närhet (bilaga 3). Vid grävningen 2017 framkom dock även en guldremsa som föreföll vara bortskuren från ett guldbleck, förslagsvis en präglad guldfoliefigur. I övrigt kunde ett mindre fragment av ett senromerskt guldmynt från 400-talet identifieras som varandes ett klipp från kejsar Valentinianus III:s tid (mejlkontakt Helle Horsnaes 25 oktober 2017). Sammanlagt 26 nya glasskärvor tillvaratogs under grävningen Av dessa härrör långt de flesta från den typ av grågrön, klotbägare, vilken tidigare identifierats i materi- 12

13 alet från kullen. Från denna/dessa finns idag således sammanlagt omkring 60 skärvor (Näsman muntligen respektive Näsman 2016). Karaktären på fynden av kopparlegering överensstämmer på flera sätt med de som tidigare påträffats på kullen. Således framkom 2017 även fortsatt fragment av olika slag, vilka kan tolkas sammanhänga med fragmenterade kärl/kittlar (bilaga 3). Två fynd av större hank-/ringhållare (fig. 7) utgjorde dock en i Vång tidigare ej påträffad kategori. Den på Jylland påträffade Bråkitteln förefaller här utgöra en högst relevant parallell i sammanhanget, då den uppvisar bland annat liknande hållare (Klindt-Jensen 1954). Fig.7 - Hankhållare funna på Vångkullen Diskussion Det fram till idag ackumulerade fyndmaterialet från Vångkullen, är fortfarande endast ytterst summariskt genomgånget. Samtidigt har nedgrävning i orörd kontext endast gjorts i begränsad omfattning på kullens högst belägna del. Först efter att schakten på kullen grävs färdigt, finns det anledning att summera samtliga då påträffade och undersökta lager och kontexter. Utifrån 2017 års resultat kan vi dock dra flera slutsatser som knyter an till ovan formulerade frågeställningar. Trots att Schakt A ju aldrig grävdes färdigt, framstår det idag som en högst rimlig hypotes att vi här har att göra med en byggnadskonstruktion av någon typ, vilken hyser ett flertal, delvis eld- och värmepåverkade och fyndbemängda golvnivåer. Koncentrationen av fynd inom den framrensade och delundersökta delen av byggnaden understryker även fortsatt ritualiserade handlingar med anknytning till platsens specifika funktioner under järnåldern. Naturvetenskapliga analyser, som exempelvis de 2017 utförda OSL-dateringarna, får här sägas styrka det tidsspann som antytts av flera olika, i synnerhet folkvandringstida och vendeltida fyndmaterial. Under efterbearbetningen av 2017 års grävningsresultat utfördes tre 14 C-analyser (bilaga 2) av tidigare tillvarataget material som har betydelse för fortsatt uttolkning av kullens kulturhistoria. Den 2013 framgrävda och 2016 tillvaratagna bronsringen Blm 28583:24 13

14 visade sig under konserveringsarbetet ligga dikt an mot fragment av tvinnade växtfibrer som, tillsammans med träkol från ek (muntligen Hans Linderson) påträffat under bronsringen kunnat dateras. Dessutom 14 C-daterades ett kremerat mänskligt ben av typen pars petrosa, vilket tillvaratogs i den nordligaste av stensättningarna inom 2013 års undersökningsyta. Sammantaget finns idag fem 14 C-dateringar från kullen som bidrar till en diskussion om platsen status över tid (tab.1). Makrofossil (Avena Sativa) sotigt lager under siltigt lager BP 2465± BC 95.4 % sannolikhet Bränt ben (Homo) från stensättning Fragment av brända ekkvistar (under 3 år) under bronsring Organiska fibrer (tvinnat material från bronsring ) Organiskt material (trä) från pupill av bronsmask BP 2120± BC-40 AD 84.4% sannolikhet BP 1605± AD 95.4 % sannolikhet BP 1580± AD 95.4 % sannolikhet BP 1300± AD 90.8 % sannolikhet Tab.1 Samtliga 14 C-dateringar från Vångkullen fram till Det finns således spår på Vångkullen som förefaller leda ner åtminstone i förromersk tid, varefter artefakter liksom dateringar pekar på omfattande aktiviteter även under romersk järnålder, folkvandringstid och vendeltid. Att med nuvarande kunskapsläge reda ut platsens mer exakta tidshorisonter, funktioner och rumsliga uppdelning över tid, låter sig helt enkelt inte göras. Därtill krävs fortsatta och mer storskaliga undersökningar av Vångboplatsen och kullen i dess mitt. Kulturmiljön har tveklöst en fortsatt stor vetenskaplig såväl som pedagogisk potential, och det är därför av stor betydelse att arkeologi även framgent kommer att utföras på platsen. 14

