FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB DECEMBER 2009-01-29 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 Penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
Snabbfakta -12-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 5,4 % M2 13,5 % M3 8,1 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a), årlig tillväxttakt b) 9,0 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a) 2 139 264 Mkr Tabell 2.4 Tabell 4.6.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 1 395 791 Mkr Tabell 4.15 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,98 % Tabell 5.3.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 4,56 % Tabell 5.3.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) MFI:s utlåning till svensk allmänhet fördelat på typ av kredit c) Avbetalningskrediter Reverskrediter Betal- och kreditkortsfordringar Andra typer av krediter Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 23 866 Mkr 15 417 Mkr 8 448 Mkr 2 125 937 Mkr 1 686 399 Mkr 273 274 Mkr 166 264 Mkr 5 124 082 Mkr 86 654 Mkr 3 400 368 Mkr 42 802 Mkr 1 594 257 Mkr 913 825 Mkr 157 094 Mkr 756 731 Mkr Tabell 5.9.2 Tabell 4.7.1 Tabell 4.16 Tabell 4.6.3 Ordlista a) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer b) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut och monetära värdepappersbolag. c) Svensk allmänhet består av icke-finansiella företag, hushåll, kommuner och landsting, statlig förvaltning exkl. RGK mm.
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -12-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 469 394 4 875 218 982 806 389 319 833 076 388 976 Bostadsinstitut 2 138 083 1 991 010 32 847 9 561 76 709 27 956 Finansbolag 279 798 156 022 75 4 408 21 119 272 MFI 556 895 272 541 226 365 3 382 31 434 23 173 MFI totalt 10 444 170 7 294 791 1 242 092 406 669 941 241 559 377
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -12-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 469 394 4 352 799 1 548 710 781 810 466 821 319 255 Bostadsinstitut 2 138 083 607 392 1 381 410 22 659 50 917 75 704 Finansbolag 279 798 201 205 1 951 84 19 214 57 343 MFI 556 895 25 349 481 740 19 420 16 496 13 890 MFI totalt 10 444 170 5 186 745 3 413 811 823 974 553 449 466 192
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -12-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 086 761 722 336 1 218 399 1 829 079 Bostadsinstitut 1 763 545 1 326 692 414 555 3 542 Finansbolag 119 792 57 860 60 156 9 525 MFI 156 475 32 376 74 998 1 647 MFI totalt 4 126 574 2 139 264 1 768 107 1 843 794
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun 0 Sep 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag dec-07 4,94 4,98 4,93 2,83 2,50 3,19 nov-08 5,33 5,39 5,31 2,97 2,73 3,23 dec-08 4,46 4,70 4,19 1,72 1,60 1,84
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % dec-07 1 409 661 9,3 1 640 940 11,8 2 090 172 18,7 nov-08 1 403 324 3,0 1 761 458 11,0 2 161 863 4,7 dec-08 1 485 303 5,4 1 861 892 13,5 2 258 799 8,1
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 1 000 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut dec-07 179 886 106 236 726 776 820 664 nov-08 172 849 103 437 732 726 933 080 dec-08 139 047 105 120 714 450 936 560
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 M1 M2 M3 0
