FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB APRIL -05-29 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utrikes tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utrikes tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari avseende förhållandena per -01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Åsa Andersson 08-5069 4487 fornamn.efternamn@scb.se Kristian Tegbring 08-5069 4497 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utrikes fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 1998- Apr 1999- Apr 2000- Apr 2001- Apr 2002- Apr 2003- Apr 2004- Apr 2005- Apr - Apr - Apr 0% 1998- Apr 1999- Apr 2000- Apr 2001- Apr 2002- Apr 2003- Apr 2004- Apr 2005- Apr - Apr - Apr 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -04-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 5 786 470 3 951 527 812 837 500 867 203 479 317 761 Bostadsinstitut 1 898 552 1 840 265 26 520 8 388 7 467 15 912 Finansbolag 269 079 162 150 42 8 469 15 98 403 MFI 434 829 218 418 194 786 1 124 7 072 13 428 MFI totalt 8 388 930 6 172 361 1 034 185 518 848 218 031 445 505
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssekorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssekorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1998- Apr 1999- Apr 2000- Apr 2001- Apr 2002- Apr 2003- Apr 2004- Apr 2005- Apr - Apr - Apr 0% 1998- Apr 1999- Apr 2000- Apr 2001- Apr 2002- Apr 2003- Apr 2004- Apr 2005- Apr - Apr - Apr 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -04-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 5 786 470 3 616 803 1 035 260 237 034 611 309 286 064 Bostadsinstitut 1 898 552 450 413 1 306 417 12 385 46 393 82 943 Finansbolag 269 079 180 203 18 417 147 17 370 52 942 MFI 434 829 48 028 347 110 8 907 16 213 14 571 MFI totalt 8 388 930 4 295 447 2 707 204 258 473 691 285 436 520
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 20,0% 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 20,0% 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar Sep Mar 2003 2004 2005 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar 2003 Sep Mar 2004 Sep Mar 2005 Sep Mar Sep Mar Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -04-30, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 454 345 408 029 907 527 1 502 834 Bostadsinstitut 1 707 414 1 287 940 400 805 1 559 Finansbolag 126 610 57 361 66 050 10 442 MFI 158 936 66 041 51 757 3 656 MFI totalt 3 447 305 1 819 371 1 426 138 1 518 490
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sep Mar Sep Mar 2005 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 Sep 2005 Mar Sep Mar Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag apr-06 3,68 3,84 3,52 1,06 0,81 1,30 mar-07 4,32 4,42 4,27 2,12 1,80 2,45 apr-07 4,34 4,43 4,28 2,15 1,82 2,51
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningsmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Mar 2001 Sep Mar 2002 Sep Mar 2003 Sep Mar 2004 Sep Mar 2005 Sep Mar Sep Mar 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % apr-06 1 114 564 12,0 1 348 341 11,9 1 566 669 18,0 mar-07 1 224 657 12,3 1 508 157 14,0 1 793 689 15,9 apr-07 1 241 570 11,4 1 525 118 13,1 1 805 710 15,3
