GENOM ATT PLANTERA I KRUKA kan alla ha en trädgård. Även om den är modell mini. En stor kruka kan bli grönsaksodling, i balkonglådan ryms hela örtagården. Både rosor, klematis och små träd kan odlas i kruka. I den här boken får du mängder med tips och råd om hur du kan plantera och odla i kruka på bästa sätt. Hur olika växter kan kombineras till vackra arrangemang, om växter för sol och skugga, om doftande blommor och hur du kan välja lämpliga krukor. Det börjar redan på våren med penséer och blomsterlökar. Och efter sommarens växtprakt får miniträdgården nytt liv med spännande frosttåliga växter som står snygga ända fram till jul. Med smart vinterförvaring blir många växter också bara större och vackrare för varje år. Agneta Ullenius, Svenska Dagbladets mångåriga trädgårdsredaktör, har här samlat sina allra bästa odlartips. Hon ger råd om hur man lyckas med klassiker som änglatrumpeter, fuchsior och Mårbackapelargoner men också med prydnadsgräs och kryddörter, liljor och vindruvor. Agneta Ullenius PLANTERA i KRUKA Agneta Ullenius Foto Jan Bengtsson PLANTERA ikruka ÅRET RUNT UTOMHUS www.formapg.se/bok
INNEHÅLL Omslagsbilden: Den häftigt orangeröda hängbegonian Bonfire blommar oavbrutet hela sommaren och en bit in i oktober. Titelsidan: Blommande blåklint på en sommarveranda. MIN MINITRÄDGÅRD 4 KICKSTARTA VÅREN 8 Penséer från frost till sommar 10 Plantera vårkrukor 12 Vårens bästa krukkompisar 17 www.formapg.se/bok 2008 Agneta Ullenius, Jan Bengtsson och Ica Bokförlag, Forma Publishing Group AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Publishing Group AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001 Text: Agneta Ullenius Foto: Jan Bengtsson Fackgranskning: Folke Mattsson Grafisk form: Kjell Benettsson Repro: Done Tryck: Korotan Ljubljana, Slovenien 2008 ISBN 978-91-534-2876-3 SOMMARLUST 20 Klättrare, buskar och små träd 26 Plantera sommarkrukor 30 Köpråd 32 Växter för sol 34 Växter för halvskugga/skugga 36 Doft av sommar 38 Krukor 42 Tankar om färg 46 Växttips för allergiker 54 Rosor 56 Klematis 58 Liljor 62 Gräs 64 Änglatrumpeter 66 Pelargoner en hel värld att utforska 72 Fuchsior 80 Hängande trädgård 85 Odla ätbart i kruka 86 Blommigt på tallriken 95 Skadedjur i krukodlingen 97 HÖSTGLÖD 100 Till höstkrukorna 102 Vinterförvaring 109 Örtagården flyttar in 110 Bäddat för blomstervår 115
MIN MINITRÄDGÅRD MINA FÖRSTA STAPPLANDE försök till krukodling ödelades direkt. Minns fortfarande synen av tre små hundvalpar som hejvilt krafsar i en kruka fylld med penséer. Jorden skvätter ut över den stenlagda uteplatsen. Det är någon gång i januari och det är min vinterplantering som ryker. Vid den här tiden bodde vi England där man planterar penséerna på hösten i stället för på våren. När vi sedan flyttade hem till Sverige igen trodde jag att alla satte penséer och gyllenlack i krukor någon gång i oktober för att ha blommor utomhus hela vintern. Carexgräs och blekgul zinnia i en korg. Ack vad jag bedrog mig. Ganska snart lärde jag mig att det här i vårt något mer arktiska klimat finns tre kruksäsonger. Våren är blomsterlökarnas och penséplanteringens tid. Sommaren rymmer precis allt, det är då man kan leva ut hela sin odlingslust. Och till hösten kan man botanisera bland ett hyfsat sortiment av frosttåliga växter som i bästa fall tål att stå ute fram till jul eller så. I början försökte jag efterapa snitsiga engelska blomkompositioner med tjugo olika sorter i varje kruka. Först lärde jag mig klassikern: något högt i mitten, lite lägre saker som petunior och pelargoner runt om och lobelia i en sky kring krukkanten. Det tröttnade jag snart på. Nu varierar jag krukodlingen varje år och experimenterar mig oförskräckt fram. Ibland går det