Rapport 2009 enligt miljöbalken för Barsebäcks Kärnkraftverk

Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Miljörapport Frisläppt 2010-03-30 2075281 / 2.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 PRB Företagsintern PSG / FSG enl dok.nr Ersätter Alt. dokument-id 2 Handläggare Granskat av Godkänt av Larsson Lars-Åke PRBDP Ernström Roland PRBDP Stenqvist Viktoria PRBOPP Hagentoft Thomas PRBA Öst Leif VD PRB Frisläppt av Öst Leif VD PRB Rapport 2009 enligt miljöbalken för Barsebäcks Kärnkraftverk GRUNDDEL UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Platsnamn Anläggningsnummer Barsebäck Kärnkraftverk 1261-112 A Fastighetsbeteckning Barsebäck 19:2 Kommun och län Besöksadress Kontaktpersoner Verksamhet Kävlinge, Skåne län Barsebäck, Löddeköpinge Funktionsansvarig - miljö Viktoria Stenqvist 046-72 40 00 e-mail: viktoria.stenqvist@vattenfall.com Huvudbransch enligt SFS 1998:899 : 45.10 Övriga branscher Hamn 63.22-1 Farliga ämnen enl. 1998:899 saknas. Grund för avgiftsnivå 45.10 Verksamhet varigenom kärnkraftverk eller annan kärnreaktor nedmonteras från det att reaktorn stängs till dess att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. Tillstånd enligt Vattendom Miljödom M 1426-05 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Skåne Län, miljöskyddsenheten Distribution: Externt: Länsstyrelsen - Skåne, Kävlinge Kommun, Eon Värme BKAB: BL, Miljökommittén, Viktoria Stenqvist, Roland Ernström, Pia Hedberg, Maria Taranger, Thomas Åberg, Roger Stellnert 1 (22)

Miljöledningssystem enligt ISO 14001 fr.o.m. 2002-04-10. Certifikat 2008 2011 (nr NO-901031) Emissionsdeklaration enligt NFS 2006:9 krävs ej. UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARE Huvudman Barsebäck Kraft AB Organisationsnummer 556094-5197 Postadress Box 524 246 25 Löddeköpinge Kontaktman VD Leif Öst Telefonnummer 046-72 40 00 Företagsintern 2 (22)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN...1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARE...2 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...5 1.1 Organisation...5 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten...5 1.3 Reningsanläggningar...7 1.4 Lokalisering och recipient...8 1.4.1 Lokalisering... 8 1.4.2 Recipient...8 2 TILLSTÅND...9 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET...9 4 ANDRA GÄLLANDE BESLUT...9 5 TILLSYNSMYNDIGHET...10 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION...10 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND...10 7.1 Vattendom 1970-01-23...10 7.2 Vattendom 1994-02-28...11 7.3 Miljödom 2006-07-12...11 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER...12 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR...13 9.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten...13 9.2 Utsläpp av radioaktiva ämnen...14 9.3 Specificering av utsläpp till luft...14 9.4 Specificering av utsläpp till vatten...14 9.5 Besiktningar...15 9.5.1 Uppföljningscertifiering enligt ISO 14001...15 9.5.2 Periodisk besiktning i enlighet med gällande kontrollprogram och miljöbalken...15 9.5.3 Internrevision skydd...16 9.6 Fiskekontroll...16 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNTIONER...16 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M...16 11.1 Tillbud, störningar samt vidtagna åtgärder...16 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI...17 Företagsintern 3 (22)

12.1 Produktvalsprincipen...17 12.2 Förbrukning av vatten...17 12.3 Energianvändning...17 12.4 Kommentarer på arbetet för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering...18 13 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M....18 13.1 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälsooch miljösynpunkt...18 14 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET...19 14.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning och biologisk behandling...19 14.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning...19 14.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall...19 14.4 Farligt avfall exkl. radioaktivt avfall...19 14.5 Radioaktivt avfall...20 14.6 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden...20 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA...21 15.1 Bästa möjliga teknik (BAT)...21 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR...21 BILAGEFÖRTECKNING...22 Företagsintern 4 (22)

