Beslut. Skolinspektionen

Skolinspektionen Huvudman sollentuna.kommun@sollentuna.se Eeg ut Rektor vid skolenheten Ingela Wall inwal s@edu.sollentuna.se Beslut efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som and raspråk i årskurserna 4-6 vid Sollentuna International School i Sollentuna kommun Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se

Skolinspektionen Beslut 1 (2) Inledning I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. För en utförligare beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet se bilaga 1, efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andras pråk i årskurserna 4-6 vid Sollentuna International School i Sollentuna kommun. Sammanfattande bedömning Granskningen av läs- och skrivundervisningen inom ramen för ämnena svenska/ svenska som andraspråk i årskurs 4-6 vid Sollentuna International School visar att eleverna vid skolan får ett aktivt lärarstöd i läs- och skrivundervisningen. Syfte och mål med undervisningen görs tydligt för eleverna. Eleverna får läsa och skriva olika typer av texter. Lärarna genomför tillsammans med eleverna strukturerade textsamtal och eleverna får verktyg som hjälper dem att utveckla sin läsförståelse och sin skrivförmåga. Skolinspektionen bedömer att undervisningen engagerar eleverna och stimulerar deras intresse för att läsa och skriva. Skolan följer upp såväl elevernas kunskapsutveckling som deras intresse för att läsa och skriva. Ett utvecklingsarbete inom svenskämnet och läs- och skrivundervisningen pågår på skolan. Insatser för kompetensutveckling har genomförts och pågår. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver inledas inom följande område: Sollentuna International School behöver säkerställa att alla elever erbjuds tillräckligt med utmaningar och stimulans för att enligt sina förutsättningar nå så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska senast 11 november 2015 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra det område som

Skolinspektionen Beslut 2 (2) Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområde. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 12 månader. Huvudmannen ska dessutom senast den 16 september 2016 till Skolinspektionen inkomma med uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 12 månader även kunna redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen () i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Ann Edvinsson och projektledare Anna Wide deltagit. På Skolinspektionens vägnar 4G193-)' Gruy Maria Caryll Enhetschef Y a ohnsson Föredragande Bilagor Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska i årskurserna 4-6 vid Sollentuna International School i Sollentuna kommun.

Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Sollentuna International School i Sollentuna kommun

1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om skolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför under 2015 en kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurs 4-6. Granskningen av undervisningen vid Sollentuna International School i Sollentuna kommun ingår i detta projekt. Sollentuna International School besöktes under 2 4 juni 2015. Ansvariga inspektörer har varit Ylva Johnsson och Ann Edvinsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk genomförs i 35 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. Bakgrundsuppgifter om Sollentuna International School Sollentuna International School är en skola för elever i förskoleklass samt grundskolans årskurser 1-9. Vid tillfället för granskningen är 230 barn och elever inskrivna vid skolan. Av dessa var 67 inskrivna i årskurserna 4-6. Det finns en klass per årskurs, och undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser. I varje årskurs följer mellan en till fyra elever kursplanen i svenska som andraspråk. I årskurserna 4-6 undervisar två lärare i svenska, varav en är behörig i svenska som andraspråk. Båda lärarna är förstelärare i svenska. Av den nationella statistiken framkommer att måluppfyllelsen i svenska för eleverna i både årskurs 3 och 6 i Sollentuna International School ligger under den genomsnittliga måluppfyllelsen för motsvarande årskurser i riket. I delprovet Läsa: berättande text i det nationella änunesprovet i årskurs 3 läsåret 2013/14 nådde till exempel 60 procent av eleverna kravnivåerna. I delprovet Läsa: faktatext nådde färre än hälften av eleverna i denna årskurs kravnivån.

2(13) Motsvarande andel för riket som helhet är 94 respektive 91 procent.1 Läsåret innan låg resultaten i samtliga aktuella delprov högre, men även då under den genomsnittliga nivån för riket. För nationella ämnesprov i årskurs 6 läsåret 2013/2014 var elevernas genomsnittliga betygspoäng i ämnet svenska också lägre än motsvarande genomsnitt för kommunen och riket. På delprovet Läsförståelse var till exempel provbetyget 11,9, att jämföra med 16,1 för kommunen och 14,8 för riket. På delprovet Skriftliga förmåga var den genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6 i Sollentuna International School 9,1, att jämföra med 13,0 för kommunen och 11,8 för riket. Av den nationella betygsstatistiken för årskurs 6 i Sollentuna International School år 2013/14 framkommer att elevernas genomsnittliga betygspoäng i svenska vårterminen 2014 är 12,1. Den ligger därmed under genomsnittet både i kommunen (14,5) och i riket (13,5). 1 Fyra delprov berör läsa och tre delprov berör skriva.

