utblick En 2 15 ny tidning från ABB Sverige Lyxkryssarens flygande öga Kampen mot klockan 14 På 15 år ska Göteborg Energi göra staden oberoende av fossilt bränsle Solen visar vägen 20 Alla är överens om att framtidens kraft kommer från himlen Vägrade ge upp 30 Johan Wendt om socialt entreprenörskap, naiva vänner och Mattecentrum
LEDARE INNEHÅLL 20 En solklar lösning På en timme ger solen mer energi än världen konsumerar på ett år. Så ska den konkurrera ut smutsig energi. 12 14 Han följer strömmen Jonathan Hanning, utvecklingsingenjör på HVDC, låter energin ta honom över världen. De räddar Göteborg I Ryahamnen sker innovationerna som ska göra Göteborg oberoende av fossilt bränsle. 56 Fingerfärdig Jenny Ellsveden lindar tio mil tråd med två millimeters precision. utblick 2 15 Johan Söderström vd ABB Sverige Intresset för de förnybara energislagen ökar och marknaden växer snabbt. Med ökande miljöproblem och stigande energipriser blir solenergi allt viktigare för både småhusägare, energibolag och fastighetsförvaltare. Visste du att ABB har lång erfarenhet när det kommer till just solenergi och har både bredd och spetskompetens på området? Vi har teknik för att höja verkningsgraden och medverkar med forskning. Bland annat levererar ABB omriktare för solceller, komponenter för solföljare och lågspänningsprodukter. Vi kan också erbjuda utrustning för anslutning till mellan- och högspänningsnätet samt service. Vi tror på solenergi men vind- och vattenkraft är också viktigt. En fråga är om solenergi är något för Sverige? Ja, det tycker vi på ABB. På sommaren har Sverige mycket sol. Om vi skulle placera solceller på 25 procent av alla lämpliga tak i landet, skulle det årligen kunna ge el motsvarande ungefär två kärnkraftsreaktorer. Mer sol och vind kräver dessutom fler HVDC-länkar mellan länder och inom länder. Att utveckla energilager för att få tillgång till elen när solen inte skiner är en annan viktig fråga. Ett sätt att uppmärksamma solen som energikälla är vårt samarbete med Solar Impulse flygplanet som på enbart solenergi flyger jorden runt. Vi och Solar Impulse har en gemensam vision: att minska resursförbrukningen och öka användningen av förnybar energi. Läs mer om möjligheterna med solenergi på sidan 20. Nu när sommaren står för dörren vill jag tacka alla kunder, medarbetare och leverantörer för ett bra samarbete under det första halvåret. Vi är glada att vi har haft fler möten än någonsin tidigare kring hur vi kan lyfta hälsa- och säkerhetsarbetet. Till sist vill jag önska er en riktigt skön sommar! Utblick 2 15 En tidning från ABB Sverige Copyright 2015 ABB Webbplats: www.abb.se Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm Redaktörer: Camilla Söderman, ABB, 021-32 39 66 och Robert Långström, Spoon Publishing AB Grafisk form och produktion: Kristian Gustafsson, Spoon Publishing AB Tryck: Sörmlands grafiska Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås E-post: contact.center@se.abb.com Omslagsfoto: Roy Riley Innehåll 11 Förenar människa och teknik Amanda Quant-Christiansson vill bjuda på det unika och personliga bemötandet. 26 Framtidens fartyg MacGregor och ABB har hjälpt till att skapa världens kanske mest högteknologiska lyxkryssare. 34 Med full kraft Åtta kraftstationer, transformatorer och länkar som skapar en pulserande och hållbar värld. 50 Två hundra ton trailer står redo De har Sveriges kanske mest utmanande transportjobb att frakta 400 ton tunga ABB-transformatorer över halva Sverige. 40 Arbetsplats: Kanada ABB-forskare från sex länder skapade en kanadensisk sensorsuccé. 42 Movitz en revolution! Är det världens första superladdade eldrivna passagerarfärja? 46 Är du kreativ eller rädd? Rädslan för att begå misstag ökar risken för att misslyckas. Låt företagskulturen vara förlåtande. 52 Billeruds bedrift Pappersbruket sparade 20 procent energi, fick service utan driftstopp och säkrade försörjningen av reservdelar. Kontakta ABB 021-32 50 00 contact.center@se.abb.com 2 Utblick 2 15 Utblick 2 15 3