15 Figurförteckning Fig.1 Västra Vång markerat på Översiktskartan Fig.2 Fornlämningsbild enligt FMIS Fig.3 Schakt 2017 i förhållande till 2013 års undersökningsyta Fig.4 Schakt 2017 i förhållande till 2013 års schaktplan Fig.5 3D-perspektiv på djupast framrensad nivå för 2017 års schakt Fig.6 Nya foliefigurer från 2017 års undersökning Fig.7 Hankhållare funna under 2017 års fältinsats Tabellförteckning Tab.1 - Samtliga 14 C-dateringar från Vångkullen fram till Tryckta källor Källor Henriksson, M. & Nilsson, B Åter till Västra Vång: korta reflektioner kring nya järnåldersfynd i Västra Vång, mellersta Blekinge, och deras potentiella framtid. Ale. 2013:4, s Klindt-Jensen, O Bronzekedelen fra Brå: tidlige keltiske indflydelser i Danmark. Aarhus: Universitetsforlaget Watt, M Guldgubber og patricer til guldgubber fra Uppåkra. Fynden i centrum : keramik, glas och metall från Uppåkra. S Otryckta källor Henriksson, M Johannishus 1:2. Särskild utredning och särskild undersökning. Blekinge museum rapport 2006:8. Henriksson, M Efterundersökning Västra Vång Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2015:13. Henriksson, M Efterundersökning Västra Vång Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2016:5. Näsman, U Glasfynd från Västra Vång. Blekinge museum rapport 2016:9. 15

16 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Blekinge museum dnr: BM Undersökningstid: till Personal: Blekinge museum: Mikael Henriksson, Lunds Universitet: Björn Nilsson, Nicolo Dell onto, Fredrik Ekengren, Martin Hansson, Andres Svensson, Paola Derudas Arkeologerna Statens Historiska Museer: Tyra Ericson, Södertörns högskola: masterstudent Axel Löfving eget deltagande: Bertil Helgesson Läge: Fastighetskartan, blad 62F 3CN Gunnetorp Koordinatsystem: SWEREF 99 (TM) Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N,E Dokumentation: Mätdata och digitala fotografier förvaras i Blekinge museum. Fynd: Blm 29195:1-105 Kartanvändning: Kartor Lantmäteriverket, Gävle Dnr i2018/00107, LMV Bilagor Bilaga 1 fyndtabell Bilaga 2 14 C-dateringar Bilaga 3 - konserveringsrapport 16

17 Bilaga 1 Fyndtabell Västra Vång 2017 Blm FNR Fält-ID KONTEXT SAKORD MATERIAL ANTAL FYNDSTATUS ANMÄRKNING (30) pärla Bärnsten 1 Hel (N)A guldfoliefigur Au 1 Hel 2 delar efter konservering (N)A guldfoliefigur Au 1 Fragment Endast huvudet (S)A guldfoliefigur Au 1 Hel A guldfoliefigur Au 1 Hel A guldspiral Au 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A hankhållare Cu-leg / Fe 1 Hel A guldfoliefigur Au 1 Hel A dryckebägare Glas 1 Fragment bronsknopp Cu-leg / Fe 1 Hel guldmynt Au 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A guldspiral Au 1 Fragment A guldfoliefigur Au 1 Hel A guldfoliefigur Au 1 Hel A guldfoliefigur Au 1 Hel A guldfoliefigur Au 1 Hel A dryckebägare Glas 1 Fragment A guldfoliefigur Au 1 Hel A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A gulddroppe Au 1 Hel A dryckebägare Glas 1 Hel A guldfoliefigur Au 1 Hel A hankhållare Cu-leg / Fe 1 Hel A dryckebägare Glas 1 Fragment A guldfoliefigur Au 1 Hel A guldspiral Au 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A guldfoliefigur Au 1 Hel A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment A dryckebägare Glas 1 Fragment 17

