SVENSK STANDARD SS-EN 10253-1 Fastställd 1999-10-08 Utgåva 1 Svetsrördelar Del 1: Olegerat stål för allmänna ändamål och utan särskilda kontrollkrav Butt-welding pipe fittings Part 1: Wrought carbon steel for general use and without specific inspection requirements ICS 23.040.40 Språk: svenska Tryckt i juni 2002
Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes 1999-10-08 som SS-EN 10253-1 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svenskspråkig version. De båda språkversionerna gäller parallellt. Observera att svenska titeln har ändrats. Dokumentet består av 33 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sisforlag.se
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM EN 10253-1 September 1999 ICS 23.040.40 Svensk version Svetsrördelar Del 1: Olegerat stål för allmänna ändamål och utan särskilda kontrollkrav Raccords à souder bout à bout Partie 1: Acier au carbone pour usages généraux et sans contrôle spécifique Butt-welding pipe fittings Part 1: Wrought carbon steel for general use and without specific inspection requirements Formstücke zum Einschweißen Teil 1: Unlegierter Stahl für allgemeine Anwendungen und ohne besondere Prüfanforderungen Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 2 juli 1999. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1999 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv
Sida 2 Innehåll Förord... 3 1 Omfattning... 4 1.1 Omfattning... 4 1.2 Begränsningar i användningsområde... 4 1.3 Tekniska leveransbestämmelser... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Definitioner och symboler... 5 3.1 Definitioner... 5 3.2 Symboler... 5 4 Information som skall lämnas av köparen... 6 4.1 Obligatorisk information... 6 4.2 Valfri information (optioner)... 7 4.3 Exempel... 7 5 Tillverkningsmetod... 7 5.1 Ståltillverkningsmetod... 7 5.2 Tillverkningsmetod och värmebehandling för rördelar... 8 6 Metallurgiska egenskaper... 9 6.1 Kemisk sammansättning... 9 6.2 Mekaniska egenskaper... 9 6.3 Svetsbarhet... 9 7 Dimensioner och toleranser... 10 7.1 Dimensioner... 10 7.2 Dimensionstoleranser... 22 7.3 Ändutförande... 23 8 Ytutförande, defekter och lagningar... 25 8.1 Ytutförande... 25 8.2 Defekter... 25 8.3 Lagning... 25 9 Kontroll och provning... 26 9.1 Allmänt... 26 9.2 Kontrollintyg... 26 9.3 Sammanfattning av kontroll och provning... 26 9.4 Kontroll- och provningsmetoder... 26 10 Märkning... 27 11 Skydd och förpackning... 28 Bilaga A (normativ) Alternativ specifikation för alla typer av rördelar... 29 A.1 Stålsort... 29 A.2 Dimensioner... 29 Bilaga B (informativ) A avvikelse... 31
Sida 3 Förord Denna europastandard är utarbetad av tekniska kommittén ECISS/TC 29 Rör och rördelar av stål vars sekretariat upprätthålls av UNI. Denna europastandard skall ges status av nationell standard antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning, senast i mars 2000 och motstridande nationella standarder skall dras in senast i mars 2000. Denna europastandard har utarbetats under ett mandat som givits till CEN av Europakommissionen och Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Denna europastandard är avsedd som en stödjande standard till de applikations- och produktstandarder som stödjer ett grundläggande säkerhetskrav i ett nytt New Approach-direktiv och som hänvisar till denna europastandard. Under utarbetandet av europastandard EN 10253 har expertkommittén uppmärksammat att två skilda produkttyper är i allmänt bruk, och den har därför beslutat att markera detta i standarden genom att dela standarden i två delar. Kommittén har insett behovet av en bastyp där min väggtjocklek för rördelen garanteras men utan formell hänvisning till tryckfasthet. Denna typ har behandlats i del 1; som behandlar rördelar som inte är avsedda för användningsändamål med krav enligt det europeiska direktivet för tryckbärande anordningar. Apparatstandarderna under direktivet för tryckbärande anordningar kräver att rördelarna har definierade motstånd mot inre tryck. Detta angreppssätt medför högre krav som behandlas i del 2. Del 1: rördelar som inte är beräknade att uppfylla beräkningskrav med avseende på tryckfasthet, utan de definieras enbart utifrån deras kemiska sammansättning, mekaniska egenskaper och dimensioner (ytterdiameter, väggtjocklek, radie..). Del 2: rördelar som beräknats att motsvara specifika beräkningskrav. Det faller på användarens ansvar att välja rätt del för avsett användningsändamål. NOT: Denna europastandard avser att återspegla behovet i olika nationella marknader; varför den i en obligatorisk bilaga behandlar en alternativ lösning för en annan kombination av stålsort och dimensioner (se avsnitt 1 och bilaga A). Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser anmodas följande länder att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.
