Projekt Falbygden pilotprojekt för värdebaserade miljöersättningar Vill du ha möjlighet att påverka framtidens miljöersättningar? Vill du få betalt för att det på din mark finns landskapselement och extra värden som är knutna till dessa?
Du har nu möjligheten att delta i ett projekt som pågår under perioden 2017 2019 där Jordbruksverket testar en ny modell för miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet. Den här möjligheten ges endast till ett begränsat antal lantbrukare med mark inom ett visst geografiskt område. Du är en av dem! Du väljer själv vilka landskapselement som du vill få betalt för och ersättningsnivån beror på vilka biologiska eller kulturhistoriska värden som är knutna till dessa. Även elementets synlighet för allmänheten är viktigt. Du kommer få betalt en gång per år. Om intresset för att delta är stort kommer Jordbruksverket behöva prioritera mellan ansökningarna. Det här är ett test! Jordbruksverket, i samarbete med bland annat Riksantikvarieämbetet, Lantbrukarnas Riksförbund, länsstyrelsen och Världsnaturfonden ska under perioden 2017 2019 testa en ny modell för miljöersättningar. Testarbetet sker i projektform och du kommer spela en otroligt viktig roll! Eftersom detta är ett sätt att testa en möjlig framtida utformning av miljöersättningar kommer det kanske göras vissa förändringar av modellen under perioden. Din SAM-ansökan påverkas inte av att du deltar i projektet! Den ersättning som du får genom att delta i detta projekt kommer inte att påverka utbetalningarna för de stöd du söker via SAM-ansökan, såsom gårdsstöd eller miljöersättningar. Du löper inte högre risk att bli uttagen för kontroll på grund av att du deltar i projektet. Pengar som du fått utbetalt genom projektet kommer du bara behöva betala tillbaka om det är uppenbart att dessa betalats ut felaktigt. Detta gäller oavsett om du väljer att delta under hela eller delar av projekttiden. Du har möjlighet att avsluta ditt deltagande även innan projektet har avslutats. Vad är värdebaserad ersättning? Värdebaserad ersättning ger dig betalt för miljötjänster du och dina marker producerar. Ju mer miljönytta, desto högre ersättning. Ersättningen lämnas för de miljökvalitéer som du bevarar eller skapar. Det är sedan upp till dig att bestämma när och hur du vill sköta dina marker. Du avgör själv hur du vill bevara eller utveckla din gård så att växt- och djurlivet blir rikare, kulturmiljöerna i bättre skick eller landskapet mer tilltalande. Du är fri att utveckla nya lösningar för hur mycket och med vilka metoder du vill leverera miljönytta, utan att vara låst av villkor om vilka åtgärder som ska göras och hur. För samhället är det en fördel att ersättningen bara betalas för det som efterfrågas: biologisk mångfald, odlingslandskapets kulturarv, och landskap som uppskattas av människor som rör sig där. Detta är positiva miljöeffekter och miljötjänster och som är så kallade kollektiva nyttigheter. 2
Vad kan du få ersättning för? Ersättning för dina värden När du deltar i projektet kommer du att få ersättning för dina landskapselement och de extra värden som är knutna till dessa. Du kan få grundersättning och värdetillägg. Du kan läsa mer nedan om villkor för ersättning, ersättningsnivåer samt vilka typer av landskapselement och värdetillägg du kan få pengar för. Ersättning för ditt deltagande i projektet Om du väljer att delta i projektet kommer du få en årlig ersättning på 1 000 kr för detta. Ersättningen är en kompensation för någon intervju, enkät eller dylikt som vi kan komma be dig svara på under projektets gång. Vi kommer även behöva besöka dina marker. Denna ersättning är utöver den