Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering: 7.2.21, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter ÅR 217 ÖKADE VÄRDET PÅ EXPORTEN AV VAROR MED 15 PROCENT Underskottet i handelsbalansen var mindre än året innan Enligt Tullens preliminära uppgifter ökade värdet av Finlands varuexport år 217 med 15 procent. Värdet på exporten uppgick till 59,5 miljarder euro. Värdet på importen växte också, med 13 procent. Värdet på importen uppgick till 62, miljarder euro. År 216 minskade exporten med fyra procent, medan importen steg med en procent. Exporten ökade på årsnivå senast år 211. Underskottet i handelsbalansen minskade i fjol jämfört med året innan. År 217 visade handelsbalansen enligt de preliminära uppgifterna ett underskott på nästan 2,5 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna minskade i fjol till 1,9 miljarder euro. Handeln med länderna utanför EU visade också ett underskott år 217. Underskottet uppgick till 615 miljoner euro. Handelsbalansen visade år 216 ett underskott på över 3,1 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna uppgick då till 3,6 miljarder euro, medan handeln med länderna utanför EU visade ett överskott på 434 miljoner euro. År 215 var underskottet i handelsbalansen bara 613 miljoner euro. Överskottet i handeln med länderna utanför EU var då 1,7 miljarder euro, men EU-handeln visade ett underskott på 2,3 miljarder euro. År 214 låg underskottet på 1, miljarder euro. År 217 vände exporten uppåt i nästan alla huvudnäringsgrenar. Av huvudnäringsgrenarna var det exporten av transportmedel som ökade mest, men också exporten av metallindustriprodukter steg betydligt. Värdet på exporten av oljeprodukter växte också i och med att exportpriserna steg. Exporten inom annan kemisk industri ökade i makligare takt, utom exporten av läkemedel som minskade. Tullen publicerar detaljerade lands- och varuuppgifter om utrikeshandeln för hela fjolåret den 2 februari 21. Den totala importen steg också snabbt år 217. Importen av transportmedel och särskilt av delar och tillbehör till transportmedel ökade i betydande grad. Värdet på importen av industrins produktionsförnödenheter samt driv- och smörjmedel växte också snabbt. Värdet på importen av investeringsvaror och livsmedel växte mindre. Importen av konsumtionsvaror minskade däremot. Exporten till EU-länderna ökade med 17 procent år 217. Exporten till euroområdet ökade med 2 procent. Exporten till länderna utanför EU steg med 12 procent. Importen från EU-länderna ökade med 1 procent och från övriga länder med 17 procent. År 216 minskade exporten till EU-länderna med fyra procent, också exporten till länderna utanför EU minskade med fyra procent. Importen från alla EU-länder låg år 216 på samma nivå som år 215, men importen från länder utanför EU växte med två procent. Totalutveckling, milj. euro (siffrorna för år 217 baserar sig på preliminär statistik) Muutos 216 217 217 Vienti (fob) 51 7 59 525 15 Tuonti (cif) 55 3 62 1 13 Kauppatase - 3 125-2 45
Figur 1. Finlands export, import och handelsbalans månadsvis, 215 217, miljoner euro Milj. e 6 5 4 3 2 1 1 215 216 217 Handelsbalans Export Import Figur 2. Finlands export, import och handelsbalans årsvis, 199 217, miljarder euro mrd e 7 6 5 4 3 2 1 1 9 91 92 93 94 95 96 97 9 99 1 2 3 4 5 6 7 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans Import Export Maskin- och fordonsindustrin svarade för största delen av den totala exporten Maskin- och fordonsindustrins andel av den totala exporten steg till 22,2 procent beräknat med uppgifterna för januari november år 217 och var igen efter en paus på åtta år den största industrigrenen inom exporten. Skogsindustriprodukternas andel av den totala exporten minskade i fjol till 2 procent och var vår näst största industrigren inom exporten. Den kemiska industrins andel minskade en aning i fjol och var nästan lika stor som skogsindustrins andel, dvs. nästan en femtedel. Metallindustrins andel var 15 procent och el- och elektronikindustrins 11, procent. Ändringarna var dock mycket små jämfört med året innan.