START PRODUKTEN / CLIP Daniels engagemang för människa och teknik ligger i linje med ABB:s värderingar och är en viktig fråga för hela branschen Säger Åsa Jackson, personaldirektör för ABB Sverige vid utdelningen av priset Årets Teknolog 2015. Vinnare är Daniel Emanuelsson från Linköpings universitet som har ett brinnande engagemang för utbildningsfrågor. 771 Så många kunder svarade på ABB:s kundundersökning Net Promoter Score (NPS). Tack för din feedback och ditt engagemang! Solen ger kraft till Myanmar Från Nasas satelliter i rymden framstår Myanmar som ett mörklagt område jämfört med sina grannländer till följd av landets låga elektrifieringsgrad och bristande belysning. Det ska det nu bli ändring på. ABB arbetar tillsammans 623 kilometer med frivilligorganisationen Pact Myanmar och ska bygga solkraftsdrivna batteriladdningsstationer, vilka ska drivas av kvinnogrupper i ensligt belägna byar i distriktet Tada Oo i centrala Myanmar. Elen från stationerna ska säljas till lokalsamhällen och förutom att ge elektricitet också bidra till ekonomisk självförsörjning, entreprenörskap, jämställdhet och säkerhet. Ett projekt som förändrar tillvaron för runt 3 000 människor. n Här är framtidens strilrena dusch Med teknik inspirerad av Nasas rymdexpeditioner har Mehrdad Mahdjoubi och hans företag Orbital Systems skapat framtidens dusch. Genom att återvinna det vatten du använder i en stängd loop sparar Shower of the future vatten, energi och gör vattnet renare. TVÅ FILTER Duschen återvinner vattnet i realtid. Först gör duschen en bedömning av vattnet som rinner ned vid dina fötter. Rent vatten går direkt vidare för att användas igen smutsigt tvingas passera två filter. Först ett mikrofilter som tar bort hår, sand, hudpartiklar och liknande. Och sedan ett nanofilter som stoppar alla oönskade partiklar, som virus och bakterier. När vattnet är renat så strilar det ned på dig igen. SPARANDE INVESTERING En familj om fyra personer skulle kunna spara mellan 6 000 och 8 000 kronor per år. 80 PROCENT Med mindre vattenförbrukning följer mindre energiförbrukning. Orbital Systems dusch reducerar energianvändningen med upp till 80 procent. RENT OCH FRÄSCHT Analyser av Smittskyddsinstitutet visar att vattnet blir renare än vanligt kranvatten. 5 15 LITER VATTEN Så mycket används vid varje enskild dusch med Shower of the future. Ett duschtillfälle med en vanlig dusch? 75-150 liter. APP, SÅKLART Naturligtvis kommer duschen med en app. Den håller koll på hur mycket vatten och energi du sparar samt säger till när det är dags att byta filter. ABB instiftar forskningspris ABB har instiftat ett internationellt forskningspris till ära av avgående styrelseordföranden Hubertus von Grünberg. Priset ska uppmuntra foskning i världsklass inom ABB:s kärnområden kraft och automation för tillämpningar inom energi, industri, transport och infrastruktur. ABB Research Award in Honor of Hubertus von Grünberg inkluderar ett finansiellt stöd på 300 000 dollar för postdoktoral forskning. Priset kommer att delas ut för första gången 2016 och därefter vart tredje år. Så lång blir kraftlänken NordLink som ska knyta ihop den tyska och norska elmarknaden. Den enorma mängden vattenkraft i Norge kan utnyttjas som ett batteri för att balansera den tyska vindkraftsgenereringen. Med teknik från ABB Tysklands förnybara överskottsenergi överföras via NordLink för att hjälpa Norge tillgodose stora kraftbehov och spara på vatten i sina vattenkraftsreservoarer. Läs mer på new.abb.com/se/nordlink Samarbete mellan robot och människa nu verklighet Yumi inleder en ny epok av robotmedarbetare som kan utföra samma arbetsuppgifter som människor, sida vid sida på ett monteringsband med garanterad personsäkerhet. 4 Utblick 2 15 Utblick 2 15 5
START START Elbilarna närmar sig konkurrensen Lösningen på laddat problem Trött på att jaga runt i hemmet i jakt på en mobilladdare? Ikea har lösningen. I april lanserades ett antal produkter, bland annat lampor och nattduksbord, med inbyggd trådlös laddare. Lägg telefonen på plattan så laddas den. Svårare är det inte. Produkterna använder trådlösa laddstandarden Qi. Enda problemet är att Qi inte stöds av alla telefoner men det finns adaptrar som löser det. El och USB i samma uttag På Clas Ohlson kan du köpa ABB:s kombinerade vägguttag med både ett vanligt eluttag med ett USB-uttag. Du behöver inte längre måste leta efter flera olika laddstationer för din mobiltelefon och surfplatta. 