Mahlin Lenerius Förbundssekreterare 08-567 06 407 Mahlin.lenerius@psykologforbundet.se KONGRESSKOLA inför Sveriges Psykologförbunds kongress 2013
Innehåll 1. Psykologförbundets kongress 2. Kongressen från A till Ö 3. Procedurregler proposition om arbetsordning 4. Att fatta beslut 5. Årsredovisning - hur kan man läsa en årsredovisning 6. Föredragningslista punkt för punkt 7. Frågor & svar om kongressen
1 Psykologförbundets kongress
Den 18 20 oktober 2013 är det dags för Psykologförbundets kongress. Kongressen hålls vart tredje år och är förbundets högsta beslutande organ. Kongressen är forumet där kongressombuden förutom att bevilja förbundsstyrelsen anvarsfrihet, väljer en ny förbundsstyrelse, alltså de som får i uppdrag att sköta organisationens verksamhet, samt är med och påverkar vilken inriktning förbundet ska ha nästkommande mandatperiod. Inför kongressen skriver förbundsstyrelsen förslag (även kallat proposition). Alla medlemmar har också möjlighet att skicka in förslag (motion) till kongressen. Varje valdistrikt skickar ett antal ombud, antalet bestäms av hur många medlemmar distriktet har, ju fler medlemmar, ju fler ombud (alla ombud blir tilldelad ett ombudsnummer som användas i omröstningarna under kongressen). Förutom propositioner och motioner behandlas verksamhetsberättelser, årsredovisningar och revisorernas berättelser
Psykologförbundet är uppdelat i 21 valdistrikt. I dessa distrikt har nomineringsprocesser och sedan val av kongressombud skett. Till kongressen har valts 73 ordinarie kongressombud (varav 63 ordinarie och 10 studerandeombud) Gotland saknar helt ombud, Södermanland, Halland och Norrbotten har en varsin vakans Varje distrikt har minst två ombud. Antal medlemmar i distriktet påverkar hur många platser man får på kongressen. Förutom kongressledamöterna bjuder förbundsstyrelsen in alla rådsordföranden, yrkesföreningarnas ordförande, hedersledamöter, nordiska förbund mfl. Även förbundets kanslipersonal finns på plats
2 Kongressen från A till Ö
Acklamation Den vanligaste formen av omröstning då man ropar ja när det förslag man stödjer läses upp. Man ropar aldrig nej. Kongressordföranden förklarar vilket förslag de hört stöd för, väntar ett par sekunder (ifall någon tycker att kongressordföranden hört fel) och fastställer sedan beslutet med klubban. Se Votering för att få reda på vad du ska göra om du tycker att kongressordföranden hört fel. Ajournera (eller: ta paus) ta en kort bensträckare då förhandlingarna har uppehåll. Arbetsordning (eller: regler för hur kongressen ska arbeta) regler som vi gemensamt bestämmer ska gälla i kongressen i till exempel om debatter och val. Avslag att säga nej till ett förslag. Motsats till bifall. Avstå om du inte vill rösta i en fråga kan du avstå, till exempel om du är osäker eller inte stödjer något av förslagen. Begära ordet gör du genom att räcka upp din lapp så att kongressordföranden ser. Du skrivs då upp på talarlistan. Bifall att säga ja till ett förslag. Motsats till avslag.
Bordlägga att skjuta upp en fråga för att behandla den senare. Föredragningslista (eller: dagordning) en lista över de punkter som kongressen ska ta upp. Det står i stadgarna vilka dessa punkter är. Enhällig om alla röstberättigade tycker likadans är beslutet enhälligt. I vissa frågor är det viktigt att hela kongressen ställer sig bakom beslutet, och då frågar kongressordföranden om kongressen är enhällig. Formalia de frågor som kommer först i dagordningen och som ska behandlas innan sakfrågorna (alltså 1-7) Justera röstlängden att gå igenom alla med rösträtt för att skapa en uppdaterad lista över vilka som är på plats och har rösträtt just för tillfället. Kan göras flera gånger under kongressen, bland annat inför rösträkning. Justerare en person som utses av kongressen för att kolla igenom kongressprotokollet för att se att det stämmer.
