KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (1) Plats och tid: Sammanträdesrum Skutan, 2019-02-18, 08:15:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Föredragande och ca tid 1 Information barn- och utbildningsutskottet A Verksamhetsplan för sektorn B Sektorsrapport ekonomi: Maria Skarin 08:15 Ann-Catrin Stening 08:30 - Årsrapport - Månadsrapport C Verksamhetsbesök Vammarskolan Gusums skola D Rapport från kontaktpolitiker E Statistik elever F Prognos barnomsorg G Utskottets roll/ Delegationsordning H Ombyggnation Anders Kempe, Victoria Ackemo 09:00 Ann-Catrin Stening 09:45 Caroline Hedvall Caroline Hedvall Caroline Hedvall I Övrigt Övriga ärenden/frågor Jenny Elander Ek (C) Ordförande Frida Andersson Sekreterare
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-02-18 (1) Nämnd.2019.1 Information barn- och utbildningsutskottet A Verksamhetsplan för sektorn B Sektorsrapport ekonomi: - Årsrapport - Månadsrapport C Verksamhetsbesök Vammarskolan Gusums skola D Rapport från kontaktpolitiker E Statistik elever F Prognos barnomsorg G Utskottets roll/ Delegationsordning H Ombyggnation I Övrigt Kommunstyrelsens barn- och utbildningsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag Justerare......
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-02-18 (1) Nämnd.2019.1 _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......
Verksamhetsplan 2019 Sektor Barn, Utbildning och Arbetsmarknad
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målområde, inriktningsmål och åtaganden för sektor Barn, utbildning och arbetsmarknad i Valdemarsviks kommun... 3 3 Verksamhetsmål Sektor Barn, utbildning, arbetsmarknad... 4 3.1 Utvecklingsområden... 4 3.2 Verksamhetsmål och aktiviteter för utveckling sektor... 4 4 Uppföljning... 7
1 Inledning Sektor BUA ansvarar för följande verksamhetsområden: förskola, öppen förskola, grundskola, fritidshem, samlad elevhälsa, gymnasieutbildning, integrationsenhet, fritidsverksamhet (Fabriken), vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet (GIFVA). Inom sektorn finns följande ansvarsnivåer: Sektorchef/skolchef med det övergripande ansvaret för sektorns verksamheter. Biträdande sektorchef, tillika verksamhetschef för GIFVA. För varje enhet/verksamhet finns ansvariga enhetschefer/rektorer/förskolechef och centralt finns två stödfunktioner som omfattar ekonomi, arbetsmiljö, personal, kvalitets- och utvecklingsarbete samt verksamhetschef för den samlade elevhälsan. Varje huvudman inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (skollag 4 kap 3-4 ). Motsvarande planering ska även göras på förskole- och skolenhetsnivå, vilket förskolechef/rektor ansvarar för. Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process där uppföljning av resultat sker och utvecklingsområden identifieras. En kvalitetsrapport dokumenterar uppföljning av resultat och utvecklingsområden i slutet av varje läsår. Därefter sker en planering både på huvudmannanivå och för varje förskola/skola för vilka insatser som ska genomföras för att förbättra kvaliteten i verksamheten. I verksamhetsplanen dokumenteras och planeras de åtgärder som under kommande år behöver genomföras för att förbättra kvaliteten enligt skollag och läroplaner. Där beskrivs också vilka kommunens inriktningsmål och åtaganden är för sektor Barn, utbildning och arbetsmarknad. 2 Målområde, inriktningsmål och åtaganden för sektor Barn, utbildning och arbetsmarknad i Valdemarsviks kommun I kommunens mål och budgetdokument identifieras de målområden, inriktningsmål och åtaganden som berör sektor Barn, utbildning och arbetsmarknad. Sektorns verksamhetsmål samt varje förskola/skola/enhets mål relateras till kommunens åtaganden i verksamhetsplaneringen. Respektive chef ansvarar för att kommunicera kommunens målområden, inriktningsmål och åtaganden. Målområde Inriktningsmål Åtagande En plats där alla kan växa, trivas och känna trygghet. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. En kommun där alla elever som kommunen har ansvar för lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet En kommun med kvalitet inom alla verksamheter En kommun med rikt kulturliv Kommunens resurser får inte förbrukas över tiden. Kommunens årliga resultat ska möjliggöra att alla kommuninvånare även i framtiden kan tillförsäkras en bibehållen hög standard på anläggningar, service och verksamhet Eleverna som lämnar grundskolan har behörighet till gymnasiet. För att möjliggöra uppfyllandet av åtagandet ska de yngre grupperna förskola, lågoch mellanstadiet prioriteras. Säkerställa att kontakterna med kommunens verksamheter präglas av tillgänglighet och servicekänsla. Kommunen ska tillhandahålla moderna IT-lösningar till nytta för medborgare, vilket ska resultera i effektiva processer och ökad kvalitet i verksamheten. Utveckla kommunens kulturskoleverksamhet i samtliga skolor. Utfallet för åtaganden och budget redovisas fortlöpande på arbetslagsträffar. Samtliga övergripande organisatoriska enheter ska hålla tilldelade budgetramar.
