. M Uppdragsarkeologi AB B

Transkript

1 C. M Uppdragsarkeologi AB B

2 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B

3 3

4 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skånes län inför nybyggnationer inom fastigheterna Lilla Bjällerup 10:4 och 10:5, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en fördjupad arkeologisk förundersökning. Fältarbetet genomfördes mellan den 8 och den 12 juni Uppdragsgivare var familjen Widestadh. Fastigheterna som planeras att bebyggas är 1200 m 2 och 1100 m 2 stora. De är belägna öster respektive väster om befintlig bebyggelse inom Lilla Bjällerups bytomt, fornlämning nr 5:1. Vid undersökningen matjordsavbanades 250 m 2. Totalt påträffades 42 anläggningar bestående av 23 stolphål, 14 gropar, tre härdar, ett dike och en brunn. Diket daterades till övergången förromersk järnålder/ äldre romersk järnålder. Ett tidigmedeltida stolpbyggt tvåskeppigt långhus med tillhörande härd och hägn kunde dokumenteras. Den stensatta brunnen daterades till senmedeltid. Fig. 1. Aktuell socken för utredningen, Bjällerups socken, visas med rött. Fyndmaterialet utgjordes av yngre rödgods daterat till senmedeltid och historisk tid. Djurben, en skärva förhistorisk keramik och flintavslag påträffades också. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas vid exploateringen. Fig. 2. Läget för förundersökningen visas med blå cirkel på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:

5 De båda nybildade fastigheterna som ska bebyggas är belägna inom den södra delen av den gamla bytomten i en lätt södersluttning ner mot en å. Fastigheterna utgjordes vid tidpunkten för undersökningen av gräsmark. Enligt Storskifteskartan från 1771 utgjordes byn av 14 tofter varav 13 tofter var bebyggda. Idag återstår 5 gårdar. Fastigheterna som ska bebyggas ligger öster och väster om, enligt det historiska kartmaterialet, gård nr 10. Fastigheten Lilla Bjällerup 10:4 berörde toftmark till gård nr 10 och gård nr 13. Fastigheten Lilla Bjällerup 10:5 berörde toftmark till gård nr 10 och gård nr 12 samt ett stycke allmänning. Även gårdslägena tangeras av fastigheterna. Enligt Enskifteskarta från 1804 hade gårdarna inom bytomten decimerats till fem stycken. De båda fastigheterna berör vid tidpunkten för upprättandet av enskifteskartan toftmark till gård nr 10. Lilla Bjällerup ligger inom den så kallade Lundaslätten. Topografiskt utmärks slättbygden inom Staffanstorps kommunområde av ovanligt jämna och flacka terrängformer. Höjden över havet varierar i allmänhet mellan 10 och 30 meter, och mot sydväst utgör Stora Uppåkra kyrkby en markant högsta punkt (34,5 m ö h) för en vidsträckt omgivning. Höje å rinner 500 meter söder om Lilla Bjällerup. Ett biflöde till Höje å rinner längs med byns södra kant. Jordarten i trakten utgörs av sydvästmorän, som präglar den största delen av området. Det rör sig om moränlera, som är stenfattig och kalkrik och brukar betraktas som landets bästa åkerjord. Fosfathalterna är kraftigt och mycket kraftigt förhöjda. Trakten är oerhört fornlämningsrik med lämningar från i princip alla tidsperioder. Fornlämningsbeståndet utgörs av boplatser, gravar, bytomter, hällbilder, hägnader, fyndsamlingar etc etc. Centralplatsen i Uppåkra är belägen cirka 4 km väster om aktuellt område. I Bjällerups socken finns 17 fasta fornlämningar, 14 övriga kulturhistoriska lämningar och 6 bevakningsobjekt registrerade i fornlämningsregistret (FMIS). I närområdet finns fem registrerade boplatser, fornlämningar med nr 8, 21, 23, 25 och 28. Endast inom fornlämning nr 28 har en arkeologisk utredning genomförts men inget av antikvariskt intresse påträffades. I övrigt finns i närområdet en gravhög, fornlämning nr 3, lösfynd Fig. 3. Lilla Bjällerups bytomt enligt Storskifteskarta från Gård 10 är markerad med en pil. 5