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 900 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Mar Sep 2002 Mar Sep 2003 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Mar 2004 Sep Mar Sep 2005 Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Mar Sep Mar 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut apr-06 262 773 73 748 757 501 732 483 mar-07 213 439 105 801 776 544 817 581 apr-07 203 043 97 327 782 353 811 833
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 20 Penningsmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 15 10 5 0-5 Mar 2000 Sep Mar 2001 Sep Mar 2002 Sep Mar 2003 Sep Mar 2004 M1 M2 M3 0 Sep Mar 2005 Sep Mar Sep Mar
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 106 385 9 691 96 694 1 026 327 964 770 61 558 73 170 383 278 20 674 513 924 35 281 1 123 021 Aug 106 497 9 864 96 633 1 059 519 1 000 605 58 913 87 846 391 509 26 270 518 993 34 901 1 156 152 Sep 106 492 10 405 96 087 1 077 377 1 016 116 61 261 87 046 392 498 28 828 535 209 33 796 1 173 464 Okt 106 335 9 659 96 676 1 082 504 1 024 589 57 914 84 323 391 650 40 896 531 504 34 131 1 179 179 Nov 107 524 10 398 97 126 1 089 465 1 031 818 57 647 81 062 407 140 33 912 533 123 34 227 1 186 591 112 375 11 612 100 763 1 118 362 1 052 616 65 746 95 177 434 458 31 366 523 625 33 736 1 219 125 Jan 107 856 12 094 95 762 1 117 665 1 052 677 64 989 99 355 427 452 22 247 532 076 36 537 1 213 428 Feb 108 053 12 913 95 140 1 099 458 1 034 506 64 952 86 958 409 035 25 903 541 163 36 399 1 194 598 Mar 108 192 11 914 96 278 1 128 379 1 057 505 70 875 97 410 426 879 20 366 546 851 36 873 1 224 657 Apr 108 066 12 087 95 979 1 145 591 1 080 234 65 357 89 751 437 168 26 259 554 259 38 154 1 241 570 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 237 454 227 378 10 075 12 001 51 867 15 197 155 554 2 835 1 360 475 75 278 67 810 149 649 1 653 212 Aug 237 493 227 371 10 122 9 130 51 544 15 886 158 207 2 727 1 393 645 81 227 67 810 147 613 1 690 294 Sep 250 468 241 370 9 098 11 154 57 452 16 567 162 666 2 628 1 423 932 94 371 62 507 136 755 1 717 566 Okt 248 236 238 872 9 364 8 846 59 162 11 878 166 161 2 189 1 427 415 77 335 62 507 148 306 1 715 564 Nov 254 361 242 520 11 840 10 501 60 460 12 430 168 463 2 506 1 440 951 70 672 62 507 145 825 1 719 956 259 758 253 266 6 492 17 072 65 425 10 286 164 527 2 447 1 478 883 47 157 63 782 181 455 1 771 277 Jan 269 287 262 364 6 924 25 652 60 080 10 568 170 702 2 284 1 482 715 72 216 63 782 172 242 1 790 955 Feb 273 402 269 234 4 169 17 677 64 152 17 483 171 660 2 430 1 468 000 71 134 63 782 175 558 1 778 475 Mar 283 500 269 340 14 160 31 810 61 351 9 388 178 210 2 740 1 508 157 53 459 60 950 171 122 1 793 689 Apr 283 548 278 963 4 585 22 658 66 268 10 537 181 307 2 778 1 525 118 54 175 60 950 165 467 1 805 710 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul 0,5 9,3 9,0 18,2 0,4 9,3 8,5 17,6 Aug 0,1 13,3 12,9 19,2 0,2 10,3 10,0 18,3 Sep -0,5 12,8 13,9 19,2 0,0 11,8 12,0 18,9 Okt -0,7 10,8 11,7 14,6-0,4 12,3 12,8 17,7 Nov -0,6 11,6 13,2 16,7-0,6 11,7 12,9 16,9 0,4 12,2 14,0 15,7-0,3 11,5 13,0 15,7 Jan -0,8 8,7 11,1 16,2-0,3 10,8 12,8 16,2 Feb -0,8 8,1 10,7 17,3-0,4 9,6 11,9 16,4 Mar 1,4 12,3 14,0 15,9 0,0 9,7 11,9 16,5 Apr 1,1 11,4 13,1 15,3 0,6 10,6 12,6 16,1
