FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB OKTOBER -11-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt 2007- Okt - Okt 0% 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt 2007- Okt - Okt 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -10-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 285 857 4 797 427 919 544 397 317 814 249 357 320 Bostadsinstitut 2 058 789 1 953 675 34 354 9 461 42 008 19 291 Finansbolag 266 307 151 131 197 4 469 18 110 493 MFI 549 327 245 019 242 040 1 009 43 778 17 481 MFI totalt 10 160 280 7 147 252 1 196 135 412 256 900 053 504 585
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt 2007- Okt - Okt 0% 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt 2007- Okt - Okt 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -10-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 285 857 4 303 571 1 452 112 697 413 534 248 298 513 Bostadsinstitut 2 058 789 507 975 1 425 442 9 617 42 210 73 546 Finansbolag 266 307 192 810 6 187 123 16 018 51 169 MFI 549 327 28 021 478 680 14 196 18 510 9 920 MFI totalt 10 160 280 5 032 377 3 362 421 721 348 610 987 433 147
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -10-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 133 104 712 540 1 225 792 1 809 594 Bostadsinstitut 1 750 941 1 309 934 389 595 3 221 Finansbolag 115 628 50 702 64 166 5 449 MFI 137 333 33 339 62 621 2 766 MFI totalt 4 137 006 2 106 515 1 742 174 1 821 031
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun 0 Sep 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag okt-07 4,75 4,81 4,73 2,66 2,31 3,06 sep-08 5,67 5,63 5,79 3,63 3,28 4,03 okt-08 5,44 5,51 5,44 3,02 2,80 3,25
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % okt-07 1 363 833 9,2 1 584 798 11,9 2 039 544 19,6 sep-08 1 409 465 2,9 1 731 106 9,3 2 150 990 8,5 okt-08 1 390 104 1,9 1 734 845 9,5 2 151 067 5,5
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 1 000 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut okt-07 157 658 106 446 733 480 794 413 sep-08 155 619 113 472 723 354 938 169 okt-08 183 985 100 985 725 056 948 776
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 M1 M2 M3 0
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 107 645 11 846 95 799 1 319 585 1 252 281 67 304 98 369 457 302 26 533 698 789 38 592 1 415 383 Feb 107 404 11 241 96 163 1 306 545 1 241 061 65 484 98 998 440 442 34 268 694 199 38 638 1 402 708 Mar 107 530 10 093 97 437 1 310 844 1 238 941 71 904 112 960 443 450 26 167 690 907 37 360 1 408 282 Apr 106 164 10 876 95 288 1 302 215 1 230 491 71 724 88 518 445 876 28 837 698 031 40 953 1 397 504 Maj 106 493 10 867 95 626 1 301 089 1 231 926 69 163 96 782 432 744 31 134 700 316 40 113 1 396 715 Jun 107 716 10 221 97 495 1 312 495 1 235 869 76 626 91 553 444 029 26 993 710 818 39 103 1 409 991 Jul 108 644 11 920 96 724 1 297 597 1 220 588 77 009 85 483 441 330 25 749 703 828 41 208 1 394 322 Aug 107 056 11 425 95 631 1 296 016 1 228 169 67 847 89 834 412 267 36 321 716 671 40 923 1 391 647 Sep 105 867 10 093 95 774 1 313 691 1 233 851 79 839 100 657 439 529 27 849 708 111 37 545 1 409 465 Okt 108 160 10 629 97 531 1 292 573 1 210 858 81 715 99 385 434 238 30 873 689 771 38 307 1 390 104 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 233 802 224 269 9 533 19 132 52 632 9 909 148 453 3 675 1 649 185 69 905 74 016 311 108 2 104 214 Feb 234 117 226 163 7 954 21 332 