Målområde Inriktningsmål Åtagande Ett näringsliv med självförtroende En naturlig arena för aktiv livsstil En tillväxtkommun där alla har möjlighet att försörja sig genom eget arbete och arbetsgivare kan tillgodose sitt behov av arbetskraft En kommun med god och jämlik folkhälsa Matchning av utbildningsinsatser utifrån de lokala företagens behov utifrån kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Antalet praktikplatser/extra tjänster ska vara minst 40 st. Arbeta för att öka sysselsättningen Minska användningen av tobak, alkohol och droger bland unga. 3 Verksamhetsmål Sektor Barn, utbildning, arbetsmarknad 3.1 Utvecklingsområden Övergripande utvecklingsområden på huvudmannanivå: 1. Pedagogiskt ledarskap 2. Delaktighet i undervisningen för barn och elever 3. Hemmets och vårdnadshavarnas betydelse för lärandet 4. Likvärdighet 5. Utveckla kvalitetsarbetet 6. Extra anpassningar och särskilt stöd 7. Förebyggande elevhälsoarbete 8. Erbjuda ett större lokalt utbud av vuxenutbildning 9. Digitalisering 3.2 Verksamhetsmål och aktiviteter för utveckling sektor Under hösten 2018 har ledningsgruppen inom sektorn genomfört en gemensam analysdag som omfattar resultat från förskola till och med gymnasiet. Därefter identifierat utvecklingsområden och enats om ett gemensamt verksamhetsmål med inriktning på inkluderande arbetssätt och anpassning av undervisning och stöd efter varje barn och elev. Inspirerade av aktuell forskning inom skolområdet ser vi att en viktig framgångsfaktor för elevers lärande att är vi synliggör resultat, följer upp, analyserar och planerar för insatser som ger effekt. Varje barn/elev/vuxenstuderande är unik i sitt lärande och att variera, anpassa och involvera dem i undervisningen främjar kunskapsutvecklingen. Våra pedagoger har en oerhört viktig roll i barn och elevers kunskapsutveckling. Våra medarbetare är vår främsta tillgång och vi ska bibehålla och utveckla en inspirerande arbetsplats med god insyn i beslutsprocesser och delaktighet i utvecklingen av förskola, grundskola och vuxenutbildningen i Valdemarsvik. För Valdemarsvik är samverkan med andra kommuner av stor vikt. Idag erbjuder vi ingen gymnasieutbildning i egen regi men med god samverkan, samverkansavtal och uppföljning säkerställer vi att vår ungdomar erbjuds en bra gymnasieutbildning i andra kommuner.