3(13) Resultat 1. Görs syfte och mål med valt textinnehåll och arbetssätt tydligt för eleverna? Här undersöks om läraren tar reda på elevernas behov, intresse, bakgrund och erfarenheter. Vidare om läraren motiverar eleverna, så att de förstår varför de ska arbeta med den aktuella texten eller skrivövningen. Här granskas också om läraren tydliggör för eleverna vad de ska lära sig och hur de ska arbeta för att nå målen. Enligt skollagen ska hänsyn tas till elevers olika behov i utbildningen. 2Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.3 Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.4 Skolverket betonar att lärandet stimuleras och underlättas av att innehållet i texterna engagerar och kopplar till elevernas erfarenheter.5 Forskning visar att om läraren formulerar tydliga mål på kort och lång sikt som eleverna förstår och accepterar så ökar elevernas lärande.6 Vid intervju ger eleverna i samtliga årskurser en samstämmig bild av att lärarna arbetar för att väcka deras intresse genom att skapa en koppling mellan elevernas erfarenheter och undervisningen. "Alltså vår lärare, hon tar verkligen fram böcker hon tror vi ska tycka om och som funkar i vår ålder," säger eleverna i en årskurs. "Hon säger också att vi måste byta genre, att man inte ska fastna för samma sorts text hela tiden. För i samhället finns många olika typer av saker man ska kunna läsa." 1 en annan årskurs berättar eleverna att det är särskilt roligt när lärarna kopplar en läs- eller skrivuppgift till en händelse som läraren själv var med om i barndomen. Under samtliga lektioner Skolinspektionen observerar gör lärarna i någon form en medveten koppling till elevernas behov, intressen, erfarenheter och bakgrund. En av lärarna uppger till exempel att hon genom samtal med eleverna och observationer av samspelet mellan olika elever i klassen identifierat de tidsintervall som funkar bäst för att eleverna ska kunna fokusera på och slutföra olika typer av moment i undervisningen. Båda lärarna uppger också att de 2 1 kap. 4 andra stycket skollagen 3 3 kap. 3 skollagen 4 Lgr 11, avsnitt 2.2 5 Skolverket (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Skolverkets aktuella analyser. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2012). PIRLS 2011. 381. 6 Håkansson, J. & Sundberg D. (2012) Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm

4(13) väljer böcker till undervisningen i en medveten balansgång mellan vad lärarna vet väcker intresse hos eleverna, och nya områden där lärarna bedömer att eleverna bör utmanas. Lärarna beskriver vidare att de bland annat pratar med eleverna om vem texten riktar sig till när de försöker skapa motivation hos eleverna. "Jag pratar mycket om mottagare", förklarar en lärare, "till exempel detta att läsa med inlevelse. Om varför man ska skriva, om man är nära sin mottagare eller inte, om hierarkier i samhället. Att få fram det kognitiva, det försöker jag prata om, när man skriver, att det ska ske något annat i hjärnan också." En annan lärare ger exempel på hur texterna i undervisningen kan kopplas till övriga ämnen, och till skolans demokratiska uppdrag. "Jag frågade eleverna, varför skriva krönika? Vi pratade sen om att det är för att ni kan påverka, ni elever kan skriva, ni måste inte vara utbildade journalister för att skicka in en krönika". Lärarna uppger vid intervju att de ser att anpassningen av den fördjupade läs- och skrivundervisningen utifrån elevernas behov, intressen, bakgrund och erfarenheter gynnar elevernas inlärning. När elever är motiverade ökar enligt lärarna både studieron i deras klasser och elevernas förutsättningar att utvecklas inom ämnet. Skolinspektionen kan konstatera att det under alla sex observerade lektioner (sammanlagt sju klocktimmar) utan undantag rådde studiero. Merparten av de observerade eleverna gav också tydligt uttryck för nyfikenhet och engagemang inför genomgångar, uppgifter och redovisningar. I ett fall då eleverna redan arbetat i en timme ville till exempel eleverna senarelägga rasten då uppgiften med att förutse händelseutvecklingen i nästa kapitel uppfattades som så spännande. Önskan om att vänta en stund med rasten framkom även i en annan årskurs, där eleverna på en lektion intensivt diskuterar en författares metafor om fåglar. Av granskningen framkommer vidare att undervisningens innehåll, arbetsgång, kunskapskrav, samt grunder för bedömning kontinuerligt presenteras för eleverna. Vid flertalet observerade lektioner genomförde till exempel läraren en tydlig uppstart och ett tydligt avslut. I både uppstart och avslut ingick en återkoppling från läraren om vad eleverna tidigare lärt sig, och en beskrivning av vad de skulle lära sig nu samt på lite längre sikt. Elever ur samtliga årskurser svarar att de vet vad de ska lära sig och varför de arbetar med de olika texterna i svenska. "Om man skriver brev, t ex då måste ju de som får breven förstå", förklarar till exempel eleverna i årskurs 4. "Vi vet varför man ska kunna sammanfatta och göra citat. Kan vara viktigt i det man behöver skriva. Och tänk om man ska skriva en rapport, eller om man är sjukvårdare och ska förklara vad det är för medicin man behöver ta, då är det viktigt att skriva. Eller om man är arg, man kan skriva ner sina känslor. Eller om man är fröken, och ska skicka veckobrev." Även i årskurs 6 ger eleverna tydligt uttryck för att de förstår syftet med undervisningen samt hur betygsättningen går till. "När vi skulle skriva en berättelse, då

5(13) fick vi se elevexempel, från tidigare elever, fast anonyma, och det är bra! Då får vi se några som är bra, eller också något som inte är dåligt, men kanske E, som är mindre bra, så får vi prata om varför." Samma elevgrupp anger att de kontinuerligt får information om hur det går för dem i ämnet. "Läraren tar oss en och en, berättar hur det går, det gör läraren typ två gånger per termin. Brukar alltid berätta hur det går. Säger till om man saktar ner, uppmuntra att komma tillbaka till vår nivå, eller att vi kan komma lite längre, de säger till nästan så fort det händer. Berättar också vilken nivå texten man har skrivit är på, berättar hur den kan bli bättre och bli ett annat kanske högre betyg". Elevernas positiva uppfattning vid intervjuerna om undervisningen i svenska återspeglas i resultaten på den enkät granskningen under våren 2015 skickat till alla elever i årskurs 4 6 i skolan. Av 62 svarande elever uppger 96 procent att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att "min lärare i svenska brukar förklara vad vi ska lära oss". På samma enkät svarar 93 procent av eleverna vidare att lärarna är bra på att göra skolarbetet intressant, och 97 procent att lärarna hjälper dem i skolarbetet så mycket som de behöver. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att syfte och mål med valt textinnehåll och arbetssätt i hög grad görs tydligt för eleverna. Lärarna är väl insatta i elevernas behov, erfarenheter, intresse och bakgrund och använder denna kunskap till att anpassa undervisningen så den blir relevant och intresseväckande för eleverna. Lärarna relaterar undervisningen till styrdokumenten och gör dem begripliga för eleverna. Samtliga lektionsobservationer och intervjuer samt dokumentstudier visar på att lärarna gör målen och syftet med undervisningen tydligt för eleverna. 2. Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga? 2.1 Får eleverna lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna? Här undersöks om eleverna får lära sig att läsa och förstå olika typer av texter, använda olika angreppssätt utifrån vilket syfte de läser en text, reflektera över texter, urskilja budskap i texter samt sätta texter i relation till tidigare erfarenheter och kunskaper. Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att förstå det de läser.