MILJÖRAPPORTENS TEXTDEL 2009 BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK 1261-112A 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Organisation Barsebäck Kraft AB (BKAB) är fr.o.m. 2000-08-01 ett helägt dotterbolag till Ringhals AB. Ringhals AB ägs i sin tur av Vattenfall AB med 70,4 % och E.ON Kärnkraft Sverige AB med 29,6 %. BKAB bedriver servicedrift av det nerlagda kärnkraftverket. E.ON Kärnkraft Sverige AB är ägare av byggnader samt fastigheten Barsebäck 19:2, och har det juridiska ansvaret för avveckling och rivning av Barsebäcksverket. VD är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett ur miljösynpunkt säkert sätt och att gällande lagar, förordningar, föreskrifter samt interna regler följs i tillämpliga delar. BKAB bestod 2009 av de fyra verksamhetsområdena anläggningsservice, rivningsplanering, affärsverksamhet och personalomställning. Organisationen svarar själva för service, underhåll, projektering och administration inkl. miljöstöd. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Allmänt Den 31 december 2009 hade BKAB totalt 80 anställda inkl. omställningsgruppen (BO). Utöver våra egna anställda finns här också en filial till Ringhals med ca 40 anställda samt ungefär lika många inhyrda konsulter som alla arbetar med olika Ringhalsprojekt. På anläggningen arbetar också 7 personer anställda vid KSU (Kärnkraft Säkerhets och Utbildning) som bedriver underhålls- och driftutbildning för anställda vid övriga svenska kärnkraftverk. Under 2009 genomförde KSU 20 000 utbildningstimmar för ca 500 elever vid Barsebäcksverket. Viss affärsverksamhet bedrivs i form av uthyrning och försäljning. Anläggning Anläggningen befinner sig i s.k. servicedrift. Detta innebär att anläggningen förvaltas fram till rivningen enligt ägarnas intentioner och ingångna avtal samt enligt den miljödom som gäller fram t.o.m. 2012. Nedan beskrivs de anläggningsdelar som innebär någon form av miljöpåverkan eller där en tidigare miljöpåverkan reducerats eller eliminerats. Företagsintern 5 (22)

Kylvattensystem och kylvattenkanal Vid utpumpning av avloppsvatten sker utspädning med havsvatten och en kylvattenpump med minst 4 m 3 /s. I övrigt pumpas inget vatten genom anläggningen. Dieseltankar Dieseloljetankarna till dieselaggregaten finns kvar (2 st. á 70 m³) och är placerade under mark i betongkassuner. Totalt finns ca 100 m³ diesel kvar i tankarna. Ångpanna, hetvattenpanna och värmepanna Under våren 2009 har en mindre och effektivare värmenpanna, E3 naturgas (3,7 MW) i container installerats och ersatt en större fast installerad (8,7 MW) naturgaspanna, E1. Reservpanna, E2 (2,9 MW) är den fasta naturgaspannan (hetvatten) som tidigare var huvudpanna. Samtidigt övergick ansvaret för den totala värmeleveransen till E.ON. Förändringen beräknas minska BKABs naturgasförbrukning med ca 15 %. Totalavsaltningsanläggning Totalavsaltat vatten används i bränslebassänger och vissa reaktorsystem. Vid tillverkningen av totalavsaltat vatten används vatten från Kävlinge kommuns dricksvattennät. Jonbytarna regenereras med tekniskt ren svavelsyra respektive 50%-ig natronlut. Tankar med natronlut och svavelsyra om vardera 30 m 3 står inomhus. Avlopp går till neutralisationstank. Spolvattnet från regenereringen leds till en neutralisationsbassäng och förs därefter till kylvattenkanalen. I neutralisationsbassängen blandas alkaliskt och surt vatten till ett avloppsvatten med högre ph-värde än 5. Utpumpningen styrs av ph-värdet. Tvätteri Barsebäckverkets tvätteri har under 2009 tagits ur drift. Tvätten skickas numera till extern tvättleverantör. Detta minskar utsläppen till Öresund. Hamn På kraftverksområdet finns en hamn avsedd huvudsakligen för transporter med specialfartyget Sigyn. En transport har genomförts under 2009 med medelaktivt avfall till SFR Forsmark. Respektive fartyg tar hand om sitt eget avfall och försörjs med el från BKAB Servicebyggnad 2 (fd. måleriverkstaden) Utrymmena används som förråd. I övrigt innehåller byggnaden en enkel bilverkstad och tvätthall. Mindre mängder spillolja skickas till destruktion. Ingjutningsanläggningen Aktiva jonbytarmassor gjuts in i cementfat. Anläggningen byggdes under åren 2002-2004 och har haft driftsvårigheter med lång avvattningstid av jonbytarmassan. Under vintern 2009-2010 har en mindre ombyggnad skett och anläggningen kommer inom kort startas upp igen. Företagsintern 6 (22)