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2007 var det nominella värdet för minnesmynt 656 mkr. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 107 645 11 846 95 799 1 319 585 1 252 281 67 304 98 369 457 302 26 533 698 789 38 592 1 415 383 Feb 107 404 11 241 96 163 1 306 545 1 241 061 65 484 98 998 440 442 34 268 694 199 38 638 1 402 708 Mar 107 530 10 093 97 437 1 310 844 1 238 941 71 904 112 960 443 450 26 167 690 907 37 360 1 408 282 Apr 106 164 10 876 95 288 1 302 215 1 230 491 71 724 88 518 445 876 28 837 698 031 40 953 1 397 504 Maj 106 493 10 867 95 626 1 301 089 1 231 926 69 163 96 782 432 744 31 134 700 316 40 113 1 396 715 Jun 107 716 10 221 97 495 1 312 495 1 235 869 76 626 91 553 444 029 26 993 710 818 39 103 1 409 991 Jul 108 644 11 920 96 724 1 297 597 1 220 588 77 009 85 483 441 330 25 749 703 828 41 208 1 394 322 Aug 107 056 11 425 95 631 1 296 016 1 228 169 67 847 89 834 412 267 36 321 716 671 40 923 1 391 647 Sep 105 867 10 093 95 774 1 313 691 1 233 851 79 839 100 657 439 529 27 849 708 111 37 545 1 409 465 Okt 108 160 10 629 97 531 1 292 573 1 210 858 81 715 99 385 434 238 30 873 689 771 38 307 1 390 104 Nov 107 997 10 617 97 380 1 305 944 1 221 785 84 159 108 257 428 561 34 902 696 874 37 349 1 403 324 112 273 12 864 99 409 1 385 895 1 295 956 89 939 129 071 482 437 32 549 704 677 37 160 1 485 303 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 233 802 224 269 9 533 19 132 52 632 9 909 148 453 3 675 1 649 185 69 905 74 016 311 108 2 104 214 Feb 234 117 226 163 7 954 21 332 53 283 8 475 146 932 4 094 1 636 825 78 359 74 016 291 621 2 080 821 Mar 234 080 225 470 8 610 21 444 53 162 3 274 151 230 4 970 1 642 361 68 226 81 564 303 123 2 095 275 Apr 263 850 246 958 16 892 27 149 65 330 10 722 156 625 4 024 1 661 354 72 863 81 564 331 081 2 146 863 Maj 271 003 252 397 18 606 26 950 66 381 11 102 162 301 4 269 1 667 718 51 812 81 564 314 596 2 115 690 Jun 273 816 258 348 15 468 25 582 66 345 3 630 172 798 5 462 1 683 807 41 718 75 912 332 020 2 133 457 Jul 306 548 286 048 20 501 28 887 79 797 7 429 180 885 9 551 1 700 870 44 052 75 912 334 318 2 155 152 Aug 315 582 288 583 26 999 32 565 81 567 9 364 185 600 6 486 1 707 229 57 255 75 912 336 485 2 176 880 Sep 321 641 302 729 18 912 23 422 81 816 14 017 195 510 6 876 1 731 106 41 181 78 881 299 823 2 150 990 Okt 344 740 318 845 25 896 26 861 93 728 7 157 209 966 7 028 1 734 845 41 080 78 881 296 262 2 151 067 Nov 358 134 337 029 21 105 27 841 99 809 5 837 217 708 6 939 1 761 458 29 251 78 881 292 273 2 161 863 376 588 343 432 33 156 25 780 114 247 4 376 225 286 6 899 1 861 892 20 641 78 881 297 386 2 258 799 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jan 0,0 10,0 12,0 18,2-0,2 9,2 11,6 19,2 Feb 1,1 10,6 12,3 17,7 0,3 10,0 12,0 18,2 Mar 1,2 8,3 9,7 17,5 0,8 9,6 11,3 17,8 Apr -0,7 6,0 9,7 19,6 0,5 8,3 10,6 18,3 Maj -1,7 6,1 10,9 17,4-0,4 6,8 10,1 18,2 Jun -0,8 3,4 7,5 14,2-1,1 5,1 9,4 17,1 Jul -1,2 4,6 11,2 16,8-1,3 4,7 9,9 16,1 Aug -1,3 2,8 9,2 13,0-1,1 3,6 9,3 14,7 Sep -0,9 2,9 9,3 8,5-1,1 3,4 9,9 12,8 Okt 0,9 1,9 9,5 5,5-0,4 2,5 9,3 9,0 Nov 0,5 3,0 11,0 4,7 0,2 2,6 9,9 6,2-1,0 5,4 13,5 8,1 0,1 3,4 11,3 6,1