15 % ökade orderingången med under första kvartalet rapporterar ABB i sitt koncernresultat. Ingången av stora order (mer än 15 miljoner dollar) ökade mer än 100 procent, med störst ökning i divisionerna Power Systems och Process Automation. Nettovinsten ökade med 4 procent. Om elbilar på allvar ska kunna konkurrera med bensin- och dieseldrivna bilar krävs lägre pris per kilowattimme. Och faktum är att priset blir lägre för varje år som går. På sju år har priset för elbilsbatterier fallit från 8 600 kronor per kilowattimme till 2 600 kronor per kilowattimme. Det är en sänkning med 70 procent. I en ny forskningsrapport från KTH har kostnadsutvecklingen för elbilsbatteriet analyserats. Björn Nykvist från Stockholm Panntillverkaren Osby Parca är välkända bland stora kunder men vill även växa bland mindre kunder. Nu tar man hjälp av ABB, som blir huvudleverantör av innehållet i de skräddarsydda styrskåpen anpassade för företagets mindre pannor. Nu räknar Osby Parca med att attrahera mindre industrier och lantbruk. Läs mer på www.abb.se/utblick Environment Institute håller ögonen på en speciell siffra. Om priserna fortsätter att falla i den här takten kan kostnaden per kilowattimme vara nere i 1 300 kronor i början av 2020-talet. Det är vid Nya styrskåp ger effekt det priset som experter och analytiker anser att elbilar är konkurrenskraftiga gentemot bensin- och dieselbilar, säger Björn Nykvist till Elektroniktidningen. n Bra produkter och bra bemötande gjorde att valet föll på ABB, säger John Åsén, automationsingenjör på Osby Parca. Skolan som tänker själv Dagsljuset styr inomhusbelysningens led-lampor. När solen ligger på fälls markiserna ner. När den sista personen lämnat klassrummet släcks belysningen automatiskt. Här eldar man inte för kråkorna, som det hette förr. Man använder ett system där alla installationer som behöver ström kommunicerar med varandra. Det känner av omgivningen, vare sig det gäller temperaturer inne eller ute, och har ögon känsliga för ljus. Nyköpings högstadium Alpha sparar upp till 30 procent energi med ett smart KNX-system från ABB. n Läs mer på www.abb.se/utblick Nissan Leaf, världens mest sålda elbil. En haktappare i 3D Modern teknik har aldrig känts mer sci-fi. Traditionella 3D-skrivare skriver ut lager för lager, likt en vindsnabb skulptör. I Carbon3D s skrivare CLIP växer objektet fram likt magi, ur en grund skål med vätska. Och det 25 till 100 gånger snabbare, precis som den flytande roboten T-1000 i Terminator 2. UV-KÄNSLIGT CLIP:s skapelser växer fram ur flytande UV-känsligt harts i ett slags fat. Hastigheten är häpnadsväckande. Det som tar en normal 3D-skrivare tio timmar att skapa, tar tio minuter för CLIP. PROJICERAR BILD I stället för laser som används i traditionella 3D-skrivare, använder CLIP en ultraviolett projektor på undersidan av hartsfatet för att projicera bilden som ska skrivas ut. STELNAR AV LJUS Genom en lins faller ljus på hartsen. Linsen släpper igenom syre enligt den bild som projiceras och som ska bli själva objektet. De områden av hartsen som utsätts för syre stelnar inte, medan de områden som bara får ljus stelnar och blir 3D-objektet. 30 CENTIMETER Den CLIP som än så länge bara finns som prototyp kan inte skapa objekt större än 30 centimeter höga och 10 centimeter breda. HÅRT OCH MJUKT CLIP kan skapa objekt av både hårda material (att använda inom till exempel fordonsbranschen) och av mjuka gummiliknande material (att använda texempelvis som skosulor). 6 Utblick 2 15 Utblick 2 15 7
STRATEGI / Paroc STRATEGI / AGA Gas Snabb insats räddade syrgasleveranserna Den motor som driver AGA Gas processluftkompressor i Oxelösund havererade och produktionen vid SSAB riskerade att lamslås. Ett akutsamtal till ABB i Norrköping blev räddningen. Text: Lars-Göran Dybeck Foto: Jonas Bilberg Hela bytet gick på 13 timmar, produktionen behövde inte vara still en minut, och så här några månader senare är Jan Bengtsson, elansvarig på Parocs fabrik i Hässleholm, fortfarande väldigt nöjd med lösningen. Kompressormotorn hos AGA hade löst ut i samband med ett spänningsfall och försöken att återstarta misslyckats. Det hördes bara ett svagt skramlande från motorn. I efterhand konstaterades det att ett av fästelementen till rotorspolen hade lossnat och dragit sönder kopparlindningarna. Jag ringde direkt till Conny Dahlin på ABB i Norrköping. Han förstod snabbt allvaret och inom några timmar hade vi ett team av ABB-tekniker här. Nästa samtal gick till mina kollegor i Stenungsund där jag visste att det fanns en reservmotor, säger Kenneth Karlsson, underhållstekniker vid AGA Gas anläggning i Oxelösund som via pipelines svarar för alla leveranser av syrgas och kvävgas till SSAB. DEN NÄRA 20 TON tunga reservmotorn skickades över natten och