uv rapport 2011:88 arkeologisk förundersökning 2011 Maglarp 14:5 På väg mellan fornlämningarna vid Maglarp Skåne, Trelleborgs kommun, Maglarps socken, RAÄ 10 och 61 Dnr 422-03175-2010 Annika Knarrström
Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen 5 2226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2011 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:xx Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2011-06-09. Dnr 601-2011/1786. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihlx Omslag Framsida: Gården Albäcksborg i bildens vänstra sida förundersökningen utfördes i den plöjda åkern hitom trädraden utmed Albäcken.Vy från Fortet, det vill säga bunkern i markvägens skäl söder om gården. Foto: Annika Knarrström, Riksantikvarieämbetet UV Syd. Tryck/utskrift Printus, Malmö 2011
Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Topografi, fornlämningar och tidigare undersökningar... 5 Forskningsläge, frågeställningar och syfte... 9 Metoder och genomförande... 10 Resultat... 10 Utvärdering och förslag till antikvariska åtgärder... 12 Referenser... 14 Administrativa uppgifter... 15
g Löddeköpinge Lödde å Bjärred Lund S Sandby Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Malmö Ge Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för den arkeologiska utredningen markerad med en cirkel. Skala 1:300 000. 4 Maglarp 14:5
Sammanfattning Trelleborgs kommun ämnar att bygga en väg mellan rondellen vid E6:an sydväst om Maglarp och österut till Hedvägen i tätorten. Tidigare utredningar har resulterat i arkeologiska indikationer inom ett cirka 13 600 m² område, som nu aktualiserats för förundersökning. De förmodade boplatslämningarna förekom i ett område med flera arkeologiskt rika bo- och gravplatser. Efter utredningen inkorporerades lämningarna i den intilliggande fornlämningen RAÄ 10 i Maglarps socken, en lokal med bosättningsspår från stenåldern respektive medeltiden. Vid förundersökningen avbanades sammanlagt 1760 m² och 214 löpmeter. Endast fyra arkeologiska objekt (stolphål) kunde konstateras. Nämnda lämningar kan inte anses ha vetenskaplig eller antikvarisk kvalitet i den utsträckning att de ska äga fortsatt skydd enligt KML. Fortsatta antikvariska åtgärder förordas inte. Bakgrund Trelleborgs kommun planerar en väg mellan rondellen vid E6:an i Maglarp och österut mot Hedvägen i tätortens utkant (figur 1 och 2). Vägsträckningen korsar markerna söder om gården Albäcksborg, där indikationer på boplatslämningar uppdagats i samband med tidigare arkeologiska utredningar (RAÄ 10 i Maglarps socken; Lagergren 2008; Becker 2010). Riksantikvarieämbetet UV Syd fick i uppdrag av Länsstyrelsen att upprätta en plan och en kostnadsberäkning för en arkeologisk förundersökning (Lst dnr 431-13290-10, Raä dnr 422-03175-2010). Undersökningsområdet motsvarar den tidigare identifierade boplatsens utbredning inom vägsträckningen (inklusive arbetsområde) och omfattar cirka 13 630 m² (cirka 233 60 meter). Förundersökningen genomfördes 16 19 maj 2011 och ansvarig för såväl fältarbete som rapport är Annika Knarrström, arkeolog vid Riksantikvarieämbetet UV Syd. Topografi, fornlämningar och tidigare undersökningar Undersökningsområdet ligger i ett fullåkerslandskap mellan Maglarp och Trelleborg, cirka en kilometer från sydkusten. Terrängen är låglänt, under 5-metersnivåkurvan, och ytterst flackt kuperad. Direkt sydost om undersökningsområdet har förr täktats grus och en tidigare transportväg från denna (idag i form av ett grusigt och stenigt stråk) tangerar undersökningsområdets västra ände (muntlig uppgift Hans Andersson, Albäcksborg). Knappt hundra meter öster om undersökningsområdet rinner Albäcken i nordsydlig riktning ned mot havet. Enligt Skånska Rekognosceringskartan 1811-1820 hade bäcken förr en något annorlunda sträckning och våtmarker bredde ut sig i stråk på ömse sidor. Undersökningsområdet ligger på morän med inslag av sand. Enligt Arrhenius fosfatkarta från 1934 förekommer det inga påfallande förhöjningar av fosfatvärden. Maglarp 14:5 5