6 (13) Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.7 Enligt kursplanerna i svenska och svenska som andras pråk ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. "Forskning visar att det är betydelsefullt att eleverna får stöd genom samtal om texternas innehåll för att kunna utveckla läs- och skrivstrategier "8 Olika texter Skolinspektionen har genom dokumentstudier och intervjuer med lärare och rektorn samt biträdande rektorn tagit del av Sollentuna International School övergripande planering för ämnet svenska (årskurs 4-6). Av planeringen framgår att eleverna läser många olika slags texter, till exempel fantasy, spänningsromaner, poesi, argumenterande texter, instruerande texter, faktatexter, krönikor och insändare. Av granskningens enkät till eleverna i årskurs 4 6 framgår att 95 procent av de 62 svarande eleverna tycker att de i lektionerna i svenska brukar läsa skönlitteratur. På samma enkät svarar 93 procent av eleverna att de brukar läsa faktatexter. Enligt eleverna förekommer dock läsning av webb-texter endast i liten utsträckning. Drygt 70 procent anger att det stämmer ganska dåligt eller inte alls att de på lektionerna brukar läsa denna typ av texter. Skolans två lärare i svenska för årskurserna 4 6 är förstelärare i svenska. Båda lärarna har också behörighet i andra ämnen, till exempel naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Enligt intervjuer med lärarna och skolledningen sker en strukturerad samverkan mellan de aktuella två lärarna, som också jobbar tillsammans i undervisningen i en av de aktuella årskurserna. Därutöver sker enligt lärarna en löpande samverkan med skolans lärare i andra ämnen, särskilt vad gäller läsning och textsamtal rörande olika typer av faktatexter. Syftet är enligt lärarna att skapa ett helhetstänk i svenska genom de olika årskurserna. Lässtrategier Samtliga intervjuade elevgrupper i Sollentuna International School kunde beskriva hur de arbetar med olika typer av lässtrategier. Enligt eleverna diskuterar lärarna återkommande begrepp som översiktläsning eller läsning "på raden" och "mellan raderna" som en del av undervisningen både i svenska och i andra ämnen. "Vi ska läsa för att utveckla ordförråd och ordförståelse," berättar en intervjuad elevgrupp. "Ibland, får vi testa hur snabbt vi ska läsa. Läraren frågar också vad som hände i förra kapitlet. Och är det första gången så läser vi först på baksidan av 7 1 kap. 4 tredje stycket skollagen 8 Skolverket "Nya språket lyfter" kapitel "Vad säger forskning" sid 15

201 5-09-1 1 7(13) boken, och sen använder vi 'fixarna" typ spågumman och detektiven och så". En annan elevgrupp tar upp att deras lärare är mycket noga med att de följer med i texten och läser själva, samtidigt som läraren läser högt. "När vi har högläsning så följer vi med i texten samtidigt som läraren läser högt. Vi frågade varför då? Räcker om du läser? Och fröken sa, att forskning säger att det gör skillnad om man både hör och läser, att ordförrådet blir bättre, att det finns forskning på det." Mer än 98 procent av de 62 elever i årskurs 4-6 i skolan som svarade på granskningens enkät tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de brukar få prata om texten i klassen när de läst den på lektionerna. På samma enkät svarade 92 procent att de också brukar få prata om texten i mindre grupper. Samma andel tycker att de brukar få skriva om texten, eller skriva svar på frågor om texten, efter att de läst den. Lärare och skolledning berättar att man på skolan gör flera systematiska satsningar på elevernas läsande. Skolan genomför bland annat En läsande klass, köper in sommarböcker och böcker på elevernas modersmål till biblioteket, firar Bokens dag samt deltar i Allas barnbarn, där en pensionär kon=er till skolan och läser högt för eleverna. Lärarna i årskurs 4-6 beskriver att de förutom satsningar i skolan också strävar efter att involvera elevernas familjer i läsningen. Enligt lärarna ser de en koppling mellan att de vuxna i elevernas närhet har en förståelse och intresse för läsande, och en ökad motivation och engagemang hos eleverna. Som ett led i detta har lärarna återkommande kontakter med elevernas vårdnadshavare angående läsning och skrivande. Av de sex lektioner som Skolinspektionen observerade i Sollentuna International School omfattade flertalet både läsning och skrivning. Gemensamt för de observerade lektionernas innehåll var att genomgång och uppgifter utgick från en bok klassen för tillfället läser. Under en av lektionerna skulle till exempel eleverna enskilt fundera på vilka frågor de ville ställa till karaktärer i texten eller till författaren. Därefter besvarade eleverna gruppvis och skriftligen de olika frågorna samt redovisade sina svar. Enligt läraren syftade uppgiften till att uppmuntra eleverna att tolka texten genom att leva sig in i karaktären eller bedöma vad författaren hade för avsikt. Eleverna skulle enligt läraren också få möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och öva sig på att redovisa inför klasskamraterna. På en annan lektion arbetade klassen med ett antal citat ur ett kapitel som eleverna just läst i klassens bok. Läraren bad eleverna att i grupp gå igenom citaten och resonera om hur de tänker sig att citatet kan tolkas, till exempel text-tilltext eller text-till-världen. Under tiden som eleverna arbetade gick läraren runt till de olika grupperna för att förklara, uppmuntra och diskutera. I en grupp tycker två elever att uppgiften är svår, för de uppfattar citatet som så konstigt. Läraren säger då, "Vet ni vad tjejer? Jag vill inte att ni släpper det här. Man kan tolka

