C. M Uppdragsarkeologi AB B
2 C. M Uppdragsarkeologi AB B
3
Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skånes län inför nybyggnationer inom fastigheten Lilla Bjällerup 10:3, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en avgränsande arkeologisk förundersökning. Fältarbetet genomfördes den 7-8 februari 2017. Uppdragsgivare är Henrik Widestadh. Områdena som planeras att bebyggas är 1200 m 2 och 1100 m 2 stora. De är belägna öster respektive väster om befintlig bebyggelse inom Lilla Bjällerups bytomt, fornlämning nr 5:1. Inledningsvis metalldetekterades de båda områdena i stråk. Endast sentida samt några enstaka oidentifierbara metallföremål påträffades. Vid undersökningen grävdes totalt sju sökschakt med en sammanlagd längd av 118 löpmeter. Sammanlagt påträffades 48 anläggningar i form av 21 stolphål, 16 gropar, 6 pinnhål, 2 härdar, 1 grund, 1 dike och 1 lager. Fig. 1. Aktuell socken för utredningen, Bjällerups socken, visas med rött. Om de påträffade lämningarn inte undantas från exploatering föreslås fortsatta antikvariska insatser i form av en fördjupad arkeologisk förundersökning. Fig. 2. Läget för förundersökningen visas med blå cirkel på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4
De båda områdena som ska bebyggas är belägna inom den södra delen av den gamla bytomten i en lätt södersluttning ner mot ån. Enligt Storskifteskartan från 1771 utgjordes byn av 14 tofter varav 13 tofter var bebyggda. Idag återstår 5 gårdar. De två områdena som ska bebyggas ligger öster och väster om, enligt det historiska kartmaterialet, gård nr 10 och utgörs idag av gräsmark. Det västra området berör toftmark till gård nr 10 och gård nr 12. Det östra området berör toftmark till gård nr 10 och gård nr 13 samt ett stycke allmänning. Enligt Enskifteskarta 1804 hade gårdarna inom bytomten decimerats till fem stycken. De båda områdena berör vid tidpunkten toftmark till gård nr 10. Lilla Bjällerup ligger inom den så kallade Lundaslätten. Topografiskt utmärks slättbygden inom Staffanstorps kommunområde av ovanligt jämna och flacka terrängformer. Höjden över havet varierar i allmänhet mellan 10 och 30 meter, och Stora Uppåkra kyrkby utgör en markant högsta punkt (34,5 m ö h) för en vidsträckt omgivning. Höje å rinner 500 meter söder om Lilla Bjällerup. Ett biflöde till Höje å rinner längs med byns södra kant. Jordarten i trakten utgörs av sydvästmorän, som präglar den största delen av området. Det rör sig om moränlera, som är stenfattig och kalkrik och brukar betraktas som landets bästa åkerjord. Fosfathalterna är kraftigt och mycket kraftigt förhöjda. Trakten är oerhört fornlämningsrik med lämningar från i princip alla tidsperioder. Fornlämningsbeståndet utgörs av boplatser, gravar, bytomter, hällbilder, hägnader, fyndsamlingar etc etc. Centralplatsen i Uppåkra är belägen cirka 4 km väster om aktuellt område. I Bjällerups socken finns 17 fasta fornlämningar, 14 övriga kulturhistoriska lämningar och 6 bevakningsobjekt registrerade i fornlämningsregistret (FMIS). I närområdet finns fem registrerade boplatser, fornlämningar med nr 8, 21, 23, 25 och 28. Endast inom fornlämning nr 28 har en arkeologisk utredning genomförts men inget av antikvariskt intresse påträffades. I övrigt finns i närområdet en gravhög, fornlämning nr 3, lösfynd och fyndsamling, fornlämning nr 18 respektive nr 9 och en gränsvall, fornlämning nr 33. Fig. 3. Lilla Bjällerups bytomt enligt Storskifteskarta från 1771. Gård 10 är markerad med en pil. 5