Figur 3. Olika industrigrenars (CPA) andelar av den totala exporten 2 217 (1 11), i procent 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 El och elektronikindustri Metallindustri Maskin och fordonsindustri (1 11) Skogs och pappersindustri Kemisk industri Övrigt Exporten växte i alla huvudnäringsgrenar i fjol Exporten av maskiner, apparater och transportmedel började växa snabbt under januari-november i fjol och visade en tillväxt på 25 procent. År 216 sjönk exporten av dessa produkter med sju procent. Transportmedlen svarade för den största tillväxten bland de viktigaste exportsektorerna i fjol. Exporten av dem växte med 74 procent. Exporten av motorfordon steg med 6 procent och värdet på exporten av fartyg mer än fördubblades jämfört ned motsvarande period året innan. Exporten av industrimaskiner och -apparater steg med 13 procent och exporten av elektriska maskiner och apparater med 11 procent. Värdet på exporten av apparatur för mobilteknologi steg med 24 procent. Värdet på exporten inom skogsindustrin ökade i sin helhet med fem procent under januari november i fjol. År 216 minskade exporten av skogsindustriprodukter med två procent. Exporten inom den mekaniska skogsindustrin och exporten av pappersmassa ökade med ungefär en tiondel, men värdet på exporten av papper och papp växte med bara en procent. Under januari november 217 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med en femtedel. Året innan ökade värdet på exporten av oljeprodukter med 11 procent. Exportpriserna på oljeprodukter steg med en fjärdedel under januari november i fjol, men exportmängderna sjönk samtidigt med fyra procent jämfört med motsvarande period året innan. Oljeprodukternas andel av den totala exporten ökade en aning från 216 års 7,2 procent till 7,3 procent. Exporten av produkter inom annan kemisk industri ökade med sex procent i fjol fastän exporten av läkemedel minskade med 12 procent. Exporten av metallindustriprodukter började i sin helhet växa snabbt under januari november 217 och visade en tillväxt på nästan en femtedel. Exporten av järn och stål ökade med 1 procent och exporten av icke-järnmetaller med 2 procent. Exporten av malmer och metallskrot ökade också snabbt med procent. Exporten av instrument och mätare ökade under januari november med 11 procent och exporten av livsmedel med 13 procent. Tillväxten inom den totala importen berodde mest på att importen av produktionsförnödenheterna för industrin steg med nästan en fjärdedel under januari november. Importen av driv- och smörjmedel växte också med nästan en fjärdedel. Värdet på importen av råolja växte med 31 procent, nästan helt på grund av att importpriserna steg. Importmängderna ökade med bara tre procent. Importpriserna på oljeprodukter steg med 29 procent och importmängderna minskade samtidigt med 12 procent. Importen av transportmedel samt delar och tillbehör till dem ökade i sin helhet med 22 procent så att importen av delarna och tillbehören ökade med 44 procent. Importen av investeringsvaror ökade med sex procent under januari november i fjol och importen av livsmedel med fem procent. Importen av konsumtionsvaror minskade med fem procent.
Figur 4. Förändring i exporten inom de största exportindustrigrenarna 23-217 (1-11), i procent 6 4 2 2 4 6 26 27 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 1 11 Skogsindustriprodukter Oljeprodukter Kemiska ämnen och produkter Metaller och metallprodukter Industrimaskiner och utrustning Elektriska maskiner och apparater Transportmedel EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel över 6 procent EU-ländernas andel av Finlands totala export steg en aning år 217 från föregående års 59,1 procent till 6,1 procent. Inom importen minskade EU-ländernas andel något från föregående års 62,2 procent till 6,7 procent. Andelarna i handeln med länderna utanför EU ändrades på motsvarande sätt. I fjol utgjorde denna handel 39,9 procent av exporten och 39,3 procent av importen, medan andelarna år 216 var 4,9 vid export och 37, vid import. Figur 5. EU-exportens och EU-importens andelar av Finlands utrikeshandel 22 217 65, 63, 61, 59, 57, 55, 53, 51, 49, 47, 45, 22 23 24 25 26 27 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 EU exportens andel EU importens andel Obs: den vertikala axelns värde börjar vid 45 procent. Tyskland är vår största handelspartner Sverige var i flera års tid vårt största exportland och Ryssland vår största handelspartner när man ser på den totala handelsomsättningen. Denna ordning förändrades år 214. Tyskland blev då både vårt största exportland och vår största handelspartner. Tyskland höll sin position också år 217 och landets andel av den totala exporten växte till 14,4 procent enligt uppgifterna för januari november. Sverige var igen vårt näst största exportland med 1,3 procents andel och även vår näst största handelspartner. Nederländerna och Förenta staterna hade i fjol nästan lika stora andelar av Finlands totala export, dvs. 6,9 procent.