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 862 1 439 869 77 580 827 381 2 403 476 861 61 004 135 628 14 172 38 666 1 651 978 Feb 96 227 1 431 920 75 262 820 801 2 532 466 381 57 546 144 738 15 184 40 695 1 644 104 Mar 97 502 1 425 040 79 573 821 759 2 413 465 154 62 741 138 127 14 419 40 136 1 642 251 Apr 95 353 1 447 103 87 473 833 851 2 705 469 825 72 151 143 428 12 617 43 607 1 673 536 Maj 95 696 1 437 409 87 773 841 929 2 679 452 005 72 560 143 475 12 533 27 851 1 648 729 Jun 97 566 1 457 735 95 589 863 621 2 679 457 191 81 179 136 923 11 731 30 578 1 681 468 Jul 96 796 1 472 439 99 065 864 157 2 674 466 720 83 465 141 561 12 926 32 225 1 700 524 Aug 95 702 1 470 994 97 860 881 499 2 873 453 681 72 834 135 814 22 153 34 274 1 698 829 Sep 95 847 1 477 103 96 427 876 807 2 852 466 152 80 162 134 145 13 412 29 220 1 698 597 Okt 97 614 1 462 636 95 973 865 689 2 674 468 971 80 774 127 976 12 524 27 705 1 683 927 Nov 97 454 1 489 915 89 733 882 192 2 721 474 566 75 478 133 157 11 534 59 510 1 736 611 99 515 1 546 714 109 708 894 661 2 801 523 537 94 994 128 516 11 913 72 898 1 828 835
2.6 Noter till del 2 penningmängden ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2004 2005 2006 2007 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2004 2005 2006 2007 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 80% 15% 60% 10% 40% 5% 20% 0% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sep Mar Jun Sep
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -12-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 80 365 880 424 7 294 791 5 262 798 2 031 992 Icke-MFI -7 635 543 217 5 217 173 3 961 294 1 255 879 Svenska icke-mfi -4 279 315 762 4 126 574 3 906 653 219 921 Icke-monetära finansiella företag -32 768-39 739 55 488 51 736 3 752 Icke-finansiella företag 3 113 173 812 1 768 107 1 554 946 213 161 Offentlig sektor 7 022 4 652 163 715 163 069 646 Hushåll inkl HIO 18 354 177 037 2 139 264 2 136 902 2 362 Utländska icke-mfi -3 355 227 455 1 090 599 54 641 1 035 958 EU-länder 10 776 165 947 572 433 29 465 542 968 utlandet -14 132 61 508 518 166 25 176 492 990 MFI 88 000 337 207 2 077 618 1 301 505 776 113 Svenska MFI 199 538 357 939 1 169 589 1 131 121 38 468 Banker 167 197 220 275 504 028 489 079 14 949 Bostadsinstitut 47 135 160 597 540 258 539 699 559 Andra monetära kreditmarknadsföretag -14 437-22 852 125 257 102 298 22 960 MFI -357-81 46 46 1 Utländska MFI -111 538-20 732 908 029 170 383 737 645 EU-länder -82 436-87 842 603 473 132 169 471 304 utlandet -29 102 67 110 304 555 38 214 266 342 Räntebärande värdepapper -14 568 162 544 1 242 092 672 260 569 832 Aktier och andelar 8 373-25 334 406 669 149 154 257 515 Derivatinstrument -15 092 679 540 941 241 575 030 366 211 tillgångar -8 809 93 458 559 377 317 866 241 511 SUMMA TILLGÅNGAR 50 269 1 790 632 10 444 170 6 977 109 3 467 061 Svenska kronor 92 340 1 077 997 6 977 109 Euro och EMU-valutor 90 081 409 480 1 624 133 EU-valutor 8 273-34 989 385 578 utländska valutor -140 425 338 144 1 457 351