Maglarp Maglarps gamla kyrka Albäcksborg Skegrie Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat med blått. Skala 1:5000.. Schakt Undersökningsområde I närområdet förekommer rikligt med fornlämningar och flera undersökningar har ägt rum (figur 3; se även Lagergren 2008). Inte minst den omfattande samlingen av lösfunna föremål, som förvaras på Albäcksborg, vittnar om att trakten varit intensivt utnyttjad (figur 4). I FMIS under registreringen RAÄ 34 i Maglarp socken finns beskrivningen: 6 Maglarp 14:5
Lösfyndsamling bestående av ca 1000 flint-, sten-, keramik-, ben- och metallföremål. Fynden är samlade av Anton Jakobsson, Albäcksborg, Maglarp, från 1922 fram till 1970-talet. De flesta föremålen är från gården, fyndkoncentrationer är registrerade som RAÄ nr 6, 10 och 11. Fynd har gjorts över hela gårdens ägor. I samlingen finns ca 60 väl bearbetade och vackra exemplar av föremål, funna i Skytts och Oxie härad. Samlingen omfattar i stort sett alla föremålstyper från mesolitikum och neolitikum. Vissa föremål är av brons- och järnålderskaraktär samt medeltid. På gården är även samlat redskap och föremål med anknytning till jordbruk och ett bondehem under senaste århundradena. Samlingen förvaras hos Hans Andersson, Albäcksborg, Maglarp. I Boken om Maglarp. En sockenkrönika. (Lindahl 1954) är flera av fynden och fyndplatserna beskrivna (Halbert 1954). Tilläggas ska, att gården också förvarar flera pärmar med dokumentation av fynden och fyndplatserna samt att forskare som C. A. Moberg, Folke Hansen, Holger Arbman och C. A. Althin varit inblandade i olika utgrävningar, bestämningar och dokumentationer med anknytning till gårdens marker och närområdet. Undersökningsområdet ligger knappt 100 meter nordväst om RAÄ 11 i Maglarps socken, vilken betecknas som en stenåldersboplats. Läget sammanfaller delvis med den tidigare nämnda grustäkten och fynd från denna (bland annat en flintyxa) är deponerade i samlingen på Albäcksborg. Direkt norr om det här aktuella undersökningsområdet är RAÄ 10 i Maglarps socken sedan tidigare inprickat. Fornlämningen sträcker åt nordväst, upp mot gården Albäcksborg, och rubriceras som boplats från stenåldern respektive medeltiden, med oklar utsträckning. Fornlämningen är delvis undersökt och fynd har deponerats i nämnda gårdssamling (Halbert 1954). Flera större och mindre boplatser är registrerade i omgivningarna (RAÄ 6, 18, 19, 22, 44, 45, 46, 47, 48 och 54 i Maglarps socken, 24 och 38 i Skegrie socken och 41 i Västra Tommarps socken). Dateringarna fördelas mellan stenåldern och järnåldern, men långt ifrån alla bestämningar baseras på konkreta undersökningsresultat. Från flera av boplatserna har tillvaratagits rikligt med flintfynd i form av slipade och oslipade yxor, mejslar och skrapor. I trakten förekommer också ett stort antal gravar, huvudsakligen från järnåldern men också från brons- och stenåldern. En serie flatmarksgravar och flatmarksgravfält förekommer 400-500 meter norr om undersökningsområdet. RAÄ 6 i Maglarps socken är lokaliserad till ytterligare en av Albäcksborgs grustäkter, Rävsbacken. Här har påträffats gravfynd från neolitikum respektive järnåldern. Ytterligare flatmarksgravar har konstaterats vid RAÄ 5, 6 och 30 i Västra Tommarps socken. Söderut, vid vattendragets mynning i havet, ligger det vackra gravfältet vid Albäck (RAÄ 5 och 13 i Maglarp 14:5 7