8 (13) det på raden, eller hur? Men ni ska tolka, vad är budskapet i att författaren skriver 'koltrasten sjunger för att den slipper vara människa'?" Därefter arbetar eleverna mycket koncentrerat med uppgiften. Vid redovisning inför klassen uppger eleverna att de haft helt skilda tolkningar av texten, och läraren förklarar att det alltid är helt i sin ordning, bara man motiverar varför. Elevernas redovisning leder därefter till en djupare diskussion i klassen. En elev tycker till exempel att de två redovisande eleverna missat en viktig tolkning. "Jag tror koltrasten är som en vuxen, som ser men som är glad att den slipper mobbningen." Flera elever håller med, och läraren anknyter till en värdegrundsdiskussion som läraren tidigare haft med klassen genom att fråga, "som en medlöpare menar du, som vi pratade om när vi pratade om mobbning?" Eleven nickar. "Just det!" Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna i Sollentuna International School i hög grad får läsa olika typer av texter. Dessa texter väljs utifrån både kunskapskraven och lärarnas insikter om elevernas erfarenheter, intressen och behov, vilket på ett tydligt sätt väcker elevernas intresse och motivation för läsning. Eleverna får också i hög grad lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap, både de uttalade och de som står mellan raderna. De observerade lektionerna höll sammantaget en genomgående hög kvalitet, med bland annat en tydlig struktur, möjligheter till elevinflytande och flera exempel på anpassning efter elevernas intresse och erfarenheter. 2.2 Får eleverna lära sig skrivstrategier för att skapa olika typer av texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag? Här undersöks om eleverna får lära sig vad som är typiskt för olika texter, att skriva olika typer av producerande texter och om de får lära sig hur man bygger upp en text beroende på syfte och sammanhang. Vidare granskas också om eleverna får lära sig att bearbeta de texter de skriver. Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att utveckla sitt skrivande. Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.9 Enligt kursplanerna ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Forskning visar att elevernas skrivutveckling gynnas av att eleverna får skriva och kommunicera egna texter och av att de får undervisning om skrivande.l0 9 1 kap. 4 tredje stycket skollagen " Skolinspektionens kunskapsöversikt inför projektet, www.skolinspektionen.se