Övrigt En spolplats för personalens bilar finns på området. Denna spolning är till för att avlägsna saltvatten som ofta yr över parkeringsplatserna vid blåsigt väder. På området finns även en bassäng avsedd för muddermassor från hamn och kylvattenkanal. 1.3 Reningsanläggningar Rening av radioaktivt avloppsvatten Alla utsläpp som uppstår inne i reaktorbyggnaden behandlas i anläggningen för flytande aktivt avfall. Vattnet filteras via filterrstavar som kan beläggas med inertmassa för att minska utsläpp av radioaktiva ämnen. Efter upphörandet med reaktordriften har även vattenflödena minskat genom anläggningen vilket innebär att uppehållstiderna ökar i utsläppstankarna. Detta innebär att sedimentationen och avskiljningsgraden ökar och utsläppen av partiklar minskar. Avloppsvattnet får normalt sedimentera i en tank om 120 m 3, varefter det avleds till två utsläppstankar, om vardera 300 m 3 för provtagning innan utsläpp. Uppehållstiderna har ökat från 2005 från ca 7 dygn till ca 30 dygn de senaste åren. Om avloppsvattnet efter sedimentation har en högre aktivitet än 500 Bq/l filtreras avloppsvattnet innan utsläppstankarna. Förnyad provtagning sker i utsläppstankarna innan utsläpp sker till havet. Kontroll av radioaktivitet i frånluft Eftersom anläggningarna inte längre innehåller kärnbränsle, och därmed inte kan producera radioaktiva ämnen, har SSI (nuvarande SSM) meddelat undantag från kraven i 13 i SSI FS 2000:12 (nuvarande SSMFS 2008:23) avseende mätning av ädelgaser, jod, kol-14 samt tritium. Kravet på mätning av partikelbunden aktivitet kvarstår dock och utförs genom att ett delflöde av utsläppsluften leds genom ett partikelfilter som byts ut med fastlagda intervall. Filterna analyseras på laboratorium avseende gammastrålare, transuraner samt strontium-90. Oljeavskiljare Oljeförorenat vatten utomhus tas omhand av SYSAV Kemi. Oljeförorenat vatten från aktivt område separeras i en oljeseparator varefter SAKAB tar hand om oljan medan vattnet leds för behandling i anläggningen för aktivt avloppsvatten. Undantag är oljefångstgropen vid kajen som vid behov töms manuellt. Företagsintern 7 (22)

Dekontaminering av aktivt gods Material som kan återanvändas eller återvinnas rengörs i dekontamineringsanläggningen. Avloppet avleds vid dekontaminering för behandling i anläggningen för rening av radioaktivt avloppsvatten. En ny typ av tvättmaskin har under året installerats i dekontamineringsanläggningen. Denna metod minskar vattenförbrukningen vid dekontaminering. Under 2009 har verksamheten bedrivits i liten men ökande omfattning m.a.p. avyttring av komponenter till andra verk som är förenat med rengöring. 1.4 Lokalisering och recipient 1.4.1 Lokalisering 1.4.2 Recipient Barsebäcksverket är beläget längst ut på en halvö där vattenförhållanden och dylikt ansetts vara lämpliga för ett kärnkraftverk. Området utgörs delvis av utfylld mark. Öster om, i nära anslutning till det egentliga kärnkraftområdet, är två gasturbiner med tillhörande oljecisterner placerade. Gasturbinerna ägs av E.ON Värmekraft Sverige AB. Närmast belägna permanentbostäder finns i Barsebäcks hamn på ca 1200 m avstånd. Ritning över anläggningsområdet finns i bilaga 1. ett. Avloppsvatten från kraftverket delas upp på aktivt avloppsvatten, sanitärt avloppsvatten och dagvatten. Radioaktivt avloppsvatten Alla avloppsutsläpp som uppstår inne i reaktorbyggnaden behandlas i anläggningen för flytande aktivt avfall innan det förs via kylvattenkanalen till havet (Öresund). Oljeavskiljare finns. Sanitärt avloppsvatten Allt spillvatten från WC, tvättställ, duschar, kök och ej aktiva verkstäder m.m. leds till Kävlinge kommuns reningsverk. För avloppsvattnet från köket finns en fettavskiljare och från verkstäderna finns oljeavskiljare. Dagvatten Dagvattnet från takbrunnar på byggnader och markbrunnar inom kraftverksområdet förs till havet via kylvattenkanalen. Företagsintern 8 (22)

2 TILLSTÅND Vattendom 1970-01-23, Dnr 6/1970, Vattendomstolen i Växjö. Tillstånd enligt VL för utsläpp av avloppsvatten från planerat kärnkraftverk. Vattendom 1994-02-28 Dnr 6/1994, Vattendomstolen i Växjö. Kvarstående saker i domen AD 2/1969 ang. avloppsutsläpp. Miljödom 2006-07-12 Mål, M1426-05, Växjö Tingsrätt En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram under 2010 som underlag för en ny miljödom fr.om 2013. 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET Två anmälningärenden har gjorts av BKAB under 2009: Drifttagande av ny varmvattenpanna naturgas och samtidigt bortkoppling av annan panna med högre effekt. Beslut av Länsstyrelsen i Skåne enligt dok. 555-69691-09 Enligt avfallsförordningen (2001:1065). Anmälan om återvinning och bortskaffning av mindre mängder miljöfarligt avfall från E.ON Gasturbiner till Barsebäcksverkets återvinningscentral. Beslut av Länsstyrelsen i Skåne enligt dok. 555-69695-09 Länsstyrelsen beslöt inte om ytterligare åtgärder. 4 ANDRA GÄLLANDE BESLUT Beslut 2007-08-27 Kontrollprogram för Barsebäcks Kärnkraftverk, Dnr 555-37208-07, Länsstyrelsen Skåne län. Beslut 2008-10-08 Angående ansökan om ändring av kontrollprogram, Dnr 535-60328-08, Länsstyrelsen Skåne län Beslut 2008-10-30 Avgift för prövning och tillsyn gällande 2009 Dnr 1261-112A, Länsstyrelsen Skåne län. Beslut 2008-11-08 -Anpassning av omgivningskontrollprogram för Barsebäck Kraft AB, Dnr SSM/ 2008/ 858, Strålsäkerhetsmyndigheten. Omfattar provtagning 2009-01-01 2010-12-31 av radioaktiva nuklider på land och i vatten kring BKAB. Prov tas på vegetation, rötslam, sediment, alger, mollusker samt fisk. SSM:s Föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:23. Företagsintern 9 (22)