Nederländerna gick dock om Förenta staterna och blev med en liten marginal vårt tredje största exportland. Ryssland var i fjol fortfarande vårt femte största exportland med en lika stor andel som året innan, dvs. 5,7 procent. Ryssland var Finlands största importland från år 23 till år 215 då landet föll till en tredje plats med en andel på 11 procent. År 216 var landets andel 11,2 procent av den totala importen. År 214 var Rysslands andel nästan 15 procent och år 213 hela 1 procent. Ryssland blev under januari november 217 Finlands näst största importland med en andel på 13,3 procent. Tyskland behöll sin plats som vårt största importland med en andel på 15,5 procent av den totala importen. Sverige placerade sig på tredje plats med en andel på 11 procent. Kina var vårt fjärde största importland med en andel på 7,3 procent och Nederländerna femte med en andel på 5,5 procent under januari november i fjol. Figur 6. Tysklands, Rysslands, Sveriges, Nederländernas och USA:s andelar av Finlands totalexport 23 217 (1-11), i procent 16, 14, 12, 1,, 6, 4, 2,, 23 24 25 26 27 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 (1 11) Tyskland Nederländerna Ryssland Sverige USA Under januari november i fjol växte exporten till Tyskland med 24 procent och exporten till Sverige med 11 procent. Exporten till Förenta staterna växte under samma period med fem procent och exporten till Nederländerna med en femtedel. Exporten till Ryssland ökade under januari november i fjol med 17 procent. Importen från Ryssland växte under januari november i fjol med 39 procent. Importen från Tyskland växte under samma period med 1 procent och importen från Sverige med 12 procent. Importen från Nederländerna ökade med tre procent. Importen från Kina ökade med 12 procent och importen från Frankrike, som var vårt sjätte största importland, med fem procent. Importen från Förenta staterna minskade med fem procent. Tullen publicerar landspecifika uppgifter om utrikeshandeln för hela året 217 den 2 februari 21.
Figur 7. Förändring i Finlands export till Tyskland, Ryssland, Sverige, Nederländerna och USA 23 217 (1-11), i procent 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 23 24 25 26 27 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 (1 11) Tyskland Nederländerna Ryssland Sverige USA Exportutveckling i EU-länderna år 217 EU-ländernas (EU2) sammanlagda export växte under januari oktober 217 med åtta procent. 1 Finlands export växte under motsvarande period med 16 procent. Tillväxten i Finlands export med 16 procent också under januari november 217 var den näst största tillväxten i EU, det var bara i Litauen som exporten växte mera, dvs. med 17 procent. Året innan var Finlands exportutveckling under samma period den tredje svagaste bland EU-länderna (-3 ). Exporten växte eller stannade på samma nivå i alla EU-länder utom i Malta och Luxemburg. Exporten växte med mer än tio procent förutom i Finland också i nio andra EU-länder. Bland Finlands största handelspartner överskred exporttillväxten inte tio procent, utom i Nederländerna. I Tyskland växte exporten med sju procent, i Sverige, Estland och Storbritannien med åtta procent och i Spanien med nio procent. I Frankrike och Belgien växte exporten med fem procent. 1 Källa: Eurostat, Comext-databasen, de senaste uppgifterna är för januari oktober.