Kongressordförande person/personer som väljs att fördela ordet och i övrigt leda kongressens förhandlingar Kongressekreterare person/personer som väljs att föra protokoll under kongressen. Kongresspresidium kongressordföranden och kongressekreterarna. De sitter längst fram i salen. Kvalificerad majoritet vid beslut som rör stadgarna så krävs att beslutet är fattat med kvalificerad majoritet. Dvs att två tredjedelar bifaller förslaget för att det ska bli giltigt. Motion förslag från en medlem. Motioner skickas in före kongressen och är alltså inte samma sak som de förslag som läggs på kongressen (se yrkande) Ordet fritt kongressordföranden säger detta när det öppnas upp för debatt då kan man skriva upp sig på talarlistan.
Ordningsfråga fråga som handlar om hur kongressen arbetar. Om man har en ordningsfråga så sträcker man upp sitt frågetecken. Då kommer kongressordföranden låta frågan gå före alla talare i debatten. Exempel på ordningsfråga kan vara streck i debatten och tidsbegränsning. Motsats till sakfråga. Plenum (eller: helgruppssamling) den delen av kongressen som är det formella mötet. Proposition förslag från förbundsstyrelsen som kongressen tar ställning till Reservation om man inte håller med om det beslut som tagits och tycker att det är viktigt att det förs till protokollet att man röstade på annat sätt så kan man skriva en reservation. Man förklarar då varför man vill reservera sig mot beslutet och lämnar sedan in lappen till kongresspresidiet. För att få reservera sig måste man ha deltagit i beslutet och tydligt förklarat sitt motstånd i debatten. Flera personer kan skriva under en reservation. Revisionsberättelse - en oberoende granskning och uttalande om information eller vissa förhållanden. Revision utförs av en revisor.
Röstkort (eller: nummerlapp) ett kort som alla med rösträtt får när kongressen börjar. Detta kort måste du ha med dig för att visa att du får rösta och ett förlorat röstkort ersätts inte. Röstkortet uppvisas till exempel vid votering och slutna val. Röstlängd en lista på alla röstberättigade ombud på kongressen. Röstjustering kan begäras av ombud när man tycker att resultatet i en rösträkning blivit fel. Man justerar då först röstlängden, sedan läser man upp alla namnen och då får varje ombud säga hur de röstar. Rösträknare person som blivit vald av kongressen att räkna röster Rösträkning när man gör en votering igen och rösträknarna räknar alla som håller upp sina röstkort. Det kan man begära om man tycker att kongressordföranden såg fel när voteringen gjordes. Sakfråga en huvudfråga på kongressen, tex behandling av motion eller beviljande av ansvarsfrihet. Motsats till ordningsfråga. Sakupplysning man kan begära att få sakupplysa i en fråga om man har mer information i en fråga än vad som redan sagts. Sakupplysningen går före talare i frågan och får inte innehålla sakargument.
Sluten omröstning när det är personval kan man begära sluten omröstning. Då justeras först röstlängden, sedan får alla röstberättigade rösta genom att skriva namn på röstsedel. Det är då hemligt vem man röstar på. Streck i debatten om man tycker att en debatt blir för lång och tar upp samma saker om och om igen, då kan man begära streck i debatten. Kongressordföranden ger då ombuden möjlighet att diskutera om man vill ha streck i debatten eller inte. Om kongressen bestämmer sig för streck i debatten så får alla som vill tala i fråga sätta upp sig på talarlistan, sedan sätts det stopp. Efter att alla dessa fått gå upp i talarstolen så går kongressen till beslut Stryka sig om man anmält att man vill tala men ångrar sig (kanske för att någon precis sagt det man tänkt säga) så kan man stryka sig från talarlistan. Man stryker sig genom att signalera detta till kongresspresidiet genom att föra sidan av sin hand över halsen. Suppleant (eller. Ersättare) en ersättare tex för ett ombud eller i en styrelse. Talarlista den lista som kongresspresidiet för över vilka som anmält att de vill tala i en viss fråga. Tidsbegränsning ombud eller kongresspresidium kan begära att införa tidsbegränsning om kongressen tex jobbar under tidspress. Man bestämmer då att ett inlägg får vara högst en viss tid. Presidiet tar då tiden på den som talar och avbryter när tiden är ute.