lyftes på plats kvällen efter. Vi satte upp ett skiftschema och arbetade dygnet runt med att installera motorn och få i gång driften. Samtidigt gick larmet till Västeråsfabriken, som tillverkat motorn, där de snabbt bildade ett team för backup och driftsättning, säger Conny Dahlin som ledde insatsen från ABB:s sida. Under tiden försågs SSAB med syrgas från AGA:s backup-system men det var bara en tillfällig lösning som skulle fungera under högst några dagar. Det blev några intensiva dagar och nätter men efter bara tre dygn kunde vi starta upp produktionen igen. Allt hade fungerat klockrent. Conny och hans team gjorde ett mycket bra jobb och ställde verkligen upp för oss, säger Kenneth Karlsson. n Ett magiskt byte Det var dags att byta ställverk. Fabriken måste stå still i en hel vecka. Det här är historien om mardrömmen som tog en totalt oväntad vändning. Text: Karin Aase Foto: Martin Lindeborg Vi hade funderat i flera år på hur vi skulle lösa det men inte kommit någon vart, säger Jan Bengtsson, elansvarig på Parocs fabrik i Hässleholm. De har tillverkat husisolering i form av mineralull sedan slutet på 60-talet, men de senaste åren hade Jan Bengtsson brottats med ett problem han inte såg någon smidig lösning på. Elrevisionen som såg över fabriken vart tredje år hade börjat anmärka på några gamla VMG-ställverk som började nå slutet på sin bana. Inte så att de var utdömda, men risken för både personskador och brand började bli så pass stor att skåpen måste bytas ut. Frågan var bara hur? Fabriken körde treskift och stod bara still på helgerna, men att byta ut hela ställverken skulle ta minst en vecka med intensivt arbete, förutsatt att allt gick som planerat. Det innebar att oavsett när det gjordes skulle bytet innebära ett kostsamt driftstopp plus alla andra utgifter som kommer med att skaffa helt ny utrustning. Om de inte byttes ut riskerade man å andra sidan att något snart skulle hända. Inte underligt att Jan Bengtsson var fundersam. DET VAR DÅ KJELL NILSSON på ABB i Malmö kom med den första idén med att byta ut apparaterna på plåtarna. När Pasi Johansen, Parocs kontaktperson på ABB, besökte Jan Bengtsson berättade han om hur ABB redan tidigare tillsammans med Forsmarks kärnkraftverk hade tagit fram utbytesmoduler till gamla VMG-skåp. Genom att låta skåpen stå kvar och ersätta innehållet med de nya modulerna skulle bytet kunna göras inte på en vecka utan på en dag. När jag fick reda på att den här lösningen fanns så föll en tung sten från mitt hjärta, minns Jan Bengtsson. En förstudie visade att ett byte skulle vara möjligt. En kostnadskalkyl visade att det skulle vara ekonomiskt och en genomgång av skåpen ner på mutternivå visade att inga större förändringar skulle behöva göras. Så lördagen den 8 november satte Jan Bengtsson, två lokala elektriker och en installatör från ABB i gång. Pasi Johansen var övertygad: bytet skulle lätt gå att klara över helgen. Och det gick! Vi var klara med allt kvart i elva på kvällen, säger Jan. Jan Bengtsson är nöjd, så pass att han har börjat inleda processen med att byta ut innehållet i flera av fabrikens gamla ställverk. n Se fler bilder på www.abb.se/utblick Conny Dahlin, ABB och Kenneth Karlsson, AGA framför den reservmotor som installerades under några intensiva arbetsdygn. ABB:s lokala närvaro och kunskap om AGA:s produktion var helt avgörande för utgången, säger Kenneth Karlsson (till höger på bilden). 8 Utblick 2 15 Utblick 2 15 9
MIN VISION / Amanda Quant-Christiansson Hjärtat gör skillnaden Amanda Quant-Christiansson, chef för ABB:s kundservice, vill ta avstamp i ny teknik för att bjuda kunder på det unika och personliga bemötandet. Men robotar och IT-system klarar inte allt. Transformatorer. Goda transformatorråd finns alltid nära. Förluster vill ingen göra. Spara pengar och miljö vill alla. Så vi har gjort det enkelt för dig. Använd QR-koden och låt oss presentera verktyget som visar vad du kan spara genom att välja energieffektiva transformatorer. Men det finns mer att ta hänsyn till vid val av transformator. På abb.se/transformatorer bjuder vi på fler råd som kan bidra till mer tillförlitlig och effektiv drift. Det är alltid nära till ABB:s expertis. I vår digitala värld drivs utvecklingen av kundservicen alltmer av kunderna själva. De kräver mer och vill ha snabbare service. De vill avgöra själva hur de vill bli bemötta och hur de vill ha kontakt med oss företag. Därför