8 Maglarp 14:5 Maglarps socken), som i huvudsak dateras till järnåldern även om en grav kunnat härledas till bronsåldern. Bytomterna ligger tätt. Inom ett avstånd av drygt en kilometer finns Ståstorp, Västra Tommarp och Tågarp. Enligt storskifteskartan 1700 1774 ligger Maglarps historiska bytomt cirka 250 meter nordväst om det aktuella förundersökningsområdet (RAÄ 14 i Maglarps socken). Förleden Magl- härleds ur ordet mikil, det vill säja adjektivet mycket med innebörden stor (Pamp 1988). Efterleden arp är en variant av torp, med innebörden nybygge, utflyttargård. Ortnamnet lär ha etablerats under vikingatid eller tidig medeltid. På 1570-talet bestod Maglarp av 28 gårdar och var därmed en av Skånes största byar, i en för sydvästligaste Skåne relativt rymlig socken (Skansjö 1983, s. 221ff ). Kyrkbyns läge är förskjutet till socknens nordöstra del, med normala avstånd till byar österut. Däremot är avstånden längre till bebyggelser i väster. Förhållandena, jämte iakttagelser av äldre marknamn och resultat av undersökningar vid just Albäcksborg, har givit upphov till tankegångar om i äldre tider försvunna och ödelagda bebyggelser väster om Maglarp. De västra delarna av Trelleborgs kommun har under senare år varit fokus för omfattande utbyggnadsplaner rörande infrastruktur, industriområden och bostadsbyggande. I denna fornlämningsrika trakt har detta medfört att ett antal lokaler berörts av arkeologiska undersökningar. En dryg kilometer öster om den här aktuella platsen undersöktes åren 1998 och 2000 en gård från yngre järnålder ( Jacobsson 2002). I ett större anslutande område förekom inga arkeologiska spår ( Jacobsson 2004.) Inför utbyggnaden av E6:an i väster påträffades lämningar i anslutning till Maglarps bytomt. Intressant i sammanhanget är den större nedgrävning för en källare, som påträffades i samband med arkeologiska utredningar inför omläggningen av E6:an och sidovägar (RAÄ 55 i Maglarps socken; Jacobsson 2007). Visserligen undersöktes aldrig lämningen och tolkningen är därmed preliminär, men typen av lämning är relativt ovanlig i landsbygdssammanhang (Schmidt Sabo 2007). Undersökningar i zonen för den nya rondellen i söder resulterade däremot inte i några arkeologiska lämningar. Den här aktuella, planerade vägsträckningen berörde inledningsvis en bred landskapskorridor. Här påträffades vid den arkeologiska utredningen steg 2 dels en större, välbevarad förhistorisk boplats, dels en mindre del av ytterligare en boplats med fortsättning söderut utanför exploateringsområdet (Becker 2010). Fornlämningarna 10 och 11 i Maglarps socken breder ut sig på ömse sidor om det här aktuella förundersökningsområdet, sedan utredningen steg 2 betecknat som boplats 2 (Becker 2010). Vid undersökningen uppdagades ett tjugotal gropar, men också ett tiotal stolphål. Anläggningarna observerades i två sökschakt, som förlades i den planerade vägens sträckning. Det förekom bearbetad flinta i matjorden, men inga fynd observerades i anläggningarnas yta. Alven var skadad vid plöjning och i några fall återstod av allt att döma endast bottenrester av anläggningar. Utifrån arten och antalet anläggningar tolkades lämningarna försiktigtvis som utkanten av boplats-
relaterade aktiviteter, förmodligen med anknytning till nämnda boplatserna RAÄ 10 och 11 i Maglarps socken. De nyupptäckta anläggningarna knöts tills vidare till RAÄ 10 och dess geografiska markering utökades. Forskningsläge, frågeställningar och syfte Undersökningsområdet ligger i ett i många avseenden arkeologiskt sett högintressant landskap. De många och rika fyndsamlingarna i området speglar både det lokala intresset för förhistoria och historisk tid, men framför allt reella tidsdjup. Främst har det rört sig om fynd som kan härledas till stenåldern, i form av praktfulla flint- och stenföremål som hämtats ur matjorden. Megalitgravarna är för Skånes del särskilt koncentrerade till den sydvästra delen av landskapet (Sköld 1968). Undersökningarna på Döserygg vid Södra Håslöv, där ett tjugotal tidigare okända döslämningar och spåren efter en processionsväg uppdagades, visade att representationen knappast kan överskattas (Andersson & Nilsson 2009; Andersson & Wallebom 2010). I höjd med den välkända Skegriedösen upptäcktes lämningarna efter ytterligare en stenkammargrav, jämte åtskilliga offergropar och spår efter resta stenar (Andersson & Nilsson 2009). Från den senare delen av neolitikum och äldsta delen av bronsåldern konstaterades också ett antal flatmarksgravar vid Skegrie ( Jacobsson & Nilsson 2009; Jacobsson i manus). Om gravplatser från