bra, ibland går det åt skogen men det gör ingenting. Numera ser jag tjusningen med en enda sort, men mängder av den, i en stor kruka. Massor av vita lyckliga Lotta i svarta urnor på husets baksida i halvskugga. Stora buskmargeriter i patinerade lerkrukor på solterrassen. Eller flera krukor på rad med häftigt vitbrokiga funkior. Och en uppstammad dvärgsyren som spricker ut i blom precis när de vanliga bondsyrenerna har blommat färdigt. Nu har jag lärt mig att bara plantera örtkryddor i de trånga balkonglådorna och investerar i rejält rymliga krukor till alla de andra växterna. Om bara jorden räcker till finns det nämligen ingen gräns för vad man kan odla i kruka. Stora friska rötter ger stora och välmående plantor, så enkelt är det. Och växtriket är enormt, det räcker gott och väl för att pröva sig fram under ett helt liv. Genom att plantera i kruka kan alla ha en trädgård. Även om den är av modell mini. Det går alldeles utmärkt att odla klematis och vildvin uppåt väggarna och skörda grönsaker hela sommaren i krukträdgården. Med smart vinterförvaring blir växterna både större och snyggare för varje år. Man kan dessutom möblera om bland sina krukor på balkongen eller terrassen flera gånger under året om man känner för det. Och bäst av allt man slipper all ogräsrensning. Möblerat i ett hörn med vita rosor, brudslöja och murgröna. Sid 6 7. Nattfrosten smälter i solen på vårens budbärare penséerna. 4 5
PENSÉER FRÅN FROST TILL SOMMAR PENSÉER, Viola wittrockiana, klarar frost bäst av alla utplanteringsväxter. Ner till fem minusgrader är inget problem. Även om de ser skrumpna och halvdöda ut efter en iskall natt repar de sig snabbt så snart solen tittar fram. De är släkt med den vilda styvmorsviolen och har korsats fram i oräkneliga sorter alltsedan mitten av 1800-talet. Penséerna har fått sitt namn efter den svenske botanikprofessorn Veit Brecher Wittrock, mest känd för att ha skapat Bergianska trädgården i Frescati utanför Stockholm i slutet av 1800- talet. Egentligen är penséer tvååriga, vilket alla som har trädgård vet eftersom de frösår sig ganska ohämmat. Men i kruka har de bara en växtsäsong. De småblommiga är allra tåligast och klarar även värme bättre än storblommiga, vilket betyder att de också håller sig fina en bra bit in på sommaren. Förutsatt att man flitigt plockar bort vissna blommor och frökapslar, så att plantan inte ägnar all kraft åt att gå i frö. Då kan penséerna fortsätta att blomma frodigt och snällt ända fram till i mitten av juni när det i alla fall är dags att ersätta dem med sommarblommor. Både torghandel och stormarknader brukar locka med billiga penséer på vårkanten. I den fina plantskolan är de alltid dyrare. De allra billigaste penséerna brukar nämligen vara snabbt uppdrivna i rationella holländska odlingsanläggningar och planterade i pyttesmå plastkrukor med rötter tunna som sytrådar. Medan de dyrare oftast är svenskodlade, kraftigare plantor i något större krukor. De små penséplantorna växer kanske i kapp så småningom. Men det blir definitivt en frodigare växt om man väljer bästa kvalitet redan från början. Överst. Gula penséer i trådig järnurna. Nedan. Vita thalianarcisser med minipenséer, murgröna och hängbjörk över krukkanten. Till höger. Små söta violer och minipenséer i sobra betongkrukor. Sjösten ovanpå jorden håller kvar fukten. 10
