Samtal om religionsteologi

Samtal om religionsteologi Red: Kajsa Ahistrand och Håkan Sandvik Catarina Agrell, PayandéAhlbäck, Kajsa Ahistrand, Axel-Ivar Berglund, Erik Berglund, Kerstin Billinger, Dag Bjärnhall, Peter Bexell, Ake Bonniei~ Helena Egnell, Håkan Eilert, Mats Ekström, Kaj Engelhart, LarsOlov Erikssor Anders Fogelquist, Maria Hammarströrn, Olle Kristenson, Harry Månsus, JanOlof Nordström, Lena Petersson, Monika Regnfors Sjörén, Dorothea Rosenblad, Ulf Sjögren, Krister Stendahi, Jesper Svartvik, Lars Thunberg 7 ~ Svenska kyrkans forskningsråd

TRO & TANKE Svenska kyrkan 751 70 Uppsala Innehåll Tel: 018-16 9667 Pax: 018-169709 e-postadress: evah. ignestarn@svenskakyrkan.se Förord 7 Prenurnerationspris för 2001: 600 kr Inledning 9 Enstaka volymer i serien: 50~200 kr + frakt Tio utgångspunkter för religionsteologisk reflektion och pastoralt handlande Tio utgångspunkter för rel.igionsteologisk reflektion och pastoralt handlande 15 Svenska kyrkans forskningsråd började sin verksamhet 1989. Det har till uppgift Kommentarer till dokumentet 10 punkter att främja vetenskaplig forskning inom det teologiska forskningsområdet och Kommentatorer 22 inom andra områden som är väsentliga för kyrkan genom att Kristus mänsklighet sanning kyrka inventera behov av forskning Av Peter BexeU 23 initiera och prioritera forskningsprojekt fördela anslag till forskningsprojekt Alla olika alla lika? 28 informera om forskning och forskningsresultat. Av Maria Hammars tröm Möjligheterna att dela ut anslag är relativt begränsade och den ojämförligt Anden bakom religionerna 31 största delen av arbetet är knuten till forskningsavdelningen, som är belägen i Av Kaj Engelhart Uppsala. Den har akademisk forskningskompetens inom de flesta av de religions vetenskapliga omr~clena. Mångfald berikar och fördjupar tron 34 Av Catarina Agrell Reflektioner 36 Av LarsO lov Eriksson Religionsteologiska erfarenheter från Backabranden 38 Av Ulf Sjögren Vår erfarenhet är också giltig 40 Av Helene Egnell Ett gensvar 43 -. 2001, Svenska kyrkans forskningsrad och författarna Av Harry Månsus Omslagsfoto: Evah Ignestam och Gun Lindberg, Uppsala... Bredvidlasningsmaterial, a~ missionarsgruppen Sättning: Uppsala universitet, Tryck & Mediet, Grafiska redaktionen Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2001 Några tankar om religionsteologi utifrån ett latinamerikanskt och ISSN 1101-7937 L befrielseteologiskt perspektiv 47