53 283 8 475 146 932 4 094 1 636 825 78 359 74 016 291 621 2 080 821 Mar 234 080 225 470 8 610 21 444 53 162 3 274 151 230 4 970 1 642 361 68 226 81 564 303 123 2 095 275 Apr 263 850 246 958 16 892 27 149 65 330 10 722 156 625 4 024 1 661 354 72 863 81 564 331 081 2 146 863 Maj 271 003 252 397 18 606 26 950 66 381 11 102 162 301 4 269 1 667 718 51 812 81 564 314 596 2 115 690 Jun 273 816 258 348 15 468 25 582 66 345 3 630 172 798 5 462 1 683 807 41 718 75 912 332 020 2 133 457 Jul 306 548 286 048 20 501 28 887 79 797 7 429 180 885 9 551 1 700 870 44 052 75 912 334 318 2 155 152 Aug 315 582 288 583 26 999 32 565 81 567 9 364 185 600 6 486 1 707 229 57 255 75 912 336 485 2 176 880 Sep 321 641 302 729 18 912 23 422 81 816 14 017 195 510 6 876 1 731 106 41 181 78 881 299 823 2 150 990 Okt 344 740 318 845 25 896 26 861 93 728 7 157 209 966 7 028 1 734 845 41 080 78 881 296 262 2 151 067 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jan 0,0 10,0 12,0 18,2-0,2 9,2 11,6 19,2 Feb 1,1 10,6 12,3 17,7 0,3 10,0 12,0 18,2 Mar 1,2 8,3 9,7 17,5 0,8 9,6 11,3 17,8 Apr -0,7 6,0 9,7 19,6 0,5 8,3 10,6 18,3 Maj -1,7 6,1 10,9 17,4-0,4 6,8 10,1 18,2 Jun -0,8 3,4 7,5 14,2-1,1 5,1 9,4 17,1 Jul -1,2 4,6 11,2 16,8-1,3 4,7 9,9 16,1 Aug -1,3 2,8 9,2 13,0-1,1 3,6 9,3 14,7 Sep -0,9 2,9 9,3 8,5-1,1 3,4 9,9 12,8 Okt 0,9 1,9 9,5 5,5-0,4 2,5 9,3 9,0
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 862 1 439 869 77 580 827 381 2 403 476 861 61 004 135 628 14 172 38 666 1 651 978 Feb 96 227 1 431 920 75 262 820 801 2 532 466 381 57 546 144 738 15 184 40 695 1 644 104 Mar 97 502 1 425 040 79 573 821 759 2 413 465 154 62 741 138 127 14 419 40 136 1 642 251 Apr 95 353 1 447 103 87 473 833 851 2 705 469 825 72 151 143 428 12 617 43 607 1 673 536 Maj 95 696 1 437 409 87 773 841 929 2 679 452 005 72 560 143 475 12 533 27 851 1 648 729 Jun 97 566 1 457 735 95 589 863 621 2 679 457 191 81 179 136 923 11 731 30 578 1 681 468 Jul 96 796 1 472 439 99 065 864 157 2 674 466 720 83 465 141 561 12 926 32 225 1 700 524 Aug 95 702 1 470 994 97 860 881 499 2 873 453 681 72 834 135 814 22 153 34 274 1 698 829 Sep 95 847 1 477 103 96 427 876 807 2 852 466 152 80 162 134 145 13 412 29 220 1 698 597 Okt 97 614 1 462 636 95 973 865 689 2 674 468 971 80 774 127 976 12 524 27 705 1 683 927
2.6 Noter till del 2 penningmängden ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2004 2005 2006 2007 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2004 2005 2006 2007 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 80% 15% 60% 10% 40% 5% 20% 0% 1999-Okt 2000-Okt 2001-Okt 2002-Okt 2003-Okt 2004-Okt 2005-Okt 2006-Okt 2007-Okt -Okt Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sep Mar Jun Sep
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -10-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 207 825 818 670 7 147 252 5 106 347 2 040 905 Icke-MFI 131 251 698 849 5 215 539 3 982 652 1 232 886 Svenska icke-mfi 57 437 411 419 4 137 006 3 924 834 212 172 Icke-monetära finansiella företag -4 078-14 892 101 268 98 114 3 154 Icke-finansiella företag 12 511 211 360 1 742 174 1 535 944 206 230 Offentlig sektor 38 370 34 204 187 050 186 277 772 Hushåll inkl HIO 10 633 180 746 2 106 515 2 104 499 2 016 Utländska icke-mfi 73 814 287 431 1 078 532 57 818 1 020 714 EU-länder 18 429 177 660 544 126 33 615 510 511 utlandet 55 385 109 771 534 406 24 204 510 203 MFI 76 574 119 821 1 931 713 1 123 694 808 019 