Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Relevanta dokument
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer vid Bulls måse

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

med fortsättning 2009

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Saxån-Braåns ANTECKNINGAR 1(5)

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(8) vattenråd Handläggare

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer:

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(7) vattenvårdskommitté Handläggare Ekolog Datum Beteckning Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(9) vattenvårdskommitté

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Planer och program som berör Saxån och Braån

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Handlingsprogram för naturvård

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Grön Flagg Tema Närmiljö

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Verksamhetsberättelse 1998 Arbetsgruppen föreslår följande verksamhetsberättelse för 1998.

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Min skolväg Djupadalsskolans temavecka

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Svalövs miljömål

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Årike Fyris naturreservat

Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Avvattningssystemet och klimatanpassning

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

God bebyggd miljö - miljömål.se

Jordbrukets tekniska utveckling.

Vi ser hela Kävlinge

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Transkript:

Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2014 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Sammanfattning Under 2014 har drygt 290 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit i guidade informationsturer till fyra olika våtmarker och å-sträckor längs Saxån-Braån för att lära sig om vattenvård och Saxån-Braåns Vattenvårdskommittés arbete. Totalt har 1702 personer deltagit i turerna under 2010-2014. Grupperna kommer från landsortsskolor såväl som skolor inne i städer och samhällen. Alla åldersgrupper från lågstadiet till gymnasiet har deltagit. En grupp gymnasielärare kom 2012 för fortbildning. Av årets 12 besökande grupper tog sig alla till exkursionsmålet på miljövänligt sätt med kollektivtrafik, gång eller cykel. Fokus är att lära ut om Vattenvårdskommitténs arbete vid Saxån-Braån och att visa på fina rekreationsområden längs ån. Deltagarna ges en inblick i det västskånska landskapets förändring de senaste 200 åren när det gäller ängar, betesmarker, våtmarker och åar och hur förändringarna har påverkat vattenkvalitet, biologisk mångfald och landskapets vattenhållande förmåga. Vi undersöker djurlivet i damm och å och jobbar med näringskedjor och djurarter som man gör speciella åtgärder för längs ån. Mycket praktiska aktiviteter och fokus på naturupplevelse. Äldre elever mäter kvävehalten i damm och å med ett enkelt test. Broschyrer om naturområden längs Saxån-Braån delas ut och vi tittar på material om ån som Åmansboken, broschyren En renare å ett rikare landskap ett renare hav och videon Åar och Vattendrag Saxån-Braån. Åtgärder vid vatten kopplas till miljömålen och grupperna får med sig Länsstyrelsens miljörapport Miljötillståndet i Skåne. Syftet med turerna är att öka engagemanget och intresset för vattenvård och i förlängningen underlätta för vattenvårdande åtgärder i framtiden. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. 2

Bakgrund Under de senaste 200 åren har stora förändringar skett i landskapet i Skåne. Förändringar i jordbruket och djurhållningen har gjort att arealen slåttrade marker och naturbetesmarker har minskat betydligt. För att vinna åkermark har många våtmarker och mängder av småbäckar dikats ut och lagts ner i rör under marken. Åar har rätats ut och sjöar sänkts. Detta har minskat landskapets vattenhållande förmåga och orsakat både översvämningar och torka. De naturliga processer som tidigare renat vattnet har till stor del satts ur spel, vilket har orsakat övergödningsproblem. Den biologiska mångfalden har minskat till följd av förändringarna. Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté är ett samarbetsorgan för de nämnder som har ansvar för miljö- och naturvårdsfrågorna i kommunerna inom Saxån-Braåns avrinningsområde. Kommittén arbetar med ån och dess omgivningar ur ett hälso-, miljö-, naturvårds- och naturresursperspektiv samt verkar för att de nationella, regionala och lokala miljömålen som berörs blir uppfyllda. Som exempel kan nämnas anläggande av ett 60-tal dammar, återmeandring av åsträckor, utökning av arealen betesmark och slåttrade marker invid ån, rekreationsåtgärder och åtgärder för fisk. Syftet med informationsturerna är att berätta om hur människan förändrat landskapet under de senaste århundradena, vad detta fått för följder för vattenkvalitét, landskapets vattenhållande förmåga och biologisk mångfald och hur Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté arbetar med dessa frågor längs ån. Förhoppningen är att detta i förlängningen kan ge ökat engagemang hos allmänheten och underlätta vid framtida vattenvårdande åtgärder. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. Besökarna tar del av en berättelse om hur utdikningen gick till och vilka följderna blivit. Marieholm. Damm som tar emot dräneringsvatten från åkermark. Marieholm. Håvning och tipsrunda om vattenvård. 3