6 Fig. 4. Fornlämningar och aktuella fastigheter inlagda på utdrag ur Fastighetskartan 61D 7iS. Skala 1: och fyndsamling, fornlämning nr 18 respektive nr 9 och en gränsvall, fornlämning nr 33. Byggnation planeras inom Lilla Bjällerups bytomt, fornlämning nr 5. Bytomten är cirka 550x meter stor (Ö-V). Byn är inprickad enligt karta från 1771, Lilla Bjällerups by. Idag är byn bebyggd med fem gårdar. CMB Uppdragsarkeologi genomförde vintern 2017 en avgränsande arkeologisk förundersökning inom aktuella fastigheter som metalldetekterades i stråk. Endast sentida metallföremål samt några enstaka oidentifierbara metallföremål påträffades. Vid sökschaktsgrävningen påträffades 48 anläggningar i form av 21 stolphål, 16 gropar, sex pinnhål, två härdar, en grund, ett dike och ett lager, se fig. 5. Inom fastigheten Lilla Bjällerup 10:4 påträffades 17 anläggningar varav åtta gropar, fem stolphål, två härdar, ett dike och ett lager som kan ha utgjort ett lergolv. Inom fastigheten Lilla Bjällerup 10:5 påträffades 31 anläggningar varav 16 stolphål, åtta gropar, sex pinnhål och en grund. En koncentration av stolphål indikerade att de har ingått i någon typ av huskonstruktion. De påträffade anläggningarna indikerade bebyggelse inom de båda fastigheterna. Utifrån fynden i matjorden och karaktären på påträffade lämningar daterades de preliminärt från medeltiden och framåt. Det kunde inte uteslutas att det även fanns förhistoriska lämningar då anläggningar påträffades under en dryg meter matjord (Hulting Lindgren 2017a). 6

7 Lilla Bjällerup 10:4 Lilla Bjällerup 10:5 Fig. 5. Resultatet av den avgränsande arkeologiska förundersökningsresultatet inlagt på en förenkling av Fastighetskartan. Skala 1:800. 7

8 Cirka 2 km sydöst om Lilla Bjällerups bytomt finns Stora Bjällerups bytomt, fornlämning nr 6. Stora Bjällerups bytomt som delvis är undersökt, är cirka 800x meter stor (NNÖ-SSV). Bytomten är inprickad enligt karta från 1759, Stora Bjällerups by. Idag utgörs kyrkbyn av fem gårdar och ett antal småhus. Vid grävning för VA-ledning inom stora delar av bytomten påträffades ett mäktigt kulturlager samt flera bebyggelselämningar. Cirka en halv kilometer sydväst om Lilla Bjällerups bytomt finns fornlämning nr 13 i Knästorps socken, som utgörs av Väsnums bytomt, cirka 270x100 meter stor (NNÖ-SSV). Den ungefärliga utsträckningen är markerad utifrån 1767 års karta. Under vikingatiden har det skett en betydande folkökning. Mot den bakgrunden har flera nya bebyggelser tillkommit, och man har sannolikt skapat delvis nya former för bebyggelse och odling. Bland annat tycks nyheter beträffande odlingssystem (tresäde) och tekniska förbättringar (hjulplog med vändskiva) ha bildat viktiga förutsättningar för den omfattande bybildning, som av allt att döma har skett inom Skånes slättbygder kring 1000-talet och som på lång sikt har inneburit en genomgripande förändring av kulturlandskapet. Det är möjligt att de flesta av de byar, som vi känner i historisk tid inom Staffanstorps kommunområde, har lokaliserats till sina senare kända bebyggelselägen redan under vikingatid eller under tidig medeltid. En något yngre namntyp, som började användas under vikingatiden och som har brukats vid namnbildning långt in i nyare tid, är de många namnen med efterleden -torp eller under påverkan av riksdansk skrivartradition -(e)rup, till exempel, Bjällerup. Flera av slättbygdens torp namn tillhör de äldre skikten inom denna namntyp. Resultatet av bybildningen blev den landskapsbild, som under århundradena fram till enskiftesperioden skulle prägla Staffanstorpsområdet. Bebyggelsen samlades i ett 30-tal flergårdsbyar med i genomsnitt cirka 9 gårdar i bykärnorna som omgavs av stora, bebyggelsetomma odlingsmarker. Dessa bestod av åker och i de sanka partierna av ängsmark och mossar. Jorden var vanligen indelad i tre vångar med en långtgående ägoblandning och tegindelning. Vid 1500-talets slut fanns det inga självägande bönder i området. Byarna bestod av arrendegårdar, som tillhörde olika jordägare. Under medeltidens lopp hade mycket jord efterhand kommit i olika kyrkliga institutioners ägo i detta område, som låg i omedelbar närhet till det dåtida Danmarks kyrkliga huvudort, Lund. Sålunda ägde Lunds domkyrka och domkapitel flera av bygårdarna i till exempel Stora respektive Lilla Uppåkra, Mossheddinge med flera byar och hade strögårdar i en mängd av områdets byar, i exempelvis Lilla Bjällerup, Knästorp, Kabbarp. Bland jordägande medeltida andliga stiftelser i Lund kan även nämnas Sankt Peders kloster och Lunds hospital, där det senare bland annat ägde hela Stora Mölleberga och halva Lilla Mölleberga. Dalby kloster ägde under senmedeltiden till exempel två gårdar i Esarp och fem i Alberta jämte flera gårdar i Bjällerups socken. Av gårdarna i Esarps socken bildades från cirka 1600 ett privatägt adelssäteri. Redan under medeltiden har det funnits en adlig sätesgård i anslutning till Stora Bjällerups by, Bjällerups gård, som levde kvar som säteri under svensktiden och som ännu kvarstår som herrgård, förmodligen på sin gamla plats ett par hundra meter ifrån byplatsen ( Den fördjupade arkeologiska förundersökningen skulle genomföras med syftet att fördjupa kunskapen om fornlämningen och den hade som mål att klargöra fornlämningarnas omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential. Resultatet från förundersökningen skulle tjäna som fullgott beslutsunderlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet samt som planeringsunderlag för exploatören. 8