PLANTERA SOMMARKRUKOR 1 3 1. Glöm inte att borra dräneringshål i krukans botten, minst centimeterstora. 2. Bottna med krukskärvor och/eller lecakulor och fodra gärna krukan med en stor bit växtfiberväv. Då forsar inte jorden ut vid vattning och myrorna hålls ute. Fyll krukan med jord. Klipp bort vävbitar som sticker upp eller peta ner väven vid krukkanten och täck med jord. Till höstens omplantering är det sedan enkelt att lyfta ut hela jordklumpen i fiberväven. Höga krukor fyller jag först nästan till hälften med gamla krossade tegelpannor. Det gör att de står stadigt även om det blåser kring knutarna. Blomsterkrasse, livskraftigt frö. 3. Ställ stora krukor på plats innan de planteras. Nyvattnade och nyplanterade blir de alltför tunga för att flyttas runt. Ställ gärna utekrukorna på lerfötter (finns i trädgårdsbutiker) eller på några tegelstenar så att de kommer upp från marken. Det skyddar från både markkyla och oönskade kryp. 4. Balkongägare som vill ha stora men inte så tunga krukor kan blanda i små frigolitbitar i jorden, dock inte i det översta jordlagret. Det gör krukan något lättare och förbättrar samtidigt dräneringen. 5. Satsa på bra jord, speciellt framtagen för krukodling, och gödsla sedan frikostigt. Skippa alla extraerbjudanden av typen fem säckar jord för en hundralapp på stormarknader och bensinmackar. 6. Blanda i långsamverkande gödselmedel. Men flitigt vattnande urlakar jorden så man måste längre fram också komplettera med flytande näring. 7. Plantera tätt det ska ju se maffigt ut redan från början. Fyll krukan med jord nästan upp till kanten och gör planteringshål i jorden med den nya plantans plastkruka så blir det exakt rätt storlek. 8. Se till att plantan är väl genomvattnad innan den stoppas ner i krukan. Om rötterna har snurrat ihop till en hård boll måste de först försiktigt lossas, alternativt skäras upp i ett par, tre skåror. 9. Krafsa bort det översta, gamla jordlagret som följde med plantorna och toppa med ett tunt lager ny jord. Jorden sjunker sedan ihop efter vattning så det kan behövas ytterligare någon skopa. 10. Vattna igenom den nyplanterade krukan och vänta sedan några dagar tills jorden torkar upp. 11. Vattna flitigt hela sommaren, minst en gång om dagen kan behövas om krukodlingen står soligt. Men känn först nere i jorden. Gulnande blad behöver inte vara ett tecken på torka, det kan också betyda att plantan har fått för mycket vatten. Om krukorna står på fat måste vattnet alltid tömmas bort. 12. Ta för vana att göra en daglig översyn av odlingarna med saxen i hand. Kläm ihjäl bladlöss och ta bort angripna blad. Beskär skrymmande växter och knipsa bort allt vissnat och utblommat, annars orkar ingenting fortsätta blomma. 4 6 7 9 30
TANKAR OM FÄRG DET FINNS DE SOM KÖPER EN PLANTA av varje sort och blandar färgerna friskt i sina krukor och balkonglådor. Inget ont i det, var och en blir salig på sin tro. Själv tillhör jag kategorin som försöker färgkoordinera och matcha. Långsamt har jag arbetat mig upp från en krukodling i alla otänkbara färgkombinationer till något som äntligen börjar passa till huset och omgivande färger. Det finns inga regler för hur man kombinerar färger i odlingssammanhang, bara det fungerar när man tar ett steg tillbaka och betraktar planteringen. Men det beprövade knepet är att skilja mellan en kall färgskala: vitt, silver, rosa, blålila, blått, blågrönt och en varm: gult, orange, rött, rödlila. Helst ska de båda färggrupperna också hållas åtskilda med dämpade gröna och grå bladfärger som förbindelselänk. Tre färger är oftast för många för den som vill hålla en sober stil på krukodlingen. Det räcker mer än väl med två, i olika nyanser, och så grönt och grått förstås. Milt blått, ljust lila och lite dimgrått, uppblandat med olika nyanser av rosa mot en gobeläng av bladgrönt är aldrig fel. Kombinationerna orange och limegrönt, silvergrått och mörkt lila 46 är definitivt värda att pröva. Medan en blandning av de tre grundfärgerna rött, gult och blått brukar skys som pesten av trädgårdssnobbar. Ett tips är att hålla sig till en färg i olika nyanser. Färgharmoni