5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Skåne. 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Enligt tillståndet skall Barsebäck bedriva avställnings- och servicedrift för inledande avveckling av Barsebäcks Kärnkraftverk samt hamnverksamhet, vilket också har skett. 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND 7.1 Vattendom 1970-01-23 Företagets allmänna anordnande, muddrings och tippningsarbete villkor a-d, rapportering till sjöfartsstyrelsen, skadetalan, byggnadstid är alla villkor som härrör till byggtiden och är verkställda eller ej relevanta under drifttiden. Underhållsmuddring har dock skett och kommer att ske även framgent. Bolaget skall driva verksamheten i enlighet med de tekniska beskrivningar inlämnade i ansökan samt enligt följande villkor för drift: 1. Avloppsutsläpp villkor a-e. a) Aktivt industriellt avloppsvatten skall renas. Icke-aktivt industriellt avloppsvatten får pumpas till kylvattenutsläpp utan rening, men med möjlighet till omdirigering när aktivitet upptäckes. Kloakvatten skall undergå höggradig rening medan yt- och dräneringsvatten får släppas till havet utan rening. Kommentar: Sanitärt avloppsvatten avledes till Kävlinge avloppsreningsverk. b) Aktivitetsgränser för aktivt avloppsvatten meddelade att för varje aggregat får inte utsläppas mer än tritium 3,7-E14 Bq/år, beta-gamma strålare 5,55-E12 Bq/år samt för alfa-strålare 2,78-E12 Bq/år. Kommentar: Dessa villkor är övertagna av SSM och strålskyddslagen. c) Aktivitetsgränser vid driftuppehåll: Om kylvatten saknas får aktivitetsnivån i avloppsvatten inte överskrida 3,7- E8 Bq/år för tritium, 3,7- E6 Bq/år för beta-gammastrålare och 3,7- E5 Bq/år för alfa-strålare. Kommentar: Dessa villkor är övertagna av SSM och strålskyddslagen. d) Kylvattenutlopp. Bolaget skall ta fram, utvärdera och studera vald utsläppsanordning och vid behov efter prövotiden komplettera denne. Kommentar: Utsläppsanordning redovisades till vattendomstolen 1994. Företagsintern 10 (22)

e) Fiskeförbud skall råda inom 300 m från kylvattenutsläppet i Öresund. Villkoren a - e angående avloppsvatten skall omprövas efter prövotid på fem år av vattendomstolen. Se vidare Vattendom 1994-02-28. 2. Följande bas- och kontrollundersökningar skall utföras. Hydrografisk- och metrologisk utredning av strömnings- salthalts-, temperatur- och dimförhållande. Radiologisk undersökning av bakgrundsaktivitet och kraftverkets påverkan. Biologisk undersökning samt om påverkan på nuvarande fisket. Kommentar: Basundersökningarna redovisades till vattendomstolen 1994. Radiologisk undersökning övertagna av SSMs kontrollprogram. 7.2 Vattendom 1994-02-28 Villkor 1. Utsättning av ålyngel 2. Kontroll av skadad ål 3. Årlig avgift för skada på horngädda Kommentar: Fiskeriverket utövar tillsyn över villkoren 1-3. Utsättning av ålyngel skedde senast 1993 och -94 med 200 kg. Verksamheten generar ingen eller obetydlig ålförlust eftersom vi idag inte tar in kylvatten i anläggningen. Fiskeriverket har därför bedömt att utsättning av ål inte är behövlig. I det av Vattendomstolen utfärdade kontrollprogrammet fanns följande punkter: 1. Provfiske med småryssjor (fångstmängd/tillfälle) 2. Sjukdomskontroll 3. Journalförning av yrkesfisket 4. Tungmetaller i fisk 5. Fältinsamling av land och havsprover enligt SSM fastställt kontrollprogram Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts av Länsstyrelsen fr.o.m. 2009 enligt beslut under avsnitt 4. 7.3 Miljödom 2006-07-12 Förutom åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt avfall och andra störningar till omgivningen skall verksamheten bedrivas på det sätt som Barsebäck Kraft har uppgett eller åtagit sig i målet. Enligt nedan angivna villkor. Företagsintern 11 (22)

1. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på nederbördsskyddad, invallad och hårdgjord yta alternativt inomhus i utrymme som saknar avlopp och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage inte kan förorena omgivningen. Invallningen skall rymma minst hela volymen hos det största kärlet jämte 10% av volymen hos övriga kärl. Kommentar : Det är bolagets uppfattning att vi lever upp till kravet. 2. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än följande ljudnivåer. Dagtid (kl. 07.00 18.00) 50 db(a), nattetid (kl. 22.00-07.00) 40 db(a), övrig tid 45 db(a). Nattetid får momentanvärdet inte överstiga 55 db(a) med undantag för test av säkerhetsventiler. Kommentar: Tidigare mätningar under driftförhållande visar att dessa värden klaras. När verksamheten nu är i servicedrift är bullernivåerna lägre. Nya mätningar kommer att göras om verksamheten förändras på ett sätt som kan påverka ljudemissionen. Därmed anser BKAB att man lever upp till villkoret i miljödomen. 3. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas och omfatta bl.a. utsläppskontroll av såväl radioaktiva som konventionella ämnen. Kommentar: Kontrollprogram enligt servicedrift togs fram och godkändes av Länsstyrelsen under 2007. 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Bedömning av efterlevnaden på följande av Naturvårdsverkets föreskrifter: SNFS 1990:14 - Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. SNFS 1994:2 - Skydd för miljön, särskilt marken när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 NFS 2001:1 - Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar NFS 2002:26 Utsläpp av till luft svaveldioxid och stoft från förbränningsanläggningar med installerad effekt på 50 MW eller mer NFS 2002:28 Avfallsförbränning Inga av följande föreskrifter är relevanta för anläggningen. Företagsintern 12 (22)

9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR Barsebäck utförde 2009 kontrollprogram i omgivningen med avseende på fiskekontroll kontroll via Öresunds vattenvårdsförbund radiologiskt omgivningskontrollprogram. Genom de villkorsändringar enligt 7.2 som är beviljade under 2008 av Länsstyrelsen enligt 535-60328-08 och SSM enligt SSM/2008/858 är reducerat provfiske utfört fr.o.m. 2009. 9.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Parameter Metod Totalt/år Totalt/år till luft till vatten HFC M 42 kg Fosfor M 1,6 kg COD M 86 kg TOC M 22 kg N-tot M 2,9 kg Tidigare år har vi redovisat NOx, SOx och CO 2 från gaspannan. Under våren driftsattes en ny panna (3,7 MW) enligt totalvärme avtal med E.ON. Åtgärden innebär att naturgasförbrukningen blir 15 % lägre. Med anledning av den nya värmepannans lägre energiförbrukning behöver inte emissionerna redovisas. Aktiva utsläpp Enligt SSMFS 2008:23 skall referensvärde fastställas för varje kärnkraftreaktor. Referensvärde bestäms med avseende på utsläppt aktivitet per år av enstaka radioaktiva ämne eller grupper av radioaktiva ämnen. Utfallet visar att uppmätta värde på vald nuklid, Co-60, är lägre än angivna referens- och målvärde. Företagsintern 13 (22)

9.2 Utsläpp av radioaktiva ämnen usv Stråldos till individ i kritisk grupp 0,04 0,035 0,03 0,025 0,02 0,015 0,01 0,005 0 2005 2006 2007 2008 2009 Stråldos till individ i kritisk grupp beräknas fr.o.m. 2002 med hjälp av nya dosomvandlingsfaktorer till vuxna samt till fem grupper barn i olika åldrar. Den högsta dos till individ i kritisk grupp, till följd av utsläpp till luft och vatten från Barsebäck under 2009, blev 2,3 E-6 msv. Det motsvarar 0,0023 procent av tillåten dos, en minskning jfr. 2008. 9.3 Specificering av utsläpp till luft Köldmedia Den totalt installerade mängden vid 2009 års början var 384,8 kg HFC. Påfyllning av 42 kg HFC gjordes under året. Under 2009 har 1 st HFC aggregat skrotats på totalt 3,6 kg HFC. Inga HCFC aggregat finns kvar på BKAB. Inga nya aggregat har installerats. Återkommande kontroll och service har utförts under 2009 av ackrediterat kontrollföretag G. Dahlqvist AB, enligt rapport, se bilaga 2. Endast aggregat över 3 kg redovisas enligt nya F-gas förordningen. 9.4 Specificering av utsläpp till vatten Avlopp till kommunen var 14 286 m 3 (14 519 m 3 under 2008). Ingen provtagning sker. Följande analyser avser provtagning från utsläppstankar T22 och T23, se bilaga 3. Utsläppen sker satsvis efter prov från flödesstyrd provtagare T25 och månadsmedelvärde. Recipient är Öresund. Utsläppt mängd under 2009 blev 2958 m 3 (3040 m 3 under 2008) samt 769 m 3 (950 m 3 under 2008) från neutralisationsbassängen. Företagsintern 14 (22)