9 Totalt planerades 8%, det vill säga cirka 200 m 2, av den totala ytan, cirka m 2 att undersökas. Totalt avbanades 250 m 2 fördelat på åtta schakt. Fyra schakt, A-D, 91 m 2, matjordsavbanades inom Lilla Bjällerup 10:4. Fyra schakt, E-H, 159 m 2, matjordsavbanades inom Lilla Bjällerup 10:5. Schakt A och B, syftade till att undersöka om det fanns konstruktioner samt för att fördjupa kunskapen om anläggningsstruktur och datering. Schakt C, syftade till att undersöka om lagret utgjorde ett lergolv och om så var fallet dess kronologiska komplexitet. Schakt D, syftade till att försöka avgränsa lagret även söderut och västerut. Schakt E och F, syftade till att undersöka om den tidigare påträffade stolphålsraden utgjorde någon form av konstruktion. Schakt G, syftade till att undersöka om anläggningarna var förhistoriska då de påträffades under ett 1,20 meter tjockt matjordslager. Schakt H, syftade till att undersöka en möjlig brunn. Schaktning. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en matjordsavbaning av åtta delytor. Massorna lades runt schakten. Efter avslutad undersökning återställdes schakten. Rensning gjordes för hand. Metalldetektering. Påträffade anläggningar metalldetekterades. Metalldetektorerna om användes var Minelab Explorer SE och Garett Pro-Pointer. Metalldetektorfynd mättes in med RTK-GNSS GPS. Dokumentation. Anläggningar och schakt mättes in med RTK-GNSS GPS. Anläggningar grävdes till hälften och undersökta anläggningar dokumenterades i sektion i skala 1:20 och med digital fotografering. Anläggningslistor upprättades där följande uppgifter dokumenterades; typ, storlek, djup, fyllning, tolkning, kontext, fynd och provtagning. Fotolista fördes. Undersökning av anläggningar. Inom undersökningsområdet beräknades antalet anläggningar att uppgå till cirka st. Totalt påträffades 42 anläggningar. Från resultatet av metalldetekteringen tillsammans med analys av plandokumentationen gjordes ett urval, där anläggningar som ansågs relevanta för undersökningens måluppfyllelse, undersöktes. Totalt undersöktes 29 anläggningar. Prioriterade anläggningar handgrävdes, företrädesvis med spade. Stora anläggningar som brunnen och en grop grävdes med maskin. Prioriterad fyndinsamlingsmetod var, på grund av den leriga jordarten, handplock. Provtagning och analys. Ur undersökta anläggningar tillvaratogs träkol och jordprover och ett urval av dessa vidarebefordrades för vedartsanalys, 14 C-analys respektive pollenanalys. Analyserna förväntades ge svar på dateringar respektive växtmiljö och mänsklig påverkan/odling i undersökningsområdet och dess omedelbara närområde. Urval av prover för analys gjordes efter fältarbetets slut genom en integrerad ritnings- och anläggningsanalys. Anläggningar som var väsentliga för att belysa frågeställningarna och som inte kunde dateras med hjälp av fynd eller typologi daterades med hjälp av 14 C- metoden. På grund av källkritiska problem tillvaratogs företrädesvis träkol för 14 C- analys i samband med utgrävning av anläggningen. Proverna skickades till Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Lunds universitet för analys. Innan 14 C-analysen genomfördes en vedartsanalys av träkolet. Det var av vikt att välja trädart med så låg egenålder som möjligt och trädart lämplig att datera beroende på anläggningstyp. Proverna skickades till MAL, Umeå universitet för analys. Pollenanalysen var ett sätt att få kunskap om delar av bytomtens ekonomiska bas. För pollenanalys tillvaratogs minst en liter jord från berörd anläggning. Provet skickades till MAL, Umeå universitet för analys. 9