perioden har kommit till känna så är boplatserna desto mer gäckande. Även om en mängd stenåldersboplatser är registrerade i FMIS, är mycket lite klarlagt i undersökningshänseende. Bronsålderns boplatser och gravplatser är generellt knappa i registren och undersökningarna även om antalet gravhögar är rikligt något längre in i landskapet. Boplatserna och gravplatserna från järnåldern, framför allt yngre järnåldern, ligger så pass tätt och har uppfattats som rika nog att tolkas som huvudbygder (Strömberg 1961). Tidigare uppfattningar, att den äldre järnålderns bosättningar ska ha haft en preferens för kustnära lägen, medan den yngre järnålderns boplatser skulle sökas något indraget från densamma, har fått revideras i takt med resultaten av de arkeologiska undersökningarna. Bilden av bebyggelsen under historisk tid är att den varit koncentrerad i byar, av relativt stort omfång och mer tätt belägna än normalt (Skansjö 1983). Samtidigt finns indikationer på ödeläggelser och nedläggelser av byar och bosättningar på Söderslätt (Riddersporre 2007). Det är möjligt att denna till synes rika och tätt befolkade bygd samtidigt har varit känslig för uppoch nedgångar, för perioder av överetablering, och i samband med det lidit omstruktureringar och smärre resursmässiga kollapser. Det är också plausibelt att den stora mängden synliga och/eller undersökta gravar danar de vetenskapliga antagandena kring bosättningsmönster och livsbetingelser på Söderslätt, i brist på en lika substantiell magnitud undersökta boplatser. De arkeologiska utredningarna inom den aktuella lokalen visade på lämningar av förhistorisk karaktär, vilka förmodligen härrör från aktiviteter i utkanten av en eller flera boplatser. Närheten till fornlämningarna RAÄ 10 och 11 i Maglarps socken lämnade fältet öppet avseende möjlig datering; Maglarp 14:5 9
såväl stenålder som järnålder kunde med gott fog anses möjlig och skulle i så fall bidra med viktiga data till både nämnda fornlämningar och en arkeologiskt rik trakt med åtskilliga gravar och fyndplatser, men förhållandevis få undersökta boplatser. De direkta frågeställningarna för förundersökningen handlade om lämningarnas bevarande, art, omfattning och närmare datering. Eventuella samband med i första hand RAÄ 10 och 11 i Maglarps socken men också fornlämningsbeståndet i stort skulle belysas. Platsens vetenskapliga potential skulle utrönas. Syftet skulle vara att åstadkomma ett fullgott underlag inför en eventuell slutundersökning, så att resultaten skulle kunna användas som planerings- och beslutsunderslag i Länsstyrelsens fortsatta handläggning. Metoder och genomförande Förundersökningen genomfördes med maskinavbaning av matjorden (figur 3). Schakten placerades i anslutning till sträckor av utredningens schakt, där anläggningar vid nämnda tillfälle observerats. Med tanke på den glesa schaktningen under utredningen gjordes kompletterande sökschaktningar. I samband med avbaningen utfördes metalldetektering av matjorden i två skikt. Samtliga anläggningar dokumenterades genom inmätning med GPS RTK och grävdes ut samt ritades av och beskrevs. Området, lämningar och fältarbetet fotodokumenterades med digitalkamera. All information registrerades i fältdokumentationssystemet Intrasis. Resultat I enlighet med undersökningsplanen avbanades tre ytor, sammanlagt 1760 m2, samt 214 löpmeter sökschakt (figur 5). Detta motsvarade drygt 15 % av det totala undersökningsområdet. Metalldetekteringen av matjorden resulterade inte i några äldre fynd, endast folie, kapsyler, maskindelar och några spikar samt ett par mynt från slutet av 1800-talet. Inom hela undersökningsområdet påträffades en handfull flinta som var bearbetad, men inga diagnosticerbara föremål. Inga fynd togs tillvara. Inom undersökningsområdet påträffades fyra stolphål, samtliga inom schakt 206 i undersökningsområdets mellersta parti. De undersöktes och befanns mycket otydliga, med grå till gråbeige fyllning men utan särskilt tydlig nedgrävningskant. Stolphålen