Guidade exkursioner Totalt har 290 personer deltagit i guidade exkursioner under året till dammar och å-sträckor i Dösjebro, Häljarp, Trollenäs och Vallarna. Under 2010-2014 har totalt sett 25 % av besökarna kommit från Landskrona, 26 % från Eslöv, 21 % från Svalöv och 28 % från Kävlinge. Exkursionerna börjar med en berättelse om hur livet var på 1800-talet och vad som ledde till utdikningarna, samt vad det har fått för konsekvenser för vattenkvalitet och biologisk mångfald idag. Vidare hur man arbetar med detta nu längs ån. Vi arbetar med biologisk mångfald i och med att eleverna gruppvis får leta boplatser och bra livsmiljöer för djur som är beroende av vatten. Vi mäter nitratkvävehalt i damm och å med äldre elever när det känns att detta passar gruppen. Vi pratar om vad kväve har för roll och jämför resultaten med vattenkontrollen i ån. Ibland får även yngre elever prova att göra testet, mest för att se att man kan mäta olika ämnen i vattnet och se att det är skillnad mellan damm och å. Håvning av djur är höjdpunkten. Samspelet mellan olika djur och växter vi ser tränas genom att eleverna jobbar med näringskedjor. Viktigt är att återknyta till miljömålen visa hur många av miljömålen som knyter an till arbete vid åar. De får med sig miljörapporten samt tips på exkursionsmål längs ån och var man kan läsa mera om arbete vid åar Åmansboken, En renare å, ett rikare landskap, ett renare hav och filmen om de västskånska vattendragen mm. 2014 kom fem grupper till Dösjebro. Fyra grupper kom med tåg till stationen i Dösjebro. En kom gående från Dösjebroskolan. Dösjebro har både å och fina dammar att undersöka djur och växtliv i. Vi håller oss i området nära bron över ån här finns olika typer av dammar, återmeandring och själva ån att undersöka. Passar det så promenerar vi också längs ån en bit. Det är viktigt att eleverna är aktiva och får undersöka själva. Det de själva gör minns de bättre. 2011 gick det får i hagen där de små dammarna korvsjöarna är, men ej sedan dess. Högt uppväxt gräs. Som vanligt god utdelning i dammarna med smådjur - vattenskorpioner, vattenbin, ryggsimmare, hästiglar, trollsländelarver, flicksländelarver, posthornsnäckor mm. Det är både gott om övervattens-, undervattens- och flytbladsvegetatation i dessa små dammar. Här finns bl a mycket vattenpest, gul näckros, gäddnate och igelknopp. I omgivningarna och längs ån växer gott om jättebalsamin. På flera ställen är det tacksamt att stå och studera fiskar som pilar fram och tillbaka i ån. En tur gick till Häljarp. De kom med ordinarie kollektivtrafik från Landskrona. Vi startade vid Klintkärrsvägen där bussen har en hållplats och gick därifrån ner till ån. Det hade hunnit komma djur in till hagen, så vi gick inte in till märgelgraven. Vi håvade istället i ån. Tre grupper från Eslöv besökte Trollenäs. I Trollenäs tar vi, förutom att vi vandrar på trollestigen, även en snabb runda kring slottet och caféet för att visa att här finns både natur, kultur och konst för de som vill ta med sig familjen och åka ut igen. En grupp från Teckomatorp besökte Vallarna. Här håvade vi i både damm och å. I övrigt samma uppgifter som på övriga exkursionsmål. Det har etablerats en fin undervattensvegetation i dammen med vattenpest bl a. Mycket djur bl a många yngel av vattensalamander. Lätt att få upp märlkräftor, jungfrusländelarver, olika skinnbaggar mm även i ån även om det är relativt brant att komma till.två grupper kom till Marieholm. Av årets 12 besökande grupper tog sig alla till exkursionsmålet på miljövänligt sätt med kollektivtrafik, gång eller cykel. 9 grupper hade förberett sig innan exkursionen med material för för- och efterarbete som finns utlagt på internet. 4