10 Fyndhantering. Förväntat fyndmaterial utgjordes främst av keramik, andra förväntade föremålskategorier var animalben och metallföremål. Fynd tillvaratogs vid schaktning och undersökning av anläggningar och lager. Fynden förvarades i fält i zip-plastpåsar som märktes med uppgifter om anläggningstyp, provruta, lager och schakt. Fynd som kunde datera fornlämningen samt fynd relevanta för tolkningen av fornlämningen sparades. Fynd som bedömdes vara från modern tid registrerades men tillvaratas ej. Fyndkategorier separerades. Materialet hanterades och förvarades så att det skyddas från mekanisk och kemisk nedbrytning. Materialet hanterades på vårt kontor i Hög, där det tvättades och torkades långsamt. Under rapportarbetet klassificerades fynden och registrerades i enlighet med vedertagna riktlinjer för fyndhantering. Fynden registrerades i Excel. Fynden förvarades därefter i, enligt LUHM, föreskrivna kartonger till dess att fyndfördelningsbeslut erhållts. Fyra schakt, A-D, grävdes inom fastigheten. Total påträffades 14 anläggningar. Dessa utgjordes av sju gropar, fem stolphål, en härd och ett dike se kartutvik, fig. 15. Nio av anläggningarna undersöktes. Inom delar av fastigheten kunde två matjordslager konstateras, det övre lagret var drygt 0,20 meter tjockt och det undre knappt 0,40 meter tjockt. I schakt A, 30 m 2, påträffades två gropar, ett stolphål och en härd. I härden, A18, påträffades ett flintavslag. I stolphålet, A22, påträffades ett fragment förhistorisk keramik och ett flintavslag. I schakt B, 34,5 m 2, påträffades fyra gropar, fyra stolphål och ett dike. I de undersökta groparna och stolphålen påträffades inga fynd. Ingen konstruktion kunde beläggas. En sektion grävdes i diket och träkol från från fyllningen analyserades med avseende av vedart och 14 C-datering. Träkolet kunde endast artbestämmas till lövträd (Eriksson 2017). Träkolet daterades till 60 f. Kr.-80 e. Kr., det vill säga övergången förromersk järnålder till äldre romersk järnålder. Fig. 6. Fastigheten Lilla Bjällerup 10:4. I förgrunden syns schakt A och B med dumphögar. Foto mot sydväst. 10

11 Fig. 7. Schakt A och B med påträffade anläggningar i skala 1:100. Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Kal. 2σ Anl. Nr Ua ±31 40BC-55AD 60BC-80AD 8 Tabell 1. Resultat av 14 C-analys av träkol från dike 8. 11

12 Vid den avgränsande förundersökningen påträffades ett lager som tolkades kunna utgöra ett lerlager. Vid den fördjupade förundersökningen kunde det konstateras att lagret utgjorde en grop, A71 i schakt C, 14,5 m 2. Fyllningsmaterial bestod av olika lager lera med varierande inslag av humus. Gropen var 4,80x>2,30 meter stor och 0,54-1,90 meter djup. Gropen överlagrade ställvis ett äldre humöst matjordslager. Fyndmaterial som utgjordes av glas, tegel, yngre rödgods och djurben påträffades i gropen. Då fynden bedömdes vara sentida tillvaratogs de ej. I schakt D, 12 m 2, kunde inte heller något lergolvslager konstateras. Under matjordslagret fanns ställvis utsmetade rester från gropen A71 och sentida tegel. 12 Fig. 8. Schakt C och D med påträffade anläggningar i skala 1:100.