är alltid lättast att lyckas med, även i växtsammanhang. Men om man satsar på en monokrom komposition är det viktigt att någonstans bryta av med en färg, så att inte allt ser så perfekt färgkoordinerat ut att det blir tråkigt. Citrongult eller lime blir raffinerat bland de kalla färgerna och blålila eller vitt blandar sig fint med de varma. En grupp krukor med växter i olika blå nyanser kan brytas av med vitt, rosa, gult eller orange. Rosa är den enklaste trädgårdsfärgen, den som de flesta nybörjare väljer och det med rätta, eftersom det är svårt att misslyckas med rosa blommor. Så småningom brukar självförtroendet växa och man vågar experimentera med andra och starkare färger. Ljust rosa blommor riktigt strålar i skugga och gör sig extremt bra mot ett mörkt grönt bladverk. I starkt solsken kan rosa däremot se litet blekt och ointressant ut. Grågröna bladverk som hos lammöron, lavendel och malört blir perfekt sällskap till alla rosa blommor. Ett annat sätt att lyckas är att använda sig av komplementfärger, de färger som ligger mitt emot varandra i färgcirkeln. Rött och grönt. Blått och orange. Gult och violett. Varmt och kallt. Vitt är förstås en klassiker. En vit-grön plantering är alltid stilfull och lyser dessutom effektivt upp en skuggig plats. Finns det något vackrare än en rad terrakottakrukor med en flod av vitbrokbladiga funkior? Vitt skimrar i dunkel och sprider mer ljus än det själv tar upp, det är därför en vit trädgård gör sig så bra i månsken. Vita blommor framhäver också alla andra blomfärger. Att det finns så många vita trädgårdar beror förmodligen på att det finns så många Ovan till vänster. Sobert vitt knölbegonia, Begonia tuberhybrida, trivs bäst i halvskugga. Till höger. Färgstark höst småbladig krysantemum framför limegröna krukor med cerisefärgad ljung och cyklamen.
LILJOR LILJOR KLARAR SIG FAKTISKT BÄTTRE i kruka än planterade i trädgården. Lökarna ruttnar nämligen lätt bort i rabattjorden under kalla och blöta vintrar. Men om man har dem i stora krukor är det lätt att övervintra lökarna någonstans där det är torrt, kallt och garanterat frostfritt. På sensommaren kan man sedan möblera i trädgården med liljorna när de är som vackrast. Jag brukar flytta runt liljekrukorna till lämplig omgivning och sedan ställa undan dem allt eftersom de har blommat över och gjort sitt för året. Vissa år planterar jag dem i stora plastkrukor och ställer ner dem i en snygg ytterkruka när de börjar slå ut. Efter avslutad blomning byter jag sedan lätt ut plastkrukan till en ny med knoppande liljor. Eller något helt annat som jag känner för. Det finns omkring hundra liljearter och bortemot 4 000 olika hybrider så det kan vara rätt svårt att välja. Många av dem, särskilt asiatiska hybrider och orientliljor, är förvånansvärt lättodlade. Liljor brukar ju annars ses som något av trädgårdens besvärliga primadonnor. Gå gärna efter doften. Kungsliljor, Lilium regale och madonnaliljor, Lilium candidum, känns på långt håll och länge. Om doften blir övermäktig på en liten balkong eller uteplats är det bättre att välja mer doftsvaga hybrider. De finns i alla upptänkliga färger från vitt och blekrosa till gult, orange och vinrött. Jag gillar den kritvita orientliljan Lilium orientale Casa Blanca vit som nyfallen snö. Otroligt rikblommig och väldoftande lyser den upp nästan som en lampa i en trist skugghörna. Agaphantus Agapanthus praecox, eller Afrikas blå lilja som för all del också kan vara vit, är egentligen värd ett eget kapitel. Denna eleganta krukväxt var vanlig i ståndsmässiga trädgårdar redan på 1600- och 1700-talen. Den vita blir lägre än den blå, bägge blommar i juli september om de står soligt och I den höga krukan ryms rejält med jord. Här