Sida 4 1 Omfattning 1.1 Omfattning Denna europastandard anger fordringar för svetsrördelar (rörböjar 90 o och U-rör, koncentriska och excentriska konor, lika och reducerande T-rör, gavlar och huvar) tillverkade av kolstål och levererade utan specifik kontroll. Rördelarna som beskrivs i denna del aveuropastandarden uppfyller inte specifika beräkningskrav och kan alltså inte anses uppfylla de väsentliga kraven enligt Direktivet för tryckbärande anordningar (PED; Direktiv 97/23/EC av 1997-05-29). Standarden föreskriver: stålsorten och dess kemiska sammansättning; mekaniska egenskaper; dimensioner och toleranser; tekniska villkor för kontroll och provning; märkning, förpackning och kontrollintyg. När stålet S265 föreskrivs i 4.1.2 skall obligatoriska bilagan A tillämpas och gälla även om det finns motstridande fordringar i motsvarande delar av huvudtexten. En annan del av denna europastandard (som beskriver rördelar avsedda att uppfylla väsentliga fordringar enligt PED) är: Svetsrördelar Del 2 : Kolstål och ferritiskt legerat stål med fordringar på specifik kontroll. 1.2 Begränsningar i användningsområde Ansvaret för tillåtna tryck och temperaturer faller på köparen enligt etablerad praxis och med betraktande av de säkerhetsfaktorer som anges i tillämpliga normer, föreskrifter och standarder. 1.3 Tekniska leveransbestämmelser Allmänna tekniska leveransbestämmelser enligt EN 10021 gäller om inte annat föreskrivs i denna europastandard. 2 Normativa hänvisningar Vid tillämpning av denna europastandard gäller även krav som återfinns i andra daterade eller odaterade referensdokument. På lämplig plats i denna standard hänvisas till dessa dokument. Referensdokumenten har förtecknats nedan. För tillägg till eller ändringar i daterade referensdokument gäller att de skall tillämpas vid användning av denna europastandard endast när så har angivits i ett tillägg till eller vid ändring av standarden. För odaterade referenser gäller hänvisningen till den senaste utgåvan av dokumentet. EN 287-1 EN 288-1 EN 10002-1 Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål. Specifikation för och godkännande av svetsprocedurer för svetsning av metalliska material Del 1: Allmänna regler för smältsvetsning. Metalliska material Dragprovning Del 1: Provningsmetod (vid rumstemperatur)
Sida 5 EN 10003-1 EN 10020 EN 10021 EN 10052 EN 10079 EN 10204 EN ISO 6708 EN 10246-7 EN 10246-8 Metallic materials Brinell hardness testing Part 1: Method of test Definition och klassificering av ståltyper Allmänna tekniska leveransbestämmelser för järn- och stålprodukter Termer för värmebehandling av järn och stål Definitioner av formvaror för stål Metalliska varor Typer av kontrollintyg Rörledningar - Nominell storlek, DN Oförstörande provning av stålrör Del 7: Automatiserad ultraljudprovning runt hela omkretsen på sömlösa och svetsade (förutom pulverbågsvetsade) rör för kontroll med avseende på linjära fel Oförstörande provning av stålrör Del 8: Automatiserad ultraljudprovning av svetsen i elektrisk motståndssvetsade stålrör för detektering av längsgående fel EN-ISO 3166 Landsbeteckningar (ISO 3166-1:1997) 3 Definitioner och symboler 3.1 Definitioner För denna europastandard skall utöver termer och definitioner givna i EN 10020, EN 10021, EN 10052 och EN 10079 följande tillämpas: typ För böjar och U-rör definierar typen bockningsradius. Tänkbara typer är: typ 2D : R 1D; typ 3D : R 1,5 D; typ 5D : R 2,5 D. svetsrördel Rördel tillverkad från ett svetsat rör eller rördel där svetsning ingår som processteg vid tillverkning av rördelen. 