ersättning du får för dina landskapselement och deras värden. Villkor för att du ska få ersättning De här landskapselementen kan du få ersättning för Du kan få ersättning för tre typer av element; linjeelement, punktelement och skogsbryn. En förutsättning är att de uppfyller grundvillkoren. Grundvillkor Ett generellt villkor som gäller alla landskapselement är att det inte får finnas några permanenta upplag på elementen eller deras renar. Som permanenta upplag räknas upplag av plast, metallskrot, gamla halm- och ensilagebalar och liknande. Tillfälliga upplag av exempelvis ensilagebalar, timmer, röjningsrester och jordbruksredskap är tillåtna. för längd eller yta inom vissa givna intervall. Du behöver därför inte mäta exakt antal meter eller kvadratmeter för att få utbetalt. Värdetillägg Utöver grundersättningen kan du även få värdetillägg i form av extra ersättning för element som har stor biologisk mångfald eller är särskilt viktiga för kulturarvet eller allmänhetens upplevelse av landskapet. Du får själv bestämma hur du vill göra för att uppnå dessa värden. Hur mycket ersättning du får beror på hur väl du lyckas. Under rubriken Så här fyller du i om du vill ha värdetillägg på dina längdelement/punktelement hittar du mer information om vad som gör att du kan få värdetillägg på dina element. Linjeelement Du kan få ersättning för dina stenmurar, fägator, diken och permanenta renar. Generella villkor för att dina linjeelement ska ge ersättning Det ska vara åker på båda sidor om elementet med undantag för stenmurar och fägator. Där räcker det med att det är åkermark på en sida. Linjeelementet ska vara minst 50 meter långt. Öppningar eller avbrott i linjeelementet på högst 10 meter får ingå i den uppmätta sträckan. Du får själv välja hur du vill avgränsa dina element. Linjeelementet är högst 20 meter brett, inklusive renar. Fägator ska bestå av två stenmurar. Grundersättning Grundersättning får du för de av dina element som uppfyller grundvillkoren för ersättning. Du får ersättning 3
Stenmurar så här mycket pengar kan du få i ersättning per år Stenmur Kort (50-100 m) Medel (101-300 m) Lång (301 m - ) Grundersättning (kr) 200 300 500 Värdetillägg (kr) Fägata 400 600 900 Utan igenväxning 250 400 600 Värdeträd 3-5 100 100 100 (styck) Minst 6 150 200 300 Signalblommor 5-9 200 200 200 (antal arter) Minst 10 300 500 700 Kulturhistoriska värden 100 200 300 Synlighet för allmänheten 100 125 150 Diken och permanenta renar så här mycket pengar kan du få i ersättning per år Diken och permanenta renar Kort (50-100 m) Medel (101-300 m) Lång (301 m - ) Grundersättning (kr) 50 75 100 Värdetillägg (kr) Dike, vattenförande hela året 200 300 500 Utan igenväxning 200 300 400 Värdeträd 3-5 100 100 100 (styck) Minst 6 150 200 300 Signalblommor 5-9 200 200 200 (antal arter) Minst 10 300 500 700 Kulturhistoriska värden 100 200 300 Synlighet för allmänheten 100 125 150 Skogsbryn Skogsbryn är en 20 meter bred zon av skogsmark som gränsar till blocklagd åker. Generella villkor för att skogsbrynet ska ge ersättning För att det ska räknas som skogsbryn ska skogsmarken där brynet finns vara minst 50 meter bred, räknat från blockgränsen. Det får ingå smalare partier eller luckor med exempelvis vatten i skogsbrynet. Du får själv välja hur du vill avgränsa dina skogsbryn. Brynets längd är minst 50 meter utmed blocket. 4