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 816 1 160 622 72 764 653 694 1 518 399 995 55 717 106 933 15 529 7 769 1 337 972 Aug 96 755 1 182 386 69 197 661 130 1 518 417 003 53 301 104 252 14 378 11 889 1 360 228 Sep 96 238 1 209 556 72 685 681 775 1 647 416 680 57 007 111 101 14 031 8 338 1 386 816 Okt 96 826 1 204 298 67 635 681 100 1 576 419 064 52 157 104 134 13 902 9 378 1 378 137 Nov 97 268 1 221 780 71 652 685 067 1 465 429 744 56 622 106 970 13 565 8 480 1 399 180 100 883 1 244 807 74 411 670 488 1 571 455 959 60 782 118 359 12 057 7 336 1 427 436 Jan 95 882 1 256 966 71 189 684 961 1 733 446 790 56 867 125 215 12 589 8 798 1 432 835 Feb 95 260 1 251 801 70 435 695 067 1 644 440 752 56 080 115 982 12 710 9 152 1 426 649 Mar 96 406 1 261 865 84 770 706 782 1 832 443 039 61 721 112 044 21 217 9 701 1 452 741 Apr 96 124 1 298 720 66 495 717 230 1 764 469 004 52 690 112 486 12 040 9 706 1 471 045
2.6 Noter till del 2 penningmängden 1) I publiceringen avseende april har avistainlåningen (och därmed M1), samt inlåning med vissa villkor reviderats för perioden Jan 1998-Sep 2004
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Sep 2003 Mar Sep 2004 Mar Sep 2005 Mar Sep Mar 0 Mar 2003 Sep Mar 2004 Sep Mar 2005 Sep Mar Sep Mar Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 16% 90% 14% 80% 12% 70% 10% 60% 8% 50% 6% 40% 4% 30% 2% 20% 10% 0% -2% -4% 0% 1998- Apr 1999- Apr 2000- Apr 2001- Apr 2002- Apr 2003- Apr 2004- Apr 2005- Apr Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI - Apr - Apr -6% Mar 2003 Sep Mar 2004 Sep Mar 2005 Sep Mar Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sep Mar
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -04-30 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 56 139 685 035 6 172 361 4 522 884 1 649 477 Icke-MFI -1 340 487 538 4 238 375 3 481 466 756 909 Svenska icke-mfi 25 294 321 718 3 447 305 3 330 658 116 647 Icke-monetära finansiella företag -864 3 282 74 339 71 784 2 555 Icke-finansiella företag 16 439 131 034 1 426 138 1 314 371 111 766 Offentlig sektor -6 169-4 937 127 457 127 177 280 Hushåll inkl HIO 15 888 192 340 1 819 371 1 817 326 2 045 Utländska icke-mfi -26 635 165 820 791 070 150 808 640 262 EU-länder -2 044 88 671 384 498 61 627 322 871 utlandet -24 591 77 149 406 572 89 182 317 391 MFI 57 479 197 497 1 933 985 1 041 417 892 568 Svenska MFI -23 769 39 516 868 647 800 623 68 024 Banker -16 204 67 016 264 396 251 146 13 250 Bostadsinstitut -6 308-29 844 451 340 421 736 29 604 Andra monetära kreditmarknadsföretag -1 439 6 718 152 623 127 454 25 170 MFI 182-4 374 287 287 0 Utländska MFI 81 249 157 981 1 065 338 240 794 824 545 EU-länder 84 277 161 980 835 205 224 856 610 348 utlandet -3 029-3 999 230 134 15 938 214 196 Räntebärande värdepapper -18 119 39 690 1 034 185 469 138 565 047 Aktier och andelar 40 366 55 578 518 848 236 575 282 273 Derivatinstrument 26 581-63 935 218 031 131 222 86 809 tillgångar 5 069-20 122 445 505 350 897 94 608 SUMMA TILLGÅNGAR 110 036 696 245 8 388 930 5 710 716 2 678 214 Svenska kronor 32 471 409 079 5 710 716 Euro och EMU-valutor 41 138 180 421 1 198 570 EU-valutor 5 222 30 270 360 070 utländska valutor 31 205 76 475 1 119 574