13 Fyra schakt, E-H matjordsavbanades inom fastigheten. Totalt påträffades 28 anläggningar bestående av 18 stolphål, sju gropar, två härdar och en brunn, se kartutvik, fig. 15. Totalt undersöktes 21 anläggningar. Inom delar av fastigheten kunde två matjordslager urskiljas. Det övre lagret var mellan 0,30 och 0,60 meter tjockt medan det undre var knappt 0,40 meter tjockt. I schakt E, 37 m 2, påträffades tre stolphål på rad i nord-sydlig riktning. I schakt F, 54 m 2, påträffades 15 stolphål, tre gropar och två härdar. Stolphålen i de båda schakten har tolkats utgöra en treskeppig konstruktion med tillhörande hägn. Vid den tidigare genomförda avgränsande arkeologiska förundersökningen påträffades ytterligare stolphål där minst två stolphål troligtvis kan härnföras till hägnet, se fig. 9 och 11. Fig. 9. Schakt E och F med påträffade anläggningar. Svartfärgade stolphål mellan schakten påträffades vid den tidigare genomförda avgränsande förundersökningen. Skala 1:

14 Hus 1 utgörs av ett tvåskeppigt stolpbyggt långhus i öst-västlig riktning, se fig. 11. Hela huset schaktades inte fram så dess totala utbredning österut har inte kunnat beläggas. Bredden uppgick till 3,70 meter. I den västra gaveln har det funnits ett takbärande bockpar (45, 46). Stolphålen urskiljde sig från de övriga i konstruktionen, då dimensionen på stolparna har varit betydligt större och även djupare satta. Centralt i husets mittaxel kunde två takbärare konstateras (35, 41). Det västligaste av dessa (41) var satt 1,30 meter öster om det takbärande bockparet och det inbördes avståndet mellan de centrala takbärarna var 2,80 meter. Även ytterväggarna har varit takbärande (37, 39-40, 42-44, 47-48), Den norra väggen kan ha förstärkts med en inre stolpe (36). I stolphålet 39 påträffades ett flintavslag, i övrigt påträffades inga fynd i fyllningarna. Träkol från takbäraren 41 vedartbestämdes till ek (Eriksson 2017) och daterades med 14 C-analys till tidig medeltid. Ek är ett lämpligt byggnadstimmer men kan ha en hög egenålder. Det kan dock antas att 14 C-dateringen inte är missvisande eftersom det under loppet av vikingatiden sker en omfattande förändring och diversifiering av byggnadstraditionen. Man fortsätter att använda den treskeppiga takbärande konstruktionen, men parallellt börjar man också att använda sig av en och tvåskeppiga med takbärande konstruktioner, där man har kombinerat bockar med ensamstående stolpar i husets mittlinje (Artursson 2005). Under tidigmedeltid blir tvåskeppiga stolpbyggda långhus ett vanligt inslag inom de skånska bytomterna (Kriig & Thomasson 1999). Till kontexten hus 1 kan troligvis en härd (38) och ett hägn föras (59-61, AFU38, AFU41). Hägnet har slutit an till husets gavel i nordväst. I schakt G, 24 m 2, påträffades tre gropar (29, 30, 33) varav två gropar undersöktes (29, 30). Fig. 10. Foto visar schakt F. Anläggningarna är markerade med blå flukt. Foto mot väster. 14

15 AFU38 AFU41 Fig. 11. Hus 1 är markerat med gröna stolphål, anläggningsnummer och skuggning. Hägnet som tolkats tillhöra huset visas med ljusblå färg, anläggningsnummer och streckad linje. Skala 1:100. Typ: Tvåskeppigt hus Riktning: Ö-V Längd/bredd: >6,0 x 3,7 meter Takkonstruktion: 2 stolphål efter 1 takbärande bockpar (45-46) 2 stolphål efter 2 centrala takbärare i mittaxel (35, 41) 9 stolphål efter ytterväggar Bockbredd: 1,5 meter Avstånd mittstolpar: 2,8 meter Väggkonstruktion: Yttervägg 9 stolphål efter takbärande stolpar (36-37, 39-40, 42-44, 47-48, 72) 1 stolphål möjlig förstärkning (36) Anläggningar: 14 stolphål: 9 vägg, 4 tak, 1 förstärkning Analyser: Vedart träkol: 41 C-prov: 41 Vedartsanalys: Ek Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Kal. 2σ Anl. Nr Ua ± AD-1200AD 1030AD-1220AD 41 Tabell 2. Resultat av 14 C-analys av träkol från stolphål

