Nedskräpningsärenden - Handläggningsrutin Vad är nedskräpning? Av motiven till 29 kap. 7 MB och 15 kap. 30 MB (prop. 1997/98:45 del 2 s. 200 f) framgår att med skräp avses bl.a. plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. I definitionen plåt ingår t.ex. ett bilvrak. Något krav att skräpet skall vålla otrevnad eller skada föreligger dock inte. Lagrum Enligt 15 kap. 30 Miljöbalken (1998:808), MB, får ingen skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Av 29 kap. 7 MB Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. För att kunna döma någon för nedskräpning eller förelägga t.ex. en fastighetsägare att forsla bort exempelvis ett fordonsvrak krävs alltså att upplägget anses utgöra nedskräpning samt att det hela skett på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. För tomtmark PBL 3 kapitlet 17 tillämpligt och enligt denna ska fastighetsägaren hålla tomten i vårdat skick. Enligt PBL ska fastighetsägaren även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet. Från den 2 maj 2011 gäller PBL (2010:900), 8 kap: 15 En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. 16 Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 4, Om andra platser utomhus än som avses i 2 där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter Väghållaren är enligt väglagen skyldig att städa inom vägområde, vilket utgör vägen samt yttre gräns för vägdike.
Rutin Denna rutin förutsätter att man har klargjort rollerna inom kommunen och att 4 lag om gaturenhållning och skyltning tillämpas, dvs kommunen har ett renhållningsansvar även utanför detaljplanelagt område. Det är också lämpligt att ha förankrat dessa rutiner hos polisen, detta gäller främst huruvida de anser att skräpet kan städas upp eller om de ska ut på plats. Dessa rutiner kan användas vid normal nedskräpning alltså inte om man bedömer att det är miljöbrott och föranlett föroreningar av mark eller vatten eller dylikt. I sådana fall bör miljöpolis kontaktas och anmälan skickas till Åklagarmyndigheten i Göteborg.. 1. Klagomål/ kännedom om nedskräpning. Ta reda på: - typ av avfall/skräp och om det är miljöfarligt - plats ( fastighetsbeteckning, vägbeskrivning) - vet den klagande hur länge skräpet legat där. - klagandens namn, telefonnummer för ev kompletterande uppgifter. 2. Registrering av ärendet. 3. Inspektion på plats. - fotografera - dokumentera skriftligt (vad består nedskräpningen av) - leta efter namnuppgifter (sluta inte leta efter endast ett fynd) - markera på karta 4. Hittas namnuppgifter görs en polisanmälan. Förslag till skrivelse finns i bilaga. Anser vi att anmälan ska leda någon vart bör vi göra utredningsarbetet, trots att platsen för nedskräpningen är att anse som en brottsplats. 5. Ärendet vidarebefordras till tekniska/renhållningen för uppstädning. Är det inom vägområde är det väghållaren ansvar att städa upp. 6. Om nedskräparen blir fälld eller erkänner, kan kommunen/ väghållaren begära ersättning för städningen. 7. Ärendet avslutas.
Domar Regeringsrätten har i ett avgörande, RÅ 1993 ref 41, uttalat att en förutsättning för tillämpning av bestämmelserna om nedskräpning är att det rör sig om föremål som en enskild slängt ifrån sig eller lämnat kvar i naturen eller som dumpats eller kvarlämnats i anslutning till ett arbetsföretag samt att föremålet måste vara synligt och kunna bedömas som värdelöst. I en dom från Svea hovrätt den 9 oktober 2001, mål nr B 5546-00, uttalades bl.a. att det - för straffbar nedskräpning - borde fordras att föremålet framstår som främmande på ett negativt och påtagligt sätt för den miljö där det finns. Nedan gås relevant praxis igenom, både från de allmänna domstolarna samt miljödomstolarna. SITUATIONER SOM BEDÖMTS UTGÖRA NEDSKRÄPNING I en dom från Östersunds tingsrätt den 19 september 2000, mål nr B 632-00, dömdes en man till dagsböter för nedskräpning. Han hade vid en skogsväg lämnat bl.a. plastemballage och diverse rester efter renovering i sitt hus. En man förelades i en dom från Miljööverdomstolen den 13 april 2007, mål nr M 4481-06, att vid vite om 5 000 kr bortforsla ett bilvrak på sin fastighet. Vraket ansågs vanprydande för närboende och passerande personer och uppställningen av fordonet utgjorde nedskräpning. Att fordonet i viss mån användes av en privatperson för att träna svetsning ändrade ej bedömningen. I en dom från Göta hovrätt den 17 februari 2005, mål nr B 1577-04, dömde ett par för nedskräpning till 30 dagsböter vardera. De hade rest 2,5 mil i tron att det var öppet och lade därför skräpet utanför återvinningsstationens grindar. Att de hade blivit vilseledda om öppettiderna på grund av felaktig skyltning var ingen ursäkt och gärningen bedömdes inte som ringa. Ett liknande fall är en dom från Sundsvalls tingsrätt den 22 september 2009, mål nr B 1772-09, där en person dömdes för nedskräpning till 30 dagsböter. Han hade lämnat en kasserad sängbotten på en kaj, då sopstationen varit stängd. Att kasta en glasflaska på en gata så att den krossades har ansetts utgöra nedskräpning, se Göta hovrätt den 19 oktober 2001, mål nr B 682-01. Ett liknande mål är Örebro tingsrätt den 23 november 2005, mål nr B 766-05. I en dom från Högsta domstolen, NJA 1986 s 546, dömdes en ordförande i sameby för nedskräpning i naturen till dagsböter. I samband med utfordring av renar spreds hö fläck vis ut inom ett större område och kvarlämnades vid uppbrott. Höet var vanprydande och medförde rent utseendemässigt otrevnad för allmänheten och gärningen ansågs ej ringa. Att höet senare förmultnade ändrade inte bedömningen. Ytterligare en liknande situation som bedömdes utgöra nedskräpning är en dom från Sundsvalls tingsrätt den 4 februari 2003, mål nr B 830-02. En man som skräpat ned på annans mark dömdes för nedskräpning till 30 dagsböter. Mannen hade tömt en släpkärra med löv vid en vändplats på en skogsväg.