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 101 313 356 319 4 295 447 2 677 748 1 617 699 Icke-MFI 21 255 168 959 1 952 341 1 558 644 393 697 Svenska icke-mfi 30 566 181 926 1 518 490 1 436 235 82 256 Icke-monetära finansiella företag -15 787 13 662 160 885 139 578 21 307 Icke-finansiella företag 16 675 58 790 527 912 474 870 53 042 Offentlig sektor 17 872 9 599 57 946 52 266 5 680 Hushåll inkl HIO 11 806 99 875 771 748 769 520 2 228 Utländska icke-mfi -9 311-12 967 433 851 122 410 311 441 EU-länder -9 906-739 219 489 78 715 140 774 utlandet 595-12 228 214 361 43 695 170 667 MFI 80 058 187 359 2 343 106 1 119 104 1 224 002 Svenska MFI -30 042 29 442 858 844 795 316 63 528 Banker -13 424 8 151 703 674 644 204 59 469 Bostadsinstitut -18 312 19 678 131 069 131 050 19 Andra monetära kreditmarknadsföretag 600 3 083 20 856 16 840 4 017 MFI 1 094-1 470 3 245 3 222 23 Utländska MFI 110 100 157 917 1 484 262 323 788 1 160 474 EU-länder 44 612 131 281 946 205 283 545 662 661 utlandet 65 489 26 637 538 057 40 244 497 814 Emitterade värdepapper -52 076 327 427 2 707 204 1 184 346 1 522 858 Certifikat -46 003-36 605 572 030 99 450 472 580 Obligationer -1 455 340 542 1 852 344 1 042 377 809 966 Förlagslån -5 071 17 084 214 288 35 773 178 515 emitterade värdepapper 454 6 406 68 542 6 745 61 797 Derivatinstrument 60 029-58 784 258 473 160 120 98 353 skulder 19 934 19 137 691 285 525 493 165 793 Eget kapital -19 165 52 147 436 520 326 865 109 655 SUMMA SKULDER 110 036 696 245 8 388 930 4 874 571 3 514 358 Svenska kronor 54 557 416 773 4 874 571 Euro och EMU-valutor 21 117 240 446 1 357 519 EU-valutor -8 199 8 068 373 804 utländska valutor 42 560 30 959 1 783 035
3.4 Bankers balansräkning -04-30 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 60 454 476 477 3 951 527 2 380 710 1 570 817 Icke-MFI -16 133 301 136 2 184 925 1 490 527 694 398 Svenska icke-mfi 10 668 152 564 1 454 345 1 342 820 111 525 Icke-monetära finansiella företag -671 2 954 73 335 70 847 2 488 Icke-finansiella företag 15 267 114 945 907 527 800 512 107 014 Offentlig sektor -7 590-8 787 65 454 65 438 16 Hushåll inkl HIO 3 662 43 452 408 029 406 023 2 006 Utländska icke-mfi -26 800 148 572 730 581 147 707 582 874 EU-länder -2 828 80 992 360 382 59 124 301 258 utlandet -23 972 67 580 370 199 88 583 281 616 MFI 76 587 175 342 1 766 602 890 183 876 418 Svenska MFI -6 412 15 809 713 303 649 968 63 335 Banker -3 288 60 002 178 218 167 332 10 885 Bostadsinstitut -2 661-42 133 423 418 393 814 29 604 Andra monetära kreditmarknadsföretag -644 2 275 111 381 88 535 22 846 MFI 181-4 334 287 287 0 Utländska MFI 82 999 159 533 1 053 299 240 216 813 083 EU-länder 85 836 162 354 826 452 224 282 602 171 utlandet -2 838-2 822 226 847 15 934 210 913 Räntebärande värdepapper -14 734 27 472 812 837 430 097 382 740 Aktier och andelar 41 346 51 388 500 867 224 683 276 184 Derivatinstrument 29 993-67 395 203 479 125 687 77 791 tillgångar 13 788 4 806 317 761 248 907 68 854 SUMMA TILLGÅNGAR 130 848 492 748 5 786 470 3 410 084 2 376 386 Svenska kronor 41 370 232 071 3 410 084 Euro och EMU-valutor 47 697 164 628 1 006 637 EU-valutor 6 256 34 420 347 693 utländska valutor 35 526 61 628 1 022 055