mätte mellan 0,2 och 0,36 meter i diameter och var mellan 0,07 och 0,17 meter i djupa. Inga fynd påträffades i anläggningarna och inga samband dem emellan kunde konstateras. De vid utredningen iakttagna anläggningarna kunde alltså inte återfinnas, trots att de nya schakten delvis överlappade de tidigare. När förundersökningens större ytor avtäcktes stod det dock klart att alven var kraftigt melerad, med naturliga färgskiftningar, grunda svackor med matjord, tecken på plogskador, åtskilliga stenlyft och en hel del djurgångar. Längst i öster, i schakt 275, förekom också stråk och tunna skikt av humifierade torvlager, troligen från de våtmarker som lär ha omgett Albäcken. Under rådande förutsättningar vid utredningen smala schakt, sent på året med dåligt väder och dåliga ljusförhållanden kan dylika företeelser ha betingat de preliminära bedömningarna som arkeologiska objekt. 10 Maglarp 14:5
Skegrie 8:1 Västra Tommarp 22:1 Västra Tommarp 39 Skegrie 38:1 Skegrie 3:1 Skegrie 33:1 Skegrie 19:1-2 Skegrie 17:1 Skegrie 18:1 Västra Tommarp 5:1 Västra Tommarp 21:1 Västra Tommarp 19:1 Västra Tommarp 20:1 Västra Tommarp 8:1 Maglarp 44:1 Västra Tommarp 30:1 Maglarp 6:1 Västra Tommarp 9:1 Västra Tommarp 6:1 Maglarp 14:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 31:1 Maglarp 60 Maglarp 45:1 Maglarp 34:1 Maglarp 34:2 Maglarp 28:1 Maglarp 55 Maglarp 33:1 Maglarp 10:1 Maglarp 46:1 Maglarp 18:1 Maglarp 22:1 Maglarp 11:1 Maglarp 19:1 Maglarp 47:1 Maglarp 32:1 Maglarp 57 Maglarp 48:1 Maglarp 43:1 Maglarp 56 Maglarp 13:1 Maglarp 20:1 Maglarp 4:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Maglarp 5:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 21:1 Figur 3. Utsnitt ur Fastighetskartan med det aktuella undersökningsområdet och registrerade fornlämningar. Skala 1:10 000. Maglarp 14:5 11
Figur 4. En liten del av alla de fynd som förvaras på Albäcksborg, RAÄ 34 i Maglarps socken. Foto: Annika Knarrström, Riksantikvarieämbetet UV Syd. Utvärdering och förslag till antikvariska åtgärder Resultaten av förundersökningen motsvarar långt ifrån de förväntningar som stipulerades utifrån utredningen, eftersom nästintill inga arkeologiska lämningar påträffades. Genomförandet anpassades emellertid direkt till de starkt begränsade resultaten. Förundersökningen avbröts efter avbaningen, vilket också Länsstyrelsen biföll. I och med detta har också flera i planerade 12 Maglarp 14:5
275 267 200 206 279 Föreslagen utbredning av ny fornlämning 261 Utredningsschakt Arkeologiskt objekt, AU Stolphål, FU Schakt Undersökningsområde Figur 5. Undersökningsområdet med schakt och anläggningar från utredningen respektive förundersökningen. Skala 1:2000. moment utgått, såsom omfattande inmätning, utgrävning och dokumentation av anläggningar, tillvaratagande och analyser av fynd, makrofossilprover, vedartsprover, 14C-prover och osteologiskt material samt konservering, varför dessa heller inte vidare behandlas i denna rapport. De fyra anläggningar som påträffades kan knappast betraktas som av hög antikvarisk eller vetenskaplig kvalitet och är därmed inte skyddsvärda. De kan heller inte sägas ha ett samband med fornlämningarna RAÄ 10 och 11 i Maglarps socken. Den tydliga avsaknaden av lämningar inom undersökningsområdet kan däremot betraktas som ett resultat på så vis att avgränsningen mellan nämnda fornlämningar underströks. Utifrån resultaten av förundersökningen föreslås inte fortsatt skydd av lokalen enligt KML. Uppgifterna från utredningen har reviderats i FMIS och de fyra anläggningarna prickas in som ett enskilt objekt (RAÄ 61). Maglarp 14:5 13