16 I botten av grop 29 påträffades sentida tegel, fyndet tillvaratogs ej och gropen dokumenterades ej heller i sektion. Fyllningen i grop 30 utgjordes av grå flammig humös sand. Djupet uppgick till 0,22 meter och dimensionen till 1,20x1,10 meter. Inga fynd påträffades i gropen. I schakt H, 44 m 2, påträffades en brunn (26) och en grop (27), se fig. 13. Brunnen undersöktes till hälften med maskin, se fig. 14. Brunnen var 2,60x2,40 meter stor och 1,50 meter djup. Brunnskaret var stensatt och överlagrades av fyra olika igenfyllnadslager, totalt cirka 0,60 meter. Det översta lagret, direkt under matjorden, utgjordes av fyllnadsmassor innehållande humös ler, porslin tegel, sten och djurben. Detta lager följdes av tre humösa lerlager med inslag av sten. Själva brunnskaret var klätt med klumpsten och fyllningen utgjordes av grå humös lera och sten. Under lerlagret fanns ett urlakningslager bestående av beigegrå lera och stenpackning. Fig. 12. Schakt G med påträffade anläggningar i skala 1:

17 Träkol från lager 5 skickades för vedartsanalys, tyvärr var fragmentet oidentifierbart (Eriksson 2017). Träkolet daterades med 14 C-analys till senmedeltid. Det var först efter resultatet från dateringen som det ansågs vara motiverat att ett jordprov skickades för pollenanalys. I jordprovet förekom onormalt mycket tjockskaligt pollen, troligtvis var detta pollen överrepresenterat på grund av bättre bevaringsgrad än tunnskaliga pollenkorn. Förekomsten av pollen från åkerogräs var riklig. Pollen från gräs och starr indikerade på en öppen vegetationstyp, ängsmark, i brunnens närhet. Pollen från både korn och vete fanns i provet vilket visade att även åkermark förekom i brunnens omedelbara närhet. Pollen från tall, björk och al bildade skogsvegetationen i närområdet. Även ädellövträd som lind och alm var representerade. Andelen pollen från hassel var högt vilket tydde på att hasselsnår förekom i området (Wallin 2018). Fig. 13. Schakt H med påträffade anläggningar i skala 1:

18 I brunnen påträffades taktegel och keramik bestående av fragment av ett fat, en skål, en hank till en kanna och två kärl. Fatet (F1) och skålen (F2) har vit och grön engobe och dateras till historisk tid. Det gör även ett av kärlfragmenten (F6) som har glasyr på både in och utsida. Hanken (F3) till kannan kan möjligtvis dateras till senmedeltid. Likaså kan ett fragment av ett kärl (F4) som glaserats endast på insidan. Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Kal. 2σ Anl. Nr Ua ± AD-1640AD 1470AD-1650AD 26 Tabell 3. Resultat av 14 C-analys av träkol från brunn 26. Fig. 14. Renritning av den utgrävda brunnen 26 i skala 1:20. 18

19 Den fördjupade arkeologiska förundersökningen syftade till att fördjupa kunskapen om fornlämningen och den hade som mål att klargöra fornlämningarnas omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential. Syftet var också att ta fram ett beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning. Undersökningens mål bedöms ha uppfyllts. Inom Lilla Bjällerup 10:4 kunde det konstateras att fornlämningens omfattning berörde främst den norra halvan av fastigheten. Det konstaterades aktiviteter redan under förhistorisk tid, vid övergången förromersk järnålder och äldre romersk järnålder. Någon bebyggelse påträffades inte men lämningarna indikerade att det funnits boplatsaktiviteter på platsen. Påträffade lämningar visar även spår och störningar efter den historiska bebyggelsen i form av rivningsmaterial från den historiska bebyggelsen, troligtvis gård nr 13. Inom fastigheten Lilla Bjällerup 10:5 påträffades lämningar inom hela fastigheten. Störningar fanns dock inom den norra och centrala delen av fastigheten på grund av nedgrävning av kabel. Det kunde konstateras en tidigmedeltida etablering i form av bebyggelse med tillhörande härd och hägn inom fastigheten. Senmedeltida lämningar i form av en brunn påträffades också och pollenanalys från brunnskaret genererade kunskap beträffande vegetationen i området. Ökningen av kunskapspotentialen vid ytterligare undersökningar inom fastigheterna bedöms vara begränsad. Ytterligare ytor som skulle kunna undersökas vid exploateringen bedöms bli små och av titthålskaraktär och därmed ge ett begränsat kunskapsutbyte. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas i samband med aktuella exploateringar. Dock bedöms fornlämningen som helhet ha en god kunskapspotential och vara av stort intresse för kunskapsuppbyggandet om de skånska bytomterna. Vid undersökningar inom Igelösa och Stångby bytomter i Lunds kommun har det, liksom i Lilla Bjällerup, påträffats boplatslämningar från äldre järnålder. Inom dessa bytomter kan en mer permanent etablering beläggas redan under vikingatiden. Omfattande vikingatida bebyggelse har påträffats i Stångby bytomt och en vikingatida myntskatt har påträffats inom Igelösa bytomt (Hulting Lindgren 2017b, Hulting Lindgren 2018). Bytomtsundersökningar, även de med begränsas omfattning, genererar kunskap kring byarnas tidigaste etablering och organisation från yngre järnålder fram till historisk tid. Hög den 28 februari 2018 Caroline Hulting Lindgren 19