18 A dryckebägare Glas 1 Fragment bronsbleck Cu-leg 1 Fragment bronsring? Cu-leg 1 Fragment bronsknopp Cu-leg / Fe 1 Hel dryckebägare Glas 1 Fragment Ännu ej hos Näsman T1 guldten Au 1 Fragment Från makro T1 guldklipp Au 1 Fragment Från makro Avfall Ben 176 Fragment Bränt ben Avslag Kvarts 2 Hel X106 Y Avfall Ben 1 Fragment Bränt ben, X106 Y Lerklining Bränd lera 10 Fragment X106 Y Lerklining Bränd lera 8 Fragment X106 Y Avslag Kvarts 2 Hel X106 Y Avfall Ben 84 Fragment X106 Y Lerklining Beränd lera 3 Fragment X106 Y Avfall Ben 1 Fragment Bränt ben, X106 Y Avfall Ben 2 Fragment Bränt ben, X106 Y Kärl Keramik 2 Fragment X106 Y Lerklining Bränd lera 2 Fragment X106 Y Avfall Ben 8 Fragment Bränt ben Lerklining Bränd lera 22 Fragment X106 Y Avfall Ben 195 Fragment X106 Y Tätning Harts 1 Fragment X105 Y Kärl Keramik 1 Fragment Avfall Ben 1 Fragment Bränt ben Lerklining Bränd lera 3 Fragment X108 Y Lerklining Bränd lera 1 Fragment Avfall Ben 2 Fragment Bränt ben, X108 Y Lerklining Bränd lera 9 Fragment X108 Y Lerklining Bränd lera 6 Fragment Tätning Harts 1 Fragment X109 Y Avfall Ben 1 Fragment Bränt ben, X109 Y Avfall Ben 1 Fragment Bränt ben, X110 Y Tätning Harts 38 Fragment X112 Y Tätning Harts 41 Fragment X110 Y Tätning Harts 129 Fragment X111 Y Lerklining Bränd lera 3 Fragment X111 Y Kärl Keramik 1 Fragment X110 Y378 Provgrop Avfall Ben 2 Fragment Bränt ben, X110 Y378 Provgrop Tätning Harts 2 Fragment X112 Y Kärl Keramik 2 Fragment X112 Y Avfall Ben 2 Fragment X111 Y Lerklining Bränd lera 49 Fragment 18

19 Lerklining Bränd lera 69 Fragment Norr Tätning Harts 8 Fragment Norr Avfall Ben 6 Fragment Norr Tätning Harts 3 Fragment Söder Lerklining Bränd lera 4 Fragment X105 Y377 Sydöstra utvidgningen Lerklining Bränd lera 2 Fragment X107 Y Avfall Ben 6 Fragment X107 Y Lerklining Bränd lera 15 Fragment Söder Avfall Ben 17 Fragment Söder Smälta/fragment Cu-leg 2 Fragment X106 Y374 "P11" Fragment Cu-leg 2 Fragment Norr "P 9" Fragment Cu-leg 2 Fragment x110 y378 "P1" Fragment Cu-leg 5 Fragment x107 y Oklar kontext Fragment Cu-leg/Fe >10 Fragment "P6" 97 Oklar kontext Fragment Fe 1 Fragment "P14" Oklar kontext 98 Smälta/fragment Cu-leg 20 Fragment "P7" Oklar kontext 99 Avfall Ben 7 Fragment Brända ben "P7" 100 Oklar kontext Fragment Cu-leg 1 Fragment "P3" 101 Oklar kontext Fragment Cu-leg 4 Fragment "P4" 102 Oklar kontext Fragment Cu-leg 2 Fragment "P13" 103 Oklar kontext Fragment Cu-leg >50 Fragment "P5" 104 Oklar kontext Fragment Cu-leg 3 Fragment "P10" 105 Oklar kontext Fragment Cu-leg >15 Fragment "P12" 19

20 Geologiska Institutionen Department of Geology 14 Laboratoriet för C-datering Radiocarbon Dating Laboratory Sölvegatan 12, Geocentrum II Sölvegatan 12, Geocentrum II LUND S LUND Tel. 046/ Fax 046/ Sweden Björn Nilsson Inst. för arkeologi och antikens historia LUX, Box 192, Lund D a t e r i n g s a t t e s t Provets benämning Lab no 14 Erhållen C-ålder BP Provmgd (mg C) Förbehandling Ljunghög RAÄ 2 X1 LuS ± 50 1,0 Västra Vång, Hjortsberga Raä E LuS ± 50 1,0 Västra Vång, Hjortsberga Raä 306 F341 LuS ± 40 1,0 HCl, NaOH HCl, NaOH NAClO, Hac Beräkningen av 14C-åldern är baserad på halveringstiden 5568 år. Resultaten är givna i antal år före 1950 (14C-ålder BP). I osäkerhetsangivelsen innefattas statistiskt åtkomliga bidrag från mätningen av prov, standard och bakgrund. Som standard användes enligt internationell övernskommelse 95% av aktiviteten hos NBS oxalsyre-standard. Alla 14C-åldrar är 13C-korrigerade för avvikelsen från överenskommet standardvärde på 13C/12C - förhållandet. Kol-14 åldern måste översättas till kalibrerade kol-14 år genom att använda antingen IntCal13 (för terrestra prover) eller Marine13 (för marina rover). För ytterligare information hänvisas till Radiocarbon Vol 55, nr4, Lund Raimund Muscheler Mats Rundgren