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -12 484 1 018 727 5 186 745 3 355 280 1 831 465 Icke-MFI 14 536 188 466 2 263 686 1 802 145 461 541 Svenska icke-mfi 23 149 203 915 1 843 794 1 709 757 134 037 Icke-monetära finansiella företag 8 525 10 752 171 232 139 438 31 794 Icke-finansiella företag 68 679 83 116 620 348 524 914 95 434 Offentlig sektor -69 194 30 954 93 724 90 204 3 520 Hushåll inkl HIO 15 139 79 094 958 490 955 202 3 288 Utländska icke-mfi -8 614-15 449 419 892 92 388 327 504 EU-länder -7 35 067 239 903 71 412 168 490 utlandet -8 607-50 516 179 989 20 975 159 014 MFI -27 020 830 261 2 923 059 1 553 135 1 369 924 Svenska MFI 143 322 599 506 1 419 707 1 188 697 231 010 Banker 108 479 571 612 1 209 927 990 781 219 147 Bostadsinstitut 35 227 24 945 176 520 176 316 205 Andra monetära kreditmarknadsföretag 698 4 013 26 820 15 915 10 905 MFI -1 082-1 064 6 440 5 686 754 Utländska MFI -170 342 230 755 1 503 352 364 438 1 138 914 EU-länder -92 154 121 478 945 719 275 244 670 475 utlandet -78 187 109 277 557 632 89 194 468 438 Emitterade värdepapper 89 017 394 734 3 413 811 1 538 584 1 875 227 Certifikat 16 439-56 218 699 698 155 010 544 688 Obligationer 61 213 417 844 2 398 904 1 328 780 1 070 124 Förlagslån 2 140 34 391 252 932 49 275 203 657 emitterade värdepapper 9 226-1 284 62 277 5 519 56 758 Derivatinstrument 24 730 560 213 823 974 509 952 314 022 skulder -78 264-222 527 553 449 356 999 196 450 Eget kapital 27 270 39 485 466 192 335 431 130 760 SUMMA SKULDER 50 269 1 790 632 10 444 170 6 096 247 4 347 924 Svenska kronor 138 536 1 001 496 6 096 247 Euro och EMU-valutor 90 551 596 254 1 854 969 EU-valutor 528-43 831 376 913 utländska valutor -179 346 236 713 2 116 041
3.4 Bankers balansräkning -12-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 13 186 596 613 4 875 218 3 030 021 1 845 197 Icke-MFI -36 916 297 411 3 032 550 1 924 855 1 107 695 Svenska icke-mfi -25 872 152 172 2 086 761 1 873 593 213 169 Icke-monetära finansiella företag -33 861-41 037 53 373 49 793 3 580 Icke-finansiella företag -15 126 123 988 1 218 399 1 011 268 207 131 Offentlig sektor 16 464-4 746 92 653 92 498 155 Hushåll inkl HIO 6 651 73 968 722 336 720 034 2 302 Utländska icke-mfi -11 044 145 239 945 788 51 262 894 526 EU-länder 5 833 150 230 529 463 26 867 502 597 utlandet -16 877-4 991 416 325 24 396 391 930 MFI 50 102 299 202 1 842 668 1 105 166 737 502 Svenska MFI 153 097 329 421 964 618 935 597 29 021 Banker 120 776 147 365 331 317 323 968 7 349 Bostadsinstitut 46 828 174 209 518 491 517 933 559 Andra monetära kreditmarknadsföretag -14 186 7 931 114 805 93 692 21 113 MFI -320-83 4 3 1 Utländska MFI -102 995-30 219 878 050 169 570 708 480 EU-länder -75 042-88 977 587 355 131 356 455 999 utlandet -27 953 58 757 290 695 38 214 252 481 Räntebärande värdepapper -12 904 160 330 982 806 626 077 356 729 Aktier och andelar 6 218-29 697 389 319 133 667 255 652 Derivatinstrument -34 414 599 548 833 076 524 067 309 009 tillgångar -18 577 59 363 388 976 187 545 201 431 SUMMA TILLGÅNGAR -46 490 1 386 158 7 469 394 4 501 378 2 968 017 Svenska kronor -3 287 821 597 4 501 378 Euro och EMU-valutor 72 573 381 875 1 380 352 EU-valutor 7 280-44 111 362 951 utländska valutor -123 057 226 797 1 224 714