växer vita liljor, murgröna och en vitbrokig äppelmynta. torrt. Enklast är att köpa färdiga plantor eller plantera jordknölarna i rymliga krukor. Det finns de som lyckas fröså agapanthus, men själv skulle jag aldrig ha tålamod att vänta så länge innan det blir en stor och praktfull planta. Dessa ursprungligen sydafrikanska knölväxter kan bli flera år gamla, under förutsättning att de överlever vintern på ett kallt men frostfritt ställe. Om agapanthus övervintras för varmt brukar nämligen blomningen utebli till sommaren. Det optimala är därför att förvara dem i en riktigt sval källare eller ett frostfritt uterum (5 10 C), helst med extra belysning. Sparsam eller ingen vattning. Det är viktigt att först låta jorden torka upp ordentligt innan krukorna ställs in för vintern. Sedan bör man börja driva agapanthusen inomhus tidigt på våren för att den ska hinna blomma här på våra breddgrader. Plantera primadonnorna: Köp allra helst krukodlade liljor. Välj annars oskadade liljelökar i obruten plastpåse och plantera dem omedelbart i stora krukor enligt anvisningar på förpackningen. Lökar trivs bäst när de är nere i jorden. Ställ liljekrukorna så att de får sol i blomman och skugga på rötterna, ungefär som klematis. Lägre sommarblommor och perenner fungerar fint som krukkompisar. Se till att krukorna har bra dränering hål i botten och gärna ett flera centimeter tjockt lager av krukskärvor och lecakulor. Gödsla på våren med benmjöl eller kogödsel. Vattna sedan flera gånger med flytande näring under växtsäsongen. Räkna inte med att liljorna blir långlivade i krukor. Investera för säkerhets skull i några nya lökar varje år. 63
PELARGONER EN HEL VÄRLD ATT UTFORSKA DET FANNS EN TID då blotta anblicken av pelargoner framkallade rysningar längs ryggraden hos mig. Främst gällde det engelska pelargoner, små tantkrukväxter med lite för många blommor i lite väl bjärta färger. Sedan kom jag till Sissinghurst för första gången och blev fullkomligt bortkollrad av en jättelik kruka med Lord Bute, en enorm buskliknande uppenbarelse av mörkt vinröda, nästan svarta blommor med en smal chockrosa kant. Pelargonen hade åtskilliga år på nacken och förvarades vintertid i växthus, upplyste trädgårdsmästarna. Under åren som gått har jag sedan förgäves försökt åstadkomma en lika stor planta, men engelska pelargoner är besvärliga divor och inte alls lika lätta att övervintra som sina mindre aristokratiska släktingar. Få blommor är så beroendeframkallande som pelargoner. Man kan lätt förvandlas till en manisk samlare och börja byta sticklingar av rariteter med andra lika hagalna. Jag känner en präst vars hem är fyllt av pelargoner, långt över 120 sorter. Vintertid belamrar de prästgårdens samtliga 27 fönsterbrädor. Perfekt övervintringsläge dock svala ouppvärmda salar, ljusa fönster. Till sommaren åker alla krukorna ut i trädgården, men aldrig före skolavslutningen. Annars kan vårens sista nattfrost ta kål på de ömtåliga liven. Nästan alla pelargoner härstammar från södra Afrika och fördes till Europa av sjöfarare på 1600-talet. Till Sverige kom de runt hundra år senare, först förstås till adelns växthus. Pelargoner är ett gigantiskt släkte med omkring 400 kända arter och tusentals hybrider eller korsningar. Alla ingår de i växtfamiljen Geraniaceae men ska inte förväxlas med geranium, nävor, som är ett helt annat släkte i samma familj. Pelargonerna kan se ut på oändligt många olika sätt. Små rosenknoppsliknande blommor, men också fluffigt azalealiknande blommor i hela färgskalan från vitt till brunt och mörkviolett. Somliga kallas tulpanblommande och ser aldrig riktigt utslagna ut. Andra är stjärnformade eller kaktusliknande och så finns det äggskalspelargoner med prickiga blomblad. Varianterna är oräkneliga, även inom den vanligaste arten upprättväxande zonalpelargoner. Därutöver delas pelargonsläktet in i fyra huvudgrupper: 1. Häng- eller murgrönspelargoner med enkelblommande och självrensande kaskadpelargoner. 72 En brunbladig Cordyline australis Red Star svarar för höjden i gruppen med vita pelargoner och snöflinga, Sutera cordata. Det är något mormorsaktigt och romantiskt över pelargoner. Man får lust att vattna dem med gammaldags zinkkannor. 73