Punktelement Du kan få ersättning för dina åkerholmar, odlingsrösen och solitärträd. Generella villkor för att punktelementet ska ge ersättning Minst tre fjärdedelar av elementet ska gränsa mot åkermark. För solitärträd gäller att de ska ligga i anslutning till åkermark. Träd som ingår i trädrader eller alléer räknas inte som solitärträd. Anslutning till åker innebär att stammen på solitärträdet står högst 2 meter från blockgränsen. Högst 0,5 hektar stort. Skogsbryn så här mycket pengar kan du få i ersättning per år Skogsbryn Kort (50-100 m) Medel (101-300 m) Lång (301 m - ) Grundersättning (kr) 50 75 100 Värdetillägg (kr) Variation 200 275 400 Värdeträd 3-5 100 100 100 (styck) Minst 6 150 200 300 Blommor 5-9 200 200 200 (antal arter) Minst 10 300 500 700 Kulturhistoriska värden 100 200 300 Synlighet för allmänheten 100 125 150 Punktelement så här mycket pengar kan du få i ersättning per år Åkerholme, odlingsröse, solitärträd Liten (1-100 m²) Medel (101-1000 m²) Stor (1001-5000 m²) Grundersättning (kr) 75 150 300 Värdetillägg (kr) Utan igenväxning 0 225 450 Värdeträd 3-5 100 100 100 (styck) Minst 6 150 200 300 Signalblommor 5-9 200 200 200 (antal arter) Minst 10 300 500 700 Kulturhistoriska värden 100 200 300 Synlighet för allmänheten 100 125 150 5
Anmäl vilka värden du har på dina marker! När du har anmält intresse för att delta i projektet kommer Jordbruksverket att skicka ut både block-kartor och blanketter till dig. Dessa ska du använda för att anmäla att du vill ha ersättning. För att delta i projektet ska du anmäla vilka landskapselement och värden du vill ha ersättning för. Du väljer också om du vill ha enbart grundersättning eller både grundersättning och värdetillägg. Anmälan ska du göra genom att rita in elementen på de kartor du får utskickade av Jordbruksverket. Du ska också ange de värden som finns på respektive element på en blankett. Handlingar för anmälan skickas bara ut till de brukare som anmäler intresse att delta. Hur gör jag för att anmäla att jag vill ha ersättning på mina element? Fyll i uppgifter på block-kartan När du ska anmäla vilka landskapselement du vill få ersättning för ska du alltid börja med att fylla i block-kartan som du fått av Jordbruksverket. Börja med att se över din block-karta. Fyll i löpnummer per element. Ange alla element i en löpande nummerserie för hela gården. 6
7
Fyll i uppgifterna i protokollet Besvara följande frågor för att anmäla stenmurar, fägator, diken, permanenta renar och skogsbryn: Ge elementet ett löpnummer på kartan. Ta fram ditt protokoll. Ange blockid, och samma löpnummer som på kartan (1), typ av element (2) samt storlek (4). Är det åker på båda sidor om elementet (3)? Har du ett skogsbryn? Då ska skogsmarken vara minst 50 meter bred räknat från blockgränsen. Så här fyller du i om du vill ha grundersättning på dina längdelement och skogsbryn 1. Du ska nu föra över uppgifterna från block-kartan till protokollet. För att få grundersättning behöver du fylla i blocknummer, blockidentitet samt det löpnummer som du gav elementet på kartan. 2. Du behöver också ange vilken typ av element det är genom att markera med ett kryss i rätt kolumn. 3. För att du ska få ersättning för diken och permanenta renar ska det vara åkermark på båda sidor. Om det är en stenmur eller fägata kan du få ersättning även om det är åkermark bara på ena sidan. Markera med ett kryss i rutan. Om stenmuren utgör en gräns mellan dig och din granne ska du också markera med ett kryss. 4. Är elementet kort, medel eller långt? Ange längden på elementet genom att ange vilken längdkategori det tillhör. Du får räkna in öppningar i elementet som är upp till 10 meter breda. Markera med ett kryss. Så här fyller du i om du vill ha värde tillägg på dina längdelement och skogsbryn För att bedöma vilka värdetillägg du kan få behöver du göra bedömningar i fält. Du behöver ta ställning till följande frågor när du är ute: 5. Här ska du ange om du har en fägata och vill ha värdetillägg för detta. En fägata består av två stenmurar hela eller delar av sträckan och är kulturhistoriskt mer värdefull. Markera med ett kryss i rutan. 