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -74 418 777 548 4 352 799 2 660 403 1 692 396 Icke-MFI 10 232 168 109 2 201 176 1 777 458 423 718 Svenska icke-mfi 19 149 201 431 1 829 079 1 695 716 133 363 Icke-monetära finansiella företag 7 628 9 866 170 049 138 255 31 794 Icke-finansiella företag 68 487 85 765 618 531 523 537 94 994 Offentlig sektor -69 442 30 059 92 772 89 407 3 365 Hushåll inkl HIO 12 476 75 741 947 727 944 517 3 210 Utländska icke-mfi -8 916-33 322 372 097 81 742 290 355 EU-länder 552 32 594 219 883 60 872 159 011 utlandet -9 468-65 916 152 214 20 870 131 344 MFI -84 651 609 439 2 151 622 882 945 1 268 677 Svenska MFI 83 673 440 681 749 253 539 907 209 346 Banker 49 087 366 503 571 155 372 060 199 095 Bostadsinstitut 34 919 74 003 154 566 154 361 205 Andra monetära kreditmarknadsföretag 753 1 245 17 127 7 835 9 292 MFI -1 087-1 070 6 404 5 650 754 Utländska MFI -168 324 168 758 1 402 369 343 038 1 059 332 EU-länder -95 616 103 666 898 931 257 349 641 582 utlandet -72 707 65 092 503 438 85 688 417 750 Emitterade värdepapper 89 198 270 787 1 548 710 396 522 1 152 187 Certifikat 30 332 34 450 564 089 96 137 467 952 Obligationer 47 951 202 183 690 661 262 732 427 929 Förlagslån 1 681 35 430 231 686 32 138 199 548 emitterade värdepapper 9 233-1 275 62 274 5 516 56 758 Derivatinstrument 8 850 542 084 781 810 486 572 295 238 skulder -86 967-229 798 466 821 290 546 176 276 Eget kapital 16 847 25 536 319 255 189 848 129 407 SUMMA SKULDER -46 490 1 386 158 7 469 394 4 023 891 3 445 504 Svenska kronor 26 838 679 288 4 023 891 Euro och EMU-valutor 87 371 594 301 1 508 210 EU-valutor 6 905-40 318 335 794 utländska valutor -167 603 152 887 1 601 500
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -12-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 53 895 240 438 1 991 010 In- och upplåning 62 820 232 824 607 392 Icke-MFI 7 387 213 923 1 808 768 Icke-MFI 1 210 18 467 29 463 Svenska icke-mfi 10 035 169 659 1 763 545 Svenska icke-mfi 62 2 783 3 542 Icke-monetära finansiella företag 0-168 111 Utländska icke-mfi 1 147 15 684 25 921 Icke-finansiella företag 13 206 29 524 414 555 MFI 61 610 214 356 577 929 Offentlig sektor -12 990 2 558 22 188 Svenska MFI 66 498 172 665 536 049 Hushåll inkl HIO 9 818 137 745 1 326 692 Utländska MFI -4 888 41 691 41 880 Utländska icke-mfi -2 648 44 264 45 222 EU-länder 0-189 0 EU-länder -10 40 597 utlandet -4 888 41 880 41 880 utlandet -2 637 44 224 44 625 Emitterade värdepapper -5 342 62 824 1 381 410 MFI 46 508 26 515 182 243 Certifikat -10 749-85 817 80 835 Svenska MFI 46 542 26 015 181 743 Obligationer 4 833 149 438 1 283 646 Utländska MFI -34 499 499 Förlagslån 573-797 16 929 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -34 499 499 Derivatinstrument 11 420 8 558 22 659 Räntebärande värdepapper -2 302 831 32 847 skulder -1 597 4 358 50 917 Aktier och andelar -150 2 004 9 561 Eget kapital 286 7 996 75 704 Derivatinstrument 25 403 59 898 76 709 SUMMA SKULDER 67 587 316 560 2 138 083 tillgångar -9 260 13 389 27 956 Svenska kronor 83 723 334 185 1 736 720 SUMMA TILLGÅNGAR 67 587 316 560 2 138 083 Utländsk valuta -16 136-17 625 401 363 Svenska kronor 62 797 248 453 2 038 037 Euro och EMU-valutor -1 897 4 454 280 204 Utländsk valuta 4 790 68 106 100 046 EU-valutor -6 815-7 910 6 230 Euro och EMU-valutor 8 494 17 282 44 721 utländska valutor -7 425-14 169 114 929 EU-valutor -270 3 986 4 142 utländska valutor -3 435 46 838 51 183 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -12-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 4 974 14 109 156 022 In- och