3.2.1 Vi möter alla barn/elever i ett inkluderande förhållningssätt och anpassar undervisningen efter varje barns/elevs behov av stöd och utveckling Läroplansområden: Kunskaper, Utveckling och lärande (FSK) Mätetal Antal verksamhetsobservationer med inriktning på positiva exempel på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt, inkluderande förhållningssätt, utmaning av högpresterande elever och extra anpassningar. Antal insatser med särskilt stöd Andel A i respektive ämne i årskurs 6 och 9 Trivselenkät Antal F i respektive årskurs 6,7,8,9 Studiero ökar Upplevelsen av stöd inom förskola och skola förbättras Aktivitet för utveckling Specialpedagogisk kompetensutveckling i form av kollegialt lärande via förstelärare Kompetensutveckling om hur vi kan utmana barn och elever i lärandet för att nå de högre kunskapsmålen Använda språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskola, skola och fritidshem Kompetensutveckling om att anpassa undervisning utifrån olika elevers behov Kompetensutveckling för studiehandledare Nätverk för utveckling av studiehandledares roll 3.2.2 All personal och verksamheter samverkar utifrån förhållningssättet "en gemensam förskola/skola i Valdemarsvik" med barnens och elevernas trygghet, lärande och utveckling i centrum. Läroplansområden: Normer och värden, Kunskaper, Övergång och samverkan, Utveckling och lärande (FSK), Normer och värden (FSK) Mätetal Fungerande rutiner som används vid övergångar mellan förskola och f-klass, f-klass till årskurs 1, åk 3-4 samt åk 6-7 Antal F i övergångar mellan årskurs 6-7, 7-8, 8-9 Finns fungerande samverkansformer mellan förskola/skola och fritidshem Likvärdiga förutsättningar för att uppnå goda kunskapsresultat på alla skolor Aktivitet för utveckling Samverkan vid övergångar mellan Sörbyskolan åk 3 och Vammarskolan åk 4, samt mellan Gusum/Ringarums skola och Vammarskolan åk 6-7 och mellan Vammarskolan och Fabriken för att synliggöra kunskapsnivåer, utveckling och behov av stöd och ge en kontinuitet i barnens utveckling och elevernas lärande. Övergripande ämnesnätverk i svenska, engelska, matematik, idrott och hälsa samt digitalisering Samverkan om ett tionde skolår för att stärka elevers möjlighet att nå gymnasiebehörighet Samverkan om lärarkompetens på vuxenutbildningen
3.2.3 Barns och elevers inflytande över sitt eget lärande ökar i relation till mognad och ålder Läroplansområden: Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Barns inflytande (FSK), Normer och värden (FSK) Mätetal Skolenkät_Elever_4-9 Skolenkät_Ped.personal Förskoleenkät_vårdnadshavare Skolenkät_F-3 Aktivitet för utveckling Kompetensutveckling för barn och elever. Vad behöver barn och elever få kunskap om för att kunna utöva inflytande? Kompetensutveckling för pedagoger och ledare. Vad behöver lärare och ledare få kunskap om för att möjliggöra ökat elevinflytande? 3.2.4 Ett kvalitetsarbete som utifrån nationella mål genomförs med delaktighet och dialog på sektorsnivå, rektorsnivå och hos varje pedagog Läroplansområden: Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betygsättning, Förskola och hem (FSK), Barns inflytande (FSK), Utveckling och lärande (FSK), Normer och värden (FSK) Mätetal Andel som nått målen vid nationella ämnesprov, årskurs 6_Sv, Eng, Ma Godkänd redovisning av åtgärder till skolinspektionen Andel som nått målen vid nationella ämnesprov, årskurs 9_Sv, Ma, Eng, So, No Andel som nått målen, nationella ämnesprov, årskurs 3_Ma och Sv Andel behöriga till gymnasiet per program Meritvärde årskurs 9 SALSA_Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen SALSA_Genomsnittligt meritvärde Skolenkät_vårdnadshavare Andel elever som når målen i alla ämnen Förskoleenkät_Personal Närvaro och skolplikt. Antal elever med frånvaro över 20% under läsåret. Aktivitet för utveckling Nätverk för kvalitetsarbetet inom förskoleklass FRUG nätverk för kvalitetsarbetet inom fritidshem Kommunicera resultat, tydliggöra alla nivåer och deras betydelse i kvalitetsarbetet samt ha en öppen dialog mellan nivåerna.
3.2.5 Hållbart pedagogiskt ledarskap Mätetal Andel pedagoger som saknar legitimation och vilka ämnen de undervisar i Resultat_Medarbetarenkät Aktivitet för utveckling Utveckling av pedagogiskt ledarskap via lärande samtal i ledningsgrupp och forskningsanknytning Kommunövergripande utvecklingsarbete kring hållbart ledarskap Kompetensutveckling för ledare i lärande samtal 3.2.6 Klimat och miljö ska genomsyra arbetet i hela kommunen både för medarbetare och kommuninvånare. Läroplansområden: Skolan och omvärlden 3.2.7 Valdemarsviks kommun är en attraktiv arbetsgivare för pedagogisk personal inom förskola och skola 3.2.8 Förskolan och skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, från förskolan till vuxenutbildningen. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas. Läroplansområden: Skolan och omvärlden Aktivitet för utveckling Försteläraruppdrag med fokus på digitalisering Utveckla användning av infomentor via övergripande försteläraruppdrag och representanter på varje skola Öka datortätheten i förskolor och skolor IT pedagog som arbetar gentemot förskola, grundskola och vux med digitalisering och är en länk mellan IT enhet och förskola/skola/vux. Kompetensutveckling digitalisering Infomentor inom förskola Infomentor inom fritidshem 4 Uppföljning Uppföljning av verksamhetsplanen sker i årsrapporten, utifrån de mål, mätetal och aktiviteter för utveckling som formulerats. Utöver det sker uppföljning vid de avstämningsdatum som sektorchef/verksamhetschef/rektor själv valt att lägga in utifrån verksamheternas behov. Vid varje läsårsslut sker mer en generell beskrivning/screening av resultat och kvalitet i kvalitetsrapporten, för att identifiera behov av nya utvecklingsområden.
Delegationsordning för sektor Barn, Utbildning och Arbetsmarknad Beslutad av kommunstyrelsen 2017-08-14 Senast reviderad: Giltig från och med 2017-09-01 Dokumentansvarig: Sektorschefen 1
Innehåll Delegationsordning för sektor Barn, Utbildning och Arbetsmarknad... 3 Beslut som fattas av förskolechef eller rektor enligt lag eller förordning... 3 Skolväsendets överklagandenämnd... 3 Övrigt... 4 Förteckning över delegationsärenden inom sektor BUA... 4 A Vidaredelegation... 4 B Allmänt... 4 C Förskola... 5 D Fritidshem... 6 E Grundskolan och förskoleklassen... 7 F Grundsärskolan... 8 G Gymnasieskolan... 9 H Gymnasiesärskola... 10 I Vuxenutbildning, Särskild utbildning för vuxna och SFI... 11 J Arbetsmarknad... 11 K Integration... 11 L Övrigt... 11 2
Delegationsordning för sektor Barn, Utbildning och Arbetsmarknad Beslut som fattas av förskolechef eller rektor enligt lag eller förordning Det pedagogiska arbetet vid en skola ska ledas och samordnas av en rektor. På motsvarande sätt ska det pedagogiska arbetet vid en förskola ledas och samordnas av en förskolechef. I Skolverkets juridiska vägledning från augusti 2013 gällande ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och förskolechefen eller rektorn uttrycks bland annat följande: Huvudmannen får inte fatta sådana beslut som enligt skollagen ska fattas av rektorn eller förskolechefen. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. Förskolechefen och rektorn kan få sina befogenheter på olika sätt, dels genom att det uttryckligen anges i skolförfattningarna, dels genom delegation. I och med den nya Skollagen 2 kap 9 (2010:800), med tillämpning från och med den 1 juli 2011, poängteras rektors och förskolechefens roll beträffande beslut i skolan och förskolan som gäller resultat, kvalitet, organisation, utformning och elevhälsa. Av skollagen framgår att förskolechefen och rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och ha ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. Förskolechefen och rektorn ska också besluta om sin enhets inre organisation och fatta sådana beslut som det av skollagen och andra författningar framgår att rektorn eller förskolechefen ska fatta. Det handlar bland annat om arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd, ansvaret för den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet och förskolans och skolans kontakter med hemmen, arbetslivet och det omgivande samhället samt kompetensutveckling för personalen. Det är inte möjligt att i lagen göra någon fullständig uppräkning av vilka uppgifter som omfattas av det pedagogiska lednings- och samordningsansvaret. En utgångspunkt är dock att rektorn och förskolechefen ska ha ansvaret för sådana mer övergripande frågor där ett särskilt ansvar i egenskap av skolledare framstår som normalt och naturligt. Skollagen (2010:800), Skolförordningen (2011:185), Gymnasieförordningen (2010:2039) och Förordningen om vuxenutbildning (2011:1108) ger förskolechef och rektor rätt att fatta vissa beslut. Rektorn eller förskolechefen kan delegera sådant beslut vidare om det inte framgår av lagtexten att så inte får ske. En del av besluten kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol eller till Skolväsendets överklagandenämnd. De beslut som rektor (eller den rektorn utser) kan och ska fatta enligt skolförfattningarna ligger utanför kommunstyrelsens beslutsbefogenheter och kan därmed inte delegeras av nämnden till annan. Dessa beslut är inte med i delegeringsförteckningen och behöver inte rapporteras till utskottet eller nämnden. Skolväsendets överklagandenämnd Vissa beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Nämnden är en myndighet som prövar överklagade beslut inom skolväsendet. Vilka beslut som får överklagas anges uttryckligen i skollagen. Det är alltid bara den enskilde eleven, dennes företrädare eller i vissa fall vårdnadshavaren som får överklaga till nämnden, aldrig till exempel en kommun eller annan skolhuvudman. I delegationsordningen framgår vilka beslut som kan överklagas. 3
Övrigt Enligt riktlinjerna för delegation och beslut inom Valdemarsviks kommun bedöms sektorschef inom sitt ansvars /verksamhetsområde vara likställd med förvaltningschef i kommunallagens mening. Enligt riktlinjer för delegation i Valdemarsviks kommun, enligt KS 86/16. Förteckning över delegationsärenden inom sektor BUA FÖRKORTNINGAR GF Gymnasieförordningen (2010:2039) FKS Förordningen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (1991:1120) FL Förvaltningslagen (1986:223) FSEU Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. (2010:1122) KL Kommunallagen (1991:900) LKS Lagen om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor (1991:1110) MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) O Offentlighets och sekretesslagen (SFS 2009:400) PUL Personuppgiftslagen (1998:204) Sektorschef SFö Skolförordningen (2011:185) Skollagen (2010:800) SÖN Skolväsendets överklagandenämnd TF Tryckfrihetsförordningen A Vidaredelegation A 1 Beslut om att vidaredelegera beslutsrätt till annan anställd inom sektorn. KL 6 kap 37 Enligt riktlinjerna för delegation och beslut inom Valdemarsviks kommun bedöms sektorschef inom sitt ansvars-/verksamhetsområde vara likställd med förvaltningschef i kommunallagens mening. B Allmänt B 1 Samverkansavtal med annan kommun, avser samtliga skolformer Barn- och utbildningsutskottet B 2 B 3 Beslut gällande organisering av samlad elevhälsa Beslut gällande samlad studie- och yrkesvägledning 2 kap 25-28 2 kap 29-30 B 4 B 5 Beslut om personalens kompetensutveckling Beslut om de skriftliga rutinerna för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. 2 kap 34 4 kap 8 4
B 6 B 7 B 8 B 9 Beslut om gemensamma skriftliga rutiner och gemensam plan mot kränkande behandling. Beslut om åtgärder förebyggande och vid konstaterad kränkande behandling mot barn och elever samt vid anmälan om kränkning till huvudmannen. Beslut om bidragsbeloppen till fristående förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem/ike. Beslut om elevens rätt till extraår då kunskapskraven ej uppnåtts. 6 kap 6-8 6 kap 10 Kap 10, 34, 37-38 kap 7 kap 15-16 Barn- och Utbildningsutskottet I skollagens 10 kap. regleras vad som gäller för grundskolan. För övriga skolformer är regleringen i princip likalydande. Från och med kalenderåret 2010 har skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ändrats i enlighet med propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor. C Förskola C 1 Beslut att hemkommunen ingår avtal med en annan kommun om att denna tar emot berörda barn i sin förskola. 8 kap. 12 C 2 Beslut om mottagande av barn i förskola från annan kommun pga att särskilda skäl föreligger. 8 kap. 13 Yttrande från hemkommunen krävs Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) C 3 Lämna yttrande avseende enskilda barns mottagande pga särskilda skäl i annan kommun. 8 kap. 13 Information om beslut till Skolintendent. Ett yttrande är inte överklagningsbart. 5
C 4 Beslut om att erbjuda barnet förskola. 8 kap. 14 Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.). C 5 Beslut om placering vid en viss förskoleenhet samt tillhörande beslut om vistelsetid. 8 kap. 5, 7 och 15. När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Förskola ska erbjudas i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, elevens eget behov på grund av familjens situation eller om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. C 6 C 7 C 8 C 9 Beslut om tilläggsbelopp för barn i fristående förskola som har omfattande behov av särskilt stöd. Beslut om grundbelopp till huvudman för fristående förskolor. Avtal om interkommunal ersättning från och till annan kommun Beslut om dispens för mer omsorgstid. 8 kap. 21 8 kap. 21 Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap. 5 p. 2) Beslut om bidrag till fristående förskola kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol ( 28 kap 5 p. 2). Avstämning med förskolechef. Kan ges om bedömning görs att barnet har särskilda behov av utökad vistelsetid på förskolan. Vi beslut om dispens för mer omsorgstid så måste likställighetsprincipen (2. Kap 2 KL) att tillämpas. D Fritidshem D 1 Beslut om plats om vistelse i fritidshem och eventuell inskriven plats i 10-12 årsverksamhet 14 kap. 2 14 kap 5 14 kap 6 25 kap. 4 Därefter taxa enligt kommunens gängse regler. Fritidshem ska erbjudas i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, elevens eget behov på grund av familjens situation eller om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem D 2 Beslut om bidrag (endast grundbelopp) till huvudman för fristående 14 kap. 15 Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap. 5 p. 2) 6
D 3 fritidshem. Beslut om bidrag (endast tilläggsbelopp) för barn i behov av särskilt stöd. 14 kap. 15 Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap. 5 p. 2) E Grundskolan och förskoleklassen E 1 Beslut om mottagande på försök i annan skolform för elev i grundskolan. 7 kap. 8 Mottagande kräver att de huvudmän som berörs är överens om detta och att elevens vårdnadshavare medger det. Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) E 2 E 3 Beslut om att en elev i grundskolan får sin utbildning inom grundsärskolan som integrerad elev, eller att en elev i grundsärskolan får sin undervisning inom grundskolan. Beslut att senarelägga skolstart för eleven till hösten då eleven fyller 8 år. 7 kap. 9 7 kap. 10 Det krävs att de huvudmän som berörs är överens om detta och att elevens vårdnadshavare medger det. Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Krävs att vårdnadshavare ansöker om/begär senare skolstart. Kan överklagas till Skolväsendets överklagandesnämnd E 4 E 5 Beslut om förlängning av skolplikt för elev som inte gått ut högsta årskursen. Beslut om skolpliktens tidigare upphörande. 7 kap 13 7 kap. 14 Kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd Kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. E 6 Beslut att ta emot barn i förskoleklass före höstterminen det år då barnet fyller sex år. 9 kap. 5 Kräver att vårdnadshavare ansöker om det. E 7 E 8 Beslut om elevers skolenhetsplacering (enligt vårdnadshavares önskemål och den s.k närhetsprincipen) Beslut om att frångå elevens vårdnadshavares önskemål om placering och placera vid en annan skolenhet med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. 9 kap. 15 1 st 10 kap. 30 2 st. punkt 1 Överklagas till förvaltningsrätten. KL 10 kap. (s.k. laglighetsprövning) Efter samråd med berörda rektorer Kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd 28 kap. 12 6 p. Information till samordnare om skolskjuts berörs. Delegationen omfattar inte beslut där redan skolplacerad elev omplaceras med stöd av 10 kap. 30 2 st p. 1.. Dessa beslut omfattas av delegeringsförbud. E 9 Beslut om interkommunal ersättning utöver kommunens fastställda skolpeng till annan kommuns verksamhet. 9 kap. 16 10 kap. 34 Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Tvist mellan kommuner om interkommunal ersättning avgörs i allmän domstol. 7
E 10 E 11 E 12 Beslut om grundbelopp till fristående huvudman för förskoleklassverksamheten och grundskolan. Beslut om tilläggsbelopp för elev i behov av omfattande särskilt stöd för förskoleklassverksamheten och grundskolan. Beslut avseende mottagande av elev från annan kommun (grundskolan). 9 kap. 19 10 kap. 37 9 kap. 19 10 kap. 37 10 kap. 25 Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap 5 p. 2.). Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap 5 p. 2). Yttrande från hemkommunen krävs Beslut om mottagande enligt 10 kap. 25 är överklagbart till SÖN ( 28 kap. 12 p. 4 E 13 E 14 E 15 Lämna yttrande när elev vill gå i en skola som har annan kommun som huvudman. Beslut om att ta emot elev från annan kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare Beslut om åtgärder för en elev som inte bor hemma. 10 kap. 25 10 kap. 27 10 kap. 29 st. 3 Yttrande från hemkommunen och särskilda skäl krävs ej. Utgångspunkten är att kommunen ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg kan endast bli aktuellt om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. E 16 Beslut om att frångå vårdnadshavarens önskemål om att deras barn ska vara placerade i en viss skola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. 10 kap. 30 2 st. 2 p. Sektorc hef Åtgärder enligt 10 kap. 29 tredje stycket för en elev som inte bor hemma kan överklagas till SÖN ( 28 kap. 12 p. 5) Överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. 28 kap. 12 p.6 Delegationen omfattar inte beslut där redan skolplacerad elev omplaceras med stöd av 10 kap 30 st 2p. E 17 E 18 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden SFÖ 9 kap. 3 SFÖ 9 kap. 4 Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) F Grundsärskolan F 1 Beslut om att en elev i 7 kap. 5b Gäller endast utbildningar som grundsärskolan inte tillhör påbörjats efter 30/6 2013. Överklagas 8
F 2 F 3 F 4 F 5 målgruppen Beslut om mottagande på försök i annan skolform, sex månader, för elev i grundsärskolan. Beslut att senarelägga elevs skolstart till hösten då eleven fyller åtta år. Beslut avseende skolpliktens tidigare respektive senare upphörande Beslut om elev huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. 7 kap. 8 7 kap. 10 7 kap. 13, 14 11 kap. 8 till Skolväsendets överklagandenämnd ( 28 kap. 12 p. 1) Förutsatt att de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Efter ansökan från vårdnadshavare. Överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd ( 28 kap. 12 p. 2) Överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd ( 28 kap. 12 p. 3) Rektor beslutar om kombination av ämnen, ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplan. Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) F 6 F 7 Beslut om interkommunal ersättning. Beslut om bidrag (grundbelopp och tilläggsbelopp) till fristående grundsärskola. 11 kap. 33 11 kap. 36 Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Tvist mellan kommuner gällande interkommunal ersättning kan avgöras av allmän domstol. Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap 5 p. 2). G Gymnasieskolan G 1 Beslut om gymnasieskola utanför regionens samverkansavtal. Enligt samverkansavtal för utbildningar inom gymnasie- och gymnasiesärskola mellan kommunerna i Östergötlands län, Region Östergötland samt angränsande kommuner som anslutit sig G 2 Beslut om inackorderingstillägg G 3 Beslut om resebidrag LKS FKS 15 kap, 32 Skyldighet gäller dock inte för elever som tagits emot i andra hand på ett nationellt program, RH anpassad utbildning, utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen, eller elever som tagits emot enligt kap 17 19 st. 2. Överklagbart enligt 28 kap. 5 p. 6. Beslut enligt kommunens gällande skolskjutsreglemente. Enligt lag om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor (1991:1110) har elev rätt till bidrag om färdvägen mellan bostad och skola är längre än 6 km. G 4 Beslut i frågor om interkommunal 16 kap 50-51 Tvist mellan kommuner om interkommunal ersättning avgörs i 9
G 5 G 6 G 7 ersättning/bidrag för gymnasieelever i annan kommun än hemkommunen eller i internationell skola/ib Beslut tilläggsbelopp till fristående gymnasieskola för elev som läser nationellt eller individuellt program. Beslut om att erbjuda lämpliga individuella åtgärder, aktivitetsansvaret. Beslut att undervisningen på ett nationellt program för en elev fördelas över längre tid än tre år. 24 kap 6 (internationell skola) 29 kap 17 (IB) allmän domstol (med tingsrätten) som första instans. 16 kap. 52 Kan överklagas till förvaltningsdomstol genom förvaltningsbesvär enligt 28 kap. 5 p. 2. 29 kap 9 Ansvar för att hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att erbjuda dem lämpliga åtgärder. GF 9 kap 7 Under förutsättning att eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det H Gymnasiesärskola H 1 Beslut om att en elev tillhör respektive ej tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan 18 kap. 5 & 7 Kan överklagas till Skolväsendets överklagande nämnd ( 28 kap 12 p. 8) H 2 H 3 H 4 H 5 H 6 Beslut om skolskjuts för elever som går i annan kommuns gymnasiesärskola eller gymnasiesärskola med enskild huvudman Beslut om inackorderingstillägg Beslut om skolskjuts för elev i gymnasiesärskolan gällande elever mottagna före juni 2013. Beslut om interkommunal ersättning för elev i gymnasiesärskolan i annan kommun Beslut om bidrag till fristående gymnasiesärskola (grundbelopp och tilläggsbelopp) 18 kap 30 2:a stycket & 35 2:a stycket Lagrum för bestämmelse om överklagan KL 10 kap 18 kap 32 Lagrum för bestämmelse om överklagan; 28 kap. 5 p. 6 19 kap 20, 21 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol ( 28 kap 5 ) 19 kap. 40 st 2 (individuellt pr.) och 43-44 a Tvist mellan kommuner om interkommunal ersättning kan avgöras i allmän domstol. 19 kap 45 Överklagas till förvaltningsrätten ( 28 kap. 5 p. 2). 10
I Vuxenutbildning, Särskild utbildning för vuxna och SFI I 1 Beslut om mottagande i vuxenutbildning. 20 kap. 13, 14 st 2 (grundläggande nivå), 22 (gymnasial nivå) och 33 (SFI) Huvudmannens beslut om mottagande avgör om den sökanden tillhör dem som kan få möjlighet att gå utbildningen. Besluten är överklagbara till SÖN ( 28 kap. 12 p. 9) Detta omfattar även SFI. I 2 Beslut om mottagande i Särvux 21 kap 7 st. 3 Huvudmannens beslut om mottagande avgör om den sökanden tillhör dem som kan få möjlighet att gå utbildningen. Beslutet är överklagbara till SÖN ( 28 kap. 12 p. 9) J Arbetsmarknad J 1 Tecknande av avtal, överenskommelser och kontrakt inom arbetsmarknadsverksamheten. K Integration K1 Beslut att betala ut ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd. S.K. glappersättning FSEU 15-17 Överklagande lämnas till allmän förvaltningsdomstol. K2 Eftersökning av schablonersättning samt beslut rörande dess användande. FSEU 10-14 Förändringar rörande schablonersättningens användande tas i samråd med verksamhetschef. L Övrigt L 1 Beslut om att inte lämna ut allmän handling och prövning enligt offentlighetsoch sekretesslagen. O 6 kap 2 Var och en inom sitt ansvarsområde. Överklagas till Kammarrätten O 6 kap 7 Gäller endast sekretessmarkerade handlingar. Det är den tjänstemän som handlägger ärendet som prövar om handlingen ska lämnas ut. 11
L 2 L 3 L 4 L 5 L 6 L 7 Beslut om ett överklagande har inkommit i rätt tid Beslut om placering korttidstillsyn (under 2 mån) /pedagogisk omsorg för barn och elever som behöver särskilt stöd. Rättelse av skrivfel och liknande i beslut Beslut huruvida omprövning av ett beslut ska ske. Yttrande i fråga om anmälningar till Skolinspektionen, DO, JO och yttranden till andra myndigheter. Beslut om skolskjuts för elev vid avsteg från antaget skolskjutsreglemente. FL 24 FL 30 25 kap. 2 FL 26 FL 27 Barn- och utbildningsutskottet Kan överklagas till förvaltningsrätten (S.k. laglighetsprövning enligt KL. 10 kap.) Gäller beslut som fattats av delegaten och överklagats. Vid beslut på vidaredelegation Sektorschef. Vid beslut av Sektorschef Utskottet. Vid beslut i utskottet - KS Beslut/yttrande/svar lämnas av den delegat vars ansvarsområde som berörs och/eller har kunskap om aktuell fråga. 12