20 Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan Lantmäteriet Enskifteskarta 1804 Fastighetskartan 61D 7iS Generalstabskarta 1865 Häradskarta Storskifteskarta 1771 Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta Jordartskartan Artursson, M Böndernas hus. Järnålder vid Öresund. Band 1. Red. Carlie, A. UV Syd. Lund. Eriksson, S Utplock och identifikation av material för 14 C-analys. Raä 5:1, Bjällerup sn., Skåne. Miljöarkeologiska laboratoriet. Umeå universitet. Rapport nr Hulting Lindgren, C. 2017a. Arkeologisk förundersökning Lilla Bjällerup 10:3, fornlämning nr 5:1. Lilla Bjällerups bytomt. Bjällerups socken, Staffanstorps kommun i Skåne. CMB Uppdragarkeologi AB, Rapport 2017:4. Hög. Hulting Lindgren, C. 2017b. Arkeologisk undersökning Tre bytomter och en förhistorisk boplats i Igelösa och Odarslövs socknar. Lunds kommun i Skåne. CMB Uppdragarkeologi AB, Rapport 2017:7. Hög. Hulting Lindgren, C Schaktningsövervakning och arkeologisk undersökning En vikingatida byetablering. Stångby socken, Lunds kommun i Skåne. CMB Uppdragarkeologi AB, Rapport 2018:3. Hög. Kriig, S. & Thomasson, J Vikingatida och medeltida gårdslämningar i Säby. En arkeologisk slutundersökning inför byggandet av Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 1999:4. Lund. Wallin, J-E Resultat av pollenanalys, från ett jordprov, Lilla Bjällerup, Skåne. Brunn A26. Bjällerup 1:5. Miljöarkeologiska laboratoriet. Umeå universitet. Rapport nr www samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskapsvard/kulturmiljoprogram/ oversiktliga-kommunbeskrivningar/pages/ Staffanstorp.aspx Fyndnr. Anl. nr. Schakt Sakord Typ Material Del Fragment Vikt g Datering Beskrivning 1 26 H Fat Yngre rödgods Keramik Botten Vit engobe, grön glasyr 2 26 H Skål Yngre rödgods Keramik Mynning Vit engobe, grön glasyr 3 26 H Kanna Yngre rödgods Keramik Hank Glasyr insida hank 4 26 H Kärl Yngre rödgods Keramik Glasyr insida 5 26 H Taktegel Tegel H Kärl Yngre rödgods Keramik Buk Dekor, glasyr insida och utsida 7 18 A Flintavslag Flinta F Flintavslag Flinta A Kärl Keramik 1 9 Förhistorisk A Flintavslag Flinta

