Onsdag kl 18:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset

Kallelse Kommunfullmäktige 2016-06-10 Kommunfullmäktige sammanträder Onsdag 2016-06-22 kl 18:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Det kommer bjudas på kaffe och sommartårta. Celso Silva Goncalves Ordförande

Kallelse Kommunfullmäktige 2016-06-10 Kallelse/Ärendelista Nr Ärende Dnr 1. Information 2. Inkomna motioner och medborgarförslag 3. Inkomna interpellationer och frågor 4. Uppdragsdebatt Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20 5. Vägledningsdebatt - strategi Attityder till skolan 7-9 2015/129 6. Överlämning till kommunfullmäktige - Landsbygdsstrategi 2015/128 7. Årsredovisning 2015 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2016/291 8. Reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige i Ulricehamns 2015/593 kommun 9. Revidering av kommunstyrelsens reglemente juni 2016 2016/276 10. Heltid som norm i Ulricehamns kommun 2016/234 11. Tjänstegarantier 2016/293 12. Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och 2016/210 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) - kvartal 1, 2016 13. Svar på motion om rökfritt område m.m i Ulricaparken 2015/201 14. Valärenden I tur att justera 2016-06-28 kl 18.00: Roland Karlsson (C) och Cristina Bernevång (KD) Ers: Bengt Andelius (KD) och Ingemar Basth (MP) Reserver: Petra Wolf (MP) och Arne Fransson (MP) Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska ledamot - eller ersättare som skall tjänstgöra i ledamots ställe - snarast möjligt anmäla förhinder att närvara vid sammanträdet. Ring kansliet, tel 59 50 15 eller e-post mona.brolin@ulricehamn.se Om Du inte har möjlighet att justera, meddela detta senast måndag före kommunfullmäktigemötet till kansliet, tel 59 50 15 eller e-post mona.brolin@ulricehamn.se

Information

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2016-06-02 Sida 1 av 1 163/2016 Uppdragsdebatt Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor Dnr 2016/20 Sammanfattning Kommunfullmäktige avser att ge en tillfällig beredning i uppdrag att ta fram en strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor. Strategin ska innehålla inriktningar som är av störst betydelse för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart miljöarbete inom kommunen samtidigt som kommunens utveckling och tillväxt främjas. För att säkerställa att kommunens arbete med miljöfrågor utgår ifrån ett långsiktigt perspektiv med väl avgränsade prioriteringar och vägval, så ska strategin konkretiseras i 3-4 strategiområden med utgångspunkt ur de nationella miljökvalitetsmålen samt kommunens senast antagna översiktsplan. Förvaltningen har kompletterat uppdragsbeskrivningen med beredningens budget. Uppdraget startar den 1 september 2016. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-04-29 från kanslichef 2 Uppdragsbeskrivning - Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 3 PM Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Den tillfälliga beredningen ges i uppdrag att ta fram en strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor i enlighet med uppdragsbeskrivningen från kommunfullmäktiges presidium. I sitt arbete ska beredningen ta hänsyn till förvaltningens PM som innehåller omvärldsanalys och nulägesbeskrivning.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-04-29 Tjänsteskrivelse Uppdragsdebatt Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor Diarienummer 2016/20, löpnummer 1481/2016 Sammanfattning Kommunfullmäktige avser att ge en tillfällig beredning i uppdrag att ta fram en strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor. Strategin ska innehålla inriktningar som är av störst betydelse för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart miljöarbete inom kommunen samtidigt som kommunens utveckling och tillväxt främjas. För att säkerställa att kommunens arbete med miljöfrågor utgår ifrån ett långsiktigt perspektiv med väl avgränsade prioriteringar och vägval, så ska strategin konkretiseras i 3-4 strategiområden med utgångspunkt ur de nationella miljökvalitetsmålen samt kommunens senast antagna översiktsplan. Förvaltningen har kompletterat uppdragsbeskrivningen med beredningens budget. Uppdraget startar den 1 september 2016. Förvaltningens förslag till beslut Den tillfälliga beredningen ges i uppdrag att ta fram en strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor i enlighet med uppdragsbeskrivningen från kommunfullmäktiges presidium. I sitt arbete ska beredningen ta hänsyn till förvaltningens PM som innehåller omvärldsanalys och nulägesbeskrivning. Ärendet Se sammanfattning. Beslutsunderlag 1 Uppdragsbeskrivning - Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2 PM Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor Beslut lämnas till Löneassisten Kanslichef Kommunfullmäktiges presidie Pehr Johansson Kanslichef Emma Lindqvist Kommunsekreterare Kommunstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsen Sid 1 2016-04-29 Uppdragsbeskrivning, tillfällig beredning Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20 Ämne: Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor Beredning: Tillfällig beredning Uppdrag: Ta fram en strategi för hur kommunen ska driva det fortsatta arbetet med miljöfrågor. Strategin ska innehålla inriktningar som är av störst betydelse för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart miljöarbete inom kommunen samtidigt som kommunens utveckling och tillväxt främjas. För att säkerställa att kommunens arbete med miljöfrågor utgår ifrån ett långsiktigt perspektiv med väl avgränsade prioriteringar och vägval, så ska strategin konkretiseras i 3-4 strategiområden med utgångspunkt ur de nationella miljökvalitetsmålen samt kommunens senast antagna översiktsplan. Uppdraget kompletteras med ett så kallat processhjul och ett PM från förvaltningen som ger beredningen en aktuell omvärldsanalys och nulägesbeskrivning kring arbetet med miljöfrågor. Beredningen startar arbetet med sitt uppdrag 2016-09-01. Inledningsdebatt: 2016-04-28 Uppdragsdebatt: 2016-06-22 Vägledningsdebatt: april 2017 Överlämnande av uppdrag: juni 2017 Budget: 2016 120 tkr 2017 180 tkr totalt 300 tkr Celso Silva Gonçalves Kommunfullmäktiges ordförande Lars Holmin Kommunfullmäktiges vice ordförande