Fig. 4. Fornlämningar och förundersökningsområden inlagda på utdrag ur Fastighetskartan 61D 7iS. Skala 1:7 500. Byggnation planeras inom Lilla Bjällerups bytomt, fornlämning nr 5. Bytomten är cirka 550x125-150 meter stor (Ö-V). Byn är inprickad enligt karta från 1771, Lilla Bjällerups by. Idag är byn bebyggd med fem gårdar. Inga arkeologiska undersökningar har tidigare genomförts inom bytomten. Cirka 2 km sydöst om Lilla Bjällerups bytomt finns Stora Bjällerups bytomt, fornlämning nr 6. Stora Bjällerups bytomt som delvis är undersökt, är cirka 800x200-350 meter stor (NNÖ-SSV). Bytomten är inprickad enligt karta från 1759, Stora Bjällerups by. Idag utgörs kyrkbyn av fem gårdar och ett antal småhus. Vid grävning för VA-ledning inom stora delar av bytomten påträffades ett mäktigt kulturlager samt flera bebyggelselämningar. Cirka en halv kilometer sydväst om Lilla Bjällerups bytomt finns fornlämning nr 13 i Knästorps socken, som utgörs av Väsnums bytomt, cirka 270x100 meter stor (NNÖ-SSV). Den ungefärliga utsträckningen är markerad utifrån 1767 års karta. Under vikingatiden har det skett en betydande folkökning. Mot den bakgrunden har flera nya bebyggelser tillkommit, och man har sannolikt skapat delvis nya former för bebyggelse och odling. Bland annat tycks nyheter beträffande odlingssystem (tresäde) och tekniska förbättringar (hjulplog med vändskiva) ha bildat viktiga förutsättningar för den omfattande bybildning, som av allt att döma har skett inom Skånes slättbygder kring 1000-talet och som på lång sikt har inneburit en genomgripande förändring av kulturlandskapet. 6
Det är möjligt att de flesta av de byar, som vi känner i historisk tid inom Staffanstorps kommunområde, har lokaliserats till sina senare kända bebyggelselägen vid övergången mellan vikingatid och tidig medeltid. En något yngre namntyp, som började användas under vikingatiden och som har brukats vid namnbildning långt in i nyare tid, är de många namnen med efterleden -torp eller under påverkan av riksdansk skrivartradition -(e)rup, till exempel, Bjällerup. Flera av slättbygdens torp namn tillhör de äldre skikten inom denna namntyp. Resultatet av bybildningen blev den landskapsbild, som under århundradena fram till enskiftesperioden skulle prägla Staffanstorpsområdet. Bebyggelsen samlades i ett 30-tal flergårdsbyar med i genomsnitt cirka 9 gårdar i bykärnorna som omgavs av stora, bebyggelsetomma odlingsmarker. Dessa bestod av åker och i de sanka partierna av ängsmark och mossar. Jorden var vanligen indelad i tre vångar med en långtgående ägoblandning och tegindelning. Vid 1500-talets slut fanns det inga självägande bönder i området. Byarna bestod av arrendegårdar, som tillhörde olika jordägare. Under medeltidens lopp hade mycket jord efterhand kommit i olika kyrkliga institutioners ägo i detta område, som låg i omedelbar närhet till det dåtida Danmarks kyrkliga huvudort, Lund. Sålunda ägde Lunds domkyrka och domkapitel flera av bygårdarna i till exempel Stora respektive Lilla Uppåkra, Mossheddinge med flera byar och hade strögårdar i en mängd av områdets byar, i exempelvis Lilla Bjällerup, Knästorp, Kabbarp. Bland jordägande medeltida andliga stiftelser i Lund kan även nämnas Sankt Peders kloster och Lunds hospital, där det senare bland annat ägde hela Stora Mölleberga och halva Lilla Mölleberga. Dalby kloster ägde under senmedeltiden till exempel två gårdar i Esarp och fem i Alberta jämte flera gårdar i Bjällerups socken. Av gårdarna i Esarps socken bildades från cirka 1600 ett privatägt adelssäteri. Redan under medeltiden har det funnits en adlig sätesgård i anslutning till Stora Bjällerups by, Bjällerups gård, som levde kvar som säteri under svensktiden och som ännu kvarstår som herrgård, förmodligen på sin gamla plats ett par hundra meter ifrån byplatsen (www.lansstyrelsen.se). Syftet med den avgränsande arkeologiska förundersökningen var att konstatera om fornlämning berördes av byggnationen samt att om möjligt avgränsa eventuell fornlämning inom undersökningsområdena. Resultatet från den avgränsande förundersökningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Den arkeologiska förundersökningen föregicks av metalldetektering där avsökningen gjordes i sökstråk med cirka 5 till 10 meters mellanrum. Syftet var att få ett underlag för metallföremålens spridning samt att få en vägledning i placering av förundersökningsschakten. Metalldetektorerna som användes var Minelab Explorer SE och Garett Pro-Pointer. Järn diskriminnerades då det vanligtvis finns mycket järnskrot i bytomtsmiljö. Efter metalldetekteringen genomfördes en sökschaktsgrävning, med grävmaskin på sedvanligt vis. Schakt och anläggningar dokumenterades i plan i skala 1:50. Metalldetektorfynd och sökschakt mättes in med handburen GPS. Inga anläggningar undersöktes utan syftet var endast att konstatera om det fanns anläggningar inom områdena. Metallfynden bedömdes vara sentida alternativt var oidentifierbara. Endast matjordsfynd påträffades vid sökschaktningen. Fynden noterades men tillvaratogs ej. 7