9(13) Olika texter Skolinspektionen har genom dokumentstudier och intervjuer med lärare och rektorn samt biträdande rektorn tagit del av Sollentuna International School övergripande planering för ämnet svenska (årskurs 4-6). Av planeringen framgår att eleverna skriver många olika slags texter, till exempel sagor, poesi, argumenterande texter, instruerande texter, faktatexter, brev och krönikor. Intervjuer med både elever, lärare och skolledning ger en tydlig bild av att eleverna också får lära sig olika lässtrategier för att urskilja texternas budskap. Av granskningens enkät framgår att eleverna upplever att de i lika stor omfattning brukar träna på att skriva både skönlitteratur och faktatexter på sina lektioner i svenska. Som tidigare angivits är båda lärare i svenska för årskurserna 4 6 förstelärare i svenska. Båda lärarna har också behörighet i andra ämnen, till exempel naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Skrivstrategier Av dokumentstudier, intervjuer och observationer framgår att eleverna i årskurserna 4 6 i Sollentuna International School får lära sig vad som är typiskt för olika texter. Både elever och lärare berättar vid intervju att de diskuterar vad som är viktigt för olika typer av texter. Eleverna betonar också att lärarna är noga med att ge dem tips och synpunkter på hur de kan utveckla sina texter. "Läraren ger oss feedback så att vi kan bli bättre", berättar en elevgrupp. "Till exempel säger läraren, "du kanske vill förlänga den" eller "tänk på skiljetecken och stor bokstav, fast det är en bra text". Eller, "förklara mer om hur det hände." Andra intervjuade elevgrupper bekräftar bilden av att eleverna ofta får möjlighet att bearbeta och utveckla sina skrivna texter. "Ibland får man läsa upp själv, och ibland läser läraren om man är blyg. Sen så ställer eleverna frågor på den som har skrivit berättelsen, så skriver läraren upp det och ger papperet till eleven som har berättat berättelsen så skriver man om sin text. Så brukar vi jobba. Ibland får vi läsa varandras texter, säga vad man tyckte och så. Så ser man vad man har gemensamt." Elevernas positiva erfarenheter i intervjuerna återspeglas även i den enkät som granskningen skickat till skolans elever i årskurs 4 6. Mer än 98 procent av de 62 elever i Sollentuna International School som svarade på granskningens enkät tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att läraren läser deras texter och förklarar vad som kan bli bättre. Av de sex lektioner som Skolinspektionen observerade i Sollentuna International School omfattade flertalet både läsning och skrivning. Gemensamt för de observerade lektionernas innehåll var att genomgång och uppgifter utgick från en bok klassen för tillfället läser. På en lektion arbetar till exempel eleverna med en skrivuppgift utifrån en rubrik de fått av läraren. Eftersom den bok klassen läser för tillfället har en karaktär som utsätts för kränkningar, har rubrikerna mobbning som tema. Elevernas uppgift är att bedöma vad rubriken är till för

10(13) typ av text (t ex krönika, insändare, faktatext eller brev) samt i form av grupparbete skriva en text som kan höra till rubriken. Rubrikerna som eleverna får av läraren berör skolans och klassens värdegrundsarbete, t ex "hjälp! de mobbar en av tjejerna i min klass" eller "Varje år dödar mobbning". Eleverna redovisar sen texterna för läraren och klassen, som ger råd och synpunkter på innehållet. På en lektion i en annan årskurs är elevernas skrivuppgift att förutspå vad som händer i nästa kapitel i den bok klassen läser. Eleverna skriver parvis och gruppvis om vad de tror kommer att hända. Lärarna återkommer ofta till behovet av samarbete och diskussion. "Ni ska enas om vad ni tycker är viktigast," förklarar en av dem. "Och vad betyder "att enas"?" Klassen diskuterar detta och svarar att det betyder att de ska komma överens i gruppen om vad man ska skriva ned, men man kan ändå tycka olika. Lärarna inleder också grupparbetet med att visa en exempeltext de själva skrivit ned. De förklarar och låter eleverna ställa frågor samt ger en tydlig struktur för grupparbetet, t ex hålltider och val av sekreterare. Under grupparbetet får eleverna stöd av lärarna på olika sätt, både genom hjälp med stavning och grammatik och genom att lärarna ställer frågor om det som eleverna skrivit. Alla grupper hinner bli klara med en text om ungefär 4 5 meningar, som redovisas för klassen. Till exempel: "Vi tror att Billy och Aladdin kommer träffa Ella i Elias hus. Kanske har Ella har en baktanke, för att Ella inte vill bli dödad av Glasbarnen. Det är därför Ella ljuger för Billy." Eller, från en grupp där man tyckte olika: "Vi tror att Billy får ett hot från spökena, hon kan inte sluta tänka på det. Men Billy fortsätter ändå att söka efter husets hemlighet. Billy får reda på vem som knackade på fönsterrutan. Några dagar senare sker en olycka! Billys mamma ramlar nerför trapporna vem knuffade henne?!" Efter redovisningen ställer lärarna frågor till grupperna om deras texter, till exempel, "menar ni alltså egentligen att Ella inte alls är så snäll som hon verkar?". Förutom att eleverna svarar muntligt så antecknas frågorna som stöd för gruppen när den ska bearbeta texten. Avslutningsvis läser lärarna nästa kapitel i höken, för att vid nästa lektionstillfälle resonera om skillnaden mellan vad som hände, och vad eleverna förutspådde kunde hända. I intervju beskriver lärarna hur de på olika sätt ger eleverna verktyg för att utveckla skrivandet. "Vi diskuterar vad som är specifikt för texten", förklarar en lärare, "till exempel vad som skiljer sig mellan en insändare och instruktion, och sen brukar vi skriva en text tillsammans. Eleverna får sen skriva en egen text, och vi gör kamratbedömningar, bearbetningar och enskild feedback". En annan lärare håller med. "Vi pratar om typiska drag i texten, t.ex. i en krönika om vad ska man ha för rubrik, hur väcker man intresse, vad menas med början och slut. Efter det får de skriva en egen krönika". Vid de lektioner som Skolinspektionen observerat går lärarna kontinuerligt runt och stöttar eleverna genom att bland annat svara på enskilda frågor, vid