Politiskt fotarbete i respektive partigrupp Vägledande debatt i KF Dialog med förvaltningen etcetera April 2017 Systematiserad dialog med medborgarna, intresseorganisationer m.m. Vägledande Dialog debatt i KF i KS Dialog med arbetsgrupp förvaltningen etcetera Strategi lämnas till KS för handlingsplan. Dialog sker i KS Vägledande arbetsgrupp debatt i KF Dialog med förvaltningen etcetera KFB formar sitt uppdrag sitt arbete Processhjul för fullmäktigeberedningar. Leds av KF:s presidium Förslag formas KF antar beredningens strategi och fastställer datum för uppföljning Sep 2016 Start KFB arbetar utifrån särskilt uppdrag Mål Förslag lämnas till KF Juni 2017 Politiskt fotarbete i respektive partigrupp KF lämnar till KS KF lämnar till KS för yttrande för yttrande KS yttrar sig avseende ekonomi, laglighet och konsekvenser Tillfällig beredning Strategi för kommunens arbete med lokala miljömål

2016-04-13 PM Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20 Bakgrund Kommunfullmäktige avser att tillsätta en tillfällig beredning för att ta fram en strategi för hur kommunen ska driva det fortsatta arbetet med miljörelaterade frågor. Syftet med strategin är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av hela kommunen, samtidigt som kommunen ska ges förutsättningar att växa. Utifrån den uppdragsbeskrivning som tagits fram av kommunfullmäktige och i enlighet med hur kommunen arbetar fram strategier, så ska uppdraget vidare kompletteras med ett PM från förvaltningen. Följande PM ämnar innehålla en aktuell omvärldsanalys och nulägesbeskrivning av hur arbetet med miljöfrågor förs på lokal och nationell nivå idag. Av uppdragsbeskrivningen framgår att en tillfällig beredning ska tillsättas för att ta fram en strategi för hur kommunen ska arbeta med lokalt miljöarbete på ett långsiktigt och hållbart sätt. Utgångspunkten för strategin ska således vara ur de nationella miljökvalitetsmålen, samt ur den senast antagna översiktsplanen för Ulricehamns kommun. Strategin som beredningen får i uppdrag att ta fram ska vidare ange vilka inriktningar som är av störst betydelse för att skapa dessa förutsättningar för att på så sätt främja ett långsiktigt och hållbart miljöarbete inom kommunen. Möjligheterna för kommunen att arbeta med miljöstrategiska frågor kan ske på många plan och bör således genomsyra hela samhällets åtaganden. För att kommunens miljöarbete ska bli mer samordnat och detta i enlighet med kommunens översiktsplan, så bör en strategi för hur kommunen i fortsättningen ska arbeta långsiktigt med miljörelaterade frågor tas fram. Beredningen startar sitt uppdrag (datum) Nulägesbeskrivning Kommunen arbetar på olika sätt aktivt med det lokala miljöarbetet. Detta kan först och främst återspeglas i kommunen översiktsplan, där miljörelaterat arbete har en viktig plats. I översiktsplanen utgår kommunens miljörelaterade arbete ifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen, dessa har vidare slagits samman till fem övergripande fokusområden för att kunna tillämpas i kommunens framtida arbete på mesta förmånliga sätt. De fem övergripande fokusområdena som är klimat, god livsmiljö, inköp/avfall, natur och vatten, bör ses som en utgångspunkt för beredningens arbete med framtagandet av kommunens miljöstrategi. 2008 upprättade kommunen lokala miljömål, dessa har dock inte reviderats sedan dess. Det finns även andra insatser i kommunen som går att härröra till kommunens befintliga miljörelaterade arbete, så som kommunens resepolicy och energiplan.

Omvärldsanalys Arbetet med miljörelaterade frågor sker på många nivåer i samhället. Först och främst styrs olika länders arbete med miljöfrågor på en övergripande nivå av gemensamma internationella klimatavtal. I slutet av 2015 klubbade världens länder igenom ett nytt klimatavtal som ska börja gälla från år 2020. 1 Inom Sverige finns där formulerat ett nationellt generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 24 etappmål, dessa lägger grunden för det nationella arbetet med miljöfrågor. De lokala miljömål som Ulricehamns kommun arbetar utifrån idag, är direkt kopplade till de miljökvalitetsmål som formulerats på nationell nivå. På regional nivå finns Klimatstrategi för Västra Götaland, som är ett strategidokument som är tänkt att stimulera till att berörda parter inom regionen tecknar överenskommelser för ett klimatfrämjande arbete. 2 Detta strategidokument berör med andra ord även Ulricehamns kommuns miljöarbete. Runt om i Västra Götalandsregionen finns kommuner som på olika sätt arbetar med lokala miljöfrågor. En kommun som utmärker sig särskilt är Lerums kommun, de har som målsättning att vara Sveriges ledande kommun vad det gäller miljöarbete år 2025 exempelvis. 3 Varför lokala miljömål? Kommunen har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och enligt riksdagen ett uttalat övergripande ansvar för att uppnå de nationella miljömålen, samt främja en hållbar utveckling. För att göra detta möjligt bryts de nationella miljömålen ner på lokal nivå, samt anpassas till kommunens specifika förutsättningar och behov. Genom att formulera en lokal politik med utgångspunkt ur detta resonemang skapas förutsättningar för kommunen att på ett effektivare sätt arbeta med de nationella miljömålen. Utifrån detta arbetssätt främjas därmed möjligheterna för oss alla att efterlämna ett samhälle med begränsade påfrestningar på miljön, både i och utanför Sveriges gränser. Hur bör kommunen i framtiden arbete med lokala miljöfrågor? Att arbeta med miljörelaterade frågor, på nationell och lokal nivå, kräver ett samspel mellan olika berörda aktörer så som riskdag, regering, myndigheter, regioner, kommuner etc. Generellt så förutsätter ett fungerade arbete med miljöfrågor också att enskilda individer och frivilligorganisationer engagerar sig på olika sätt. Som ett sätt för att säkerställa ett strukturerat arbete präglat av ett långsiktigt perspektiv med utgångspunkt ur de nationella miljödirektiven, så bör regelbundna utvärderingar av arbetet med att uppfylla miljömålen på lokal nivå utföras. 1 Regeringens hemsida, Klimatmötet COP21 i Paris. 2 Västra Götalandsregionens hemsida Klimatstrategi Västra Götaland. 3 Lerums kommuns hemsida, Vision 2025.

