Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014



Relevanta dokument
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. N 639/99 - Regionalstödskarta (Sverige)

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Folkbiblioteken i. Finspång lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Tabell 1 Antal och andel elever efter härkomst för respektive kohort. Födelseår (avgångsår)

Rapportering av regeringsuppdrag om nulägesanalys av tillgängligheten för fordonsbesiktning

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Jämförelsetal för socialtjänsten år 2008

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Kommunalt grundskoleindex beskrivning

Svensk författningssamling

Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag

Konjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv Juni 2015

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Turism-för en levande landsbygd?

Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

Allt om näringslivet på landsbygden

Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder. Kommunkartläggning 2008

Folkbiblioteken i. Ovanåker lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Kommun 2005 helår, indelade i kommungrupper.

Ansvarsfull alkoholservering och liknande metoder

per landsting samt total i riket

Arbetskraftflöden 2013

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv September 2015

Kvinnors företagande så kan det ta fart

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Folkbiblioteken i. Dorotea 2014

Folkbiblioteken i. Malung-Sälen 2014

Folkbiblioteken i. Jokkmokk 2014

Kommuner och landsting utan

Folkbiblioteken i. Vimmerby 2014

Uddevalla är centrum

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

URBANISERINGSMYTEN HUR SER DEN SVENSKA URBANISERINGEN UT IDAG?

Folkbiblioteken i. Sigtuna 2014

Folkbiblioteken i. Dals-Ed lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Omvärldsfakta. Var tionde åring är arbetslös

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Regionalt investeringsstöd

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Folkbiblioteken i. Åre lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser Skellefteå

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

Parametrar i den demografiska modellen

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Nyföretagarbarometern: Kommungrupper, halvår 2015

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014

Nyföretagarbarometern 2011:A Kommungrupper enl SKL

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut Naturvårdsverket, NV Bilaga 1

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Svensk författningssamling

Folkbiblioteken i. Täby lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Vallentuna lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv1 Juni Photo: Henrik Trygg

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv3 December Photo: Henrik Trygg

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars Photo: Henrik Trygg

Folkbibliotek Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Årets företagarkommun Västerbottens län

RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER

Folkbiblioteken i. Uddevalla 2014

Folkbiblioteken i. Kalmar 2014

Folkbiblioteken i. Helsingborg 2014

Folkbiblioteken i. Uppsala 2014

Folkbiblioteken i. Skövde 2014

Folkbiblioteken i. Varberg 2014

STHLM ARBETSMARKNAD:

Folkbiblioteken i. Motala 2014

Transkript:

Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014

Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men : - Be om kommunens motivering till urvalet - Gör en egenbedömning om urvalet är lämpligt - Bör fler eller andra användas? - (Bygg upp en argumentation). Utgångspunkt: Årjäng

Hitta kommuner för jämförelse vid neddragningar sker på tätortsnivå grund för styrkornas fördelning och data tillgängligt (samhällsservice, näringsliv, ) Hitta kommuner för jämförelse av resultat data tillgängligt för beskrivning (demografi, näringsliv, service) data för skydd/säkerhet finns främst på kommun/förbundsnivå känsliga data/små utfall, kan vara svårt även på kommunnivå undvik om möjligt kommuner ingående i förbund (påverkar tillgänglig data) Slutsats: Utgå från kommun, men snegla på tätort (sök likvärdighet)

Ett sätt att göra det Lika? 1. SKL Kommungruppsindelning 2. SCB Invånarantal +/-25% 3. SCB Tätortsgrad +/- 10% 4. SCB Annan demografisk info

Indelning 2011 Steg 1a. SKL Kommungruppsindelning (Grundfakta) Årjäng (Grupp 8) Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9.855 inv. Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än 8 invånare per kvadratkilometer. Hur såg det ut tidigare? Indelning 2005 Årjäng (Grupp 5) Glesbygdskommuner (39 kommuner) 9.952 inv. Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometeroch mindre än 20000 invånare. OBS! 2005 2011: Tillkom +2, Föll bort -21(!) och nästa indelning (revidering) görs 2016

1b. Forts. SKL Kommungruppsindelning Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Antal tätorter 1438 Dals-Ed 4692 62,5 1 1737 Torsby 12414 45,2 6 1765 Årjäng 9855 44,5 2 2021 Vansbro 6805 60,5 4 2132 Nordanstig 9611 47,9 8 2161 Ljusdal 19065 58,5 9 2260 Ånge 10053 60,1 6 2283 Sollefteå 20255 62,8 6 2303 Ragunda 5590 44,9 4 2305 Bräcke 6885 46,7 4 2313 Strömsund 12185 55,7 7 2401 Nordmaling 7098 52,9 3 2404 Vindeln 5507 59,9 5 2409 Robertsfors 6831 45,6 3 2422 Sorsele 2736 46,7 1 2462 Vilhelmina 7135 51,3 1 2463 Åsele 3039 66,2 2 2513 Överkalix 3611 46,4 3 2518 Övertorneå 4812 52,7 3 2521 Pajala 6282 48,7 4 OBS! SKL 2005 (39) SKL 2011 (20) SKL 2016 (??) OBS! Sollefteå och Ljusdal Storlek ger annan typ: påverkar resurser, service, näringsliv etc OBS! Sorsele, Åsele, Överkalix Andra ändan

REFERENS: Definitioner kommungruppsindelning 2011 Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning började gälla från den 1 januari 2011. Nästa revidering görs år 2016. Indelningen innehåller tio kommungrupper. Den största förändringen är de två grupperna Förortskommuner till storstäder och Turism- och besöksnäringskommuner. Den nya förortsgruppen är framtagen på motsvarande sätt som den tidigare gruppen Förortskommuner till storstäder, medan turism-och besöksnäringskommunerna baseras på två variabler: antal fritidshus per invånare och antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser per invånare. De två andra nya grupperna är Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. I dessa två grupper tas hänsyn både till kommunens invånarantal och, som namnen anger, till om kommunen tillhör en tät- eller glesbefolkad region. Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31kommuner) Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km.