SITUATIONER SOM INTE BEDÖMTS UTGÖRA NEDSKRÄPNING I en dom från Svea hovrätt den 9 oktober 2001, mål nr B 5546-00, dömdes en man för brott mot föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap 30 MB till dagsböter, då han förankrat sitt fartyg inom ett naturreservat mer än två dagar. Åtal för nedskräpning ogillades då det ej var styrkt att fartyget, som var rostigt med krossade rutor och en del klotter, var övergivet. Fartyget låg ordentligt förtöjt vid strand, delvis på land. I samband med bogsering av ett fartyg drev fartyget iväg och strandade inom ett naturreservat. Fartygsägaren förelades vid vite av 50 000 kr att bogsera bort fartyget då det utgjorde ett skräpigt och förfulande inslag i en känslig miljö. Då förtöjningen inte kunde anses utgöra nedskräpning saknades fog för föreläggandet och det upphävdes, se Miljödomstolen i Vänersborg den 11 augusti 2009, mål nr M 2156-08. I en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 22 december 2009, mål nr B 2753-08, lade en person, i samband med anläggandet av en väg, upp och använde fyllnadsmassor som innehöll bland annat betong, kabel, plast och asfaltsrester. Åtal avseende nedskräpning ogillades då uppläggningen av kabel- och plastrester, även om den under en kortare tid varit vanprydande, inte kunde bedömas som nedskräpning. Den tilltalade dömdes dock för otillåten miljöverksamhet till 30 dagsböter. I ett mål hade två män tippat rivningsmassor på en vändplan vid en skogsväg tillhörande en av männen. Avsikten var att använda materialet för att vid uppkommande behov förbättra skogsvägen. Mot bakgrund därav bedömdes åtgärden inte som nedskräpning oavsett om upplaget i viss mån varit vanprydande, se Hovrätten över Skåne och Blekinge den 7 januari 2003, mål nr B 827-02. SLUTSATS Precis som lagtexten i 15 kap. 30 MB och 29 kap. 7 MB framhäver gäller förbudet mot nedskräpning på platser utomhus som allmänheten har tillträde eller insyn till. Även rättsfall visar att det inte krävs att personer direkt behöver vistas på en nedskräpad fastighet utan endast att avfallet är synligt på avstånd. Lagtext och förarbeten har dock inte tillräckligt specificerat vad som ingår i definitionen skräp och vad som därmed uppfyller miljöbrottet nedskräpning. Enligt praxis är grunden att upplagt material skall anses vanprydande och värdelöst. I vissa fall skall även materialet framstå som negativt och påtagligt främmande för den miljö det finns i. Undantag till detta uppstår när det gäller material som är tänkt att användas och då har ett värde trots att det är vanprydande. Även material, t.ex. löv och hö, kan anses som nedskräpning trots att de har upplagts i naturen.
Polismyndigheten Värmland Box 157 651 05 Karlstad Anmälan om misstänkt brott, Nedskräpning Miljöförvaltningen anmäler misstanke om brott gällande nedskräpning på fastigheten XXXXXXX (se bifogad karta). Bakgrund Anonymt klagomål rörande nedskräpning inkom till miljö- förvaltningen. En inspektion gjordes med anledning av detta den XXXXX 20XX. Nedskräpningen utgjordes av xxxxxxx, xxl. Bland skräpet fanns brev med adressuppgifter (bifogas). Lagstöd Nedskräpningen strider mot 30 15 kapitlet miljöbalken. Denna paragraf är straffsanktionerad i 7 29 kapitlet miljöbalken med påföljden böter eller fängelse i högst ett år. I och med säkrande av vissa spår och att dokumentation gjorts på plats har miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen ansett sig kunna ge renhållningen i uppdrag att forsla bort soporna. Miljöförvaltningen önskar underrättelse om eventuell dom i ärendet då XXXXXX kommun i efterhand kommer att debitera kostnaden för bortforslandet av skräpet. Kontakta gärna undertecknad vid eventuella frågor. Nn Inspektör Bilaga: Fotografier tagna xxxxxx från nedskräpningsplatsen Karta med platsen för nedskräpning markerad upphittat