Kommunen har vidare genom sin närhet till medborgaren en viktig uppgift i att föra en dialog om hur vi gemensamt ska nå miljöstrategiska mål. Dialogen med medborgaren är viktig för att informera om, utveckla och förankra, vilka åtgärder som kommunen genomför och att dessa ska få legitimitet i så stor utsträckning som möjligt. Inom de fokusområden för miljöarbetet som finns beskrivet i kommunens översiktsplan, så som bebyggelseutveckling med energisnåla hus, minskad avfallsmängd och ett sammanhängande cykelvägnät kan även dessa ses som en utgångspunkt för kommunens miljöstrategi. Kommunen befinner sig i en tillväxtfas och försäljning av tomter och bostäder förväntas öka på sikt. De utmaningar som detta således för med sig bör speglas i hur kommunen i framtiden sätter spelreglerna för de lokala miljöstrategiska arbetet. Då kommunen som tidigare nämnts befinner sig i en tillväxtfas, finns goda möjligheter att även forma kommunens framtid med utgångspunkt ur ett ökat fokus på miljöstrategiska frågor. Detta kan exempelvis ske genom att planering av cykel och gångtrafik, kollektivtrafik, avfallshantering eller nybyggnation av bostäder genomförs utifrån en utökad medvetenhet kring kommunens miljöstrategiska perspektiv som strategin för med sig. Vidare finns även en bra guide för kommuner att utgå ifrån i arbetet med det lokala miljöarbetet. Guiden heter Guide till lokalt arbete med miljömål 4 och bör således ses som en utgångspunkt för beredningens arbete med miljörelaterade frågor. 4 Guide till lokalt arbete med miljömål, Länstyrelserna.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-06-03 Tjänsteskrivelse vägledningsdebatt - strategi Attityder till skolan 7-9 Diarienummer 2015/129, löpnummer 2041/2016 Sammanfattning Beredningen för lärande fick i uppdrag av kommunfullmäktige, 2015-10-29, 178, att ta fram en strategi gällande attityder till skolan 7-9, utifrån uppdragsbeskrivningen. Enligt det processhjul som följer med uppdragsbeskrivningen framgår det att beredningen för lärande ska ha en vägledningsdebatt i kommunfullmäktige i juni 2016. Förvaltningens förslag till beslut De framkomna synpunkterna noteras inför beredningens fortsatta arbete. Ärendet Beredningen för lärande fick i uppdrag av kommunfullmäktige, 2015-10-29, 178, att ta fram en strategi gällande attityder till skolan 7-9, utifrån uppdragsbeskrivningen. Enligt det processhjul som följer med uppdragsbeskrivningen framgår det att beredningen för lärande ska ha en vägledningsdebatt i kommunfullmäktige i juni 2016. Beredningen för lärande har skickat in ett underlag till debatten med frågeställningar. Inför vägledningsdebatten har beredningen för lärande även föredragit arbetet för kommunstyrelsens arbetsgrupp för lärande/välfärd 2016-06-02. Beslutsunderlag 1 Dokument inför vägledningsdebatt Beslut lämnas till Beredningsledare för beredningen för lärande Kanslichef Pehr Johansson Kanslichef

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument DOKUMENT INFÖR VÄGLEDNINGSDEBATT - ATTITYDER TILL SKOLAN 7-9 ANTAGET AV: [Klicka här och skriv] DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: [Klicka här och skriv funktion] GÄLLER TILL OCH MED: [Fyll i år enligt ÅÅÅÅ]

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll 1 Inledning... 4 2 Tillvägagångssätt... 4 3 Beredningens bedömning... 5 4 Frågeställningar som behöver belysas... 5 3

1 Inledning Beredningen för lärande ska belysa avgörande vägval och strategiområden till Attityder till skolan. Uppdraget som omfattar elever i grundskolans årskurs 7-9 handlar bland annat om trivsel och trygghet, stress och krav i skolan samt kränkningar. Vad krävs för att få eleverna att behålla sin lust att lära genom hela grundskolan, samt att de förstår vikten av god utbildning? Vad krävs för att eleverna ska ta ett större ansvar för och få mer inflytande över sina studier och sin studiemiljö i skolan och i hemmet? Beredningen ska ta fram 3-4 strategiområden som anger vilka inriktningar som är viktigast för att verksamheten ska kunna skapa dessa förutsättningar. Strategiområdena ska innehålla långsiktiga perspektiv och avgörande val som är av betydelse för att nå dit. 2 Tillvägagångssätt I sitt arbete har beredningen för lärande tagit del av tidigare kvalitetsredovisningar som utarbetats inom sektor lärande, samt de enkätundersökningar som sektor lärande genomför årligen bland elever, föräldrar och personal. Utöver dessa dokument så har beredningen även tagit del av Öppna jämförelser som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar årligen. Beredningen har också tagit del av den skolenkät som Skolinspektionen genomför vart fjärde år och där synpunkter från elever, föräldrar och personal presenteras. Då medborgardialogen är en grundläggande del i beredningens arbete har beredningen således genomfört intervjuer med elever i årskurserna 7-9 vid både Stenbocksskolan och Ätradalsskolan, samt berörda föräldrar via skolornas brukarråd och personal. Beredningen har även intervjuat elever och personal i årskurs 6. Studiebesök har genomförts vid Stenbocksskolan och Ätradalsskolan och i samband med dessa besök har beredningen deltagit vid ett flertal lektioner. Beredningen har även gjort studiebesök i Tranemo och Vårgårda för att på så sätt få en bild av hur skolor i andra kommuner arbetar. Vid vårmarknaden den 7 maj var beredningen representerad för att på så sätt inhämta synpunkter från medborgarna. På beredningens hemsida finns ett öppet förfrågningsunderlag där den som vill lämna synpunkter har möjlighet att fritt skriva ner sina upplevelser och åsikter om skolan, samt lämna eventuella förslag. 4