3.2 Symboler [För skisser, se avsnitt 7.1 (svensk kommentar)] DN D D 1 T T 1 Vedertagen dimension som används i rörledningar (nominell dimension); värdet är ej mätbart (se EN ISO 6708) Angiven ytterdiameter för rörböjar, U-rör, och lika T-rör och största diameter för konor och reducerade T-rör, i mm Angiven minsta ytterdiameter för konor och reducerade T-rör, i mm Angiven väggtjocklek i svetsändarna, i mm Angiven väggtjocklek i svetsändan vid D 1 för konor och reducerade T-rör, i mm
Sida 6 R C B F G h H K 1 K 2 L Q Radie för rörböjar och U-rör, i mm Centrum till centrum avstånd för U-rör (C=2F), i mm Avstånd från ändarna till ryggen för U-rör, i mm Avstånd från centrumaxeln i avsticket till änden av rakdelen för T-rör, i mm Avstånd från centrumaxeln i rakdelen till änden av avsticket/grenen för reducerade T-rör, i mm Längden av rakdelen i kupade gavlar, i mm Avstånd mellan änden och mitten för 45 böjar, i mm Invändig längd för kupade gavlar, i mm Utvändig längd för kupade gavlar, i mm Full längd för konor, i mm Formtolerans för rördelar R m Brottgräns vid rumstemperatur, i N/mm 2 R eh Övre sträckgrans vid rumstemperatur, i N/mm 2 A Brottförlängning i, med referens till mätlängd 5,65 S 0 HB Hårdhet enligt Brinell 4 Information som skall lämnas av köparen 4.1 Obligatorisk information 4.1.1 Beteckningar för rördelar Rördelarna betecknas efter namn, referens till denna europastandard och följande: rörböjar och U-rör: för rörböjar: Typ (2D, 3D eller 5D), vinkeln (45 eller 90 ), ytterdiameter D och väggtjocklek T; för U-rör: Typ (2D, 3D eller 5D), ytterdiameter D och väggtjocklek T; konor: Form (1 eller 2), diameter D och väggtjocklek T i storänden, samt diameter D1 och väggtjocklek T 1 i klena änden Formen är inte aktuell för excentriska konor; T-rör: för T-rör med lika avstick : Ytterdiameter D och väggtjocklek T; för reducerade T-rör: Diameter D och väggtjocklek T, samt diameter D1 och väggtjocklek T 1 ;
Sida 7 kupade gavlar: ytterdiameter D och väggtjocklek T; 4.1.2 Beställningen skall innehålla följande information: kvantitet; rördelsbeteckning; stålsort (se avsnitt 6 och bilaga A); referens till denna europastandard. 4.2 Valfri information (optioner) Nedan anges möjliga alternativ enligt denna europastandard. Om köparen inte anger i beställningen att något av dessa alternativ skall tillämpas, skall leverantören leverera i överensstämmelse med grundspecifikationen enligt denna standard: rörtyp som utgångsmaterial (sömlösa eller svetsade). Se 5.2.1 ; typ av beläggning. Se avsnitt 11. 4.3 Exempel EXEMPEL 1 : 1000 rörböjar enligt denna europastandard av typ 3D med vinkel 90 och dimensioner 60,3 x 2,9 mm av stålsort S235. 1000 rörböjar EN 10253-1 typ 3D 90 60,3 x 2,9 S235. EXEMPEL 2 : 50 böjar enligt denna europastandard av typ 3D med vinkel 90 och dimensioner 273 x 9,5 mm av stålsort S265. 50 böjar EN 10253-1 typ 3D 90 273 x 9,5 S265. EXEMPEL 3 : 2000 koncentriska konor enligt denna europastandard med form 2 och dimensioner 219,1 x 6,3 139,7 x 4,0 tillverkade av stål S235. 2000 koncentriska konor EN 10253-1 form 2 219,1 x 6,3 139,7 x 4,0 S235. 5 Tillverkningsmetod 5.1 Ståltillverkningsmetod Ståltillverkningsmetoden för utgångsmaterialet är valfri för tillverkaren. Materialet skall vara heltätat.