blir det viktigare och viktigare att kunna ge varje kund en unik och personlig upplevelse. Med mer lyhördhet, med mer individanpassning. Några vill hjälpa sig själva och får fullt stöd av en personligt väl anpassad webbsida strukturerad text för dig, tilltalande bildsida för mig. Här drömmer jag också om att skapa ett internetbaserat My ABB, i stil med det som finns inom konsument sidan. Där skulle kunden kunna se sin nya transformator monteras i fabriken och följa leveransen dag för dag. NÅGRA KUNDER kan få all den hjälp de önskar av en maskin, som ger snabbt svar på enkla frågor. Men de flesta industrikunder vill ha kontakt med en människa. Nu och i framtiden. Alltså förenar vi det mänskliga med nyaste teknik bakom kulisserna. Robotar och IT-system samarbetar med oss så att vi kan ta det mänskliga mötet med kunden till världsklass. Jag ser framför mig ett välutvecklat systemstöd som hjälper oss att veta mer om och lära känna varje kund. En bekantskap som bidrar till att kunden känner sig väl omhändertagen och får snabb, korrekt service. Med flyt och utan ansträngning. Ett gott bemötande människor emellan är det viktiga i all kundservice och det blir alltmer betydelsefullt. Robotar och IT-system klarar mycket men har inget hjärta. En människa med hjärtat på rätta stället gör skillnad. n AMANDA QUANT- CHRISTIANSSON Jobb: Chef för ABB:s Kundservice sedan 2012. ABB:s Kundombudsman. Tidigare: Teknikchef EDR&- Medeso AB, Kundservicechef Hästens Sängar med mera. Bor: Västerås. Familj: Man och tre söner. Fritid: Yogainstruktör. FOTO: PIA NORDLANDER Utblick 2 15 11
MÖTET / Jonathan Hanning Energidemokraten Jonathan Hanning har bilden klar för sig framtidens el kommer från ett storskaligt DC-nät, drivet av förnybara energikällor och sträcker sig över hela Europa. Var visionerna kommer ifrån? En blåsig plattform i Nordsjön och en enslig by i Kongo. JONATHAN HANNING Ålder: 29 år. Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik på Uppsala universitet. Jobbar som: Utvecklingsingenjör inom kraftsystem på enheten HVDC på ABB. Största utmaningen i jobbet: Tekniken och komplexiteten. Att få det vi programmerat att fungera i verkligheten. Bäst med jobbet: Att det vi utvecklar möjliggör framtidens hållbara samhälle. Brinner för: Miljön. Vi måste börja ta vår planets hälsa på allvar, innan det är för sent. Text: Camilla Söderman Foto: Markus Bertschi Platsen var Kongos Norrland där fyra miljoner människor saknade el. Hit kom Jonathan Hanning i augusti 2012 med ett antal vaccinationsdoser i kroppen och med uppdraget att stanna i en månad. Jonathan är utvecklingsingenjör på enheten HVDC och jobbade med teknikuppgraderingen för att befolkningen skulle få tillbaka strömmen. Jag fungerade både som sitechef, igångkörare och testare ett tag. Dyker det upp något på site som måste göras hjälps vi åt och löser det helt enkelt. Både vi som är på plats men också kollegorna i Ludvika. Den ena änden av HVDC-kraftlänken Inga- Kolwezi ligger i gruvstaden Kolwezi. I den andra änden ligger byn Inga med sina 12 000 invånare och det stora vattenkraftverket Inga Falls. Här finns inga gatuadresser, den lokala baren är ett par stolar på någons bakgård och de flesta här arbetar på ett eller annat sätt med den 1 700 kilometer långa kraftlänken vars stationer nu håller på att renoveras. Länken byggdes av ABB 1982 och var då världens längsta kraftledning. Det finns en unik sak i den lilla byn, en riktigt bra fotbollsarena. Dammanläggningen i Inga Falls byggdes av italienare i slutet av 1970-talet och för dem var det viktigt att ha en bra fotbollsanläggning och de byggde därför Stadio de Inga. Så när jag inte jobbade spelade jag fotboll i ett lokalt fotbollslag. Jag ser framför mig stora vindkraftparker överallt där det finns Atlantkust. EFTER SEX MÅNADER åkte Jonathan hem. Det var dags att programmera kontroll- och skyddsalgoritmer i ett projekt som tittar på hur framtidens DC-nät kan se ut. Tekniken finns redan. Det är den Jonathan jobbar med. Han säger själv att han jobbar med att programmera avancerade proppskåp och förklarar det som att om spänningen blir för hög ska man se till att lösa ut proppen annars går något dyrt sönder detsamma gäller i en HVDC-anläggning. Att projektet han jobbar med är en del i framtidens elnät är han säker på. Jag ser framför mig stora vindkraftparker längs Nordsjökusten, längs hela Frankrike och runt Storbritannien