Besökarnas åldersfördelning på turerna 2010-2014. Totalt 1702 besökare. Häljarp. Eleverna har bildat en näringskedja av djur och växter som man vanligtvis kan hitta vid och i vatten. Dösjebro. Elever går ner i den gamla rätade å-fåran och ser hur återmeandringen förändrat ån. Vattenskorpioner, trollsländelarver, posthornssnäckor, hästiglar och igelknopp i en damm på betesmark i Dösjebro. Klass från Teckomatorp besöker Vallarna, ett f d förorenat område som gjorts om till ett natur- och friluftsområde. 5

Vi letar efter boplatser för fladdermöss och grodor här vid ån! Korten beskriver vad djuren behöver. Eleverna använder luppar och bestämningsmaterial och vi pratar tillsammans om vad vi hittat. Högstadieklass mäter kvävehalten i dammen och ån. Häljarp. Material på temat visas upp: broschyrer om besöksvärda naturområden längs ån, Åmansboken, video.. För frågor om turerna kontakta: Olle Nordell 0418-47 06 07 eller Ingegerd Ljungblom, 070-67 31 281, naturifokus@gmail.com. Mer info om exkursionerna finns på www.naturifokus.se. 6

Bilaga 1 Deltagande skolor 2010: Asmundtorps skola, åk 8 Billeshögsskolan Svalöv, åk 5 Dösjebroskolan, åk 5-6 Marieskolan, fritids + åk 2 och åk 5-6 Månsaboskolan Svalöv, åk 4-5 Sandåkersskolan, åk 4 2011: Alleskolan Landskrona, åk 2 Annelundsskolan Kävlinge, åk 6 Asmundtorps skola, åk 8 Barsebäcks montessori, åk 5 Dösjebroskolan, åk 4 och 5 Glumslövs skola, åk 3-5 Linåkersskolan Svalöv, åk 7 Parkskolan Teckomatorp, åk 5 Stehagsskolan Eslöv, åk 4,5 och 6 Svalövs montessori, åk 3-5 Västra skolan och Norrevångsskolan, introd.klasser 2012: Annelundsskolan Kävlinge, åk 5 Dammhagsskolan Landskrona, åk 4-5 Glumslövs skola, åk 4-5 Norrevångsskolan Eslöv, åk 2-3 Olympiaskolan, Kävlinge, åk 3 Parkskolan Teckomatorp, åk 4-6 Sandåkersskolan, Häljarp, åk 8 Sandåkersskolan, Häljarp, åk 9 Svalövs gymnasieskola, lärare för fortbildning + en grupp gy-elever 2013: Alleskolan, Landskrona, åk 3 och 5 Bergagymnasiet, Eslöv, naturvetenskaplig inriktning Norrevångsskolan, Eslöv, åk 6 Parkskolan, Teckomatorp, åk 5 och 6 Sallerupsskolan, Eslöv, åk 3 Svalövs gymnasie, särskolan Tolvåkersskolan, Kävlinge, åk 7 2014: Parkskolan, Teckomatorp, åk 4 Säbyholms montessori, Landskrona, åk F1, åk 2 och åk 3 Annelundsskolan, Kävlinge, åk 4 och åk 5 Östra skolan, Eslöv, åk 5 Svalövs montessori, Svalöv, åk 3 och åk 4 Dösjebroskolan, Döjsebro, åk 4 Sallerupsskolan, Eslöv, åk 3+åk 3