Tio utgångspunkter för religionsteologisk reflektion och pastoralt handlande INLEDNING 1 de flesta kyrkor idag ställs frågan om hur kristna ska uppfatta andra religi oner och förhålla sig till människor av annan tro. Den ambition som fanns vid förra sekelskiftet, världen kristnad i vår generation, har förbytts i in sikten om att världens religioner är livskraftiga. 1 vårt land visar sig föränd ringar i det att religioner, som för femtio år sedan betecknades som främ mande och fanns på avlägsna platser, idag finns mitt ibland oss. För Svenska kyrkans del innebär detta också en reflektion över hur vi som ma joritetsreligion ska kunna lyssna till och respektera andras röster om Gud. 1 den teologiska reflektionen sker en ständig utveckling. Genom naturve tenskap och genom samhälls- och beteendevetenskaper får vi nya insikter i hur världen och människorna fungerar. Vi lär av andra kristna traditioner hur de har behandlat frågor som är nya för oss. Kunskaper om religiöst liv och religiösa urkunder från andra religioner ställer kristna inför frågeställ ningar som i ringa utsträckning har uppmärksammats i kristen, teologisk reflektion. Den som har fått lära sig att kristen tro är enda vägen till Gud, blir omtumlad när hon/han möter fromma och helgade muslimer eller hin duer i vilka det går att känna igen mycket av den egna troserfarenhet~n~~5~ f 0, Herren ar_pa denna plats, och jag visste det inte! (1 Mos. 28:16). Om nu judar, muslimer, hinduer och troende från många andra traditioner finner Gud genom sina religioner, vad händer då med den kristna trons trosan språk? Om människor kan nå gudsgemenskap utan att gå genom Jesus, vad blir det dålcvar av den kristna trons anspråk på att se Jesus som den enda vägen till Fadern (Jh. 14:6) och missionsbefallningens uppdrag att göra alla folk till lärjungar (Mt.28:19)? Lika fel som det vore att förneka exklusivi tetsanspråket i flera av de nytestamentliga skrifterna, lika fel är det att redu cera den kristna trons förhållningssätt till andra religioner till några få, iso lerade bibelord. På engelska säger man ibland att the Great Commission ( missionsbefallningen ; Mt. 28:18 20) måste förstås i sammanhanget av the Great Commandment ( det dubbla kärleksbudet ; Mt. 22:36 40). Det finns mer att upptäcka både i de bibliska skrifterna och i kyrkans tradi tion, när det gäller den kristna trons förhållande till andra religioner. Den teologiska reflektionen över religionerna behöver bygga på såväl erfarenhe ter som studium av bibeln och kyrkans tradition. Möten med troende från TRO & TANKE 2001:3 15

andra religioner kan leda till fördjupade insikter också i den egna tron. 1 ärliga möten växer respekten och eftertanken om hur vi som kristna tänker och talar om andra religioner. De tio utgångspunkter för religionsteologisk reflektion som vi här pre senterar, har formulerats av en arbetsgrupp som bestått av personer i Svenska kyrkan. Sigtunastiftelsen har tagit initiativ till detta pilotprojekt, som vill pröva och se om vi kan formulera tankar om kyrkan i den religiösa rnångfalden -~ tankar som Svenska kyrkans folk kan känna igen sig i och som kan ligga till grund för fortsatt ekumenisk reflektion. Det handlar här varken om generella regler för religiös samexistens i det sekulära samhället eller försök att formulera en överreligiös ~ hållning som alla religioner skulle kunna instämma i. 1 vårt arbete har vi använt ekumeniska dokument från exempelvis Kyrkornas världsråd och den asiatiska, katolska biskops konferensen. En viktig utgångspunkt för den kristna församlingens teologiska bearbet ning är termerna religioner och religiösa traditioner. 1 texten används dessa synonymt. Beteckningen religiös tradition markerar att religionerna inte är monolitiska storheter, utan att varje religion rymmer en mångfald av traditioner och att dessa traditioner inte är statiska. Vår uppgift_innehåller två utgångspunkter, en teologisk och en samhälle hg, och kan formuleras på följande sätt: Hur kan vi vara trogna mot den väg till Gud som vi funnit genom Kristus i kyrkans gemenskap, och samtidigt ta p~allvarde insikter vi vunnit i möten med människor som följer andra yägar till Gud? Hur ska vi som kristna förhålla oss i ett samhälle där rasism, främhingsfientlighet och fördomar mot andra religioner är på frammarsch? Hur behandlar vi sådant i vår tradition som kan användas på ett rasistiskt eller diskriminerande sätt? Vad i vår tradition kan bidra till att bygga det samhälle som vi ber om, med rättvisa och trygghet för alla? Vi har hört aposteln Paulus uppmaning att hålla fred med alla människor (Rom. 12:18) och vi tror att detta idag bland annat har att göra med hur vi bemöter troende från andra religioner. 1. GUD ÄR LIKA GENERÖS 1 FRÄLSNINGEN SOM 1 SKAPELSEN 1 naturen och i mänsklighetens kulturer ser vimångfaldens rikedom. Den Gud vi möter i skapelsen är generös och låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga (Mt. 5:45). Vi tror att Gud vill mångfalden och vi lovsjunger: Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla (Ps. 104:24). Den Gud som skapar mångfalden är samma Gud som vi lärt känna som F~rnfoiaJ~Tb skapelsen ~ oss därf~r mot en khuven gudsbild~ däi Gud framstår odoch~g~perös i ~kapelsen, men begränsande i frälsningen. 16 TRO & TANKE 2001:3