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 117 082 389 139 3 616 803 2 105 526 1 511 277 Icke-MFI 20 747 167 462 1 899 973 1 535 323 364 650 Svenska icke-mfi 31 687 182 194 1 502 834 1 421 121 81 713 Icke-monetära finansiella företag -14 853 14 546 158 860 137 553 21 307 Icke-finansiella företag 16 935 58 813 521 694 469 004 52 690 Offentlig sektor 17 872 9 626 57 891 52 218 5 673 Hushåll inkl HIO 11 732 99 210 764 389 762 346 2 043 Utländska icke-mfi -10 940-14 732 397 139 114 202 282 937 EU-länder -9 288-1 752 205 062 70 847 134 215 utlandet -1 651-12 981 192 077 43 354 148 722 MFI 96 335 221 677 1 716 830 570 204 1 146 627 Svenska MFI -14 623 67 866 272 684 259 914 12 770 Banker -1 756 67 296 187 019 177 670 9 349 Bostadsinstitut -15 578 3 558 69 108 69 090 19 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 617-1 506 13 333 9 955 3 379 MFI 1 094-1 481 3 224 3 200 23 Utländska MFI 110 957 153 811 1 444 147 310 289 1 133 857 EU-länder 45 394 130 934 918 957 272 849 646 108 utlandet 65 563 22 877 525 190 37 441 487 749 Emitterade värdepapper -43 315 98 006 1 035 260 168 423 866 837 Certifikat -48 031-14 634 392 835 37 444 355 391 Obligationer 9 271 92 925 381 933 105 486 276 447 Förlagslån -5 009 13 312 191 960 18 758 173 202 emitterade värdepapper 454 6 403 68 532 6 735 61 797 Derivatinstrument 54 191-64 978 237 034 153 834 83 200 skulder 17 984 27 578 611 309 456 500 154 809 Eget kapital -15 094 43 002 286 064 176 968 109 096 SUMMA SKULDER 130 848 492 748 5 786 470 3 061 251 2 725 219 Svenska kronor 80 577 367 493 3 061 251 Euro och EMU-valutor 21 912 122 490 1 020 257 EU-valutor -6 703 13 925 325 229 utländska valutor 35 062-11 159 1 379 734
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -04-30 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -4 025 167 242 1 840 265 In- och upplåning -11 366-43 906 450 413 Icke-MFI 11 911 144 717 1 708 257 Icke-MFI 3 522 1 045 21 779 Svenska icke-mfi 11 897 144 518 1 707 414 Svenska icke-mfi 76-498 1 559 Icke-monetära finansiella företag -38-35 326 Utländska icke-mfi 3 445 1 543 20 220 Icke-finansiella företag 905 4 049 400 805 MFI -14 888-44 951 428 634 Offentlig sektor 135-161 18 343 Svenska MFI -14 888-44 853 428 634 Hushåll inkl HIO 10 895 140 665 1 287 940 Utländska MFI 0-98 0 Utländska icke-mfi 14 198 842 EU-länder 0-98 0 EU-länder 8 116 465 utlandet 0 0 0 utlandet 6 83 378 Emitterade värdepapper -6 003 205 229 1 306 417 MFI -15 935 22 525 132 008 Certifikat -565-31 651 141 111 Svenska MFI -15 935 22 525 132 008 Obligationer -5 478 232 727 1 148 174 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån 40 4 154 17 132 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument 4 706 5 950 12 385 Räntebärande värdepapper -1 930 14 729 26 520 skulder 4 532 6 106 46 393 Aktier och andelar 0 5 203 8 388 Eget kapital -1 900 5 739 82 943 Derivatinstrument -3 345 2 581 7 467 SUMMA SKULDER -10 031 179 119 1 898 552 tillgångar -732-10 636 15 912 Svenska kronor -25 129 34 731 1 462 072 SUMMA TILLGÅNGAR -10 031 179 119 1 898 552 Utländsk valuta 15 099 144 388 436 480 Svenska kronor -7 035 162 182 1 878 273 Euro och EMU-valutor 