allt var de goda, redan då: Smultron uti mjölk eller vin, med lagom socker tillredde, är en rätt som av få föraktas, skriver Linné. Månadssmultron, Fragaria semperflorens, kan skördas hela sommaren och en bit in på hösten, även om smaken är något tamare. Många smaksätter vinäger med både hallon och smultron. Men jag tycker att smultron gör sig allra bäst i en örtig sallad med körvel, basilika, mynta, slätbladig persilja och en knippa rucola. Dressa med vinäger, honung och olivolja och strö över en nypa flagsalt. Gott och vackert till sommarens grillrätter. Mynta Ingen, inte ens en komplett handfallen nybörjare, kan misslyckas med mynta. Grönmynta och äppelmynta är godast i matlagning. Pepparmynta och ett 30-tal andra mer eller mindre parfymlika varianter fungerar bättre i te och olika doftsammanhang. Den vitbrokiga ananasmyntan, Mentha suaveolens, är dessutom ursnygg att samplantera med alla möjliga blommor. Alla myntasorter är i princip lika besvärliga att odla i en örtagård. Hur man än gör, vilka hinkknep man än tar till, vandrar de iväg med sina långa underjordiska utlöpare i ständig jakt på nya växtplatser. Enda sättet att hålla mynta i schack är därför att odla den för sig i stora krukor stående på marken eller balkonggolvet. Pröva en myntakvist i färskpotatiskoket i stället för dillen. Eller gör en äkta engelsk myntasås, som passar till mycket annat än bara lammstek. Christopher Lloyd, den världsberömde brittiske trädgårdsskribenten, bjöd på ett enkelt recept i boken Gardener Cook: Hacka en handfull myntablad fint och krossa dem i en mortel tillsammans med ett par matskedar strösocker. Låt blandningen vila i en halvtimme och tillsätt sedan vitvinsvinäger, men inte mer än att det nätt och jämnt täcker myntaröran. Till skillnad från de flesta örtkryddor som är kräsna solälskare trivs mynta även på en lätt skuggig växtplats. Den behöver inte heller mycket gödning, och vattning bara när det är kruttorrt. Var inte rädd för att skörda för hårt. Plantan mår bara bra av att toppas ofta så att blomningen försenas. Mynta är inget man sår eftersom den sällan är sortäkta. Köp hellre plantor eller be att få några rotsticklingar av odlarvänner. Jag garanterar att de bara är glada att bli av med sitt överskott. Krukodlad mynta kan överleva i åratal om krukan bara täcks in väl inför vintern. Myntasorter med variegerade, tvåfärgade, blad är dock i allmänhet mindre tåliga. Plantera för säkerhets skull också om myntan på hösten så att inte rötterna riskerar att ruttna i fuktig krukjord. Oregano, som också kallas kungsmynta, är egentligen ingen mynta utan snarare släkt med mejram. Men den är lika lättodlad. Fransk dragon, mynta och mejram. Chilipeppar Av alla nyttoväxter finns det få som är mer lämpade för att odla i krukor utomhus, eller för all del även inomhus på fönsterbrädan än chilipeppar. Allt som krävs är jämn värme, regelbunden vattning med små doser näring och en stadig bambupinne för att stötta upp de dignande frukterna. Alla chilipepparplantor är fleråriga och kan övervintras svalt (7 15 C) och ljust inomhus. Spansk peppar är lättast att hitta. Sorterna 90 En matlagningskruka inom räckhåll från köket basilika, gräslök, rosmarin, salvia, oregano och olika sorters timjan.