2 JESUS KRISTUS VISAR GUDS ANSIKTE OCH OPPNAR VAGEN TILL GUD Med den kiistna gemenskapen bekanner vi att vi har sett Guds harlighet lysa fiam i Jesus Kristus (Hebr 13) 1 jesus har vi funnit vagen till Gud och vill visa andra pa denna vag 1 lovsang, tillbedjan och vittnesboid talar vi om jesus som den som visar vem Gud ar Men dessa starka uttryck for vad vi positivt kan saga om Guds uppenbarelse i Jesus Kristus, far inte vandas till sin negativa motsats. Vi kan säga att Jesus är vägen till Gud vi kan inte utesluta att Gud har andra vägar. Våra möten med människor från andra religioner låter oss ana att Gud är närvarande också i deras traditioner. Uppfattningen att det inte är någon mening med att vara kristen om man kan nå evigt liv utan att bekänna sig till Kristus, är en begränsad syn på vad det är att leva som kristen. 1 evangelierna möter vi Jesus som umgås med manniskor i olika situationer: han botar, undervisar och lyssnar, men han kallar inte alla människor som han möter att följa honom som lär jungar. Hos evangelisten Matteus innebär missionsbefallningen att göra alla folk till lärjungar och att utvidga inbjudan till lärjungaskap till ickejudar, men det betyder inte självklart att varje enskild människa ska bli Jesu lärjunge. Det är en ofattbar nåd att få umgås med Gud genom Jesus, möta Kristus i sakramenten, dela hans uppdrag att ge liv i världen och räknas till de människor som han kallar sina vänner. Inbjudan står öppen för alla, men d~t är inte säkert att det är Guds avsikt med varje människa att hon ska bli kristen. 3. ANDENS FRUKTER MOGNAR OCKSÅ UTANFÖR KYRKAN Där barmhärtighet och kärlek finns, där är Gud, sjunger vi med en av kyrkans hymner. Där kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, tro fasthet, ödmjukhet och självbehärskning möter, där bor Guds Ande (Gal. 5:22f). Dessa Andens frukter tror vi oss känna igen också i gemenskaper som inte är kristna. Sådana gemenskaper finns inom de olika religiösa tradi tionerna och i sammanhang som inte bär några religiösa förtecken. Efter ~om vi känner trädet på dess frukt, och vi ser goda frukter i andra religioner, kan vi av aet också dra slutsatsen att själva trädet är gott (jfr. Matt. 12:33). 4. IGENKÄNNANDE OCH OLIKHET ÄR FÖRUTSÄTTNINGAR FOR VANSKAP 1 mötet med andra religiösa traditioner utmanas vi-att reflektera över att människor lever, tänker och tror på olika sätt. En del känner vi igen: böner från andra traditioner som vi kan stämma in i, mystikers erfarenheter som TRO & TANKE 2001:3 17