2 698 124 414 273 948 Utländsk valuta -2 995 16 937 20 279 EU-valutor 189-1 985 18 477 Euro och EMU-valutor -1 794 14 340 17 317 utländska valutor 12 212 21 958 144 055 EU-valutor -61 49 71 utländska valutor -1 141 2 548 2 890 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -04-30 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -566 9 993 162 150 In- och upplåning -4 239 8 374 180 203 Icke-MFI 1 685 13 685 149 722 Icke-MFI -3 297 1 060 26 017 Svenska icke-mfi 1 786 9 952 126 610 Svenska icke-mfi -1 200 567 10 442 Icke-monetära finansiella företag -152 240 545 Utländska icke-mfi -2 097 493 15 575 Icke-finansiella företag 172 4 434 66 050 MFI -942 7 314 154 186 Offentlig sektor 687-11 2 654 Svenska MFI 120 3 820 119 712 Hushåll inkl HIO 1 079 5 289 57 361 Utländska MFI -1 062 3 494 34 474 Utländska icke-mfi -101 3 733 23 112 EU-länder -1 045 314 22 832 EU-länder -44 1 840 10 867 utlandet -17 3 181 11 642 utlandet -57 1 893 12 245 Emitterade värdepapper -459 227 18 417 MFI -2 252-3 692 12 428 Certifikat -423 180 9 567 Svenska MFI -1 029-2 242 9 940 Obligationer -35 147 7 642 Utländska MFI -1 223-1 450 2 488 Förlagslån -1-102 1 197 EU-länder -819-1 100 2 047 emitterade värdepapper 0 3 10 utlandet -404-350 441 Derivatinstrument 83 130 147 Räntebärande värdepapper 0 30 42 skulder -1 460-1 854 17 370 Aktier och andelar -981-995 8 469 Eget kapital -2 179 2 583 52 942 Derivatinstrument 8 15 15 SUMMA SKULDER -8 254 9 460 269 079 tillgångar -6 715 418 98 403 Svenska kronor -1 736 12 434 217 130 SUMMA TILLGÅNGAR -8 254 9 460 269 079 Utländsk valuta -6 518-2 974 51 949 Svenska kronor -4 174 9 993 216 405 Euro och EMU-valutor -1 767-1 394 22 397 Utländsk valuta -4 080-533 52 674 EU-valutor -1 523 243 8 937 Euro och EMU-valutor -2 314-3 754 20 967 utländska valutor -3 227-1 823 20 616 EU-valutor -1 011 1 329 9 613 utländska valutor -755 1 891 22 094 I april upphörde ett finansbolag. Det hade per 31 mars en balansomslutning på 9 mdr och operationell leasing på 6 mdr Ställning
3.7 MFIs balansräkning -04-30 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 276 31 323 218 418 In- och upplåning -163 2 711 48 028 Icke-MFI 1 196 28 001 195 471 Icke-MFI 283-608 4 572 Svenska icke-mfi 943 14 684 158 936 Svenska icke-mfi 4-338 3 656 Icke-monetära finansiella företag -3 122 133 Utländska icke-mfi 280-270 916 Icke-finansiella företag 95 7 607 51 757 MFI -447 3 319 43 456 Offentlig sektor 598 4 022 41 006 Svenska MFI -652 2 609 37 814 Hushåll inkl HIO 253 2 933 66 041 Utländska MFI 205 710 5 642 Utländska icke-mfi 253 13 317 36 535 EU-länder 263 131 4 417 EU-länder 820 5 724 12 784 utlandet -57 579 1 225 utlandet -567 7 594 23 751 Emitterade värdepapper -2 299 23 964 347 110 MFI -920 3 322 22 947 Certifikat 3 015 9 499 28 517 Svenska MFI -393 3 424 13 396 Obligationer -5 214 14 743 314 594 Utländska MFI -527-102 9 551 Förlagslån -100-279 3 999 EU-länder -740 726 6 705 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 213-828 2 846 Derivatinstrument 1 049 114 8 907 Räntebärande värdepapper -1 455-2 541 194 786 skulder -1 122-12 693 16 213 Aktier och andelar 0-17 1 124 Eget kapital 8 823 14 571 Derivatinstrument -75 865 7 072 SUMMA SKULDER -2 528 14 