11(13) behov ta upp elevers funderingar i helklass, skriva upp begrepp på tavlan eller be eleverna kort reflektera om hur de upplevde en viss skrivuppgift. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna i hög grad får lära sig skrivstrategier för att skapa olika texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. De skrivuppgifter eleverna får väljs utifrån både kunskapskraven och lärarnas insikter om elevernas erfarenheter, intressen och behov. Detta väcker på ett tydligt sätt elevernas intresse och motivation för skrivande. Lärarna ger eleverna ett aktivt stöd och erbjuder verktyg som hjälper eleverna att bearbeta sina texter. De observerade lektionerna höll sammantaget en genomgående hög kvalitet, med bland annat en tydlig struktur, möjligheter till elevinflytande och flera exempel på anpassning efter elevernas intresse och erfarenheter. 3. Utmanar och vidgar undervisningen elevernas intresse för läsning och skrivning? Här undersöks om läraren följer upp hur varje elevs intresse för läsning och skrivning utvecklas och tillsammans med eleverna utvärderar undervisningen. Vidare om läraren utgår från detta för att säkerställa att läs- och skrivundervisningen inriktas mot en tydlig progression i varje elevs lärande. Här undersöks också om eleverna (i intervjuer och enkät) uppger att deras intresse för läsning och skrivning ökar. Enligt kursplanerna ska undervisningen i svenska och svenska som andras pråk stimulera elevernas intresse för att skriva och läsa. Skolverket visar i en rapport att de elever som tycker om att läsa har ett bättre läsprovsresultat än elever som inte tycker om att läsa.11 I granskningens enkät till eleverna i Sollentuna International School fick eleverna svara på om undervisningen i svenska gör så att de vill skriva mer. 81 procent av eleverna ger ett positivt svar på frågan. På frågan om undervisningen i svenska gör så att de vill läsa mer, är andelen positiva svar 88 procent. Enkätsvaren återspeglas i Skolinspektionens intervjuer med eleverna, där eleverna också belyser varför närmare en femtedel av dem tycker att undervisningen inte gör att de vill skriva mer. Flertalet intervjuade elever var tydliga med att de tycker att läsande och skrivande är viktigt. I årskurs 5 berättar eleverna särskilt om hur lärarna motiverar dem till att läsa. "Alltså, tänk om det är ett nödfall, viktigt att man förstår varningar. Och recept. Och skyltar och dagböcker!" 11 Skolverket (2012). PIRLS 2011 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm.