liknar de kristna mystikernas, andra religioners heliga texter som återger liknande erfarenheter som våra egna texter rymmer, etiska förhållningssätt som vi bejakar. Insikten att vi har mycket gemensamt är en viktig utgångs punkt för viljan till vänskap. Ju närmare vi kommer varandra, desto tydli gare blir det att vi också är olika. Jippskattningen av att andra har~gpt som vi inte känner igen hos oss själva är grundläggande för ett fruktbart möte mellan representanter för olika religiösa traditioner. Genom att se och acceptera att vi är olika, visar vi respekt för de religiösa traditionemas egen art, både vår egen och andra. Olikheterna behöver inte hota vänskapen, utan kan berika den. 5. FÖR All VÄRNA SKAPELSEN OCH MÄNNISKANS VARDIGHET MÅSTE VI SÖKA SAMARBETE MED MANNISKOR 1 OLIKA RELIGIONER Vi behöver lära av varandra och samarbeta för att på bästa sätt kunna för svara människors värdighet och ta ansvar för skapelsen. Dessa uppgifter är inte något perifert, utan tillhör det kristna livets centrum. 6. KYRKAN KAN INTE VITTNA OM NÅGON ANNAN FRÄLSARE ÄN JESUS KRISTUS, SAMTIDIGT SOM VI INTE KAN SATTA GRANSER FOR GUDS FRÄLSANDE KRAFT Den spänning som denna sats ger uttryck för är utmärkande för en nutida kristen syn på andra religioner. Satsen formulerades först vid Världsmis sionskonferensen i San Antonio, Texas (1989), och upprepades vid den nästföljande Världsmissionskonferensen i Salvador, Bahia (1996). Den har alltså bred ekumenisk förankring. 7. MISSION STAVAS DIALOG Gud sänder Kyrkan i världen för att verka för fred, upprättelse och befrielse, ff5r att hjälpa människor att finna vägen till Gud och för att hela skapelsen. Vi är medvetna om att kyrkans mission många gånger skadat människor och kulturer. Vi tar avstånd från varje form av mission som innebär att med hot, maktmedel, övertalning eller materiella förmåner försöka förmå någon att bli kristen. Sådana metoder är inte förenliga med vår tro på Gud, som givit människan frihet och värdighet. ~r vi här använder ordet_dialog avses ett förhållningssätt med ömsesidighet: lyssnande, lärande och respekt för andra människor i allt vad vi företar oss. 18 TRO & TANKE 20013

Kyrkans mission ar att vittna om Guds karlek till varlden uppenbarad i Jesus Kristus och att gestalta vittnesbordet pa ett sadant satt att det blir upprattande, befriande och livsbeframjande 8 ANDRA RELIGIONER AR BONINGAR FOR DEN HELIGA ANDEN, MEN ALLA UTTRYCK FOR RELIGION AR INTE LIKVARDIGA, DET FINNS LIVSFIENTLIG RELIGIOSITET BÅDE 1 OCH UTANFOR KYRKAN Nar vi narmar oss religiosa traditioner, gor vi det aldrig forutsattningslost Om utgångspunkten är att andra religioner är boningar för den heliga Anden, bemöter vi sannolikt dess företrädare på ett annat sätt än om vi tänker på religionerna som något fientligt. Vi kan då också söka det goda i andra tradi tioner än vår egen. Att erkänna att kyrkan inte kan göra anspråk på att ensam vara platsen för den heliga Anden, är inte detsamma som relativism där all religiositet uppfattas som lika bra. Religion kan ta sig förtryckande uttryck. Vi kan därför inte acceptera allt, bara för att det har religiösa förtecken. 9. VÅRA FIENDER ÄR ALLT SOM FÖRNEDRAR MÄNNISKOR OCH BRYTER NER SKAPELSEN Det är viktigt att vi inte förlorar vår kallelse att vara en kämpande kyrka, men det är inte andra religioner som vi ska bekämpa, utan de falska gudar som finns ibland oss och som förtär våra liv och våra själar. Vi kämpar tillsammans med alla människor av god vilja mot globala system som alstrar fattigdom, mot rasism som värderar människor efter hudfärg, mot våld mel lan människor och våld mot naturen, mot förtryck och utnyttjande, i syn nerhet av flickor och kvinnor, mot andlig utarmning där ägandet ses som livets mening. Mammon är den avgud som Jesus själv nämner. Vi behöver vara öppna för andras insikter för att bättre förstå hur vi ska kunna arbeta för Guds rike. 10. VI VÄLSIGNAR GÄRNA OCH TAR MED GLÄDJE EMOT VALSIGNELSE Vi kan utan rädsla välsigna det som är livsbefrämjande och bejaka den bön som andra bär fram. När människor kommer till kyrkan och ber om Guds välsignelse, behöver vi inte fråga om religiös tillhörighet utan ger vidare den välsignelse som vi själva fått ta emot. När någon från en annan tradition vill välsigna, tar vi med tacksamhet emot den välsignelse som kommer från alla goda gåvors Givare. TRO&TANKE2001:3 19