Figur. Förändring av exporten i olika EU-länder år 217 (1 11) i procent LT Litauen FI Finland SI Slovenien HR Kroatien GR Grekland PL Polen LV Lettland BG Bulgarien PT Portugal NL Nederländerna RO Rumänien HU Ungern ES Spanien CZ Tjeckien SE Sverige IT Italien GB Storbritannien EE Estland AT Österrike SK Slovakien DE Tyskland DK Danmark FR Frankrike CY Cypern BE Belgien IE Irland LU Luxemburg MT Malta 25 2 9 9 9 9 7 7 6 5 5 5 13 12 12 12 11 11 17 16 15 15 3 25 2 15 1 5 5 1 15 2 Källa: Eurostat news release 9/21, Nederländerna CBS Handeln med Ryssland återhämtade sig år 217 Under januari november 217 växte exporten till Ryssland snabbt med 17 procent. Exporten hade sjunkit fyra år i rad. Tillväxten inom exporten till Ryssland blev svagare redan år 211 fastän den året därpå ännu visade en tillväxt på sju procent. Exporten till Ryssland började minska år 213 då minskningen var sex procent. År 214 minskade exporten redan med 13 procent och år 215 med hela 32 procent. Exportminskningen år 215 nådde dock inte samma nivå som år 29 då exporten sjönk med 47 procent. År 216 var exportminskningen svagare, bara sex procent. Ökningen av värdet på exporten till Ryssland berodde framför allt på att exporten av maskiner, apparater och transportmedel samt metallindustriprodukter växte snabbt. Exporten av industrimaskiner och -apparater steg med 44 procent under januari november och exporten av elektriska maskiner och apparater med sju procent. Exporten av transportmedel ökade med 137 procent. Exporten av metaller och metallprodukter växte med nästan en fjärdedel. Exporten av oljeprodukter steg med 27 procent och exporten av instrument och mätare med åtta procent. Av huvudnäringsgrenarna var det exporten av kemiska ämnen och produkter som minskade under januari november. Exporten av skogsindustriprodukter höll sig på samma nivå som året innan. Importen från Ryssland växte i januari november 217 med 39 procent. Importen från Ryssland vände neråt år 212, då den sjönk med sju procent. Följande år minskade importen med bara en procent, men år 214 redan med 1 procent. År 215 minskade importen med hela 31 procent. Det var lika mycket som år 29, då importen senast sjönk lika kraftigt. År 216 tog importen från Ryssland fart och ökade med tre procent.
Importen från Ryssland bestod i januari november i fjol till 61 procent av energiprodukter av vilka 71 procent var oljeprodukter. Priserna vid import av råolja från Ryssland steg i fjol med 22 procent, importvolymerna höll sig på nästan samma nivå. Värdet på importen av alla energiprodukter från Ryssland steg med över en femtedel i januari november 217. Energiprodukternas andel av den totala importen från Ryssland sjönk med 1 procentenheter år 217, eftersom andelen av metaller och metallprodukter inom importen steg från 216 års 4,1 procent till fjolårets 14,7 procent. I början av 217 steg importen av metallrör från Ryssland kraftigt, vilket för sin del förklarar den höga tillväxtprocenten inom den totala importen av varor från landet. Importen av produkter inom den kemiska industrin steg med 2 procent. Importen av maskiner, apparater och transportmedel ökade med sju procent och importen av skogsindustriprodukter med fem procent. EU-ländernas sammanlagda export till Ryssland ökade under januari november i fjol med en femtedel och importen från Ryssland med 23 procent. 2 Finlands export till Ryssland steg alltså mindre än EU-ländernas sammanlagda export till Ryssland. Vid import steg däremot EU-ländernas sammanlagda import från Ryssland betydligt mindre jämfört med Finland. Figur 9. Förändring i Finlands export till och import från Ryssland, 23 217 (1-11), i procent 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 23 24 25 26 27 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 1 11 Förändring av exporten till Ryssland Förändring av importen från Ryssland Landsvägstransit österut Enligt Tullens statistik över transittransporter exporterades nästan 723 ton varor i transit från Finland till Ryssland år 217. Mängden transitvaror i ton ökade med lite mer än en procent jämfört med året innan. Mängden visade en liten uppgång efter flera år med nedgång. Året innan minskade mängden transitvaror österut med nio procent. År 215 minskade den med 39 procent. Mängden hade minskat varje år sedan 211. Transitstatistiken innehåller uppgifter om landsvägstransporter av transitvaror genom Finland och över östgränsen via de viktigaste gränsövergångsställena. Transitvarorna anländer till Finlands tullgräns och transiteras därifrån landvägen till Ryssland utan att varorna förtullas på Finlands tullområde. Varorna i transitstatistiken ingår inte i Finlands utrikeshandelsstatistik. 2 Lähde: Eurostat news release 9/21
Figur 1. Landsvägstransittransporter österut 213-217 (1 ton), kvartalsvis 1 ton 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 213 214 215 216 217 Förfrågningar Telasuo Christina, tel. 4 332 12 Kaarna Anssi, tel. 4 332 153 E-post: förnamn.efternamn@tulli.fi