201 5-09-1 1 12 (13) Många konstaterade dock att det tyckte det är svårt att läsa och skriva, och särskilt att skriva. "Fett tråkigt", förklarar en elev. "Man blir trött i fingrarna. Först får jag en idé och så skriver jag den lite och sen är det tomt i huvudet. Man får inga fler idéer." En annan elev har liknande känslor om läsning. "Jag tycker inte det är så kul att läsa, då måste man sitta still hela tiden, jag tycker om att vara ute". Många elever ger dock också uttryck för att skolans undervisning i läsning och skrivande ger dem mycket glädje. "Om jag läser, kan jag sitta där och bara, bara läsa och om man ropar på mig, jag hör ingenting. Det är som om man reser," tycker en elev. Sammantaget verkar flertalet elever tycka att undervisningen i svenska i Sollentuna International är intressant och stimulerar deras intresse för att läsa och skriva. Lärarna och skolledningen anger att ett antal elever i de granskade årskurserna behöver stöd i sin språk- och kunskapsutveckling i svenska. Därutöver finns enligt lärarna och skolledningen ett flertal elever i de tre granskade årskurserna som har behov av extra anpassningar eller i vissa fall särskilt stöd. Under de lektioner som Skolinspektionen observerat deltar dock samtliga elever i de olika arbetsuppgifterna och de allra flesta arbetar engagerat och koncentrerat. Utan undantag råder arbetsro. Enligt intervjuade lärare samt rektorn och biträdande rektorn följer ämneslärarna i svenska upp elevernas intresse för läsning och skrivning. Detta görs både genom att prata med enskilda elever vid t ex utvecklingssamtal, och med större grupper elever vid t ex vid tillfällen då lärarna ber eleverna reflektera över sitt lärande. I granskningens enkät tillfrågas eleverna om det stämmer att deras lärare i svenska frågar dem vad de tycker om undervisningen i ämnet. 30 procent svarar att det stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls. I intervjuer med elever framstår dock bilden som betydligt mer positiv. Flertalet intervjuade elever uppger att de brukar prata med läraren om undervisningen. Några elever tycker att de borde få bestämma mer. Men flera beskriver att det är vanligt att de får vara med och påverka undervisningen, till exempel om vad de ska skriva för krönika, eller att de får byta citat om de tycker de citat läraren valt för textsamtalet inte känns rätt. Både vid lektionsobservationer och vid intervju med lärarna framgår att lärarna tar in elevernas åsikter och önskemål i sin lektionsplanering, till exempel genom att med eleverna utvärdera vad de tyckte om ett visst moment eller genom att eleverna får påverka val av texter i undervisningen. Skolinspektionen vill dock framhålla att nästan 40 procent av de tillfrågade eleverna i granskningens enkät uppger att de får för lätta uppgifter i svenska. Denna bild bekräftas av flera elever vid intervju, som berättar att de får vänta in andra elever, eller inte tycker att de får svårare uppgifter när de är klara. Vid intervju berättar lärarna att de strävar efter att stimulera elever som har lätt för att nå målen i svenska, bland annat genom uppgifter utan "tak" samt extrauppgifter eller läxor inom ämnet om en elev snabbt blir färdig. Skolinspektörerna

13 (13) noterade dock vid sina lektionsobservationer att skrivuppgifter i flertalet fall var likartade för samtliga elever. Möjligheterna för eleverna att öka svårighetsgraden och variera innehåll var oftast oklara, eller begränsade. I närheten av skolans lokaler ligger ett kommunalt bibliotek, som enligt lärare och elever ibland används som en del av undervisningen i svenska. Användandet av det kommunala biblioteket försvåras dock för eleverna av att de över 40 procent av skolans elever som är skrivna i andra kommuner inte har rätt till lånekort på det aktuella biblioteket. Utöver det kommunala biblioteket har skolan också ett rum med skönlitteratur och faktaböcker, avsett att användas som bibliotek. Av intervjuer med lärare, elever och rektorn framkommer dock att skolans eget bibliotek är nytt och ännu inte används på ett systematiskt sätt i undervisningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen i svenska i Sollentuna International School i hög grad vidgar elevernas intresse för läsning och skrivning. Undervisningen engagerar flertalet elever och väcker deras intresse för att läsa och skriva. Granskningen som helhet visar att lärarna aktivt följer upp elevernas arbete samt elevernas intresse för läsning och skrivning. Sollentuna International School behöver dock säkerställa att alla elever erbjuds tillräckligt med utmaningar och stimulans för att enligt sina förutsättningar nå så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling. Skolan behöver också säkerställa att biblioteket används på ett systematiskt sätt i läs- och skrivundervisningen. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om eleverna får en undervisning inom ämnena svenska/svenska som andraspråk som engagerar, motiverar och vidgar deras intresse för läsning och skrivning samt utvecklar deras läs- och skrivstrategier, så att tilltron till och utvecklingen av den egna språkliga och kommunikativa förmågan stärks. Projektets övergripande frågeställningar är: Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga? Får eleverna ett aktivt stöd i läs- och skrivundervisningen? Metod och material Granskningen av undervisningen i svenska i årskurserna 4-6 innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation samt besöker skolorna, observerar undervisningen, intervjuar lärare, rektor och elever. Skolinspektionen har också genomfört en elevenkät vid samtliga skolor som ingår i granskningen. All information analyseras sedan för varje enskild skola och sammanställs och redovisas i ett beslut för skolan och i denna rapport.