REFERENS Definitioner kommungruppsindelning 2005 1. Storstäder(3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. 3. Större städer(27 kommuner) Kommun med 50 000 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. 6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) 7. Övriga kommuner, över 25 000 inv.(34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25000 invånare. 8. Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv.(37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare. 9. Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.

Steg 2. SCB Invånarantal +/-25% (7.391 12.319: urval 4 av 20) Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Antal tätorter 1438 Dals-Ed 4692 62,5 1 1737 Torsby 12414 45,2 6 1765 Årjäng 9855 44,5 2 2021 Vansbro 6805 60,5 4 2132 Nordanstig 9611 47,9 8 2161 Ljusdal 19065 58,5 9 2260 Ånge 10053 60,1 6 2283 Sollefteå 20255 62,8 6 2303 Ragunda 5590 44,9 4 2305 Bräcke 6885 46,7 4 2313 Strömsund 12185 55,7 7 2401 Nordmaling 7098 52,9 3 2404 Vindeln 5507 59,9 5 2409 Robertsfors 6831 45,6 3 2422 Sorsele 2736 46,7 1 2462 Vilhelmina 7135 51,3 1 2463 Åsele 3039 66,2 2 2513 Överkalix 3611 46,4 3 2518 Övertorneå 4812 52,7 3 2521 Pajala 6282 48,7 4 OBS! Påverkar fördelning? T.ex.: 3 av 8 är Jämtlandskommuner 6 av 15 V-botten (6 av 20 i grupp 8) 3 av 14 N-botten Spridning (faktor x8) 2.736 20.255

Steg 3a. SCB Tätortsgrad +/- 10%? (40,0% 49,0%: urval 7/9 av 20) Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Antal tätorter 1438 Dals-Ed 4692 62,5 1 1737 Torsby 12414 45,2 6 1765 Årjäng 9855 44,5 2 2021 Vansbro 6805 60,5 4 2132 Nordanstig 9611 47,9 8 2161 Ljusdal 19065 58,5 9 2260 Ånge 10053 60,1 6 2283 Sollefteå 20255 62,8 6 2303 Ragunda 5590 44,9 4 2305 Bräcke 6885 46,7 4 2313 Strömsund 12185 55,7 7 2401 Nordmaling 7098 52,9 3 2404 Vindeln 5507 59,9 5 2409 Robertsfors 6831 45,6 3 2422 Sorsele 2736 46,7 1 2462 Vilhelmina 7135 51,3 1 2463 Åsele 3039 66,2 2 2513 Överkalix 3611 46,4 3 2518 Övertorneå 4812 52,7 3 2521 Pajala 6282 48,7 4 Spridning (faktor x1,5) 44,5 % 66,2 % Tätortsgrad Lägre viktning Struktur? - Gleshet? -Mångkärnig?

3b. Gleshet? (en tabell som alternativ till heat map) 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Årjäng Torsby Nordanstig Ånge Ragunda Bräcke Strömsund Robertsfors Vilhelmina Pajala Jämförliga? ÅRJÄNG Torsby Robertsfors Vilhelmina Pajala Mer olika Ånge Ragunda Bräcke Stor skillnad i karaktär Nordanstig Strömsund Tabellen visar befolkning i tätorter inom respektive kommun (1-8 st) följt av befolkning i småorter och befolkning utanför tätort/småort (motsv. de två sista staplarna för respektive kommun).

Steg 3c. SCB Inv per yta +/- 25%? (5,2 8,6 inv/kvkm: urval 5 av 20) Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Inv per kvkm 1438 Dals-Ed 4692 62,5 6,4 1737 Torsby 12414 45,2 3,0 1765 Årjäng 9855 44,5 6,9 2021 Vansbro 6805 60,5 4,4 2132 Nordanstig 9611 47,9 7,0 2161 Ljusdal 19065 58,5 3,6 2260 Ånge 10053 60,1 3,3 2283 Sollefteå 20255 62,8 3,7 2303 Ragunda 5590 44,9 2,2 2305 Bräcke 6885 46,7 2,0 2313 Strömsund 12185 55,7 1,2 2401 Nordmaling 7098 52,9 5,7 2404 Vindeln 5507 59,9 2,1 2409 Robertsfors 6831 45,6 5,2 2422 Sorsele 2736 46,7 0,4 2462 Vilhelmina 7135 51,3 0,9 2463 Åsele 3039 66,2 0,7 2513 Överkalix 3611 46,4 1,3 2518 Övertorneå 4812 52,7 2,0 2521 Pajala 6282 48,7 0,4 Täthet Lägre viktning Jämför 3b. 6 av 20 med mindre än 20% av Årjängs täthet Spridning 0,4 7,0 inv/kvkm (faktor x17)

Summering demografi Jämförelseorter sedan tidigare: Ånge (dock tätortsgrad) och Vilhelmina (dock storlek) avviker inte för markant. Väljs p.g.a. långsiktighet är värdefullt. Kan definitivt överväga fler: - såsom Torsby (dock storlek) och Nordanstig (dock gleshet)