919 434 829 tillgångar -1 273-14 711 13 428 Svenska kronor 845 2 115 134 120 SUMMA TILLGÅNGAR -2 528 14 919 434 829 Utländsk valuta -3 373 12 804 300 710 Svenska kronor 2 310 4 833 205 953 Euro och EMU-valutor -1 725-5 064 40 917 Utländsk valuta -4 838 10 086 228 876 EU-valutor -162-4 115 21 162 Euro och EMU-valutor -2 450 5 207 153 648 utländska valutor -1 486 21 984 238 631 EU-valutor 37-5 528 2 693 utländska valutor -2 425 10 407 72 534 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -04-30 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 3 387 135 633 773 453 933 110 459 Icke-MFI 1 751 144 410 459 332 006 101 775 Svenska icke-mfi 1 094 140 1 955 258 859 101 346 Icke-monetära finansiella företag 49 528 14 23 606 201 Icke-finansiella företag 721 920 1 514 147 856 37 751 Offentlig sektor 51 656 0 12 967 831 Hushåll inkl HIO 271 036 427 74 430 62 564 Utländska icke-mfi 657 004 408 504 73 147 429 EU-länder 339 166 192 169 20 986 230 utlandet 317 838 216 335 52 161 199 MFI 1 635 990 223 314 121 927 8 685 Svenska MFI 655 783 17 173 48 836 8 685 Banker 125 537 572 44 026 8 654 Bostadsinstitut 422 725 11 774 672 21 Andra monetära kreditmarknadsföretag 107 234 4 828 4 137 10 MFI 286 0 1 0 Utländska MFI 980 208 206 141 73 091 0 EU-länder 756 454 85 026 69 999 0 utlandet 223 754 121 114 3 093 0 Räntebärande värdepapper 704 691 228 915 98 767 9 378 Aktier och andelar 492 908 26 559 423 7 536 Derivatinstrument 185 708 57 303 17 665 106 tillgångar 214 518 122 279 100 806 2 437 SUMMA TILLGÅNGAR 4 984 960 1 068 829 671 594 129 916 Svenska kronor 2 668 688 37 288 612 232 129 164 Euro och EMU-valutor 978 607 179 995 27 591 439 EU-valutor 345 253 231 822 2 411 29 utländska valutor 992 412 526 685 29 360 283 Ej valutafördelad filialdifferens 93 040
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 3 077 285 551 212 435 088 104 430 Icke-MFI 1 680 134 257 507 121 341 98 498 Svenska icke-mfi 1 306 435 14 080 98 391 98 008 Icke-monetära finansiella företag 128 467 1 498 29 835 558 Icke-finansiella företag 457 614 12 324 46 740 17 341 Offentlig sektor 53 065 10 3 118 1 708 Hushåll inkl HIO 667 289 248 18 698 78 402 Utländska icke-mfi 373 699 243 427 22 950 490 EU-länder 188 915 117 275 15 884 263 utlandet 184 784 126 152 7 066 227 MFI 1 397 151 293 705 313 748 5 932 Svenska MFI 226 340 2 841 41 000 5 344 Banker 141 857 678 39 818 5 344 Bostadsinstitut 69 106 0 2 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 12 643 2 141 690 0 MFI 2 734 22 490 0 Utländska MFI 1 170 811 290 864 272 747 588 EU-länder 669 632 108 626 248 736 588 utlandet 501 179 182 239 24 011 0 Emitterade värdepapper 1 014 210 297 116 19 596 1 455 Certifikat 375 916 279 561 16 719 199 Obligationer 378 675 15 554 2 756 501 Förlagslån 191 883 2 001 0 78 emitterade värdepapper 67 735 0 120 677 Derivatinstrument 214 994 65 565 21 981 58 skulder 419 709 144 461 189 669 1 931 Eget kapital 258 763 10 476 5 259 22 041 SUMMA SKULDER 4 984 960 1 068 829 671 594 129 916 Svenska kronor 2 429 697 44 353 502 320 129 234 Euro och EMU-valutor 967 799 165 725 52 052 405 EU-valutor 322 838 208 750 2 369 22 utländska valutor 1 264 626 582 481 114 852 255 Ej valutafördelad filialdifferens 67 521