upplåning 7 271 34 829 201 205 Icke-MFI 5 242 13 066 146 481 Icke-MFI 2 933 5 368 31 316 Svenska icke-mfi 3 771 4 067 119 792 Svenska icke-mfi 3 588 1 930 9 525 Icke-monetära finansiella företag 992 964 1 136 Utländska icke-mfi -655 3 438 21 791 Icke-finansiella företag 932 1 511 60 156 MFI 4 338 29 462 169 889 Offentlig sektor 14 129 640 Svenska MFI -1 050 11 220 118 695 Hushåll inkl HIO 1 834 1 463 57 860 Utländska MFI 5 387 18 242 51 194 Utländska icke-mfi 1 471 9 000 26 689 EU-länder 6 171 18 075 42 943 EU-länder 2 303 7 100 18 719 utlandet -783 167 8 251 utlandet -832 1 899 7 969 Emitterade värdepapper -4 236-17 282 1 951 MFI -268 1 043 9 541 Certifikat -4 160-8 774 1 375 Svenska MFI 886-412 5 287 Obligationer 0-8 235 0 Utländska MFI -1 153 1 455 4 255 Förlagslån -70-265 574 EU-länder -446-257 1 756 emitterade värdepapper -7-8 3 utlandet -707 1 712 2 499 Derivatinstrument -38-60 84 Räntebärande värdepapper -122-119 75 skulder 3 303 1 738 19 214 Aktier och andelar -67 27 4 408 Eget kapital 5 947 6 363 57 343 Derivatinstrument 3-69 21 SUMMA SKULDER 12 248 25 588 279 798 tillgångar 7 459 11 640 119 272 Svenska kronor 12 197 9 459 219 007 SUMMA TILLGÅNGAR 12 248 25 588 279 798 Utländsk valuta 50 16 129 60 791 Svenska kronor 10 114 5 455 216 172 Euro och EMU-valutor -385 2 132 21 200 Utländsk valuta 2 134 20 133 63 626 EU-valutor 1 275 7 070 16 319 Euro och EMU-valutor 2 057 7 516 25 010 utländska valutor -840 6 928 23 272 EU-valutor 1 236 5 630 14 669 utländska valutor -1 159 6 986 23 948 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -12-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 8 309 29 264 272 541 In- och upplåning -8 157-26 473 25 349 Icke-MFI 16 652 18 816 229 374 Icke-MFI 161-3 477 1 730 Svenska icke-mfi 7 787-10 136 156 475 Svenska icke-mfi 350-2 229 1 647 Icke-monetära finansiella företag 101 503 867 Utländska icke-mfi -190-1 249 83 Icke-finansiella företag 4 100 18 789 74 998 MFI -8 317-22 996 23 619 Offentlig sektor 3 534 6 710 48 234 Svenska MFI -5 800-25 060 15 711 Hushåll inkl HIO 51-36 139 32 376 Utländska MFI -2 518 2 064 7 908 Utländska icke-mfi 8 865 28 952 72 899 EU-länder -2 709-75 3 845 EU-länder 2 650 8 576 23 653 utlandet 191 2 139 4 063 utlandet 6 215 20 376 49 246 Emitterade värdepapper 9 398 78 405 481 740 MFI -8 342 10 448 43 166 Certifikat 1 015 3 922 53 400 Svenska MFI -987 2 914 17 941 Obligationer 8 428 74 459 424 597 Utländska MFI -7 356 7 534 25 225 Förlagslån -44 23 3 743 EU-länder -6 948 1 392 14 363 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -407 6 142 10 862 Derivatinstrument 4 497 9 631 19 420 Räntebärande värdepapper 760 1 502 226 365 skulder 6 996 1 175 16 496 Aktier och andelar 2 372 2 331 3 382 Eget kapital 4 190-410 13 890 Derivatinstrument -6 085 20 164 31 434 SUMMA SKULDER 16 924 62 327 556 895 tillgångar 11 568 9 066 23 173 Svenska kronor 15 778-21 436 116 629 SUMMA TILLGÅNGAR 16 924 62 327 556 895 Utländsk valuta 1 146 83 763 440 266 Svenska kronor 22 715 2 492 221 523 Euro och EMU-valutor 5 462-4 632 45 355 Utländsk valuta -5 791 59 835 335 372 EU-valutor -837-2 673 18 570 Euro och EMU-valutor 6 957 2 807 174 050 utländska valutor -3 478 91 068 376 341 EU-valutor 27-495 3 816 utländska valutor -12 775 57 522 157 506 Ställning