3 Beredningens bedömning Med utgångspunkt från vad som framkommit hittills så är det beredningen för lärandes uppfattning att det fortsatta arbetet bör fokusera på följande strategiområden: Politisk vision, ledarskap och organisation Elevers rätt till kvalitativt och kreativt lärande Föräldrars roll i skolan Skolan som arbetsmiljö Beredningen för lärande anser att det är av vikt att det finns en tydlig politisk vision som klargör vad man från politiskt håll tydliggör vilka politiska förväntningar och målsättningar som finns på skolan i Ulricehamns kommun. För att skapa rätt förutsättningar för elevernas rätt till ett kvalitativt och kreativt lärande menar beredningen att man bland annat behöver se över klasstorlekarna och om den nuvarande dataplattformen står i proportion till vad som krävs. Lärarnas legitimitet att äga och handha sin egen arbetstid kan också vara en viktig del i sammanhanget. Behörigheten hos lärarna, både ordinarie och vikarier, är en fråga som återkommer i alla diskussioner varför beredningen anser att det är en viktig del för att upprätthålla en god kvalitet. Beredningen har också noterat att man arbetar med frågan inom sektor lärande. Andra delar som beredningen vill lyfta fram rör tillgången till specialpedagoger, lärarledd studieverkstad för läxhjälp, inläsning till prov och spetsstöd. Föräldrarnas möjlighet att vara väl informerade om frågor som berör är viktig och såldes måste det finnas en bra dialog mellan skolan och hemmet. Beredningen anser också att det är viktigt att skolan och föräldrarna har en samsyn kring vad som ska gälla beträffande studier. Både den fysiska och psykiska miljön i skolan är viktig för att skolan ska kunna ge eleverna rätt förutsättningar i sina studier. Det är således av betydelse att lokalerna är moderna, pedagogiska och att skolmiljön upplevs som trygg. Vad gäller den psykiska miljön är det viktigt att rektor, lärare och föräldrar sätter upp gemensamma tydliga ramar kring vad som gäller i fråga om hur man beter sig mot andra och hur man uttrycker sig. 4 Frågeställningar som behöver belysas Avsikten med en vägledningsdebatt är att beredningen för lärande ska få konkreta förslag på vad beredningen ska fokusera på i sitt fortsatta arbete. Således menar beredningen att det är av vikt att följande frågeställningar belyses närmare: Behövs en politisk vision för skolan i Ulricehamns kommun? Hur skapar vi ett kvalitativt och kreativt lärande? 5

Hur ökar vi föräldrarnas delaktighet i sina barns lärande? Hur säkerställer vi en god arbetsmiljö i skolan? 6

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-06-03 Tjänsteskrivelse överlämning till kommunfullmäktige - Landsbygdsstrategi Diarienummer 2015/128, löpnummer 2040/2016 Sammanfattning Beredningen för samhällsutveckling har arbetat fram en landsbygdsstrategi med tre strategiområden; kommunikation & infrastruktur, kommunen som samarbetspartner och boende. Detta i enlighet med i kommunfullmäktige beslutad uppdragsbeskrivning, 135, från 2015-06-25. I kommunens processhjul för beredningens arbete är det således dags att överlämna strategidokumentet till kommunfullmäktige, som i sin tur har att överlämna strategidokumentet till kommunstyrelsen för yttrande avseende ekonomi, laglighet och konsekvenser. Förvaltningens förslag till beslut Landsbygdsstrategin överlämnas till kommunstyrelsen för yttrande avseende ekonomi, laglighet och konsekvenser i övrigt. Ärendet Beredningen för samhällsutveckling har arbetat fram en landsbygdsstrategi med tre strategiområden; kommunikation & infrastruktur, kommunen som samarbetspartner och boende. Detta i enlighet med i kommunfullmäktige beslutad uppdragsbeskrivning, 135, från 2015-06-25. I kommunens processhjul för beredningens arbete är det således dags att överlämna strategidokumentet till kommunfullmäktige, som i sin tur har att överlämna strategidokumentet till kommunstyrelsen för yttrande avseende ekonomi, laglighet och konsekvenser. Efter att yttrandet är färdigt ska det redovisas till kommunfullmäktige, som då ska besluta om huruvida landsbygdsstrategin ska antas. Beslutsunderlag 1 Ulricehamns kommun - en landsbygdsstrategi i tre delar Beslut lämnas till Kommunstyrelsen Beredningsledare för beredningen för samhällsutveckling Kanslichef Pehr Johansson Kanslichef

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Ulricehamns kommun - en landsbygdsstrategi i tre delar ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2016-06-22 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: "[Klicka här och skriv namn]" GÄLLER TILL OCH MED: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ]"

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Syftet... 5 3 Inledning... 5 3 Vad är landsbygdsutveckling?... 6 4 Tillvägagångssätt... 7 Medborgarträffar... 7 Medborgarenkät... 8 Vägledningsdebatten... 8 5 Hänsynstagande... 9 Översiktsplanen... 9 PM Landsbygdsstrategi... 9 Länsstyrelsen i Västra Götaland... 9 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020... 9 6 Befolkning i Ulricehamn och Västra Götalandsregionen... 10 7 Befintligt bostadsbestånd och framtida behov av bostäder...12 8 Strategiområden... 13 Kommunikation & infrastruktur... 13 Kommunen som samarbetspartner... 13 Boende...14 9 Referenser... 15 3