Valberedning de som förbereder valet av förtroendevalda på kongressen Verksamhetsberättelse här berättar styrelsen och råden vad som gjorts under året Votering om ett ombud tycker att resultatet i en acklamation (ja-rop) blivit fel kan man begära votering. Man ropar då votering! när kongressordföranden förklarat hur den uppfattade resultatet av acklamationen, men innan förslaget har klubbats. Voteringen går till på samma sätt som acklamationen, förutom att istället för att ropa ja! så håller man upp sitt röstkort. Om man tycker att resultatet blir fel även efter detta kan man begära rösträkning. Yrkande (eller: förslag) förslag som läggs i en fråga. Måste börja med ordet att. Förslagen ska alltid vara skriftliga. Yrkandet ska inte innehålla några argument. Årsredovisning - är en sammanställning av en organisations räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår.
3 Procedurregler
Hur kongressen ska gå till bestäms dels i förbundets stadgar (när det gäller deadlines, tidpunkter, innehåll osv), dels av kongressen själva. Förbundsstyrelsen har i en proposition lagt ett förslag till hur man tänker att kongressen ska gå till ( i Proposition om arbetsordning & tidplan) Kongressombuden beslutar om arbetsordningen på kongressen som en av de första punkterna
Ur propositionen om arbetsordning Olika rättigheter Deltagarna på kongressen har lite olika rättigheter och kongressombuden är de som har störst rättigheter. De har närvaro-, yttrande-, förslags-, och rösträtt. Ingen annan har rätt att delta i besluten som fattas. Däremot har alla inbjudna till kongressen närvaro-, yttrande-, och förslagsrätt Alla medlemmar har så klart rätt att närvara vid kongressen men har inte förslagsrätt
Beslut och omröstning Varje personligen närvarande ombud har en röst Omröstning sker öppen om ingen begär något annat Beslut sker med enkel majoritet, dvs det kan vara 30 för och 29 emot ett förslag och går då igenom. Om det skulle vara lika röstetal 30 vs 30 är det ordförande som har utslagsröst (förutom vid val då lottar man) När det gäller beslut som ger förändringar i stadgarna ska beslut ske med kvalificerad majoritet, dvs 2/3 måste ställa sig bakom beslutet för att det ska gå igenom Om det finns fler nominerade personer till samma post så sker valet med sluten omröstning På röstsedeln ska det stå lika många namn som ska väljas. OBS! Alltså, om fem ska väljas måste man skriva fem namn för att röstsedeln ska vara giltig
Övriga mötesregler Beslut om propositioner och motioner fattas i plenum utan föregående utskottsarbete Ett ekonomiutskott inrättas för att under kongressen bevaka de ekonomiska konsekvenserna av olika beslut som fattas Ett stadgeutskott inrättas för att bevaka stadgemässiga konsekvenser av olika förslag Tillfälliga beredningsutskott kan inrättas vid behov Diskussionsgrupper kan för beredning av frågor inrättas vid behov Reservation mot beslut lämnas skriftligen till presidiet före kongressens avslutande
Det finns en talarordning där förbundsstyrelsens föredragande är först, sedan eventuell reservant i förbundsstyrelsen Diskussionsinlägg görs från talarstolen Anmälan till talarslista sker genom att röstkortet sträcks upp så att presidiet kan notera på talarlistan Yrkanden formuleras som att-satser och skrivs in på datorer som finns på plats tex. jag yrkar att meningen på sidan 3, stycke 2, bla bla bla stryks.
4 Fatta beslut
Innan beslut fattas har diskussioner förts och olika yrkanden har lagts fram och när det är dags för beslut kan det vara ganska svårt att hänga med. Exempel när det bara finns två yrkanden/förslag: a. Förbundsstyrelsen (FS) yrkar att motion X avslås b. Anna yrkar att motion X bifalls Förslagen läggs mot varandra! Ordföranden frågar om a kan bifallas (väntar på svar) och frågar sedan om b kan bifallas(väntar på svar). Den som får flest röster bifalls.
Ett annat exempel med fler yrkanden a. FS yrkar på att vi hoppar över fikat b. Anna yrkar på att vi ska äta äpple på fikat c. Pelle yrkar på att vi ska äta bulle på fikat Annas och Pelles yrkandes ställs först mot varandra innan bara ett (äpple eller bulle ) kan ställas mot FS yrkande om avslag (dvs inget fika alls ) Man kan bara ställa två förslag mot varandra hela tiden. Kongressordförandena är duktiga på detta och hjälper ombuden att hänga med i svängarna!