21 A.nr. Schakt Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd 14Cdatering Vedart Anmärkning 8 B Dike >3,60x>1,20 0,28 Lera grusig, humös, gråbrun, träkol, flinta 1991 BP Lövträd 9 B Stolphål 0,24x0,20 10 B Stolphål 0,46x0,34 0,16 Lera sandig, humös, mörkgrå, bränd lera, träkol, inslag av beige lera 11 B Stolphål 0,40x0,38 0,22 Lera sandig, humös, brungrå, bränd lera 13 B Stolphål 0,24x0,20 0,10 Lera sandig, humös, mörkgrå, träkol 14 B Grop 0,58x0,50 15 B Grop 0,70x0,35 0,30 Lera sandig, humös, grå, träkol 16 B Grop >0,62x0,45 17 B Grop >0,54x0,42 0,26 Lera grusig, humös, grå, lerblandad 18 A Härd 1,20x>1,00 0,18 Lera, sandig, humös, mörkgrå, skörbränd sten, F7 sten, träkol, sot 19 A Grop >1,20x0,97 22 A Stolphål 0,56x0,39 0,26 Lera grusig, humös, ljusgrå-gråbrun F9-10 Stolpfärgning 24 A Grop 0,68x0,34 26 H Brunn 2,60x2,40 1,50 F BP Oidentifierbart 27 H Grop >1,20x0,55 29 G Grop >1,60x1,40 Tegel 30 G Grop 1,20x1,10 0,22 Sand, grå, flammig inslag av alv 33 G Grop 0,66x0,64 35 F Stolphål 0,34x0,30 0,18 Lera, humös, grå, träkol Tak hus 1 36 F Stolphål 0,33x0,30 0,09 Lera, humös, grå Förstärkning vägg hus 1 37 F Stolphål 0,30x0,26 0,12 Lera, humös, grå, träkol Vägg hus 1 38 F Härd 1,80x1,00 Hus 1 39 F Stolphål 0,38x0,36 0,24 Lera sandig, humös, mörk brungrå F8 Vägg hus 1 40 F Stolphål 0,22x0,20 0,24 Lera sandig, humös, grå Stenskott 41 F Stolphål 0,28x0,28 0,20 Lera, humös, grå, träkol 897 BP Ek Tak hus 1 42 F Stolphål 0,28x0,23 0,08 Lera, humös, grå Vägg hus 1 43 F Stolphål 0,26x0,25 0,12 Lera sandig, humös, grå Vägg hus 1 44 F Stolphål 0,40x0,32 0,18 Lera, sandig, humös, grå, träkol Gavel hus 1 45 F Stolphål 0,46x0,40 0,46 Lera sandig, humös, grå, träkol Tak hus 1 46 F Stolphål 0,40x0,39 0,38 Lera sandig, humös, grå Tak hus 1 47 F Stolphål 0,37x0,30 0,14 Lera sandig, humös, grå Vägg hus 1 48 F Stolphål 0,37x0,29 0,20 Lera sandig, humös, grå, djurben Gavel hus 1 50 F Stolphål 0,30x0,24 0,22 Lera sandig, humös, brungrå 51 F Grop 1,8x0,50 52 F Grop >0,90x0,62 53 F Grop 0,74x0,64 54 F Härd 1,10x0,66 59 E Stolphål 0,30x0,27 0,16 Lera, humös, gråbrun, träkol, inslag av gråvit Hägn hus 1 lera 60 E Stolphål 0,30x0,26 0,08 Lera, humös, grå, träkol Hägn hus 1 61 E Stolphål 0,26x0,24 0,08 Lera, humös, grå Hägn hus 1 71 C Grop 4,80x>2,30 0,54-1,90 1.Lera gul, tegel, bränd lera, sten, djurben, glas 2.Sand, lerig, humös, mörkgrå, gula lerfläckar, yngre rödgods 3.Lera gul uppblandad med lerig humös sand, mörkgrå 4.Äldre matjordslager-grå till mörkgrå humös lerig sand 72 F Stolphål 0,34x0,33 0,20 Lera sandig, humös, grå Vägg hus 1 AFU38 S7 AFU Stolphål 0,35x0,35 Lera, humös, grå Hägn hus 1 AFU41 S7 AFU Stolphål 0,50x0,45 Lera, humös, grå Hägn hus 1 21

22 Länsstyrelsens diarienummer: Eget diarienummer: Trakt/kvarter/fastighet: Lilla Bjällerup 10:4 Lilla Bjällerup 10:5 Socken eller stad/sn-nummer: Bjällerup/1187 Kommun: Staffanstorp Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: Bjällerup 5:1/Bytomt Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Henrik Widestadh Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: Bo Bondesson Hvid Fastighetskartans blad: 61D 7iS Koordinater: E , N Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: Arkeolog: 39 timmar Maskin: 16 timmar Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: 250 m 2 Schaktmeter: - Summa faktisk: Summa beräknad: SEK SEK 22 Fyndmaterial, förvaring m.m.: Luhm-nr: Analyser: Arkivmaterial, förvaring: Ritningar, dokumentation: Ärendehandlingar: Rapportbilagor: Fynd förvaras i kallförråd hos CMB Uppdragsarkeologi AB i väntan på fyndfördelningsbeslut. Vedartsanalys 14 C-analys Pollenanalys CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Överföres efterhand till ATA CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Vedartsanalys 14 C-analys Pollenanalys

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 Bilaga 4 Fig. 15. Schakt och påträffade anläggningar i skala 1:400.