1 Bakgrund Vision för Ulricehamns kommun 2030 Liten Stolt - Annorlunda Handlingskraftig I Ulricehamns kommun är vi stolta över alla de kvaliteter och resurser som vi har! Vi är en liten, expansiv kommun vid ett av huvudstråken i Sverige. Många väljer att bosätta sig och att etablera verksamheter här. Ulricehamns läge vid Åsundens strand och många andra attraktiva boendemiljöer lockar nya invånare. Anläggningarna för både vinter och sommarsporter är till glädje för både oss själva och besökare till kommunen. Vi har nära till varandra, vi är med och påverkar och vi tror på våra idéer. Skolan ger varje individ möjlighet att utvecklas genom att se till hela människan. Tack vare vår handlingskraft och att vi prövar nya och annorlunda lösningar blir många idéer verklighet. Goda kommunikationer och ett levande näringsliv, tillsammans med möjligheterna till en innehållsrik fritid, gör oss till en stark framtidskommun i både ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. (Ur Översiktsplan för Ulricehamns kommun, 2015-2030) Beredningen för samhällsutveckling fick följande uppdrag 2015-06-25. 1 Uppdrag: Beredningens uppdrag är att ta fram en strategi för hur kommunen skapar förutsättningar för att utveckla landsbygden och de små orterna. Utgångspunkten ska vara att hela landsbygdskommunen Ulricehamn ska ha möjligheten att leva och utvecklas. Strategin ska ange vilka inriktningar som är viktigast för att skapa dessa förutsättningar. Den ska innehålla långsiktiga perspektiv och peka ut 3-4 strategiområden och avgörande val som är av kritisk betydelse för att nå dit. Beredningen startar arbetet med sitt uppdrag 2015-08-01. Uppdraget kompletteras med ett så kallat processhjul och med ett Promemoria(PM) från förvaltningen som ger beredningen en aktuell omvärldsanalys och nulägesbeskrivning. 1 Uppdragsbeskrivning - Landsbygdsstrategi från förvaltningen, Ulricehamns kommun. 4

2 Syftet Landsbygdsutveckling uppstår i samspelet mellan stad och land, globalt, regionalt och lokalt. Det innebär att de flesta beslut som fattas påverkar landsbygdens utveckling. På samma sätt gäller de behov som landsbygdens befolkning har för samhället i stort och att de förändras och utvecklas beroende på omgivningen och på nya beslut som fattas. Syftet med kommunens landsbygdsstrategi är att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för att hela kommunen ska kunna utvecklas till en attraktiv plats för boende, näringsliv och besökare. Genom strategin förväntas landsbygdens förutsättningar och behov samt kommunens syn på den lokala utvecklingen tydliggöras. Strategin syftar till att stimulera samordningen av kommunens egna verksamheter och samverkan mellan kommun och andra aktörer för att på så vis säkerställa service och utveckling såväl inom kommunen som ur ett större regionalt och globalt perspektiv. För att strategin ska spegla kommunens invånare och dess verklighet, beaktas genus och jämställdhet utifrån samtliga utpekade strategiområden. 3 Inledning De senaste hundra åren har det skett en kraftig urbanisering i Sverige, vilket generellt sett inneburit en massiv flyttning från landsbygd in till städerna. De olika landsbygdskommunernas möjligheter till utveckling varierar utifrån de olika kommunernas lokala förutsättningar. Men trots en massiv urbanisering som pågått under en längre tid så finns det landsbygdskommuner som går emot denna trend där en positiv utveckling av hela kommunen istället är ett faktum. Ulricehamns kommun är en av dessa landsbygdskommuner i Sverige som har en positiv befolkningstillväxt. Ulricehamn är en attraktiv kommun i många avseenden med centralorten vid sjön Åsunden och en levande landsbygd med många små orter, ett rikt utbud av idrotts och motionsanläggningar, föreningsliv, naturområden och kulturmiljöer. Med sitt strategiska kommunikationsläge längs riksväg 40 mellan Göteborg Borås Jönköping, möjliggörs tillgången till högskolor och universitet i Jönköping, Borås och Göteborg dessutom ligger Skövdes högskola inom pendlingsavstånd. Kommunen hade vid utgången av 2015 ca 23 500 invånare, varav ca 10 000 var då bosatta i centralorten. Ulricehamns kommun växer och behovet av långsiktiga strategier kopplade till hur hela kommunen ska utvecklas i framtiden ökar. Småstadens charm kring sjön Åsunden, närheten till natur, stort utbud av fritidsaktiviteter och landsbygdsboende i en mångfald av miljöer, är några av anledningarna till att många väljer att flytta till kommunen. Förbättrad infrastruktur, närhet till högskolor och kulturutbud både inom och utom regionen är också bidragande faktorer till den positiva utvecklingen av kommunen. Kommunens uttalade ambition om en växande befolkning ställer även stora krav på långsiktig planering. Framtida generationer kommer att påverkas av innehållet och ett brett underlag krävs för ett lyckat resultat. Engagerade och kreativa medborgare har deltagit i dialogmöten och med sina synpunkter lagt grunden för arbetet med kommunens landsbygdsstrategi. 5

4 Vad är landsbygdsutveckling? Det finns ingen enhetlig definition över begreppet landsbygd på nationell nivå utan landsbygd har ofta definierats indirekt genom att definiera vad som utgör en tätort. SCB:s definition av tätort avser en grupp av hus med mindre än 200 meter mellan husen och med mer än 2000 invånare. Det som inte är en tätort blir därmed landsbygd. Jordbruksverket definierar landsbygd genom indelning i storstadsområden, stadsområden, landsbygd och glesbygd. Utifrån Jordbruksverkets definition så är hela Ulricehamns kommun landsbygd. Enligt Jordbruksverkets definition så bor 34 % av Sveriges befolkning på landsbygden. Även OECD:s definition gör Ulricehamns kommun till en landsbygdskommun. Det är således utifrån dessa definitioner som strategin utgår ifrån Ulricehamns kommun som en landsbygdskommun. Men vad innebär då landsbygdsutveckling? Förenklat kan landsbygdsutveckling förklaras som när landsbygdens värden och attraktivitet förstärks genom att tradition, arv och natur bevaras samtidigt som andra delar kan utvecklas och förändras. 6