överallt där det finns Atlantkust. Med hjälp av DC-nät kan vi föra över de stora effekter dit där elen behövs. Vindkraften kompletterar vi med att bygga solkraftparker i norra Afrika och södra Europa och reglerkraft får vi genom vattenkraft från Alpregionen och Norden. Sen kopplar vi ihop allt detta i ett stort DC-nät. EN NYCKELSPELARE i drömmen om det storskaliga DC-nätet är ABB:s nya likströmsbrytare. Det stora problemet menar Jonathan är att varje land bara ser till att säkra sin egen elförsörjning och då blir det svårare att bygga stora DC-nät. Marknaden är inte redo att ta steget än men vi går sakta framåt. Trots att det stora DC-nätet ännu inte är verklighet får fler och fler tillgång till el i uttaget. North East Agra-länken i Indien som transporterar vattenkraft motsvarande nio stycken kärnkraftsreaktorer ska ge 90 miljoner människor el. Det är de stora HVDC-projekten som gör det möjligt. Vi måste börja ta vår planets hälsa på allvar. Innan det är för sent. Och det är roligt att jobba med något som inte bara är ett jobb jag gillar tanken på att jag är en del av den större bilden och jobbar för ett hållbart samhälle. Det är just det som driver mig i mitt arbete, som i Kongo eller i Tyskland där vi kan koppla in motsvarande en kärnkraftsreaktor med bara vind. I januari 2014 åkte han iväg igen. Jag nappade på Nordsjön och åkte till plattformen Dolwin 1. Där blåser det jämt och det är uppenbart att det är här och på liknande platser vi ska bygga vindkraften. Att åka ut på site känns som att jag knyta ihop säcken när jag ser att det jag jobbat med i testlabbet blir verklighet. n HVDC I mer än 50 år har elöverföring med likström (DC) varit ett alternativ till traditionell växelströmsöverföring (AC), speciellt över långa avstånd och över vatten. En HVDC anläggning har i var ände en strömriktarstation som omvandlar elnätets vanliga växelspänning till likspänning, och omvänt. Mellan stationerna leder en luftledning eller en kabel som överför likströmmen. Jonathan Hanning har spenderat en stor del av sina fyra år inom ABB Sverige utomlands på site där han jobbar med de stora HVDC-länkarna. Ett steg i rätt riktning för det enorma DCnät bestående av större förnybara elkraftsparker som han ser framför sig. 12 Utblick 2 15 Utblick 2 15 13
HÅLLBARHET / Göteborg Energi De bygger den fossilfria staden I Ryahamnen sker innovationerna som ska göra Göteborg oberoende av fossilt bränsle. Göteborg Energi har 15 år på sig att göra verklighet av politikernas visioner. Text Jimmy Håkansson Foto Jonny Lindh Om 15 år är målet att Sveriges fordonsflotta vara helt oberoende av fossilt bränsle. I Göteborgs stad är insatserna långt högre än så. År 2030 ska all produktion av fjärrvärme och fjärrkyla ske med förnybara bränslen. Inom de kommande åren står det kommunalt ägda Göteborg Energi inför några av sina största utmaningar. Men enligt Göteborg Energis vice vd, Andreas Rydbo, har de redan kommit en bra bit på vägen. Runt 80 procent av vår fjärrvärmeproduktion sker redan med återvunnen energi, men en del arbete återstår. Hela energibranschen är inne i en stor om- 14 Utblick 2 15 Utblick 2 15 15
HÅLLBARHET / Göteborg Energi Ryahamnen Göteborgs Energi. Ingvar Palmdin. vandling där storskaliga energisystem, som fjärrvärme, kompletteras med småskalig produktion inom till exempel vindoch solenergi. Under det senaste decenniet har Göteborg Energi gjort flera stora satningar inom området fjärrvärme och förnybart. Med demonstrationsanläggningen GoBiGas har de tagit ett jättekliv mot en storskalig produktion av biogas genom förgasning av skogsråvara. Biogasen kommer främst att användas som drivmedel och därmed bli central i arbetet för en fossilfri fordonsflotta. Transportsektorn är i stort behov av omställning och här kan biogasen spela en avgörande roll, säger Andreas Rydbo. VID FULL DRIFT kan GoBiGas-anläggningen producera uppemot 160 gigawatt timmar om året, vilket är tillräckligt mycket bränsle för 15 000 bilar som kör 1 700 mil, eller 400 bussar som kör 6 500 mil. Samtidigt satsar de stort på laddinfrastruktur för privata elfordon och till kollektivtrafiken. Och i juni bär samarbetsprojektet ElectriCity frukt, vilket innebär en grön elbusslinje mellan Chalmers och Lindholmen. Men för Göteborg Energi började omställningen långt innan dess. Göteborgs fjärrvärmenät är kanske det främsta exemplet på lyckade historiska satsningar. Genom