21 Radiocarbon determination 4800BP 4700BP 4600BP 4500BP 4400BP 4300BP 4200BP Atmospheric data from Reimer et al (2013);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LuS : 4435±50BP 68.2% probability 3325BC (22.9%) 3230BC 3175BC ( 1.9%) 3160BC 3115BC (36.0%) 3005BC 2980BC ( 7.3%) 2940BC 95.4% probability 3335BC (30.3%) 3205BC 3195BC ( 7.3%) 3150BC 3140BC (57.8%) 2920BC 4100BP 3600CalBC 3400CalBC 3200CalBC 3000CalBC 2800CalBC 2600CalBC Calibrated date Radiocarbon determination 1800BP 1600BP 1400BP 1200BP Atmospheric data from Reimer et al (2013);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LuS : 1580±50BP 68.2% probability 420AD (68.2%) 540AD 95.4% probability 385AD (95.4%) 595AD CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Atmospheric data from Reimer et al (2013);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LuS : 2120±40BP 68.2% probability 200BC (64.7%) 90BC 70BC ( 3.5%) 60BC 95.4% probability 355BC (10.5%) 295BC 215BC (84.9%) 40BC 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD Calibrated date

22 Geologiska Institutionen Department of Geology 14 Laboratoriet för C-datering Radiocarbon Dating Laboratory Sölvegatan 12, Geocentrum II Sölvegatan 12, Geocentrum II LUND S LUND Tel. 046/ Fax 046/ Sweden Mikael Henriksson Blekinge Museum Borgmästaregatan 21, Karlskrona D a t e r i n g s a t t e s t Provets benämning Lab no 14 Erhållen C-ålder BP C13 Provmgd (mg C) Förbehandling Västra Vång F45 Under bronsring F45 LuS ± 35 1,8 HCl, NaOH Beräkningen av 14C-åldern är baserad på halveringstiden 5568 år. Resultaten är givna i antal år före 1950 (14C-ålder BP). I osäkerhetsangivelsen innefattas statistiskt åtkomliga bidrag från mätningen av prov, standard och bakgrund. Som standard användes enligt internationell övernskommelse 95% av aktiviteten hos NBS oxalsyre-standard. Alla 14C-åldrar är 13C-korrigerade för avvikelsen från överenskommet standardvärde på 13C/12C - förhållandet. Kol-14 åldern måste översättas till kalibrerade kol-14 år genom att använda antingen IntCal13 (för terrestra prover) eller Marine13 (för marina rover). För ytterligare information hänvisas till Radiocarbon Vol 55, nr4, Lund Raimund Muscheler Mats Rundgren

23 Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Atmospheric data from Reimer et al (2013);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LuS : 1605±35BP 68.2% probability 400AD (22.8%) 435AD 450AD (10.4%) 470AD 485AD (35.0%) 535AD 95.4% probability 385AD (95.4%) 545AD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date

24 er över föremål från Västra Vång 2017 Max Jahrehorn Rapport januari 2018 K OXIDER AB

25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering er 3 Omslagsbild: Detaljfotografi av guldgubbe, f.nr 15.

26 Inledning Materialet kommer från Västra Vång, Föremålen består av guld, cu-legeringar samt föremål av bärnsten. Sammanlagt består fynden av 24 fyndposter. Oxider har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I några fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring.