Svenska MFI 101 917 151 705 979 894 942 570 37 323 Banker 50 570 60 164 367 937 357 791 10 146 Bostadsinstitut 86 725 102 473 481 843 478 316 3 526 Andra monetära kreditmarknadsföretag -35 448-9 711 129 945 106 335 23 609 MFI 69-1 221 169 127 41 Utländska MFI -25 343-31 884 951 820 181 124 770 696 EU-länder -39 303-116 292 649 633 142 336 507 296 utlandet 13 960 84 408 302 187 38 788 263 399 Räntebärande värdepapper -310 152 575 1 196 135 633 969 562 166 Aktier och andelar -2 736-51 624 412 256 166 187 246 068 Derivatinstrument 410 091 613 985 900 053 489 245 410 808 tillgångar -19 577-10 949 504 585 363 493 141 092 SUMMA TILLGÅNGAR 595 293 1 522 657 10 160 280 6 759 240 3 401 040 Svenska kronor 348 344 756 694 6 759 240 Euro och EMU-valutor 33 939 255 915 1 450 160 EU-valutor -20 736 12 726 374 856 utländska valutor 233 746 497 322 1 576 023
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 440 498 953 554 5 032 377 3 107 578 1 924 799 Icke-MFI 73 758 213 630 2 255 045 1 796 285 458 760 Svenska icke-mfi 41 382 200 522 1 821 031 1 704 073 116 958 Icke-monetära finansiella företag 2 248-22 047 163 093 132 568 30 525 Icke-finansiella företag 3 431 35 437 551 368 470 115 81 254 Offentlig sektor 44 809 99 845 177 443 175 361 2 082 Hushåll inkl HIO -9 106 87 286 929 126 926 029 3 098 Utländska icke-mfi 32 376 13 108 434 014 92 212 341 802 EU-länder 22 469 31 790 236 744 66 290 170 454 utlandet 9 908-18 682 197 270 25 922 171 348 MFI 366 740 739 924 2 777 332 1 311 293 1 466 039 Svenska MFI 379 556 422 803 1 230 076 1 002 755 227 320 Banker 397 510 418 386 1 046 433 826 474 219 959 Bostadsinstitut -17 528-8 133 146 785 146 669 116 Andra monetära kreditmarknadsföretag 3 034 9 635 30 793 23 642 7 150 MFI -3 460 2 915 6 065 5 969 95 Utländska MFI -12 816 317 121 1 547 256 308 538 1 238 719 EU-länder -20 131 189 088 969 794 218 049 751 746 utlandet 7 314 128 034 577 462 90 489 486 973 Emitterade värdepapper -58 313 388 545 3 362 421 1 489 367 1 873 054 Certifikat -108 860-58 883 711 818 116 174 595 644 Obligationer 46 280 426 391 2 343 203 1 319 423 1 023 780 Förlagslån 16 246 37 126 246 487 49 225 197 262 emitterade värdepapper -11 979-16 090 60 913 4 544 56 369 Derivatinstrument 330 735 394 323 721 348 420 876 300 472 skulder -116 905-218 990 610 987 454 515 156 471 Eget kapital -723 5 225 433 147 315 527 117 621 SUMMA SKULDER 595 293 1 522 657 10 160 280 5 787 863 4 372 417 Svenska kronor 323 129 680 848 5 787 863 Euro och EMU-valutor -2 720 438 662 1 687 589 EU-valutor -44 790-29 910 352 440 utländska valutor 319 674 433 058 2 332 388
3.4 Bankers balansräkning -10-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 152 354 567 688 4 797 427 2 934 588 1 862 839 Icke-MFI 76 773 463 286 3 076 403 1 981 499 1 094 904 Svenska icke-mfi 5 172 253 758 2 133 104 1 926 920 206 185 Icke-monetära finansiella företag -3 981-15 189 100 348 97 223 3 124 Icke-finansiella företag 5 876 187 116 1 225 792 1 025 033 200 759 Offentlig sektor 1 053 4 370 94 425 94 122 303 Hushåll inkl HIO 2 224 77 460 712 540 710 542 1 998 Utländska icke-mfi 71 602 209 528 943 299 54 579 888 720 EU-länder 19 998 165 923 507 343 31 080 476 262 utlandet 51 604 43 606 435 956 23 498 412 457 MFI 75 581 104 402 1 721 024 953 089 767 934 Svenska MFI 112 968 153 475 803 954 773 067 30 887 Banker 26 439 31 673 230 371 224 711 5 660 Bostadsinstitut 86 074 103 565 454 445 450 918 3 526 Andra monetära kreditmarknadsföretag 