Referenser Andersson, Magnus & Nilsson, Björn. 2009. Döserygg och Skegriedösarna Megalitgravar på Söderslätt i ny belysning. Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge, 2009/4. Andersson, Magnus & Wallebom, Björn. 2010. Döserygg. Grav- och samlingsplats från början av yngre stenålder. Skåne, Håslöv socken, Håslöv 10:1 och 13:1, RAÄ 47. Väg E6, Trelleborg Vellinge. Arkeologisk undersökning 2007 2008. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2010:30. Becker, Nathalie. 2010. Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. Skåne, Västra Tommarps och Maglarps socknar, del av Ståstorp 3:1 m.fl., RAÄ 6 (Västra Tommarps sn) och RAÄ 45 (Maglarps sn), Trelleborgs kommun. Arkeologisk utredning steg 2. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2010:8. Halbert, Louise, 1954. Om Maglarpstraktens förhistoria. I: Boken om Maglarp. En sockenkrönika. Red. H. Lindahl. Malmö. Jacobsson, Bengt. 2002. Ståstorp en vendel/vikingatida gård. Skåne, Trelleborg och Västra Tommarps socken, Väster Jär 3:4 och Ståstorp 3:1. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Dokumentation av fältarbetsfasen (daff, digital rapport) 2002:2. Jacobsson, Bengt. 2004. Boplatslämningar från yngre järnålder och fynd av slagen flinta. Skåne, Maglarps socken, Maglarp 58:1. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2004:6. Jacobsson, Bengt. 2007. Väg E6 Trelleborg Vellinge. Ett motorvägsbygge. Skåne, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar, Trelleborgs och Vellinges kommuner. Arkeologisk utredning steg 2 2006. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2007:9. Jacobsson, Bengt. I manus. Gravar, dolkar och skäror från senneolitikum och äldsta bronsålder i sydvästra Skåne. Jacobsson, Bengt & Nilsson, Maj-Lis. 2009. Flatmarksgravar utmed väg E6. Gravar från övergången mellan stenålder och bronsålder. Skåne, Trelleborgs kommun, Skegrie socken, Skegrie 18:3, RAÄ 45, väg E6, Trelleborg-Vellinge. Arkeologisk undersökning 2008. Med bidrag av Torbjörn Brorsson och Per Lagerås. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, dokumentation av fältarbetsfasen (daff, digital rapport) 2009:1. Lagergren, Anna. 2008. Detaljplan, del av Ståstorp, Trelleborg. Skåne, Västra Tommarps och Maglarps socken, Ståstorp 2:3, 3:1, 7:11, 7:14, 7:17, 9:3, 16:2, Maglarp 14:5, 28:20, RAÄ 6 Västra Tommarps socken och 45, Maglarps socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk utredning steg 1 2008. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2008:28. Lindahl, Harald. 1954. Boken om Maglarp. En sockenkrönika. Malmö. 14 Maglarp 14:5
Pamp, Bengt. 1988. Skånska orter och ord. Malmö. Riddersporre, Mats. 2007. Torp längs vägen till Trelleborg. I: En arkeolog i Trelleborg. Red. S. Larsson & C. Arcini. Lund. Schmidt Sabo, Katalin. 2007. Käglinge bys östra del. Tofterna till gård 10, 11 och 12. Skåne, Malmö kommun, Glostorps socken, Käglinge 1:16, 5:215 och 10:6, Käglinge bytomt, RAÄ 48. Arkeologisk undersökning 2006. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, dokumentation av fältarbetsfasen (daff, digital rapport) 2007:5. Skansjö, Sten. 1983. Söderslätt genom 600 år. Bebyggelse och odling under äldre historisk tid. Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utgiven av Vetenskaps-societeten i Lund.. Nr 11. Lund. Sköld, Per Edvin. 1968. Söderslätts förhistoria. Lund. Strömberg, Märta. 1961. Untersuchungen zur Jungeren Eisenzeit in Schonen, I-II. Lund. Övriga källor Digitala fornlämningsregistret FMIS Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-03175-2010. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-13290-10, beslut 2010-11-23. Projektnummer: 11839. Intrasisprojekt: UV2010:211. Undersökningstid: 16 19 maj 2011. Projektgrupp: Annika Knarrström (projektledare) och Bo Friman. Underkonsulter: Kungsbacka Grävcentral, Byggnadsmaskiner. Exploateringsyta: cirka 13600 m 2. Undersökt yta: 1760 m 2 plus 214 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8f. Koordinatsystem: Rikets, Sweref 99 1330. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: X 6140204 Y 123922. Höjdsystem: RH 2000. Dokumentationshandlingar som kommer att förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 sektionsritning i skala 1:20, 3 digitala foton U nr 3485. Fynd: inga fynd. Beräknad kostnad: 379 466 kr. Faktiskt kostnad: 130 740 kr. Maglarp 14:5 15
16 Maglarp 14:5