att bygga ut I dag har vi fem vindkraftsparker med sammanlagt 18 vindkraftverk i drift. fjärrvärmen kunde vi bryta stadens oljeberoende och väsentligt förbättra luftkvaliteten för göteborgarna. I dag sker huvuddelen av fjärrvärmeproduktionen med biobränsle och återvunnen värme från raffinaderier och sopförbränning. Det framgångsrika fjärrvärmenätet är anledningen till att Göteborg Energi leder EU-projektet Celsius med syfte att dela med sig av sina erfarenheter av fjärrvärme till andra europeiska städer. Inom ramen för projektet har också nya användningsområden för fjärrvärmen prövats. Stena Line-färjan Stena Danica har till exempel anslutits till fjärrvärmenätet och bostadsbolaget Gårdstensbostäder har installerat både tvättmaskiner och torktumlare som DET GJORDE ABB ABB har bidragit med bland annat ställverk, styrsystem, transformatorer och frekvensomriktare till Göteborg Energis olika verk. I anslutning till Big Glenn har Göteborg Energi och Chalmers dessutom byggt ett nytt vindkraftslabb i ABB:s gamla HVDC Light-station (läs mer om det på sidan 18). Göteborg Energi köpte ett total åtagande nyckelfärdigt ifrån ABB till RYA-projektet. Leverans, projektledning, konstruktion, montage och provning utfördes av ABB lokalt ifrån Göteborgskontoret. drivs av fjärrvärme. Fjärrvärmeanslutningen till Stena Danica innebär att färjan slipper använda dieselpannor för uppvärmning när den ligger i land, vilket sparar in utsläpp av 500 ton koldioxid per år. EN ANNAN FRAMGÅNGSHISTORIA är Rya kraftvärmeverk som, trots att det inte är helt fossilfritt, har gjort stor klimatnytta. Detta genom att tränga undan sämre elproduktion i det nordeuropeiska elsystemet som Sverige är sammanbundet med. Rya kraftvärmeverk körs i första hand när elpriset är hög,t vilket får till följd att en klimatmässigt sämre elproduktion minskas någon annanstans. Trots att kraftvärmeverket gör nytta i dag kommer Göteborg Energi att på sikt avveckla anläggningen för att infria löftena om ett fossilfritt 2030. Vilken roll kommer vindkraften att spela för målbilden? Det är oklart, menar Andreas Rydbo. I dag har vi fem vindkraftsparker med sammanlagt 18 vindkraftverk i drift. Vi har flera projekt i vår vindkraftsportfölj som vi jobbar med. Men förutsättningarna för vindkraftsinvesteringar de kommande åren är svåra, framförallt på grund av de låga elpriserna. En lösning som spås bli mer aktuell framöver är energilager. För att bibehålla en jämn energiförsörjning i ett nät med mycket vind- och solkraft, vars en- Ryahamnen Göteborgs energinav SOLEN LIGGER HÖGT på himlen när ABB:s hybridbil glider över Älvsborgsbron i riktning mot Ryahamnen. Väster om brofästet, och granne med det exklusiva bostadsområdet Eriksberg, har Göteborg Energi sin högsta koncentration av kraftanläggningar. Vid Ryahamnens inlopp sträcker sig kraftverkens skorstenar mot skyn, längre ut mot vattnet har det 145 meter höga vindkraftverket Big Glenn blivit ett landmärke på horisontlinjen. Utanför hamnområdet står person- och lastbilar på rad i väntan på att få släppas in genom den rigorösa säkerhetskontrollen. I ett lunchrum alldeles intill den nya demonstrationsanläggningen för storskalig biogasproduktion, GoBiGas, och tvärs över vägen från Rya kraftvärmeverk sitter anläggningsägaren Ingvar Palmdin till bords med ingenjören Lennart Brandenius och systemingenjören Per Eriksson. Här arbetar Göteborg Energi på högvarv för att leverera det fossilfria Göteborg som politikerna har lovat till 2030. ergiproduktion är ojämn, blir energilager grundläggande. Däremot råder ingen global konsensus om vilken metod som fungerar bäst. En av de viktigaste nycklarna till framgång är våra samarbeten med kunder, akademin, andra delar av staden och det övriga näringslivet. Ett bra exempel på det är vårt samarbete med ABB där ny teknik och nya lösningar har tagits fram med bland annat ställverk, styrsystem, transformatorer, frekvensomriktare och mycket mer. Andreas Rydbo. Sedan tidigare har energiföretaget gjort flera satsningar inom olika områden: fjärrvärme, biogas, fjärrkyla och förnybara lösningar. I dag har bolaget flera verk med olika funktioner och kan därför anpassa sin energiproduktion efter omvärlden och kundernas behov. Till detta energinav har ABB bidragit med bland annat ställverk, styrsystem, transformatorer och frekvensomriktare. I anslutning till Big Glenn har Göteborg Energi och Chalmers dessutom