27 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 1 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Pärla i delar Material: Bärnsten Antal: 4 del+ frag Mått: Vikt in: 2,68g Vikt ut: 2,51g Foto: Ja Behandling: Pärlan är i fyra större delar och i dess transportpåse finns en mängd mindre fragment, ner till mikroskopnivå. I brottytorna syns ett kraftigt krackelerat inre. Pärlans utsida är täckt av föroreningar, likaså dess centrumhål som är helt fyllt. En av brottytorna tycks även ha föroreningar och det är möjligt att pärlan har haft en äldre djupare spricka där. Pärlan före konservering. Rengöring i avjoniserat vatten med mjuk pensel under mikroskop för att frigöra lättare föroreningar. 1

28 Placering för urlakning i avjoniserat vatten i med flera byten och där efter stabilisering med Primal WS-24 i en 5%-ig lösning. Kontrollerad torkning. De mista fragmenten saknar identifierbar yta för att monteras åter, dessa urlakas och lufttorkas, placeras i rör märkt :A. De större delarna monterades åter med Primal WS %. Pärlan efter konservering. Hanteras varsamt, monterad 2

29 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 2-35 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Guldgubbar eller delar av Material: Guld Antal: 13 Mått: Vikt: Se nedan Foto: Ja Behandling: Blecken är i gottskick och tydligt läsbara dock är några mer eller mindre ihop vikta. Normalt så är ytorna nära metallglans, men det finns områden som delvis täcks av föroreningar. Dessa är ofta lokaliserade till fördjupningar i präglingen eller i kraftigare veck, mindre sandkorn förekommer. Följande bilder avser blecken före konservering, med eventuella korta noteringar. I texten förekommer (*), detta markerar att detaljbilder finns senare i rapporten. Nr 2. Vikt:0,10g. Blecket är hopvikt några gånger, relativt kraftigt förorenat och har några mindre sprickor. (*) 1

30 Nr 3. Vikt: 0,03g. En kant kraftigt vikt. Nr 4. Vikt: 0,07g. Insidan något kraftigare förorenad, ett par tydliga veck och ytterkanterna devis stukade. Nr 5. Vikt in: 0,14g. Bleckets ytor har tunna föroreningar. En ritsad linje har lämnats och ett par stukade kanter finns samt spår efter dess klippning. (*) 2

31 Nr 9. Vikt in: 0,20g. Ögat är markerat och penetrerar plåten svagt, en fot har ett klipp. (*) Nr 15. Vikt in: 0,07g. Delen har ett par sprickor samt ett nästan löst fragment, markeras. Nr 16. Vikt in: 0,04g. Blecket har två hårt vikta kanter samt en genomgående central spricka. 3

32 Nr 17. Vikt in: 0,11g. Ett par ytterkanter är stukade och ett tydligt klipp noteras. (*) Nr 18. Vikt in: 0,09g. En spricka vid dess långsida och två vikta kanter. Tydligt klippt. Nr 20. Vikt in: 0,21g. Vikt på mitten, ett par stukade kanter syns. Hårt sittande föroreningarna på ytorna. 4

33 Nr 25. Vikt in: 0,08g. Relativt kraftigt förorenad, två skadade kanter finns. Nr 28. Vikt in: 0,05g. Ena kortsidan svagt stukad. Nr 35. Vikt in: 0,11g. Några mindre skador längst kanterna samt en genomgående spricka. Blecket ser ut att ha varit vikt på mitten och sedan utvikt. 5

34 Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna först med 80%-ig etanol och sedan lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling med ultraljudsbad för vissa av blecken, främst de med kraftigare vikningar som inte kunde rengöras med pensel. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Guldgubbarna efter konservering: Nr 2. Vikt ut: 0,08g. Nr 3. Vikt ut: 0,03g. 6

35 Nr 4. Vikt ut: 0,06g. Nr 5. Vikt ut: 0,14g. Nr 9. Vikt ut: 0,20g. 7

36 Nr 15. Vikt ut: 0,07g. Nr 16. Vikt ut: 0,04g. Nr 17. Vikt ut: 0,11g. 8

37 Nr 18. Vikt ut: 0,09g. Nr 20. Vikt ut: 0,19g. Nr 25. Vikt ut: 0,08g. 9

38 Nr 28. Vikt ut: 0,05g. Nr 35. Vikt ut: 0,10g. 10

39 Samtliga guldgubbar. 11

40 Noteringar under arbetet: Guldgubbe nr 2 var kraftigt ihop vikt, svårt att rengöra. Vid rengöringen upptäcktes att huvudet var löst och det såg ut som om det delvis var invikt. Vidare noterades att dess ytor på några ställen var skadade och upp spräckta eller hade sprickor. Dessa skador tolkas som om materialet blivit för tunt vid bearbetningen. De heldragna pilarna i ovan bild markerar ett tak som i det närmaste släppt helt, dock hänger det kvar i sin övre kant. De streckade pilarna visar på områden med horisontella sprickor. Dessa skador kanske redan uppstod vid tillverkningen och blecket knycklades ihop för att användas senare som råmaterial? 12