386 19 519 119 048 97 388 21 660 MFI 69-1 282 90 49 41 Utländska MFI -37 388-49 074 917 070 180 022 737 047 EU-länder -48 613-126 979 625 092 141 235 483 857 utlandet 11 225 77 905 291 978 38 788 253 190 Räntebärande värdepapper -298 119 209 919 544 580 150 339 394 Aktier och andelar -2 738-53 047 397 317 153 123 244 194 Derivatinstrument 376 079 552 903 814 249 461 500 352 749 tillgångar -8 121-18 131 357 320 252 536 104 785 SUMMA TILLGÅNGAR 517 277 1 168 622 7 285 857 4 381 897 2 903 960 Svenska kronor 306 964 575 963 4 381 897 Euro och EMU-valutor 31 701 231 845 1 222 376 EU-valutor -19 904 4 724 355 001 utländska valutor 198 515 356 090 1 326 582 Oktober. Se not 3.18
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 367 150 801 877 4 303 571 2 513 541 1 790 030 Icke-MFI 71 275 203 895 2 209 724 1 773 727 435 997 Svenska icke-mfi 40 013 200 520 1 809 594 1 693 332 116 262 Icke-monetära finansiella företag 2 248-21 863 162 807 132 282 30 525 Icke-finansiella företag 3 431 38 306 549 745 468 971 80 774 Offentlig sektor 44 791 99 653 177 196 175 272 1 924 Hushåll inkl HIO -10 456 84 424 919 846 916 807 3 039 Utländska icke-mfi 31 262 3 375 400 130 80 395 319 735 EU-länder 22 470 27 665 216 166 54 867 161 299 utlandet 8 792-24 290 183 964 25 528 158 436 MFI 295 875 597 982 2 093 847 739 814 1 354 033 Svenska MFI 307 338 345 099 649 120 446 806 202 314 Banker 287 151 303 442 499 476 303 101 196 375 Bostadsinstitut 23 728 35 087 126 391 126 275 116 Andra monetära kreditmarknadsföretag -81 3 673 17 218 11 491 5 727 MFI -3 460 2 896 6 034 5 938 95 Utländska MFI -11 463 252 884 1 444 728 293 008 1 151 719 EU-länder -18 184 176 403 927 324 205 792 721 533 utlandet 6 721 76 481 517 403 87 216 430 187 Emitterade värdepapper -67 806 185 023 1 452 112 344 035 1 108 078 Certifikat -72 764-6 761 526 961 61 567 465 394 Obligationer 913 170 693 638 356 245 296 393 060 Förlagslån 16 023 37 177 225 891 32 637 193 254 emitterade värdepapper -11 979-16 086 60 904 4 535 56 369 Derivatinstrument 328 457 400 401 697 413 410 863 286 549 skulder -111 475-224 170 534 248 395 055 139 193 Eget kapital 952 5 491 298 513 182 028 116 485 SUMMA SKULDER 517 277 1 168 622 7 285 857 3 845 522 3 440 335 Svenska kronor 247 315 455 327 3 845 522 Euro och EMU-valutor 15 519 430 800 1 333 263 EU-valutor -38 360-40 383 296 308 utländska valutor 292 803 322 877 1 810 763
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -10-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 65 357 225 474 1 953 675 In- och upplåning 104 435 138 847 507 975 Icke-MFI 73 484 229 154 1 798 769 Icke-MFI 2 621 8 340 14 387 Svenska icke-mfi 74 392 182 290 1 750 941 Svenska icke-mfi 1 345 2 718 3 221 Icke-monetära finansiella företag -100-167 112 Utländska icke-mfi 1 276 5 621 11 166 Icke-finansiella företag -956 6 587 389 595 MFI 101 814 130 508 493 587 Offentlig sektor 31 245 32 393 51 299 Svenska MFI 101 583 83 698 446 594 Hushåll inkl HIO 44 203 143 477 1 309 934 Utländska MFI 231 46 809 46 994 Utländska icke-mfi -908 46 864 47 828 EU-länder 0-184 0 EU-länder 2 52 611 utlandet 231 46 994 46 994 utlandet -910 46 812 47 217 Emitterade värdepapper -36 096 115 302 1 425 442 MFI -8 127-3 680 154 906 Certifikat -53 319-69 853 116 625 Svenska MFI -8 127-3 680 154 906 Obligationer 16 858 185 008 1 292 567 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån 365 147 16 250 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument -795-10 482 9 617 Räntebärande värdepapper 4 082 790 34 354 skulder -4 422 5 176 42 210 Aktier och andelar 0 1 904 9 461 Eget kapital 1 230 592 73 546 Derivatinstrument 9 725 26 641 42 008 SUMMA SKULDER 64 352 249 437 2 058 789 tillgångar -14 812-5 371 19 291 Svenska kronor 104 986 242 681 1 623 045 SUMMA TILLGÅNGAR 64 352 249 437 2 058 789 Utländsk valuta -40 634 6 756 435 744 Svenska kronor 60 403 189 231 1 968 072 Euro och EMU-valutor -20 458 11 574 290 667 Utländsk valuta 3 949 60 206 90 717 EU-valutor -5 955 6 459 22 782 Euro och EMU-valutor 1 495 4 292 30 256 utländska valutor -14 221-11 277 122 296 EU-valutor -658 2 508 2 616 utländska valutor 3 112 53 406 57 846 Oktober. Se not 3.18 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -10-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 1 840 16 750 151 131 In- och upplåning 3 595 37 122 192 810 Icke-MFI 2 571 14 697 141 147 Icke-MFI -1 3 538 27 895 Svenska icke-mfi 2 374 5 660 115 628 Svenska icke-mfi 0-1 260 5 449 Icke-monetära finansiella företag 0 73 144 Utländska icke-mfi -1 4 798 22 446 Icke-finansiella företag 1 961 11 055 64 166 MFI 3 596 33 584 164 915 Offentlig sektor 10 140 616 Svenska MFI 2 891 19 484 119 216 Hushåll inkl HIO 403-5 608 50 702 Utländska MFI 705 14 099 45 699 Utländska icke-mfi 197 9 038 25 519 EU-länder 666 12 171 36 418 EU-länder 100 6 023 16 446 utlandet 39 1 928 9 281 utlandet 96 3 015 9 073 Emitterade värdepapper 0-12 682 6 187 MFI -731 2 053 9 985 Certifikat 0-4 195 5 534 Svenska MFI -808-872 4 555 Obligationer 0-8 253 0 Utländska MFI 77 2 925 5 430 Förlagslån 0-230 644 EU-länder 78 272 2 224 emitterade värdepapper 0-4 9 utlandet 0 2 653 3 206 Derivatinstrument 13-48 123 Räntebärande värdepapper 0 149 197 skulder 7-259 16 018 Aktier och andelar 2 56 4 469 Eget kapital 84 3 967 51 169 Derivatinstrument 2-3 18 SUMMA SKULDER 3 700 28 100 266 307 tillgångar 1 856 11 148 110 493 Svenska kronor 2 307 10 727 205 851 SUMMA TILLGÅNGAR 3 700 28 100 266 307 Utländsk valuta 1 392 17 373 60 456 Svenska kronor 2 335 7 452 205 271 Euro och EMU-valutor 736 1 870 21 274 Utländsk valuta 1 365 20 648 61 036 EU-valutor 43 6 417 15 021 Euro och EMU-valutor 752 6 763 22 778 utländska valutor 613 9 087 24 162 EU-valutor 39 5 082 13 410 utländska valutor 573 8 803 24 847 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -10-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -11 726 8 759 245 019 In- och upplåning -34 681-24 292 28 021 Icke-MFI -21 577-8 287 199 220 Icke-MFI -136-2 143 3 039 Svenska icke-mfi -24 501-30 289 137 333 Svenska icke-mfi 24-1 457 2 766 Icke-monetära finansiella företag 4 391 664 Utländska icke-mfi -160-686 272 Icke-finansiella företag 5 630 6 601 62 621 MFI -34 545-22 150 24 983 Offentlig sektor 6 061-2 699 40 709 Svenska MFI -32 255-25 479 15 146 Hushåll inkl HIO -36 197-34 582 33 339 Utländska MFI -2 290 3 329 9 836 Utländska icke-mfi 2 924 22 001 61 887 EU-länder -2 613 698 6 052 EU-länder -1 670 5 663 19 726 utlandet 323 2 631 3 784 utlandet 4 595 16 339 42 161 Emitterade värdepapper 45 589 100 901 478 680 MFI 9 851 17 046 45 798 Certifikat 17 224 21 926 62 698 Svenska MFI -2 117 2 781 16 479 Obligationer 28 508 78 943 412 280 Utländska MFI 11 968 14 265 29 320 Förlagslån -143 32 3 701 EU-länder 9 232 10 415 22 317 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 2 736 3 849 7 003 Derivatinstrument 3 060 4 452 14 196 Räntebärande