6. Är diket vattenförande året runt? Markera med ett kryss i rutan. Nu har du angivit de uppgifter som behövs för att få grundersättning för elementet. 1 2 3 4 Grundersättning Typ Storlek (m) Blocknummer Blockidentitet Löpnr Stenmur Dike Permanent ren Skogsbryn Åker på en sida Kort 50-100 Medel 101-300 Lång 301-1 0640 1 x x 1 0640 2 x x 2 0852 3 x 2 0852 4 x x x 3 6963 6 x 6 x 7 8
7. Hur mycket igenväxning finns längs ditt element? Markera med ett kryss om högst 25 procent av elementets längd är bevuxet med träd, buskar eller sly. Här ska du bara kryssa om du bedömer en stenmur, fägata, dike eller permanent ren mellan åkrar. 8. Hur ser ditt skogsbryn ut? För att få värdetillägg för ditt bryn ska det ha ett variationsrikt utseende. Det betyder att minst halva brynlängden består av en variation av öppna ytor, buskage och olikåldriga träd. De öppna ytorna ska vara solexponerade gläntor eller remsor och vara bevuxna med gräs, örter eller ris. Det kan också vara ytor som helt saknar vegetation, till exempel berghällar. Markera med ett kryss i rutan om mer än hälften av skogsbrynets längd har ett variationsrikt utseende. 9. Har du värdeträd längs längdelementet eller i skogsbrynet? Sist i dokumentet finns en lista över exempel på vilka träd som är särskilt värdefulla med extra höga värden. Räkna hur många träd du har och markera med ett kryss i rätt kolumn. 10. Har du speciella blommor längs ditt element eller i skogsbrynet? Räkna hur många olika arter du hittar och kryssa i rätt ruta. Sist i broschyren hittar du exempel på blommor som du kan få värdetillägg för. Du kommer få en fullständig lista över speciella blommor utskickad till dig i samband med de utbildningar som Jordbruksverket och länsstyrelsen kommer hålla inom projektet. Om du hittar fridlysta eller rödlistade arter får du markera i rutan med högsta antal arter oavsett hur många övriga arter du hittar på elementet. 11. Är din fägata eller stenmur väl hållen? Med väl hållen menas att endast ett fåtal stenar har rasat ner och där finns inte tippad sten med eller utan jordmassor, annat än på något enstaka och begränsat ställe. Däremot kan det finnas sten som nyligen och med viss omsorg har lagts upp på muren. 12. Finns det kulturlämningar i skogsbrynet eller på renen till elementet? Det kan exempelvis vara en jordkällare, en husgrund eller ett odlingsröse. Markera detta genom att sätta ett kryss i rutan. 13. Är elementet i sig eller något av de extra elementen klassat som fornminne eller finns upptaget i Riksantikvarieämbetets webbdatabas Fornsök över övriga kulturhistoriska lämningar. Då kan du få extra ersättning för detta. Markera med ett kryss i rutan. Det räcker med att ditt element uppfyller en av punkterna 11 12 för att du ska få värdetillägg för höga kulturmiljövärden. 14. Hur lätt är det för allmänheten att se dina landskapselement? Om någon del av elementet ligger högst 100 meter från en större väg eller järnväg är det fler som kan ta del av och njuta utsikten av dina element. Med en större väg menas någon av europavägarna, riksvägarna eller någon av länsvägarna, det vill säga vägar med 1 3-siffriga vägnummer. Du ska också sätta ett kryss i kolumnen om elementet ligger inom 100 meter från en markerad väg som är officiellt utmärkt som kultur- eller turistväg eller en markerad cykel eller vandringsled. 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Värdetillägg Fägata Vattenförande dike året runt Minst 50% varierat träd- och buskskikt Värdeträd (antal) Blommor (antal arter) Kulturmiljövärden 3-5 6-5-9 10- Välhållet Extra element Högst 25% igenväxning Fornlämning Inom 100 m från väg x x x x x x x x x x x x x 9