41 Ovan bild visar mikroskopiska skägg på figurens insida och dessa förekommer på ett par ställen, markerade i nedan bild. Tankarna går till att när man pressade guldblecket så fanns det skador i dess patris eller defekter i lädret då blecket slogs ut innan tillverkning. Då defekterna är mycket tunna och lätt lossnar, tycks föremålet inte ha cirkulerat nämnvärt. Nr 5, detaljfotografi. Guldgubbe nr:5 har i ovan bild en linje som kan liknas vid en ritsad linje och tankarna går till att man har markerat en linje för att klippa efter. Föremålet har även en klipp defekt. 13

42 Figur nr 9 känns inte avslutad då man har missat en grad vid foten, men det som sticker ut är det större klippet strax under figurens haka. Möjligtvis så har man justerat de utstickande graderna efter tillverkning och dessa har senare böjts ut då de legat i jorden. Pilen i bilden markerar deformationen i metallen i området mellan figur och grad. Fynd nr:17, har ett ofullständigt klipp, markerad i bilden till höger. Samtliga figurer bör hanteras mycket varsamt, då stor risk finns att fragment släpper. 14

43 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 6 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Ring, ämne? Material: Guld Antal: 1 Vikt in: 3,19g Vikt ut: 3,19g Foto: Ja Behandling: Ringen är svagt skev och dess bägge ändar ser avklippta ut eventuellt så har man använt en tång, dock ser det ut som om tången inte separerat materialet helt, utan man har fått bryta av det. Brottytorna ser något bearbetade ut, möjligtvis för att ta bort vassa grader, samtidigt ser den ena yta ut att ha smält något. Några mindre föroreningar finns på ytorna, främst i dess centrum och vid klippen samt en viss oxidering noteras. Över ytorna finns några mindre märken/jack, möjligtvis är dessa spår efter något verktyg eller från naturliga stötar i marken. Ringen före konservering. 1

44 Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling med ultraljudsbad. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Detaljfotografier på ändarnas brottytor. 2

45 Ringen efter konservering. 3

46 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 8 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Hänkel Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 277,94g Vikt ut: 228,47g Foto: Ja Behandling: Hänkelns yttre ytor täcks delvis av föroreningar, medan dess hål är i det närmaste helt fylld av humusblandat material. Föremålets ytor som exponeras är svagt ojämna och spritt över dessa som små krustor är inslaget av koppar(ii)klorid synligt. I mitten profilen på utsidan finns en större skada där ytskiktet gått förlorat och här syns ett vittrat, voluminöst inre, flera liknande mindre områden finns. Vid hänkelns ena avslutning syns rester av järnsalter. Hänkeln före konservering. Hänkeln rengörs först inuti mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna föroreningar. De ytor som exponeras innehåller en stor mängd högre krustor med ett tydligt inslag av koppar(ii)klorid och ojämnheter från dess gjutning blir synliga. 1

47 Den större skadan på mittprofilen markeras med pli. Järnsalterna till höger i bild. Vid rengöringen av utsidan exponeras en stor mängd högre krustor med ett tydligt inslag av koppar(ii)klorid samt koppar(i)klorid. Föremålet är kraftigt nedbrutet och de ursprungliga ytorna har en mycket instabil suport, ofta bestående av ett voluminöst tjockare skikt. Detta begränsar olika belastningar av dess ytor vid rengöringen. På flera ställen syns denna vitgröna massa och hur den spräckt upp och trycker hänkels ytor. I järnsalterna som delvis täcker ändarna framkommer under bearbetningen, avbrutna fästen av järn. Blästring kring fästena utförs kort med glaspärlor. Vissa av järnsalterna kan endast jämnas något, ett avlägsnande skulle medföra större skador. Mittprofilen har ett insjunket område, troligen en defekt från tillverkningen och i detta ett litet hål. Detaljfotografi på skador från massiva korrosionsförlopp, där ursprunglig yta tryckts loss. Ett instabilt voluminöst inre exponeras. En del av ytorna har sprickbildningar som kan betraktas som förstadier till ovan förlopp. Material som låg löst i transportasken märks :A, massan i hålet märks :B och material från första rengöringen av utsidan märks :C. 2

48 För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Hänkeln efter konservering. Hanteras mycket varsamt, föremålet har mycket ömtåliga ytor. 3