värdepapper -4 093 32 427 242 040 skulder -1 014 263 18 510 Aktier och andelar 0-537 1 009 Eget kapital -2 989-4 825 9 920 Derivatinstrument 24 284 34 444 43 778 SUMMA SKULDER 9 965 76 499 549 327 tillgångar 1 500 1 405 17 481 Svenska kronor -31 479-27 888 113 445 SUMMA TILLGÅNGAR 9 965 76 499 549 327 Utländsk valuta 41 444 104 386 435 882 Svenska kronor -21 358-15 952 204 000 Euro och EMU-valutor 1 483-5 582 42 384 Utländsk valuta 31 323 92 451 345 327 EU-valutor -518-2 403 18 330 Euro och EMU-valutor -10 13 016 174 750 utländska valutor 40 479 112 371 375 168 EU-valutor -213 412 3 829 utländska valutor 31 546 79 023 166 747 Oktober. Se not 3.18 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -10-31 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 4 060 549 739 550 602 306 134 572 Icke-MFI 2 504 613 565 365 445 961 125 829 Svenska icke-mfi 1 603 870 2 765 403 975 125 259 Icke-monetära finansiella företag 58 075 23 41 988 285 Icke-finansiella företag 946 444 1 916 233 904 45 444 Offentlig sektor 65 237 260 28 209 979 Hushåll inkl HIO 534 114 565 99 875 78 551 Utländska icke-mfi 900 743 562 600 41 986 569 EU-länder 483 261 281 486 23 752 330 utlandet 417 483 281 114 18 234 239 MFI 1 555 936 174 186 156 345 8 743 Svenska MFI 710 791 1 319 84 420 8 743 Banker 167 275 788 54 383 8 713 Bostadsinstitut 438 754 0 15 660 30 Andra monetära kreditmarknadsföretag 104 674 532 14 374 0 MFI 88 0 2 0 Utländska MFI 845 145 172 866 71 925 0 EU-länder 563 024 53 743 62 067 0 utlandet 282 120 119 123 9 858 0 Räntebärande värdepapper 771 493 88 081 137 335 10 716 Aktier och andelar 391 402 20 584 396 5 519 Derivatinstrument 655 124 123 760 158 746 379 tillgångar 256 334 204 305 97 555 3 431 SUMMA TILLGÅNGAR 6 134 902 1 176 281 996 338 154 616 Svenska kronor 3 365 271 51 771 862 851 153 774 Euro och EMU-valutor 1 158 956 216 651 62 913 507 EU-valutor 349 951 203 099 5 017 33 utländska valutor 1 260 723 550 114 65 557 302 Ej valutafördelad filialdifferens 154 645
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 3 471 397 553 088 704 248 127 926 Icke-MFI 1 912 324 273 887 176 359 121 042 Svenska icke-mfi 1 526 691 14 689 162 545 120 358 Icke-monetära finansiella företag 141 344 500 20 844 619 Icke-finansiella företag 482 275 13 789 47 603 19 867 Offentlig sektor 109 297 13 65 335 2 564 Hushåll inkl HIO 793 775 386 28 763 97 308 Utländska icke-mfi 385 633 259 198 13 813 684 EU-länder 204 802 124 048 11 027 336 utlandet 180 830 135 150 2 786 347 MFI 1 559 074 279 201 527 889 6 884 Svenska MFI 526 522 3 834 116 469 6 129 Banker 380 231 218 113 132 6 113 Bostadsinstitut 125 373 0 1 018 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 15 124 3 617 2 079 16 MFI 5 794 0 239 0 Utländska MFI 1 032 551 275 367 411 420 756 EU-länder 589 069 116 890 337 501 755 utlandet 443 483 158 477 73 920 1 Emitterade värdepapper 1 440 046 285 295 10 703 1 363 Certifikat 516 706 281 862 10 255 0 Obligationer 637 484 1 894 370 502 Förlagslån 225 571 1 538 0 320 emitterade värdepapper 60 285 0 78 541 Derivatinstrument 557 493 117 159 139 865 54 skulder 392 386 209 617 138 607 3 255 Eget kapital 273 580 11 121 2 916 22 018 SUMMA SKULDER 6 134 902 1 176 281 996 338 154 616 Svenska kronor 3 068 647 57 514 623 070 153 804 Euro och EMU-valutor 1 187 363 183 358 145 419 482 EU-valutor 291 251 179 990 5 033 24 utländska valutor 1 587 641 599 353 222 816 306 Ej valutafördelad filialdifferens 156 065