5 Årsredovisning
En årsredovisning är en sammanställning av en organisations räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår. En årsredovisning består av: Förvaltningsberättelse - förvaltningsberättelsen skall ge en översikt av verksamhet, ställning och resultat. Till exempel skall det framgå om det hänt viktiga saker under räkenskapsåret, förväntningar inför framtiden, risker och osäkerhetsfaktorer, upplysningar om miljö- och personalfrågor. Resultaträkning - en resultaträkning är en sammanställning av resultatkonton i bokföring. Resultaträkningen visar verksamhetsintäkter (exempelvis omsättning) och kostnader och ger som saldo periodens resultat (vinst eller förlust). Balansräkning - är en uppställning av en organisations tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Inom redovisning innebär det en sammanställning av samtliga balanskonton i organisationens bokföring. Balansräkningen ger en ögonblicksbild av en organisations ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Noter förklaringar av siffror etc Revisionsberättelse - en oberoende granskning och uttalande om information eller vissa förhållanden. Revision utförs av en revisor.
Läsanvisning årsredovisning Den finansiella utvecklingen under året åskådliggörs med hjälp av resultat- och balansräkning. Sambandet mellan dessa är följande: RESULTATRÄKNING Intäkter -Kostnader = Resultat (förändring av eget kapital) BALANSRÄKNING Fastighet och inventarier Andelar i andra företag Fordringar Kapitalanskaffning Placeringstillgångar Likvida medel Eget kapital Skulder, lån och krediter Kapitalanvändning Kapitalanskaffning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets utgång. Tillgångarna visar hur kapitalet använts (till anläggnings och omsättningstillgångar) samt hur kapitalet anskaffats, genom medlemsoch andra intäkter (eget kapital) eller lån och krediter (skulder). Resultaträkningen redovisar de intäkter och kostnader förbundet haft samt återger hur förändringen av förbundets egna kapital uppstår. Den förändringen kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två års balansräkningar som redovisas i årsredovisningen. Av resultaträkningen framgår om den fackliga verksamheten respektive kapitalförvaltningen ger över- eller underskott, var för sig.
6 Föredragningslistan Punkt för punkt, vad händer och vad är det som ska göras?
1. Kongressens öppnande - Ordförande Lars Ahlin öppnar kongressen 2. Upprop av ombud samt justering av röstlängd - alla ombud ropas upp och prickas av 3. Val av kongresspresidium - De som ska leda kongressen de tre dagarna välj av kongressen. Valberedningen har förberett detta val (se punkten valfrågor) 4. Val av rösträknare och justeringspersoner - Kongressen väljer/utser vilka två personer bland ombuden som ska vara med och räkna röster vid behov samt två personer som ska justera protokollet, dvs kontrollera att besluten blivit rätt. 5. Fråga om kongressens stadgeenliga utlysande enligt förbundets stadgar ska kongressen utlysas i tid 6. Fastställande av föredragningslista kan föredragningslistan godkännas, behöver ändringar göras? Observera att inge nya punkter kan läggas till men man kan behöva ändra i ordningen osv. 7. Fastställande av procedurregler Proposition om arbetsordning och tidplan är utskickad och ingår i materialet (flik 2 i pärmen). Kan kongressen godkänna dessa arbetssätt och tidplanen beslutar man om här. 8. Proposition om för sent inkomna motioner förbundet har fått in tre motioner utanför den tid som de måste komma in enligt stadgarna för att behandlas på kongressen. Här kan ombuden besluta om de godkänner att dessa ska behandlas eller inte.
9. Proposition om upptagande av yrkesföreningen Sveriges Förening för Arbets- och Organisationspsykologer det är kongressen som beslutar om nya yrkesföreningar ska upptas i förbundet. Beslut om att två föreningar gått samman under förra kongressbeslutet fattas om ombuden vid denna punkt. 10. Proposition om kallande av hedersledamöter enligt förbundets stadgar kan kongressen utse s.k hedersledamot/hedersledamöter. Förbundsstyrelsen har i sitt förslag/proposition två kandidater som kongressen röstar om här. Personerna är inbjuda och kommer troligen att hålla ett kort tal i samband med beslutet. 11. Verksamhetsberättelser 2010 2012 för Förbundsstyrelse, Etikrådet, Specialistrådet, Studeranderådet, Vetenskapliga Rådet och Valberedningen- här kommer förbundsstyrelsen samt rådens och valberedningens ordförande hålla en kort presentation om verksamheten som varit. Möjlighet för ombuden att ställa frågor samt klargöranden finns. 12. Förbundsstyrelsens årsredovisningar för 2010, 2011 och 2012 tillsammas med verksamhetsberättelserna för kongressperioden som varit presenteras också en sk ekonomisk verksamhetsberättelse (årsredovisningarna för respektive år) 13. Revisorernas berättelse för 2010, 2011 och 2012 tillsammans med årsredovisningarna finns en revisionsberättelse. Det är förtroenderevisorn samt den auktoriserade revisorn som granskat verksamheten och ekonomin.
14. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2010, 2011 och 2012 en viktig fråga för kongressen att ta ställning till är frågan om styrelsen får sk ansvarsfrihet. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöter utgör ett obligatoriskt ärende på årsstämma. I normalfallet har revisorerna tillstyrkt ansvarsfrihet, och det är mera sällan som frågan vållar debatt eller skapar frågeställningar vid beslutfattandet. Kongressen beviljar ansvarsfrihet för ett år i taget. 15. Proposition om fastställande av medlemsavgift och inkomstförsäkring styrelsens förslag diskuteras och kongressombuden fattar sedan beslut 16. Proposition om mål för kongressperioden 2014 2016 styrelsens förslag diskuteras och kongressombuden fattar sedan beslut om hur målen för nästa kongressperiod ska se ut 17. Proposition om Psykologförbundets organisation förslaget diskuteras och sedan fattar ombuden beslut i frågan/frågorna 18. Proposition om specialistordningen - förslaget diskuteras och sedan fattar ombuden beslut i frågan/frågorna 19. Proposition om policy för evidensbaserad psykologisk praktik - förslaget diskuteras och sedan fattar ombuden beslut om policyn 20. Proposition om policyprogram för kommunikation och opinionsbildning - förslaget diskuteras och sedan fattar ombuden beslut om policyn
21. Proposition om förbundets stadgar när beslut ska fattas för att ändra i stadgarna ska det vara 2/3 av ombuden som röstar för en förändring (sk kvalificerad majoritet). Det kan vara så att vissa delar av de ändringsförslag som styrelsen lagt i stadgarna tas tillsammans med respektive punkt på dagordningen. Till exempel om det är ändringsförslag i stadgarna avseende Specialistrådet kanske beslut om detta fattas när propositionen om specialistutbildningen behandlas. 22. Motioner och motionssvar de motioner och motionssvar som styrelsen avgett kommer troligen att behandlas under olika punkter, inte tillsammans under denna punkt. Till exempel så kommer de motioner som rör förbundets organisation behandlas tillsammans med propositionen om förbundets organisation osv. Viktigt för ombuden är att om någon vill ställa sig bakom en motion så måste man yrka på det på plats när den tas upp. Annars blir det enbart styrelsens yrkande/förslag som går igenom. 23. Valfrågor under den här punkten ska alla val förättas. Valberedningen har förberett alla val förutom valen till studerandeombuden i styrelsen samt ordförande i Studeranderådet. Dessa val har studenterna själva berett. Val ska ske till förbundsstyrelsen (ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande och övriga ledamöter) samt ordförande och ledamöter till Etikrådet och Specialistrådet, presidium till Vetenskapliga Rådets, ordförande till Studeranderådet. Även val till valberedningen ska göras. Det är inte förberett så redan nu kan du som ombud fundera på om det vore intressant att ställa upp i ett av förbundets viktigaste roller.
24. Övriga frågor - punkten finns till som en informationspunkt från förbundsstyrelsens sida 25. Kongressen avslutas kongressen ska avsluta senast kl 16.00 på söndag den 20 oktober. Presidiet och justeringspersoner har ansvar för att protokoll upprättas och kommer att sändas ut till alla ombud. Om inte alla frågor hinns med kan de hänskjutas till Rådskonferensen 2014. Rådskonferens hålls de år inte kongressen är. Deltagarna består av de kongressombud som fått flest röster inom respektive valdistrikt mfl.
7 Frågor & svar om kongressen
Här är ännu så länge tomt! Jag fyller på med era frågor och svar! Frågor om det som står i materialet eller saker som du tycker fattas Mejla eller ring: mahlin.lenerius@psykologforbundet.se, 08-567 06 407
Vi ses på kongressen!