Sida 8 5.2 Tillverkningsmetod och värmebehandling för rördelar 5.2.1 Tillverkningsmetoder för rördelar Tillåtna metoder och motsvarande utgångsmaterial anges i tabell 1. Tabell 1 Tillverkningsmetoder och utgångsmaterial a för rördelar Metod för rördelar Varmbearbetning Kallbearbetning Bockning Stansning eller pressning, följt av skärande bearbetning b Bockning Stansning b Pressning b Rörböjar 1-2 1-2-3 1-2 1-2-3 1-2-3 U-rör Konor 1-2-3 1-2-3 1-2-3 T-stycken 1-2-3-4-5 1-2-3 1-2-3 Kupade gavlar 3-5 1-2-3 3 a Utgångsmaterial 1 Sömlöst rör 2 Svetsat rör 3 Plåt 4 Smide 5 Stång b Dessa metoder kan kompletteras med svetsning Tillverkningsmetoden är valfri för tillverkaren. När rör används som utgångsmaterial gäller följande: val av rörutförande (sömlöst eller svetsat) är tillverkarens val; spiralsvetsade rör svetsade med pulverbågmetod (SAW) är inte tillåtna; för svetsade rör skall rörens svetssöm ha kontrollerats med oförstörande provningsmetod enligt EN 10246-7 eller EN 10246-8, med acceptansnivå L4. Option 1 Utgångsmaterialet skall vara enligt beställningen. 5.2.2 Smältsvetsning Om smältsvetsning används i tillverkningen skall svetssömmen innehålla åtminstone en yttre och en inre svetssträng om den inre ytan är tillgänglig. Svetsmetoden och svetsarna och/eller svetsoperatörerna skall ha godkännande enligt EN 288-1 eller EN 287-1. Alla svetsar som ingår i rördelstillverkningen skall provas enligt avsnitt 9.4.6.
Sida 9 5.2.3 Värmebehandling Rördelar som tillverkats genom kallformning skall därefter normaliseras. Rördelar som tillverkats genom varmformning får levereras utan efterföljande värmebehandling förutsatt att varmformningen ger en motsvarande metallurgisk struktur med mekaniska egenskaper motsvarande fordringarna enligt tabell 3. Detta villkor anses uppfyllt om den slutliga formningsoperationen fullförs i temperaturområdet 750 C till 980 C. Kupade gavlar som tillverkats genom kallformning behöver ej värmebehandlas. 6 Metallurgiska egenskaper 6.1 Kemisk sammansättning Chargeanalysen enligt ståltillverkarens rapport skall överensstämma med fordringarna enligt tabell 2. Tabell 2 Kemisk sammansättning Stålsort C max Si max Mn max S max P max S235 0,16 0,35 1,2 0,025 0,030 NOT 1 Ämnen som ej är upptagna i tabellen skall ej avsiktligt tillsättas utan köparens medgivande, med undantag för ämnen som används för desoxidation. Dock kan restämnen accepteras förutsatt att de inte påverkar de mekaniska egenskaperna eller produktens användning negativt. NOT 2 I bilaga A finns detaljer om en alternativ stålsort S265. 6.2 Mekaniska egenskaper De mekanisk egenskaperna (vid rumstemperatur) skall överensstämma med fordringarna enligt tabell 3. Tabell 3 Mekaniska egenskaper Stålsort R eh min N/mm 2 R m N/mm 2 A min HB max S235 235 360-500 25 170 De mekaniska egenskaperna kan bestämmas på färdig produkt eller på utgångsmaterialet under förutsättning att detta har genomgått samma värmebehandling som den färdiga rördelen. 6.3 Svetsbarhet Rördelar enligt denna europastandard är svetsbara. Dock måste tas i betraktande att stålets egenskaper under och efter svetsning är beroende inte enbart av stålet, utan också till väsentlig del av förhållanden under förberedelse och genomförande av svetsning och av den slutliga användningen av rördelen.