Det västra området metalldetekterades i tre stråk, i nord-sydlig riktning, med ett mellanrum på 8 meter. Det östra området detekterades i fyra stråk, i nord-sydlig riktning, med ett mellanrum på 6 meter. Vid metalldetekteringen påträffades endast sentida metallföremål samt några enstaka oidentifierbara metallföremål. Vid sökschaktsgrävningen grävdes sju schakt. Totalt grävdes 118 löpmeter schakt, vilket motsvarar en yta av 200 m 2. Detta motsvarar 8,5% av undersökningsområdenas storlek. Sammanlagt påträffades 48 anläggningar i form av 21 stolphål, 16 gropar, 6 pinnhål, 2 härdar, 1 grund, 1 dike och 1 lager. Västra området I det västra området grävdes två sökschakt, S1 och S2. I området påträffades 17 anläggningar varav 8 gropar, 5 stolphål, 2 härdar, 1 dike och 1 lager, se fig. 5. I S1 påträffades 1 grop, 1 stolphål, 1 dike och 1 lager. Det sistnämnda påträffades 0,25 meter under markytan och utgjordes av lera, bränd lera, kol, sot och tegelrester. På ytan av lagret fanns en keramikskärva av stengods kan föras till såväl medeltid som tidig modern tid. Tydliga spår efter plog och harv syntes i lagret som kan ha utgjort ett lergolv. Lagret kunde avgränsas i norr och öster. I S2 påträffades 7 gropar, 4 stolphål och 2 härdar. Matjordstjockleken i norr var 0,45 meter för att i söder ha en mäktighet på upp till 0,80 meter (förutom där lagret påträffades). Anläggningarna bedöms vara välbevarade. Östra området I det östra området grävdes något fler sökschakt, S3-S7, då området avdelades av en ledningsnedgrävning i såväl nordsydlig som öst-västlig riktning. Sammanlagt påträffades 31 anläggningar varav 16 stolphål, 8 gropar, 6 pinnhål och 1 grund, se fig. 5. I S3 påträffades 6 pinnhål, 5 gropar och 2 stolphål. Pinnhålens inbördes förhållande visar på en konstruktion med flätverk. I S3 påträffades, i skiljet mellan matjorden och en grop, yngre rödgods med glasyr på in och utsida. Keramiken dateras till 1520-1800. I S4 påträffades en gjuten grund som bedöms vara sentida. Det schaktades inte under grunden då den låg i områdets utkant. I S5 påträffades 2 gropar och 1 stolphål. I S6 påträffades 1 stolphål och i S7 påträffades 12 stolphål och 1 grop. Tolv av stolphålen bildade en tydlig linje i nordsydlig riktning. Bedömningen är att stophålen har ingått i någon typ av huskonstruktion. I matjorden i S6 påträffades ett ben av en trebensgryta av yngre rödgods, vilken kan dateras till medeltid-tidig modern tid. Matjordstjockleken var i norr 0,35-0,40 meter för att i söder uppgå till 1,20 meter. Anläggningarna bedöms vara välbevarade. De påträffade anläggningarna indikerar bebyggelse inom båda områdena. Utifrån fynden i matjorden och karaktären på påträffade lämningar kan lämningarna preliminärt dateras från medeltiden och framåt. Det kan dock inte uteslutas att det även finns förhistoriska lämningar då anläggningar påträffades under en dryg meter matjord. Om ett långsiktigt bevarande av fornlämningarna inte är möjligt föreslås fortsatta antikvariska insatser i form av en fördjupad arkeologisk förundersökning. 8
Fig. 5. Förundersökningsresultatet inlagt på en förenkling av Fastighetskartan. Skala 1:800. 9