49 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 11 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Knopp Material: Cu-legering, järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 68,46g Vikt ut: 66,68g Foto: Ja Behandling: Knoppen är delvis innesluten i humusmaterial dock exponeras föremålets ytor på några ställen. Dessa ytor ser något ojämna ut och är möjligtvis delvis vittrade, inslag av koppar(ii)klorid är svagt synligt. Knoppens plana bas har i centrum en tvärt avbruten stång av järn. Knoppen före konservering. 1

50 Pilen markerar den avbrutna stången av järn. Knoppen rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. I de tjockare områdena är de föroreningar som bearbetas krackelerade och underliggande ytor kraftigt vittrade. Det första materialet som avlägsnas märks :A. I dessa ytor syns som punkter av olika storlekar även koppar(i)klorid. Knoppens bas täcks helt av korrosionsprodukter av järn, på ett par ställen så är den större än basen. Järnplattan ser ut att sitta något snett, liksom fästet stukats något. Järnet mikroblästras under mikroskop med glaspärlor, vissa föroreningar lämnas kvar eftersom ett avlägsnande skulle äventyra cu-legeringens bas. Detaljfotografi på basen med den något skeva plattan av järn. Tjockleken bedöms ligga kring 0,6-0,8mm. I utrymmet mellan plattan och knoppens bas, där vinkeln är som störst upptäcktes (möjligtvis) mikroskopiska fragment av trä, kraftigt petrifierade av järnsalter. Dessa märks :B och pilen i bilden markerad området. 2

51 För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Knoppen efter konservering. Det är möjligt att plattan är av en cu-legering dock helt innesluten i järnsalter. 3

52 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 12 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Mynt, del av? Material: Guld Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,38g Vikt ut: 0,37g Foto: Ja Behandling: Fragmentet är lätt förorenat och har tre tydliga brottytor medan en sida påminner om en ytterkant. Brottytorna är inte skarpa utan ser mer nötta ut, bägge sidor ser ut att ha präglade ytor. Myntet före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling med ultraljudsbad. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. 1

53 Detaljfotografi på fragmentets sidor. 2

54 Myntfragmentet efter konservering. Reflektion: Präglingen på dess ena sida påminner om en detalj i klädedräkten, vilket ibland syns på solidus mynt (vänster bild sidan 1, flera parallella linjer). 3

55 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 14 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Ring, ämne? Material: Guld Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,43g Vikt ut: 0,43g Foto: Ja Behandling: Ringen har ett ormliknande utseende, med huvud och svans och dess ytor är tunt förorenade. Den tjockare änden se på sätt och vis avklippt ut, dock är klipp ytan mycket slät och ser nästan smält ut. Ringen före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling 1

56 med ultraljudsbad. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Detaljfotografi på ringens ändar. 2

57 Ringen efter konservering. Reflektion: Delen påminner på något sätt om ett spillmaterial från en hantverkare, då den möjligtvis varit för kort för att hantera. Den smalaste änden ser ut att vara sammanpressad och tänkbart är att denna sida är den som först trycks igenom ett hål, i ett dragjärn. Detta för att förändra en tråds diameter. 3

58 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 23 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Smälta, ämne? Material: Guld Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,63g Vikt ut: 0,63g Foto: Ja Behandling: Det puckliknande föremålets ytor har några tunna föroreningar och dessa är kraftigare i centrum försänkningen samt en viss oxidering noteras. Motsvarande pol från försänkningen har en yta som ser avklippt ut. Delen före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling med ultraljudsbad. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. 1

59 Fotografi på kulans yta, vars ena halva är lätt stukad. Delen efter konservering. Reflektioner: På något sätt så kan föremålet vara ett avklipp från en ring (se F.nr:6) som plattats till något. Vidare går tankarna till guldgubbarna och denna puck kan då kanske fungera som ett ämne för folietillverkning? 2

60 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 26 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Hänkel Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 291,01g Vikt ut: 205,24g Foto: Ja Behandling: Hänkelns yttre form är tydlig och dess ytor är relativt kraftigt förorenade. Några mindre punkter med koppar(ii)klorid är synliga samt områden som är täcka av järnsalter. Den mittersta ringen har vissa skador som resulterat i materialbortfall. Föremålets hål är helt fyllt av humusmaterial och dess yttersta del från ringen, har ett stort inslag av sot. Hänkeln före konservering. Pilen markerar ett större skikt av sot. 1