5 Tillvägagångssätt Arbetet med att ta fram strategin påbörjades med att beredningen för samhällsutveckling i Ulricehamns kommun fick i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en strategi för hur kommunen skapar förutsättningar för att utveckla landsbygden och de små orterna. Beredningens arbete har följt det interna processhjul som kommunfullmäktige beslutade om på den inledande uppdragsdebatten 2015-06-25. Figur 1 - Processhjul för fullmäktigeberedningar i Ulricehamns kommun. I samband med framtagandet av landsbygdsstrategin har beredningen för samhällsutveckling använt sig av olika forum för att öka medborgarnas inflytande under arbetsprocessen. För att få så många kommuninvånare som möjligt att engagera sig i frågan har både medborgarträffar samt en möjlighet att besvara en medborgarenkät erbjudits. Både inbjudan till medborgarträffar samt enkäten har kommunicerats via kommunens Facebooksida, tidningsannonser i Ulricehamns tidning och via mailutskick. Enkäten har dessutom delats ut på förskolor och funnits tillgänglig på kommunens stadsbibliotek. Nedan beskrivna källor har legat till grund för hur beredningen format de fokusområden som kommunens landsbygdsstrategi utgörs av. Medborgarträffar Medborgarträffar har hållits vid tre olika tillfällen. För att knyta an till andra aktörer som också driver landsbygdsfrågor inom kommunen har beredningen haft ett samarbete med Landsbygdsalliansen som hjälpt till med sina kanaler. Den första hölls i 7

Tingsholmsgymnasiets aula den 13 januari 2016, då beredningen hade bjudit in en föreläsare, Tommy Johansson från Landsbygdsalliansen. Efter Tommys föreläsning fick deltagarna fritt lyfta sina tankar och idéer för att utveckla landsbygden i kommunen. Bl.a. efterfrågade deltagarna att beredningen skulle möta fler intresserade medborgare, varpå beredningen sammankallade till ytterligare två medborgarträffar. Följande två möten hölls utanför centralorten. Det första av dem var i Dalum, 11 februari 2016, och det andra i Gällstad, 17 februari 2016. Allmänheten har bjudits in att delta under alla dialogmötena. Syftet med dessa möten har varit att fånga in medborgarnas synpunkter samt att öppna upp möjliggöra för dialog, insyn i och delaktighet under arbetsprocessens gång. Medborgarenkät Enkäten har funnits tillgänglig för kommunens invånare att besvara om hur de vill att hela kommunen ska kunna utvecklas i framtiden. I enkäten har medborgarna fått möjlighet att välja ut eller prioritera 15 av 34 påståenden som de anser vara av störst betydelse för kommunens framtida utveckling. Respondenterna har getts möjlighet att formulera två egna påståenden som inkluderas i dessa 15. Enkäten om landsbygdsfrågor har funnits tillgänglig på kommunens hemsida under perioden 2015 10 05 till 2016 02 10. Enkäterna i pappersform har delats ut i samband med en av medborgarträffarna samt skickats ut till kommunens förskolor och stadsbibliotek. Syftet med enkäten har varit att fånga in medborgarnas synpunkter på vilka faktorer som är av störst betydelse för en positiv utveckling av hela kommunen. Enkäten besvarades av 706 personer vilket beredningen anser vara ett bra underlag till det fortsatta arbetet. I medborgarnas svar gavs över 200 olika egna påståenden, dessa har beredningen kunnat arbeta med först efter vägledningsdebattens genomförande, då materialet varit så pass omfattande. Vägledningsdebatten En avstämning av beredningens arbete med strategin har gjorts under mars-april 2016, detta gjordes genom att beredningens arbete presenterades i kommunstyrelsens arbetsgrupp samt en vägledningsdebatt genomfördes där kommunfullmäktige hade möjlighet att lämna synpunkter på beredningens arbete. De synpunkter som togs upp i samband med detta möte har noterats av beredningen, som därefter använde dem som en vägledning i det fortsatta arbetade med att utforma strategidokumentet. 8

6 Hänsynstagande Uppdragsbeskrivningen från förvaltningen gav beredningen således en fast ram att formulera landsbygdsstrategin utifrån. Följande styrande dokument har beredningen även beaktat vid framtagandet av detta dokument. Översiktsplanen Ulricehamns kommuns översiktsplan antogs hösten 2015, landsbygdsstrategin baseras således på den vision och de fokusområden som presenteras i översiktsplanen. Följande utvecklingsområden för ny sammanhållen bostadsbebyggelse och för verksamheter finns presenterade i kommunens översiktsplan: Centrala Ulricehamn, både bostäder och verksamheter. Området mellan Ulricehamn och Marbäck är intressant för bostäder. (Marbäck gränsar till Ulricehamn i söder redan vid Skottek.) Kring Hökerum och Tolkabro med sjönära lägen och närhet till motorvägsmot, både bostäder och verksamheter. Gällstad Vegby Fästeredssund, bostäder, i Gällstad främst verksamheter. Stråket Ulricehamn Timmele Dalum är främst intressant för verksamheter. Strängsered med närhet till Strängseredssjön. Utöver dessa områden förespråkas en positiv utveckling av verksamheter och bostäder i mindre omfattning i andra lägen, till exempelvis områden som pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). PM Landsbygdsstrategi PM Landsbygdsstrategi är ett dokument som är framtaget av kommunens förvaltning, detta dokument innehåller en nulägesbeskrivning samt en aktuell omvärldsanalys kring landsbygdsutveckling. Detta dokument har använts som utgångspunkt för beredningens arbete med strategin. Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen arbetar för att EU:s och Sveriges jordbrukspolitik och landsbygdspolitik inklusive Landsbygdsprogrammet får genomslag på regional nivå. Det innebär att lantbruket ska bli konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart samtidigt som den ekologiska odlingen ökar och värdefulla natur- och kulturlandskap bevaras. En levande landsbygd innebär också att det finns alternativa sysselsättningar, god service och attraktiva boendemiljöer. Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020 Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020 har tagits fram med utgångspunkt i det ansvar som regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen i att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Strategin värnar om den gemensamma bilden av regionen, där alla invånare ska ha samma förutsättningar för utbildning, arbete, fritid, kultur mm. och där invånarna ska ges bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. 9