Fig. 6. Fotot visar S1 och det påträffade lagret som kan utgöra ett lergolv. Foto mot söder. Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Enskifteskarta 1804 Fastighetskartan 61D 7iS Generalstabskarta 1865 Häradskarta 1910-1915 Storskifteskarta 1771 Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934 Jordartskartan www http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/ samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskapsvard/kulturmiljoprogram/ oversiktliga-kommunbeskrivningar/pages/ Staffanstorp.aspx Hög den 14 februari 2017 Caroline Hulting Lindgren 10
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Anmärkning 1 S1 Grop 0,75x0,50 Sand, lerig, grå, humös 2 S1 Stolphål 0,30x0,25 Sand, lerig, grå, humös 3 S1 Dike >1,70x1,50 Sand, lerig, mörkgrå, humös 4 S1 Lager >13,50x>3,25 Hårt packad lera, bränd lera, kol, sot, tegelrester Lergolv? 5 S2 Stolphål 0,25x0,25 Sand, lerig, grå, humös 6 S2 Stolphål 0,25X? Sand, lerig, grå, humös Skärs av A7? 7 S2 Grop >0,65x0,55 Sand, lerig, grå, humös Skär A6? 8 S2 Stolphål 0,25x0,25 Sand, lerig, grå, humös 9 S2 Stolphål 0,45x0,50 Sand, lerig, grå, humös 10 S2 Härd 1,70x>1,00 Sand, lerig, svartgrå, kol, skörbränd sten 11 S2 Härd 0,85x>0,65 Sand, lerig, svartgrå, kol, skörbränd sten 12 S2 Grop 0,60x0,60 Sand, lerig, grå, humös 13 S2 Grop 0,70x>0,45 Sand, lerig, grå, humös 14 S2 Grop 0,75x0,60 Sand, lerig, grå, humös 15 S2 Grop >0,45x0,45 Sand, lerig, grå, humös 16 S2 Grop >0,50x0,45 Sand, lerig, mörkgrå, humös 17 S2 Grop 0,65x>0,50 Sand, lerig, grå, humös 18 S3 Stolphål 0,35x0,30 Sand, lerig, grå, humös 19 S3 Stolphål >0,50x0,40 Sand, lerig, grå, humös 20 S3 Grop 2,20x>1,40 Sand, lerig, grå, humös 21 S3 Grop >0,70x0,70 Sand, lerig, grå, humös 22 S3 Grop 2,05x>0,95 Sand, lerig, grå, humös 23 S3 Pinnhål 0,05x0,05 Sand, lerig, grå, humös Flätverkskonstr.? 24 S3 Pinnhål 0,05x0,05 Sand, lerig, grå, humös Flätverkskonstr.? 25 S3 Pinnhål 0,05x0,05 Sand, lerig, grå, humös Flätverkskonstr.? 26 S3 Pinnhål 0,05x0,05 Sand, lerig, grå, humös Flätverkskonstr.? 27 S3 Pinnhål 0,05x0,05 Sand, lerig, grå, humös Flätverkskonstr.? 28 S3 Pinnhål 0,05x0,05 Sand, lerig, grå, humös Flätverkskonstr.? 29 S3 Grop 0,55x0,40 Sand, lerig, grå, humös 30 S3 Grop 2,40x>0,90 Sand, lerig, grå, humös 31 S5 Stolphål 0,30x0,30 Sand, lerig, mörkgrå, humös 32 S5 Grop >1,60x1,55 Sand, lerig, mörkgrå, humös 33 S5 Grop 0,85x0,75 Sand, lerig, mörkgrå, humös 34 S6 Stolphål 0,55x0,50 Sand, lerig, grå, humös Huskonstr.? 35 S7 Stolphål 0,40x0,40 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 36 S7 Stolphål 0,30x0,30 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 37 S7 Stolphål 0,35x0,35 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 38 S7 Stolphål 0,45x0,40 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 39 S7 Stolphål 0,20x0,20 Sand, lerig, mörkgrå, humös 40 S7 Grop 1,10x0,90 Sand, lerig, mörkgrå, humös 41 S7 Stolphål 0,50x0,50 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 42 S7 Stolphål 0,30x0,30 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 43 S7 Stolphål 0,35x0,35 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 44 S7 Stolphål 0,45x0,45 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 45 S7 Stolphål 0,45x0,50 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 46 S7 Stolphål 0,50x0,35 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 47 S7 Stolphål 0,60x0,60 Sand, lerig, mörkgrå, humös Huskonstr.? 48 S4 Grund Gjuten 11
Länsstyrelsens diarienummer: 431-29255-2016 Eget diarienummer: 43-2016 Trakt/kvarter/fastighet: Lilla Bjällerup 10:3 Socken eller stad/sn-nummer: Bjällerup/1187 Kommun: Staffanstorp Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: Bjällerup 5:1/Bytomt Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Henrik Widestadh Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: Bo Bondesson Hvid Fastighetskartans blad: 61D 7iS Koordinater: E 388929, N 6170804 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2017-02-07 2017-02-08 Arkeolog: 8,5 timmar Maskin: 8 timmar Exploateringsyta: 2 300 m 2 Undersökt yta: 200 m 2 Schaktmeter: 118 löpmeter Summa faktisk: Summa beräknad: 31 015 SEK 38 920 SEK Fyndmaterial, förvaring m.m.: - Luhm-nr: - Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 12