61 Utsidans mittersta vulst med spår efter järnsalter och spridda ytor med koppar(ii)klorid. Hänkeln rengörs först inuti mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna föroreningar. De strukturer som blir synliga är delvis ojämna och härrör från tillfället då detaljen göts Nära insidans ena kant finns en större krater som troligen är en blåsbildning från tillverkningstillfället och det kvarvarande godset fram till utsidans profil bedöms vara mycket tunn. Vid rengöringen av utsidan exponeras en stor mängd högre krustor med ett tydligt inslag av koppar(ii)klorid samt koppar(i)klorid. Föremålet är kraftigt nedbrutet och de ursprungliga ytorna har en mycket instabil suport, ofta bestående av ett voluminöst tjockare skikt eller områden med tydliga djupa sprickbildningar. Flera av ytorna har tidigare sprängts loss. Detta begränsar olika belastningar av dess ytor vid rengöringen. I järnsalterna som delvis täcker ändarna framkommer under bearbetningen, avbrutna fästen av järn. Blästring kring fästena utförs kort med glaspärlor. Vissa av järnsalterna kan endast jämnas något, ett avlägsnande skulle medföra större skador. Material som låg löst i transportasken märks :A, massan i hålet märks :B och material från första rengöringen av utsidan märks :C. Prov :D är troligen växtfibrer med eventuellt tillväxtzon och dessa lyftes ur hålet på insidan. 2

62 Fotografi på de nedbrutna och skadade områden där bortsprängda delar och sprickbildningar syns. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Hänkeln efter konservering. 3

63 Hanteras mycket varsamt, föremålet har mycket ömtåliga ytor. 4

64 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 29 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Spiral, ämne? Material: Guld Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,65g Vikt ut: 0,65g Foto: Ja Behandling: Spiralen har en något avsmalnande ände medan motsvarande ser ut att vara avskuren. Ytorna är lätt förorenade, något kraftigare i centrum och tunt oxiderade. Spiralen före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling med ultraljudsbad. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. 1

65 Detaljfotografi på eventuella verktygsspår på den avskurna änden. Ringen efter konservering. Reflektion: på något sätt tycks föremålet påminna mer om ett ämne än en pärla. 2

66 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: 43 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Knopp Material: Cu-legering, järn Antal: 1 Mått: Vikt in: 83,86g Vikt ut: 71,60g Foto: Ja Behandling: Knoppen är nästan helt innesluten i humusmaterial, endast dess skalle är delvis synlig. Ytorna här ser jämna ut. En bit ner i det omgivande materialet syns en kant (troligen dess fot) och här noteras ett mer aggressivt korrosionsförlopp, med inslag av koppar(ii)klorid. På motsvarande sida om kanten finns inslag av järnsalter, dessa härrör troligen från knoppens mittstång av järn. Knoppen före konservering. 1

67 Föremålet rengörs mekaniskt under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Det första materialet som avlägsnas märks :A. När ytan bearbetas syns ett par mindre punkter av koppar(i)klorid och en kraftig krustbildning kring knoppens bas, övervägande bestående av järnsalter. I denna krustbildning finns en fragmentarisk plåt/bleck av en culegering, även denna tydligt snedställd (se f.nr.11). Fragmentet är mycket nedbrutet och har delvis ett voluminöst inre. På plattans ytterkant finns en punsad cirkulär dekor, svagt synlig och det är tänkbart att den fungerat som en invändig dekor. Påpekas bör att stången av järn ser ut att ha ett huvud som ser stukat ut, liknande hur en nit deformeras för att fastna. Järnet mikroblästrades något under mikroskop med glaspärlor, men en hel del av korrosionsprodukterna måste lämnas kvar för att inte ytorna skall kollapsa. Fotografi på den fragmentariska punktdekoren. 2

68 Detaljfotografi på stångens stukning. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Knoppen efter konservering. Hanteras varsamt 3

69 Ort/Anläggning: Västra Vång 2017 Fynd nr: Kons nr: T1 Kontaktperson: Mikael Henriksson, Blekinge Museum Datum in: Datum ut: Föremål: Fragment Material: Guld Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,08g (ten) -g (klipp) Foto: Ja Behandling: Bägge fragmenten har lätt förorenade ytor och tenen är lätt oxiderad. Tenens bägge ändar ser ut att vara avskurna. Fragmenten före konservering. Mekanisk rengöring under mikroskop med och trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 6% samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Under urlakningen så utförs en kortare behandling med ultraljudsbad. Ytorna justerades lätt med Goddard s. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. 1

70 Fragmenten efter konservering, tenens ändar är mycket släta. Det bandliknande fragmentet kan tänkas komma från en justerad guldgubbe. 2

71 OXIDER AB Box Kalmar Telefon: E-post: