En rustbädd och kulturlager i Källargränd

UV MITT, RAPPORT 2008:14 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En rustbädd och kulturlager i Källargränd Södermanland, Mariefreds stad och socken, Källargränd, RAÄ 21 Lena Beronius Jörpeland

UV MITT, RAPPORT 2008:14 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En rustbädd och kulturlager i Källargränd Södermanland, Mariefreds stad och socken, Källargränd, RAÄ 21 Dnr 422-746-2008 Lena Beronius Jörpeland

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se uvmitt@raa.se 2008 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2008:14 ISSN 1403-9044 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3 Utskrift EO Grafiska, Stockholm 2008

Innehåll Inledning...4 Bakgrund...4 Målsättning...4 Metod...4 Det arkeologiska källmaterialet...5 Anläggningar...5 Lagerförhållanden...6 Fyndmaterialet...6 Utvärdering...6 Referenser...7 Administrativa uppgifter...7 Bilagor...8 1. Schaktbeskrivningar...8 2. Anläggningsbeskrivningar...8 Figurer 1. Stadskarta över Mariefred med schaktet i Källargränd markerat. Skala 1:4 000....11 2. Schaktplan med påträffade anläggningar i skala 1:250....12 3. Sektion upprättad över södra schaktväggen vid platsen för rustbädden, A5. Skala 1:40....12

En arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning har utförts i Källargränd i Mariefred, Södermanland av Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, UV Mitt. Det grävda schaktet var ca en meter brett och en meter djupt. Vid förundersökningen kunde flera kulturlager dokumenteras och undersökas översiktligt. Fem anläggningar; fyra gropar och en rustbädd berördes också vid undersökningen. Rustbädden påträffades i schaktbotten. Lagerförhållandena vid rustbädden tyder på att den utgör en fortsättning på en tidigare dokumenterad klostergrundmur. En av stockarna kunde dendrodateras. Stocken var fälld vinterhalvåret 1514 1515, eventuellt något senare. I schaktets västra del fanns relativt mäktiga kulturlager med rikhaltigt organiskt material. Lagren kan utgöra fyllningar i strandområdet från 1500 1700-tal. Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har på begäran av Länsstyrelsen i Södermanlands län utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i Källargränd, Mariefred, RAÄ 21, Strängnäs kommun, Södermanland. Uppdragsgivare var Strängnäs Energiverk AB (SEVAB) som bestod med grävmaskin och grävpersonal. Källargränd är belägen mellan Kyrkoplan i öster och Gripsholmsvägen i väster (fig. 1). Gripsholmsvägen var förmodligen Mälarstrand under senmedeltid och tidig modern tid. Källargränd löper norr om kvarteret Källaren där omfattande lämningar efter Mariefreds kloster har påträffats (Beronius Jörpeland 1993). Bakgrund Klosteranläggningen revs på 1530-talet och byggnadsmaterialet, främst teglet, användes till Gripsholms slott som då var föremål för stora ombyggnationer. De lämningar som har påträffats av klostret är huvudsakligen grundmurarna i natursten, rustbäddar under grundmurarna, samt konstruktions- och raseringslager. En arkeologisk förundersökning genomfördes 1988 1989 i den allra östligaste delen av Källargränd, i korsningen till Långgatan (Beronius Jörpeland 1989). Här var det kraftigt stört av tidigare ledningsdragningar men ett sandblandat kulturlager dokumenterades i sektion. I anslutning till Källargränd har tidigare grundmurar påträffats. Den nu aktuella muren är benämnd A5 och löpte i nord sydlig riktning i kvarteret Källarens norra del (Beronius Jörpeland 1993, fig. 11). Innan undersökning antogs den västra delen av Källargränd ligga utanför strandlinjen enligt den äldsta kartan. Det är dock oklart exakt var strandlinjen var belägen på under perioden 1400 1600. Målsättning Den arkeologiska förundersökningen skulle, enligt Länsstyrelsens kravspecifikation, ske i samband med att schaktet öppnas och under arbetets gång ge direktiv om detaljlokalisering m.m. så att ev. bebyggelselämningar inte skadas. Påträffade kulturlager och ev. bebyggelselämningar skall dokumenteras. Metod De påträffade lagren och anläggningarna dokumenterades analogt i sektion och plan. De delar av groparna som var nedgrävda i bottenleran undersöktes endast ytligt anläggningarna ligger kvar. Schaktets belägenhet karterades av SEVAB, denna digitala plan har använts som schaktplan. Det påträffade fyndmaterialet har registrerats och fotograferats, endast en skärva lergods, F1, har tillvaratagits. 4 En rustbädd och kulturlager i Källargränd

Det arkeologiska källmaterialet Schaktet var ca 50 meter långt och ca 1,2 1,4 meter brett och drogs i öst västlig riktning på norra sidan av Källargränd. Längs med norra sidan fanns cementblock som innehöll elkablar. Norra sidan av schaktet var således stört av tidigare ledningsdragning. Grusfyllningen som låg ovanpå de äldre kulturlagren och utgjorde underlag till den befintliga gatan, var i hela schaktet omkring 0,6 meter i mäktighet. Den orörda leran påträffades ca 0,8 1,0 meter under nuvarande markyta. Schaktdjup var ca 1,0 meter, vilket innebar att de påträffade kulturlagren som fanns i hela schaktet grävdes igenom vid undersökningstillfället. I västra delen av schaktet nåddes inte bottenleran. Här sluttade den naturliga marken, vilken förmodligen var strandkant i äldre tid. De påträffade lagren och anläggningarna dokumenterades i valda sektioner. En schaktplan upprättades för anläggningarnas belägenhet. Anläggningar Sex anläggningar framkom vid undersökningen (fig. 2). En stenfylld grop låg mitt i Källargränd, A100. Gropen företedde likheter med ett stenskott stolphål. Endast kanten syntes dock i schaktet varför det inte var möjligt att tolka anläggningens funktion. Anläggningen överlagrades av ett humöst kulturlager med tegel och kalkbruk. Intill gropen var ytterligare en mindre grop grävd, även denna grop var till storlek och djup mer som ett stolphål med plan botten. Gropen var fylld med ett kolhaltigt lerlager med tegelflis, A101. Två större, förmodade avfallsgropar låg i schaktets centrala del, A102 och A103. Den förstnämnda gropen var fylld med ett humöst kulturlager innehållande rikliga mängder tegel, bland annat taktegel av typen vingtegel. Den andra gropen var fyllningen mer lerblandad, men även här fanns rikliga mängder tegel. Inte någon av groparna undersöktes emedan de var större än schaktets bredd. Vidare påträffades en rustbädd, A105 (fig. 3). Rustbädden hade troligen tjänat som underlag under en grundmur. Denna mur var dock redan borttagen. Rustbädden bestod av tre längsgående stockar som låg i nord sydlig riktning. Stockarnas ursprungliga diameter hade sannolikt varit ca 0,3 0,4 meter i diameter. De yttre, övre delarna var delvis förmultnade men en av stockarna som provtogs för dendrokronologisk analys visade ett förhållandevis gott skick. Den dendrokronologiska dateringen visade att trädet var fällt vinterhalvåret 1514 1415, eventuellt något senare då det inte var klarlagt om den yttersta årsringen fanns kvar på provet. Denna datering faller väl in med övriga dateringar från rustbädden under A5 i kvarteret Källaren, dessa stockar var fällda vinterhalvåret 1515 1516 (Beronius Jörpeland 1993:43). Stocken var troligen kluven så att en plan yta kunde erhållas för underlag till grundstenarna. Endast denna stock rensades fram i sin helhet. De övriga låg kvar i leran med omgivande lerlager kvar in situ. Ytterligare en grop, A104, låg i västra delen av schaktet den var igenfylld med rikliga mängder sten och tegelbitar. En rustbädd och kulturlager i Källargränd 5

Lagerförhållanden Vid förundersökningen kunde kulturlager dokumenteras i princip i hela schaktet. Lagren ändrade karaktär från de högre liggande partierna upp mot Kyrkoplan till de lägre partierna ned mot Gripsholmsvägen. Anmärkningsvärt är att i denna del av schaktet var lagren relativt mäktiga, upp till 0,8 meter tjocka lager med rikhaltigt innehåll av organiskt material. Kulturlagren i schaktet bestod både av lager som troligen har utgjort markyta vid olika tider, samt anläggningslager. På ömse sidor om rustbädden, främst på dess västra sida fanns ett upp till 0,25 meter tjockt kalklager (fig. 3). Detta lager låg direkt på bottenleran. Väster om kalklagret vidtog flera humösa träflislager. Troligen utgör dessa lager utfyllnadsmassor ned mot den dåvarande stranden. Lagren är innehållsrika så till vida att det organiska materialet är välbevarat. Bland annat påträffades ett stort fragment av ett knutet läderföremål, en ryssja, korg eller liknande. Fyndmaterialet Fyndmaterialet från förundersökningen påträffades främst i de mäktiga lagren i schaktets västra del. Här fanns skärvor av planglas, yngre rödgods, ett bottenfragment av ett stengodskrus samt fragment av kritpipsskaft. Ett mer anmärkningsvärt föremål var ett knutet nät av mindre bitar av läderspill i form av remsor (F2). Nätets funktion är oklart. Fyndmaterialet har endast avfotograferats, det har inte registrerats eller sparats. Undantag utgör en del av ett lock till ett keramikkärl (F1). Locket består av oglaserad lergods och har ett grepp med genomborrat hål. Någon exakt parallell har inte påträffats men lergodslock finns bevarande från hela den medeltida perioden även om de inte är vanliga. Från 1500-talet finns flera exempel från Skanör borg (Wahlöö 1976, jfr fig. 124, 125). Locket kan därmed härröra från Mariefreds kloster. Utvärdering Vid förundersökningen påträffades lämningar som sannolikt kan kopplas till klostertiden; en rustbädd och konstruktionslager i form av kalklager. Upp mot Kyrkoplan var lagren lerblandade och innehöll rikliga mängder tegelflis och tegelbitar. Troligen är dessa lager markyta efter att klostret har raserats. Närmast ned mot vattnet fanns mäktiga kulturlager med rikliga mängder organiskt material. Fyndmaterialet antyder att dessa lager har förts på under perioden 1600 1700-talet. Syftet har troligen varit att fylla ut den dåvarande strandzonen. Det är möjligt att det under dessa lager finns äldre utfyllnader från 1500-talet, något som inte undersöktes vid schaktningsövervakningen då schaktet vattenfylldes i botten. Dessa lager med organiskt material är mycket ovanliga för Mellansveriges senmedeltida städer. Den vetenskapliga informationspotentialen för 1500 1700-talets vardagliga föremålsvärld i trä och läder är därmed mycket stor, vilket bör beaktas vid framtida arbeten i strandzonen runt Mariefred. 6 En rustbädd och kulturlager i Källargränd

Tabell 1. Fyndtabell Fnr Sakord Undertyp Vikt, g Anmärkning F1 Kärl Lock 100 Lock till krus/kanna. Grovt lergods. Rödgul färg. Oglaserat. Formen är något konvex. Centralt på locket sitter ett grepp. Greppet har ett genomgående hål, och är ca 0,02 meter högt, runt till formen. Ovansidan på knoppen har troligen varit plan. F2 Nät? 200 Nätet/korgen är knuten av läderremmar av skilda breddar. Alltifrån 5 mm till 10 mm. Remmarna verkar vara läderspill. Det finns inga sömhål på någon rem. Knutarna är alltifrån enkla till robansknopar. Knutarna sitter tätt, ofta endast ett par centimeter emellan. Håligheterna i nätet är oregelbundet. Det verkar inte röra sig om något fångstredskap eller liknande utan snarare något hjälpmedel i någon enklare hantering. Ej sparat. Referenser Beronius, L. 1989. Rapport, schaktningsövervakning, Södermanland, Mariefred, kvarteret Källaren 2, Storgatan-Kyrkogatan-Kyrkoplan-Källargränd. Rapport i ATA, dnr 6498/88. Riksantikvarieämbetet. Beronius Jörpeland, L. 1993. Kartusianerklostret. Riksantikvarieämbetet, Rapport, UV Stockholm 1993:53. Schnell, I. 1950. Mariefreds stad. Wahlöö, C. 1976. Keramik 1000 1600 i Svenska fynd. Archaeologica Lundensia VI. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-746-2008. Länsstyrelsens dnr: 431-15520-2007. Projektnummer: 10890. Intrasisprojekt: M2008_009. Undersökningstid: 5 6 mars 2008 Projektgrupp: Lena Beronius Jörpeland, projektledare. Underkonsulter: Thomas bartolin, denrokronologisk analys Undersökt yta: 50 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10H 4g, edition 2, Jan 1989, x 657165 y 158080. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 sektionsritning i skala 1:20. 18 digitala foton med Unr 4632_1 18. Fynd: Fynd med Fnr 1 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning. En rustbädd och kulturlager i Källargränd 7

Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Schaktbredd: 1,2 1,4 meter. Schaktdjup: 1,0 meter under befintlig asfaltyta. Schaktet drogs i öst västlig riktning på norra sidan av Källargränd. Längs med norra sidan fanns cementblock som innehöll elkablar. Norra sidan av schaktet var således stört av tidigare ledningsdragning. Längst i öster vinklade schaktet av söderut mot en befintlig anslutning från kvarteret Källaren. Grusfyllningen som låg ovanpå de äldre kulturlagren och utgjorde underlag till den befintliga gatan var i hela schaktet omkring 0,6 meter i mäktighet. Den orörda leran påträffades ca 0,8 1,0 meter under nuvarande markyta. Det innebär att de påträffade kulturlagren som fanns i hela schaktet grävdes igenom vid undersökningstillfället. I västra delen av schaktet nåddes inte bottenleran. Här sjönk den naturliga marken, vilken förmodligen var strandkant i äldre tid. Detta område var utfyllt av kulturlager från 1600 1700-talet med högt innehåll av organiskt material, gödsel och träflis, spån, grenar, obrända djurben m.m. Här grävdes endast ca 0,3 meter ned i lagren. Vid ett ställe spadades ned till bottenleran, här fanns ytterligare ca 0,3 0,4 meter lager kvar under schaktbotten. Det är möjligt att lagren är ännu mäktigare längre ut mot Gripsholmsvägen. Schaktningsövervakningen upphörde vid hörnet av det västra hörnet av fastigheten i kvarteret Garvaren. Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar A100 Stenskott stolphål/grop Bredd: 0,6 meter. Djup: 0,3 meter. Anläggningen utgjordes av en grop som var grävd ned till bottenleran. Den överlagrades av ett gråbrunt, humöst lerigt kulturlager som innehöll tegelflis och klumpar av kalkbruk. Endast en del, ca 0,3 meter av anläggningen, låg inom schaktets begränsning. En sektion erhölls således genom gropen. Gropen var fylld med likstora stenar, ca 0,2 0,3 meter. En halv tegelsten låg i botten. Fyllningen utgjordes av grå lera med tegelflis och kolbitar samt enstaka obrända djurben. Anläggningens funktion är inte möjlig att tolka. Den del som undersöktes företeer likheter med stenskodda stolphål. Det kan också röra sig om kanten till en större stenskodd anläggning, en brunn(?). Mot detta talar det ringa djupet och stenarnas storlek. Anläggningens stratigrafiska läge, under ett kulturlager och med en fyllning av lera och tegel, talar för att det rör sig om en grop från tiden för klostret, det vill säga före 1500-talets mitt. 8 En rustbädd och kulturlager i Källargränd

A101 Grop/stolphål Längd: 0,5 meter. Bredd: 0,3 meter. Djup: 0,2 meter. Anläggningen låg till hälften innanför schaktets väggar. Den nedre delen hade raka nedgrävningskanter men den övre delen sluttade relativt svagt. Den hade således en vidare diameter i övre kanten. Fyllningen utgjordes av gråbrun, humös lera med stora kolbitar, obrända djurben, tegelbitar och sot. Dess funktion oklar, möjligen ett stolphål. A102 Grop Gropen var minst 1,8 meter lång och låg i schaktets hela bredd. Anläggningen rensades endast i ytan. Fyllningen i gropen utgjordes av ett mörkbrunt, humöst lerlager med träflis, barkbitar, fragment av taktegel, tegelbitar och tegelflis samt kalkbruksbitar och stenar. Enstaka fragment av yngre rödgods samt 3 fragment skaftet till kritpipor. Endast en spadbredd grävdes ned i sydöstra hörnet, här var djupet ca 0,2 meter. Gropen överlagrades av ett humöst lerlager som här var ca 0,4 meter tjockt. Initialt uppfattades gropen som hörande till yngre tidsperioder, men några klart yngre föremål påträffades inte. Läget mitt i Källargränd kan tala för att gropen är en avfallsgrop från det tidiga stadsbyggnadsskedet. A103 Grop Gropen låg i botten på schaktet. Den var ca 1 meter lång men sträckte sig in i schaktväggen på ömse sidor. Fyllningen utgjordes av grå lera, sten och mindre tegelbitar samt kalkbruk i bitar. Anläggningen verkade ligga under det leriga kulturlagret som fanns i schaktets östra del. Gropen har tolkats som en avfallsgrop men dess utsträckning i plan är oklar. Det är inte möjligt att tolka gropen eftersom den inte undersöktes. Den kan ha haft en funktion under eller i anslutning till klosterraseringen eftersom inga kritpipor eller skärvor av yngre rödgods, porslin påträffades vid rensningen. A104 Grop Gropen låg i schaktets botten. Gropens kanter låg utanför schaktets begränsning. Inom schaktet var längden ca 1,5 meter. Den var fylld med rikliga mängder sten och tegelbitar, tegelstenar. Stenarna var relativt likstora och varierade mellan 0,1 0,25 meter i diameter. Fyllningen utgjordes i övrigt av lera. Tolkningen är oklar eftersom gropen inte undersöktes, den ligger kvar. I och med det rikliga innehållet av sten kan det röra sig om en dräneringsgrop. Datering oklar. Inte något yngre fyndmaterial hittades dock vid rensning. En rustbädd och kulturlager i Källargränd 9

10 En rustbädd och kulturlager i Källargränd A105 Rustbädd Rustbädden låg nere i bottenleran och påträffades vid schaktningen. Den bestod av tre längsgående stockar. Endast dess östra stock (stock 1) rensades fram helt och hållet. Ett dendroprov togs i denna stock. De stratigrafiska relationerna var tydliga i schaktväggen. Här syntes att den ovanliggande grundmuren hade tagits bort vid ett senare skede. Kanske så sent som när Källargränd belagdes med gatubeläggningen. Lagren närmast rustbädden var dock intakta, vilket innebär att rustbädden låg in situ. Anläggningen bestod av tre stockar parallellt med varandra i nord sydlig riktning. Dessa låg under ett 0,1 meter tjockt lerlager som var vitprickigt av kalk. Främst i västra kanten överlagrades stocken delvis av ett lager ren kalk. Detta kalklager låg på samma stratigrafiska nivå och verkade begränsas av rustbädden (grundmuren). Lagret var relativt tjockt, upp till 0,25 meter. Trävirket var välbevarat eftersom det låg i lera. Den övre delen på stockarna verkade vara avplanad för att erhålla en jämn nivå för den ovanliggande stengrunden. Stock nr 1 längst i öster var ca 0,2 meter tjock, dess diameter ca 0,28 meter. Dess undre del var intakt rundad och inte avbarkad, således låg barken kvar i bottenleran när dendroprovet togs upp. Avståndet mellan stockarna var ca 0,1 meter. De övriga två stockarna rensades endast delvis fram så att en plan kunder dokumenteras. Anläggningen kan vara en fortsättning på en grundmur (A5) som dokumenterades inne i kvarteret Källaren 1988 när Gripsholms värdshus genomförde en stor ombyggnation. Denna mur företer stora likheter med A105. Schaktväggen vid rustbädden är dokumenterad i en sektionsritning 1. Dendroprovet analyserades av Thomas Bartholin. Analysresultat: Ett prov av furu. Provanalysnummer: 0172032. Stocken innehöll 68 årsringar och kunde dateras till vinterhalvåret 1514 1515, eventuellt lite senare då det inte är helt säkert att den yttersta årsringen är den sist bildade eftersom barken saknades.

0 200 m Fig. 1. Stadskarta över Mariefred med schaktet i Källargränd markerat. Skala 1:4 000. En rustbädd och kulturlager i Källargränd 11

Fig. 2. Schaktplan med påträffade anläggningar. Skala 1:250. 12 En rustbädd och kulturlager i Källargränd L9 = L6 L10 Krossat tegel och tegelflis L11 Svart humöst lager med bark och träflis L12 Mörkbrunt humöst kulturlager med bark, träflis och tegelbitar, obrända djurben, kritpipsskaft, hushållsglas, skärvor yngre av rödgods. Tunna sandlinser inom lagret i horisontell struktur, stående vattenytor(?) L13 Lera, orörd Lagerbeskrivning L1 Grusfyllning L2 Lera med kalkprickar, något infiltrerad L3 Kalkfläck L4 Träflis L5 Som lager 2, vita kalksmulor, inget bruk L6 = L9 humös grus med tegelflis och lera. Mörkbrun färg, fyllning(?) L7 Kalk, bruk och klumpar, vitgul färg L8 Sandigt tegelflislager Fig. 3. Sektion upprättad över södra schaktväggen vid platsen för rustbädden, A105. Skala 1:40.