Besvara följande frågor för att anmäla åkerholmar, odlingsrösen och solitärträd: Ge elementet ett löpnummer på kartan. Ta fram ditt protokoll. Ange blockid, och samma löpnummer som på kartan (1), typ av element (2) samt storlek (4). Har åkerholmen eller odlingsröset åker på minst tre sidor? Ligger solitärträdet i anslutning till åkern, dvs. stammen är högst två meter från blockgränsen? Nu har du angivit de uppgifter som behövs för att få grundersättning för elementet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Löpnr Blommor (antal arter) Kulturmiljövärden Inom Extra element Blocknummer Blockidentitet Typ Storlek (m 2 ) Högst 25% Värdeträd (antal) Åkerholme Obrukad restyta Odlingsröse Solitärträd 0-100 101-1000 1001-5000 igenväxning 3-5 6-5-9 10- Fornläming 100 m från väg 4 8260 5 x x x x x 10
Så här fyller du i om du vill ha grundersättning för dina åkerholmar, odlings - rösen eller solitärträd 1. Du ska först föra över uppgifterna från block-kartan till protokollet. För att få grundersättning behöver du fylla i samma blocknummer, blockidentitet samt det löpnummer som du gav elementet på kartan. 2. Du behöver ange vilken typ av element det är genom att markera med ett kryss i rätt ruta. 3. Hur stort är ditt element? Du behöver bara bedöma om elementet passar i någon av storleksintervallen. Markera med ett kryss. Så här fyller du i om du vill ha värdetillägg för dina punktelement Du kan inte få värdetillägg för solitärträd eller små punktelement som är mindre än 100 m². 4. Markera med ett kryss om högst 25 procent av ytan är bevuxen med träd, buskar eller sly. Resten av ytan ska bestå av öppna ytor som är solexponerade gläntor eller remsor och vara bevuxna med gräs, örter eller ris. Det kan också vara ytor som helt saknar vegetation. 5. Har du värdeträd på ditt element? Sist i broschyren finns en lista över vilka träd som är särskilt värdefulla med extra höga värden. Räkna hur många du har och markera med ett kryss i rätt kolumn. 6. Har du speciella blommor längs ditt element eller i skogsbrynet? Räkna hur många olika arter du hittar och kryssa i rätt ruta. Sist i broschyren hittar du exempel på blommor som du kan få värdetillägg för. Du kommer få en fullständig lista över speciella blommor utskickad till dig i samband med de utbildningar som Jordbruksverket och länsstyrelsen kommer hålla inom projektet. Om du hittar fridlystaeller rödlistade arter får du markera i rutan med högsta antal arter oavsett hur många övriga arter du hittar på elementet. 7. Finns det kulturlämningar på punktelementet eller på renen till elementet? Det kan exempelvis vara en jordkällare, en husgrund eller ett odlingsröse. Markera detta genom att sätta ett kryss i rutan. Det räcker med att ditt element uppfyller någon av punkterna 7 eller 8 för att du ska få värdetillägg för höga kulturmiljövärden. 8. Är elementet i sig eller något av de extra elementen klassat som fornminne eller finns upptaget i Riksantikvarieämbetets webbdatabas Fornsök över övriga kulturhistoriska lämningar? Då kan du få extra ersättning för detta. Markera med ett kryss i rutan. 9. Hur lätt är det för allmänheten att se dina landskapselement? Om någon del av elementet ligger högst 100 meter från en större väg är det fler som kan ta del av och njuta utsikten av dina element. Med en större väg menas någon av europavägarna, riksvägarna eller någon av länsvägarna, det vill säga vägar med 1 3-siffriga vägnummer. Du ska också sätta ett kryss i kolumnen om elementet ligger inom 100 meter från en markerad väg som är officiellt utmärkt som kultur- eller turistväg eller en markerad cykel eller vandringsled. 11