7 Befolkning i Ulricehamn och Västra Götalandsregionen Ulricehamn är idag en växande kommun och attraktiv för nya invånare i många avseenden. 2015 hade kommunen ett invånarantal på ca 23 500 personer, varav ca 10 000 personer bosatta i centralorten. Under de senaste åren (2006-2015) har kommunen växt med i snitt 111 personer per år och enligt prognosen framåt (2016-2025) väntas den årliga folkökningen i kommunen vara 175 personer per år. 2 Befolkningsökningen har en stark koppling till bostadsbyggandet då de befintliga bostäderna idag redan används. Utifrån det bostadsbyggande som planeras prognostiseras att kommunen under den närmsta tioårsperioden kommer att växa med ca 1700 personer, det vill säga 175 personer i genomsnitt per år. Kommunen har ett antaget befolkningsmål om 25 000 invånare som förväntas uppnås år 2020, men enligt 2016 års genomförda befolkningsprognos är det snarare år 2025 som det målet uppnås. Detta är dock prognosticerat utifrån de förutsättningar som finns idag om till exempel hur många bostäder som planeras och så vidare. Under 2015 har Ulricehamns kommun har haft fler inflyttare än utflyttare. För att kommunen ska växa och nå befolkningsmålet om 25 000 invånare så krävs det att den årliga inflyttningen i genomsnitt ligger 200 fler än antalet utflyttade hela vägen fram till 2020. Något som under 2015 var en realitet. In och utflyttningar under 2015 Totalt Antal inflyttningar 1 199 Antal utflyttningar 937 Tabell 2 - Antal in - och utflyttningar i kommunen under 2015, Källa: SCB. Trots att kommunen som helhet har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren är den positiva tillväxten i huvudsak koncentrerad till centralorten. I övriga orter är befolkningsunderlaget förhållandevis stabilt eller något minskande. Befolkningsökningen i Ulricehamns kommun beror som tidigare nämnts framförallt på inflyttning till kommunen. Även när födelsenettot är negativt har befolkningen i stort ökat. En stor del av de inflyttade kommer från andra länder men även från andra kommuner i Sverige. Utifrån detta resonemang kan Ulricehamns kommun betraktas som en bidragande faktor till befolkningsutvecklingen i regionen samt även till regionenens utveckling och tillväxt på sikt. Folkmängden i hela Västra Götaland beräknas uppgå till 1,9 miljoner människor år 2030. I alla delregioner är det flyttnettot, och då framförallt utrikes flyttnettot, som varit den största bidragande faktorn. Den befolkningsökningen förväntas fortsätta vara den största faktorn under de nästkommande åren. Tillväxten i regionen är framförallt koncentrerad till Göteborgsregionen, viss tillväxt i Sjuhärad samt oförändrad befolkning i Fyrbodal och Skaraborg. De kommuner som ökar mest finns inom områden med differentierade arbetsmarknader, medan de som minskar finns längre ifrån sådana områden. 3 2 Källa: Befolkningsprognos 2016-2025, Ulricehamns kommun, Rapport 2016. 3 Källa: Befolkningsprognos i Västra Götaland 2015 2030, Rapport 2015: 3. 10

Figur 3 - Kartbild över nya och kommande bostäder samt kommunens olika verksamheter. Det framtida bostadsbyggandet från nu och fram till år 2030-2035 är framförallt koncentrerat till centralorten, både vad det gäller småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Som figur 2 visar är det en tydlig koncentration av bebyggelse i centralorten, men där även planerade och nybyggda bostäder finns i omkringliggande orter. 11

8 Befintligt bostadsbestånd och framtida behov av bostäder Fram till 2035 räknar Ulricehamns kommun med att det kommer att byggas 3000 nya bostäder, vilket gör att kommunen närmar sig målet om 25 000 invånare. Det är även viktigt att vid nybyggnation stimulera till bostadsrotation genom att bygga ett varierat utbud av boendeformer. För att möta upp mot kommunens växande befolkning behöver det byggas nya bostäder. Pendlingsmöjligheterna bidrar till det ökade behov av bostäder, genom utbyggnaden av riksväg 40 till motorväg som därmed underlättar resandet till närliggande kommuner så som Borås, Göteborg och Jönköping. Figur 4 - Ur Skåne som bostadsmarknad för studenter och unga, Region Skåne, illustration av Tyrens, Malmö. I dagsläget råder det ett underskott av tillgängliga bostäder i kommunen, varpå efterfrågan är förhållandevis stor på såväl lägenheter som småhus. Sett bakåt i tiden så har det under de senaste 10 åren byggts ungefär 130 småhus, 400 bostadsrätter och 65 hyresrätter i kommunen. Befintliga detaljplaner Majoriteten av de befintliga detaljplanerna är planerade för bostadsrätter, dessa är främst koncentrerade till centralorten. Det finns även en betydande del småhus som planeras byggas utanför centralorten och ca 50 hyresrätter men däremot inga bostadsrätter som är planerade att byggas utanför centralorten i dagsläget. Planerade detaljplaner Det finns flera bostäder kopplade till planerade detaljplaner som ännu inte har påbörjats men som är beslutade att tas fram på sikt. Utifrån dessa planerade detaljplaner finns småhus, bostadsrätter och hyresrätter representerade, men majoriteten är planerade hyresrätter. Framförallt är dessa planerade hyresrätter koncentrerade till centralorten. Möjliga framtida detaljplaner Bostäder som är kopplade till möjliga framtida detaljplaner, är förvisso högst preliminära men här finns en jämn spridning av både småhus, bostadsrätter och hyresrätter, inom dessa detaljplaner finns även en del småhus som i så fall är tänkta att byggas utanför centralorten. 12