Årssammanställning Mycket låga nivåer generellt sett, något högre halter av metaller under 2009 än 2008. mg/l kg Fosfor 0,6 1,6 COD 26,7 86 N-tot 0,9 2,9 TOC 4,6 22 ppb kg Krom 12,6 0,047 Mangan 31,9 0,089 Järn 683,0 2,134 Kobolt 2,0 0,005 Nickel 5,2 0,016 Koppar 23,5 0,064 Zink 420,6 1,290 9.5 Besiktningar 9.5.1 Uppföljningscertifiering enligt ISO 14001 Under september 2009 utförde Nemko Certification A/S en uppföljningsrevision av det verksamhetsstyrande systemet. Inga anmärkningar lämnades i revisionsrapporten. Som helhet bedömde revisorerna att miljöstyrningen väl uppfyllde standardens krav. Sju rekommendationer till förbättringar angavs. Nuvarande certifiering gäller till 2011. 9.5.2 Periodisk besiktning i enlighet med gällande kontrollprogram och miljöbalken Periodisk besiktning utfördes den 26 maj 2009 av ÅF. Länsstyrelsen och Kävlinge Kommun deltog på redovisningen av besiktningen den 24 juni med ÅF som föredragande. Protokoll har delgivits Länsstyrelsen och Kävlinge kommun. Tre avvikelser noterades. Installation av den nya värmepannan (3,7 MW) och avställningen av den gamla (8,7 MW) hade ej anmälts innan åtgärd till Länsstyrelsen. Kontrollprogrammet kompletteras med uppgift om mätmetod för ph och tungmetaller Anmälan till Länsstyrelsen saknades gällande förfarandet kring hanteringen på BKAB av farligt avfall som uppkommer i E.ON Gasturbiners verksamhet. Företagsintern 15 (22)

Avvikelserna är åtgärdade. Nästa periodiska besiktning sker 2011. 9.5.3 Internrevision skydd Internrevison inom skyddsområdet där även yttre miljö ingick genomfördes under hösten. Inga avvikelser noterades på yttre miljö området. 9.6 Fiskekontroll Genom Länsstyrelsens beslut Dnr 535-60329-08 samt Fiskeriverkets bedömning sker inte längre någon kontroll av fisket runt Barsebäck. Därmed kommer inte Fiskeriverket ut med någon årsrapport för BKAB fr.o.m. 2009. Rapporten har tidigare bilagts miljörapporten. 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNTIONER BKAB har ett verksamhetsstyrsystem där miljöarbetet är integrerat. Miljöområdet är uppstyrt i Ledningshandboken, Verksamhetshandboken Rivningsplanering och underliggande instruktioner inom miljöområdet. Det nya verksamhetssystemet för BKAB är anpassat för servicedrift. Handböckerna uppdateras ungefär en gång per år eller vid behov. Bolaget behöver kännedom om de i fastigheten ingående miljöstörande ämnena som måste hanteras på ett speciellt vis före/under/efter rivningen. Bolaget har därför beslutat satsa på ett kartläggande projekt som kommer att pågå mellan 2009-2011, projekt KAKA (Kartläggning och kategorisering av anläggningen). Underhålls- och kontrollrutiner ses över årligen bl.a. har kontrollrutiner för vattenförbrukningen förbättras för att snabbare kunna upptäcka eventuella vattenläckage. Projekt MINUT har startats för att minimera utsläpp och volymer till Öresund. 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M. 11.1 Tillbud, störningar samt vidtagna åtgärder Under 2009 har inga onormala händelser med påverkan på yttre miljön rapporterats. Under 2009 uppgick antalet Rapportervärda omständigheter (RO) som rapporterats enligt Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) till 9 st. Företagsintern 16 (22)

En av dessa avsåg B1 och 8 st. var gemensamma för B1 och B2. Närmare presentation av dessa RO framgår av Barsebäcksverkets årsrapporter för 2009 till SSM. 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI Stängning av tvättstugan innebär minskad råvattenförbrukning och minskade utsläpp till Öresund Tvättmaskin som ersättning för högtryckstvätt på dekontamineringen innebär lägre vattenförbrukning Driftsättning av ny och effektivare gaspanna minskar naturgasförbrukningen och koldioxidutsläppen. Fortsatt utskrotning av äldre kylaggregat för att minska underhåll och freonanvändning. Avveckling av kolsyretank för avfallslager för att eliminera risk för läckage. Utfasning av 220 kemikalieprodukter innebär lägre kemikalieförbrukning. Projekt Energibesparing diverse energibesparingsåtgärder är identifierade och genomförda. 12.1 Produktvalsprincipen Miljöanpassad upphandling ska enligt gällande rutin tillämpas. Instruktionen för miljöanpassad upphandling vägleder rekvirent och inköpsfunktioner samt anger kravnivå vid upphandling av produkter. Alla inköp av kemikalier granskas av handläggare, som värderar produkten utifrån bl.a. material-, hälso-, miljö-, brand- och explosionsfara. Under hälso- och miljökravet värderas substitutionsprincipen samt vilken farlighetsklass produkten tillhör. 12.2 Förbrukning av vatten Totala vattenanvändningen av dricksvatten från Kävlinge kommun under 2009 blev 20 582 m 3. (27 108 m 3 under 2008, en minskning med 24 % från 2008. Orsaken till den stora minskningen av vattenförbruken var bl.a att verksamheten i tvättstugan upphörde vid halvårsskiftet samt att tvättmaskin istället för högtrycktvätt ersatte vissa rengöringsarbeten på dekonten. Totalt framställdes 3944 m 3 (4 259 m 3 under 2008) totalavsaltat vatten för spädmatning, backspolning etc. Efter driftstoppet (maj - 2005) har vattenanvändningen generellt minskat årligen. 12.3 Energianvändning Uppvärmning av fastigheter samt produktion av varmvatten görs med hjälp av naturgaspannor. Pannorna som varit i drift under 2009 är E1 t.o.m. 31/3 Företagsintern 17 (22)

som därefter ställdes av. E2 t.o.m. 31/5 därefter som reservpanna: E3 (nya pannan) i drift fr.o.m.1/4. Tillsammans blev gasförbrukningen under 2009 1 050 066 Nm 3 och uttagen effekt från pannorna 10 067 MWh (motsvarande värde 2008, 1 185 166 Nm 3 och 13 025 MWh). Nya pannan (E3) som ersätter de äldre pannorna inkl. E.ONs totalvärmeavtal innebär energieffektivare drift, högre driftssäkerhet och mindre underhåll. Minskar också mätning och kontrollbehov. Under 2008 och 2009 har utskrotning av gamla kylaggregat skett vilket minskar underhåll och energikonsumtion och minskar risken för läckage. El tas in från nätet. Totala egenförbrukningen av el under 2009 blev 23 586 MWh (25 672 MWh under 2008), en minskning med 9 % från 2008. 12.4 Kommentarer på arbetet för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering En översyn av samtliga energikrävande processer fortgår sedan stoppet av reaktordriften. Avsikten är att minimera energiåtgången. Exempel på detta är översyn och nervarvning av tillufts- och frånluftfläktar i reaktor- och turbinbyggnaden för minskning av luftflödet. Företaget har under denna perioden minskat värmeförbrukningen med ca 50% och elförbrukningen med ca 30%. 13 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M. Kontinuerligt förs diskussioner om utbyte av hälso- och miljöfarliga produkter mot produkter med mindre miljöbelastning. Alla produkter som används inom BKAB skall vara godkända av BKABs kemikaliegrupp. Under 2008 och 2009 har 220 kemiska produkter plockats bort från BKABs sortiment vilket är en halvering av sortimentet. Produkterna har sålts eller skänkts bort till företag via en kemikaliemäklare. Lab kemikalier har avyttrats till gymnasieskolor. Den totala mängden som avyttrats bedöms till ca 12 ton. Under 2009 har ett nytt koncerngemensamt kemikalieinformationssystem (IChemistry) införts inom Vattenfall. 13.1 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälsooch miljösynpunkt Kemiska produkter finns registrerade i en databas för kemiska produkter. Alla produkter är klassificerade utifrån bl.a. hälso-, miljö-, arbetsmiljö-, brand- och explosionsfara. Bilaga 4 omfattar en tabell för förbrukning av bränsle, processkemikalier och övriga kemikalier, som har en förbrukning > 50 kg eller > 50 liter och som förvaras i något större mängder på BKAB. Generellt har förbrukningen av kemikalier minskat även under 2009. Företagsintern 18 (22)

En kolsyretank har ställts av och tömts under 2009 för att minska underhållsbehovet och eliminera risken för kolsyreläckage i avfallslagret. 14 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET 14.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning och biologisk behandling Konventionellt avfall sorteras i fraktionerna brännbart, blandat, komposterbart, sekretessavfall, hushållsavfall och byggavfall. Totalt har 65 ton (103 ton under 2008) konventionellt avfall skickats till SYSAV under 2009. Se vidare i bilaga 5 Årsrapport över avfallsmängder. 14.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Den stora utrensning i olika lokaler som genomfördes 2008 på BKAB har medfört ett lägre avfallsflöde under 2009 som närmat sig tidigare års nivåer. Under 2009 har bl.a. Boliden Bergsö mottagit 56 ton blybatterier för återvinning som under driftperioden användes som reservkraftsystem vid spänningsbortfall. Totalt lämnades 116 ton avfall till återvinning (378 ton under 2008). SYSAV tar emot elektronikskrot (kasserad el-utrustning samt kontorsutrustning), returpapper och trä. Tonerpatroner till kopiatorer och faxar återlämnas till servicefirma enligt avtal. Avfallstransportör är IL Recycling. 14.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall Inget industrislam avsänt. 14.4 Farligt avfall exkl. radioaktivt avfall BKAB lagrar endast små mängder farligt avfall exkl. radioaktivt avfall. SYSAV tar hand om BKAB:s farliga avfall. I vårt avtal ingår även märkning och upprättande av transporthandlingar på avfallet inför farligt godstransporter. För mellanlagring på anläggningsområdet finns en återvinningsstation innehållande tre separata rum för lagring av oljeprodukter, elektronikavfall och övrigt farligt avfall. Vid större mängder använder vi oss av hyrda s.k. LOTS-behållare. Vid tömning av tankar och brunnar anlitas sugbil från Puls AB. Transport av avfallet sker till SYSAV. Sugbilen kommer efter avrop. Kasserade smörj- och regleroljor samlas upp i SYSAVs LOTS-behållare eller sugs upp direkt av tankbil. Lösningsmedel samlas på LOTS-behållare. Olja och slam från oljeavskiljare samt övrigt farligt avfall omhändertas av SYSAV. Samtliga transporter har hanterats av SYSAV. Företagsintern 19 (22)