Årliga utbetalningar men inte fasta utbetalningstillfällen Du kommer få pengar utbetalda varje år under 3-årsperioden. Inga datum är beslutade ännu. Planerade utbetalningstillfällen Jordbruksverket planerar att göra utbetalningar inom detta projekt vid följande tidpunkter: 2017 Utbetalning under december 2018 Sent under hösten 2019 Sent under hösten Självrapportering När du fyller i din anmälan om ersättning och deltagande i projektet anger du vilka element och extra värden du redan har på dina marker. Under år två och år tre behöver du se över dina element för att kunna rapportera om det skett några förändringar. Du har kanske gjort röjningsinsatser så att du fått mindre igenväxning och kan få värdetillägg på något element? Du kanske vill lägga till något element och få grundersättning för detta? Kanske har du hittat fler arter av värdefulla blommor och vill få ett högre värdetillägg? Kontroller Jordbruksverket och länsstyrelsen kommer troligen att besöka dig eller dina marker vid olika tillfällen. Syftet med dessa besök är dels att se eventuella förändringar av värdena över tid. Vi vill också undersöka hur du uppfattat den information vi gett dig, om vi hittar fel på grund av att vi inte varit tillräckligt tydliga i vår information, samt om det är villkor eller annat som inte får den effekt som vi hoppas på inom projektet. 12
Vi kommer troligtvis att göra besök någon gång hos alla lantbrukare som ingår i projektet. Vi kanske inte besöker dig för intervju eller liknande men vi kommer troligtvis besöka dina marker. Dessa besök kommer inte att påverka dina övriga stöd eller ersätta övriga kontroller av dina stöd. Du riskerar inte heller att få fler antal kontroller hos dig på grund av att du deltar i projektet. Värdeträd Värdeträd är träd som har särskilt höga värden, biologiskt eller kulturhistoriskt, eller för landskapsbilden. Jätteträd, högstubbar och hamlade lövträd har sådana värden. Andra exempel är träd med blommor eller bär som fågelbär, hägg, apel, lönn och sälg. Även grova buketter av hassel räknas hit. Jätteträden och högstubbarna ska ha en stamdiameter på minst 5 decimeter i brösthöjd för att räknas. De andra träden ska ha en stamdiameter på minst 5 centimeter i brösthöjd. Träd som ligger inom en meter från varandra räknas som en individ. Värdeträden knyter an till äldre tiders kulturlandskap samtidigt som de fungerar som livsmiljöer eller födokällor för odlingslandskapets vilda växt- och djurliv. De ger också en variation och många uppskattar dem som vackra inslag i landskapet. 13
Signalblommor Blommor som kan ge dig värdetillägg är så kallade signalblommor. Det är arter eller artgrupper som är lätta att identifiera och är relativt vanliga. De är utvalda för att de visar på en god skötsel och hög artrikedom i största allmänhet. Gökärt och liten blåklocka visar till exempel att marken vanligtvis är fri från högt fjolårsgräs, hallonsnår eller liknande. Finns flera av dessa signalblommor så är artrikedomen av andra växt- och djurarter troligtvis hög. Om du har fridlysta eller rödlistade blommor såsom exempelvis nattviol eller backsippa får du det högsta värdetillägget oavsett antal signalblommor. När du väljer att delta i projektet kommer du få en liten fältguide skickad till dig. Den innehåller bilder och igenkänningsfaktorer för alla de olika signalblommorna. Andra exempel på signalblommor är gullviva, vädd, kärringtand och blåsippa. Bilagor Så här gör du för att söka om dina landskapselement finns i webbdatabasen Fornsök. 14
15