9 Strategiområden Följande tre strategiområden utgör Ulricehamns kommuns landsbygdsstrategi. Utgångspunkterna är att hela Ulricehamns kommun fortsätter växa och frodas till en stolt - annorlunda - handlingskraftig kommun för alla. Kommunikation & infrastruktur Något som kan kännas som den mest naturliga sak i världen för många i vår kommun, är att på ett snabbt och säkert sätt kunna ta sig till och från sin bostad och att hämta information på internet. Detta är dock en åsikt som inte delas av alla i kommunen. Att alla kommuninvånare inte är nöjda med tillgängliga kommunikationer uppmärksammades tydligt under de medborgarträffar som beredningen genomförde. Frågor om vägunderhåll, fiberutbyggnad och avsaknaden av gång och cykelvägar var frågor som ofta togs upp under träffarna. Dessa åsikter återspeglades även i svaren på medborgarenkäten. Som exempel kan nämnas att så många som 65 % av de som svarade anger att ha tillgång till bredband via fiber är viktigt för att utveckla landsbygden för att stödja hemarbete, hemundervisning och de ökande teknikbehoven. Men just frågan om utbyggnad av fiber anser inte beredningen är en fråga som landsbygdsstrategin behöver lyfta, då det kommunala bolaget Ulricehamns Energi AB redan jobbar hårt med den frågan. Kollektivtrafik är en fråga om kommunikation. Den behöver anpassas efter de behov som finns genom att ha en öppen dialog mellan berörda parter. 52 % ansåg att kommunens vägunderhåll bör förbättras, det är ett av de områden beredningen anser utgör en så viktig del att det utgör en av strategierna. För att stärka kommunens landsbygdsutveckling behöver vägnätet förbättras för både personbilar, nyttotrafik, fotgängare och cyklister. Detta är viktigt för alla, från de som till exempel arbetar inom skogsbruket till vår kommunala skolskjuts. Kommunen som samarbetspartner Samarbete var efterfrågat på många olika sätt och med en konstruktiv tanke i grunden. De flesta byalag som vi träffade på våra möten var överens om att landsbygden växer och utvecklas av de invånare som bor och verkar där. Detta var något som även återspeglades i de egna kommentarer som vi har fått in via vår enkät. Det som efterfrågas är inte en påse pengar varje gång utan kunskap och förståelse. Det var en insikt som medborgarna delgav oss vid flera tillfällen. Kommunen är den aktör som sitter inne med svaren i ganska många frågor. Men när det gäller vad som kan utveckla vår landsbygd finns det många idéer hos de som bor och verkar där. Kommunen måste ta tillvara på de idéer som finns och göra vad man kan inom sin ram för att hjälpa till. Kommuninvånarna vill ha kommunen som en samarbetspartner för alla, näringsliv, föreningar, byalag och privatpersoner med flera. Med enkla tydliga kommunikationsvägar skapas en god dialog med medborgarna. 13

Boende Kommunen har ett fastställt mål för att öka folkmängden. Kommunens yta tillhör de större i regionen och karaktäriseras av många mindre samhällen och den dominerande centralorten. Enligt definitionen från Jordbruksverket tillhör hela Ulricehamns kommun kategorin landsbygd. Genom den allmänt pågående urbaniseringen i Sverige förväntas den största delen av ökningen ske i centralorten. När hela kommunen utvecklas har boendet utanför centralorten en viktig del i målet om befolkningsökningen. Kommunen behöver stimulera till ökat bostadsbyggande i de delar av kommunen där efterfrågan finns för olika former av bostäder. Fokus för kommunens insatser bör ligga utanför centralorten för att bland annat minimera risken att en del mindre samhällen hamnar i en negativ trend. I centralorten finns redan en pågående process där det byggs nya bostäder för olika boendeformer. I aktuell översiktsplan finns ett flertal geografiska områden presenterade förutom centralorten. I dessa har byggandet ännu inte kommit igång i så stor omfattning, den förväntas inte bli lika omfattande som i centralorten initialt. Utanför utpekade områden i översiktsplanen önskar medborgarna en större flexibilitet när det gäller tillstånden för enskilt byggande. Beredningen summerar efter medborgardialogen (enkät och träffar) att attraktivt bostadsbyggande är en grund för befolkningstillväxt på en ort. Förskolor och skolor säkras genom befolkningstillväxt när det gäller barn respektive elevunderlaget såväl som personalrekrytering. Att det bor människor på landsbygden är även en faktor för att arbetsgivare ska kunna satsa lokalt och veta att det finns möjlighet att anställa personal. Det blir närmare till service för de som inte bor i kommunens större samhällen. Boende i hela Ulricehamn bidrar även till bredd inom kulturaktiviteter, föreningsliv, fritidssysselsättning samt besöksnäring. 14

10 Referenser Landsbygd 2020, Länsstyrelsen Västra Götaland, 2015. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sitecollectiondocuments/sv/lantbruk-ochlandsbygd/landsbygdsutveckling/lb-hfp-regional-handlingsplan-vg.pdf PM från förvaltningen, Ulricehamns kommun, 2015. Befolkningsprognos 2016-2025, Ulricehamns kommun, Rapport 2016. Befolkningsprognos i Västra Götaland 2015 2030, Rapport 2015: 3. Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020, Västra Götalandsregionen. http://www.vgregion.se/vg2020 Översiktsplan för Ulricehamns kommun 2015 2030, antagen 2015. https://www.ulricehamn.se/boendeochmiljo/samhallsplanering/oversiktsplan/ Uppdragsbeskrivning Landsbygdsstrategi, förvaltningen i Ulricehamns kommun, 2015. 15