Totalt har 1 695 kg avsänts 2009 (21 566 kg under 2008). Se vidare bilaga 5. Årsrapport över avfallsmängder. 14.5 Radioaktivt avfall Allt radioaktivt avfall mellanlagras på BKAB innan transport sker till slutförvaret i i SFR-1, i Forsmark alternativt behandling i Studsvik. Sopor och skrot kompakteras till balar alternativt läggs i fat/lådor som sedan lastas i containrar. Lågaktivt rostfritt, aluminium och kolstålsskrot förpackas normalt i containrar innan transport till Studsvik för behandling/smältning. 2009-12-31 fanns 585 kolli (577 kolli 2008) i lager med låg och medelaktivt avfall med en vikt av kg 288.763 (301 623 kg 2008) och en volym av 357 m 3 (375 m 3-2008). Ej behandlat avfall i lagringstankar: Jonbytarmassa ca 51 m 3 (51 m 3-2008). I reaktorbassängerna på B1 och B2 förvaras en del skrot som kommer att transporteras till CLAB eller BFA i Oskarshamn. De största komponenterna är 2 st. härdgaller på 2,5 ton samt 2 st. moderatortanklock om 19 ton vardera. Under 2009 har: 28,3 ton avfall gått med fartyg till SFR. 19,4 ton brännbart avfall med bil till Studsvik 16,9 ton metallskrot gått med bil till Studsvik Förutom ovanstående har 4,4 ton metallskrot gått för återvinning till Stena Recycling efter friklassning och beslut om undantag enligt kärntekniklagen av SSM (dok. SSM 2009/1042). BKAB erhöll 2009-09-22 ett medgivande till rutinmässig drift av ingjutningsanläggning från SSM (enligt SSM2008/2546) för att få solidifiera medelaktiva jonbytarmassor i cement. Anläggningen kommer att tas i drift under 2010. Avemballering av gods sker regelmässig innan införsel till kontrollerade utrymmen. Detta för att minimera mängden radioaktivt avfall. Detaljerad rapport över mängden radioaktivt avfall sänds årligen till SSM. 14.6 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden Under 2008 infördes källsortering av nya fraktioner samt möjlighet att sortera bättre i kontorsbyggnaden. Under 2009 infördes detta även i våra bostadspaviljonger. Information ges fortlöpande i samband med miljöutbildningarna. I de projekt, som medför fysiska förändringar i anläggningen och som skapar större/udda avfall, utarbetas avfallsplaner för att fokusera på hur mängden farligt avfall kan minska och tas omhand. Företagsintern 20 (22)

Verksamheten är ju av mindre omfattning under servicedrift vilket innebär att även avfallsmängderna på sikt minskar från verksamheten. Sorteringskampanjer och utrensningar kan dock som under 2008 även framöver innebära tillfälliga ökningar av volymerna. 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Riskbilden är oförändrad sedan 2008 och inga rutiner för riskbedömning har ändrats. Skydds- och miljöronder genomförs systematiskt enligt årsprogram där hela anläggningsområdet täcks in. BKAB har rapporteringssystem och tillhörande rutiner som behandlar miljöolyckor, arbetsskador, tillbud och riskobservationer. Underhållsplaner genomförs årligen kopplat till underlag för det behov som finns. Rutiner för felanmälan av utrustning är etablerade. 15.1 Bästa möjliga teknik (BAT) En stor öppenhet mot allmänheten ska råda i säkerhets- och miljöfrågor. Policyn är att alltid rapportera ev. miljöolyckor via pressmeddelande och att ge information till berörda myndigheter. Under denna och kommande faser av servicedrift och rivning så kommer olika tekniska lösningar att värderas mot begreppet BAT samt SSMs krav på beprövad teknik. Interna projekt skall redovisa om föreslagen teknik är det bästa valet ur miljösynpunkt. Åtgärder under 2009 Projekt Minut har inventerat möjligheter till minskade utsläpp och avskiljningsmetoder Projekt KAKA, Karakterisering och kartläggning av anläggningen pågår Förberedelse för ingjutning och inneslutning av medelaktivt avfall för slutförvaring i avfallslager (SFR) 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR BKAB producerar totalavsaltat vatten för internt bruk, i övrigt finns ingen industriell produktion. Företagsintern 21 (22)

BILAGEFÖRTECKNING 1. Ritning över kraftverksområdet 2. Kontrollrapport för kylanläggningar på BKAB 2009 3. Utsläppsdata processavloppsvatten 2009 4. Kemikalieförbrukning 2009 5. Årsrapport på avfallsmängder 2009 enligt SFS 2001:1063 43 Företagsintern 22 (22)