byggt ett nytt vindkraftslabb i ABB:s gamla HVDC Light-station. Göteborg Energi har en bred verksamhet men många olika anläggningar och produkter. Vi är göteborgarnas eget energibolag och vårt uppdrag är att bidra till det hållbara Göteborgssamhället, säger Ingvar Palmdin. Oavsett tidigare investeringar är samtliga rörande överens om att skogsråvaran är en av nycklarna till 2030 års energivision. Det finns en stor tillgång av skogsråvara. Därtill är skogen en ständigt växande resurs. Ingenjören Lennart Brandenius har ett eget förslag till hur de med enkla, och energieffektiva, medel kan göra stor skillnad. Personligen tycker jag att man borde lägga upphuggning och flisning vid Vargön och sedan pråma ner det hit. Om vi vill göra Göteborg fossilfritt vore det en klockren lösning. Vi är glada att vi fick förtroendet av Göteborg Energi att leverera en helhetslösning till Ryaverket nyligen. Det berodde mycket på att vi finns nära kunden i Göteborg och kan vara på plats och justera om det behövs. Vi kunde möta kraven på kort leveranstid och de litar på oss och vår erfarenhet tack vare en relation som går långt tillbaka, säger Fredrik Isacsson, kundansvarig från ABB. Trots att Göteborg Energi har tagit många steg mot den hållbara energistaden väntar flera stora utmaningar framöver. Att omvandla den befintliga energimarknaden till ett integrerat nystan av småskaliga alternativ och traditionellt storskaliga industrilösningar är inget man gör i en handvändning. En ännu större prövning är den omfattande omställningen som hela transportsektorn står inför. Eftersom oljepriserna fortfarande är låga har biogasen och andra fossilfria drivmedel svårt att hävda sig på marknaden. För att vi ska kunna röra oss mot en fossilfri transportsektor krävs mer än bara uthållighet, säger Andreas Rydbo. Det krävs politiska beslut. n 16 Utblick 2 15 Utblick 2 15 17
FORSKNING / Chalmers HVDC Lab Göteborg SÅ GICK DET TILL / L&W Fiber Tester Plus Fibrer är nyttiga Det ser ut som en halvmodern kaffemaskin men är i själva verket en hypermodern fibermätare från ABB. Ovärderlig för pappersindustrin i jakten på den perfekta massan. Text Uffe Westberg Foto ABB HVDC LABB GÖTEBORG I samarbete med Göteborg Energi kommer Chalmers att använda HVDC-anläggningen för att forska om smarta elnät. Fritt fram för forskning I skuggan av vindkraftverket Big Glenn på Hisingen har Chalmers och Göteborg Energi byggt ett labb i ABB:s gamla HVDC Light-station. Där ska smarta elnät och förnybar energi bli ännu smartare. 1987 UPPTÄCKT OCH UTMANING När Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI) i mitten av 1980-talet börjar undersöka malningsstyrning märker man att i en del fall blir fibrerna längre vid malningen, trots att de borde bli kortare. Cellulosafiberns längd och form påverkar papperets styrka och kvalitet, därför vill STFI ta reda på hur fibern påverkas i de olika processtegen. Men att veta räcker inte man vill också kunna se förloppet. Lösningen? Utrustning för bildanalys. 1987 DE FÖRSTA LABBMÄTNINGARNA Arbetet med att skapa en fungerande plattform för automatiska fibermätningar mynnar ut i Fiber Master, en mätutrustning som används i fiberforskningen på STFI. Tyvärr kräver bildanalyserna så mycket datorkraft att enbart datorerna kostar mer än vad någon är beredd att betala för hela systemet. L&W Fiber Tester Plus från ABB är byggd på den senaste och snabbaste tekniken som existerar i dag, för att säkerställa en jämn och säker papperskvalitet och hög driftsäkerhet i pappersmaskinerna. 1993 FÄLTSTUDIER En ny generation Fiber Master byggs för att göra fibermätningar ute i fabrikerna. Med lite god vilja kan utrustningen kallas mobil. Utrustningen släpas ut till olika fabriker för att mäta längd och former på fibrer. Det handlar om rena forskningsprojekt. Efter några års fältarbete beslutar man att produktifiera forskningsresultaten. Projektet finansieras av ett antal skogsbolag och med statliga medel. 1996 EGEN KAMERA Eftersom datorerna inte klarar av att göra bildbehandlingen tillräckligt utvecklar projektteamet en egen kamera. Sensorn i kameran byggs ihop med en processor för bildbehandling. Projektteamet har nu en kamera specialgjord för att mäta fiberegenskaper och där bildbehandlingen kan göras direkt i kameran. 1998 FIBER MASTER Per-Ivar Fransson och Håkan Karlsson startar ett separat bolag som tar över utvecklingsarbete och försäljning av Fiber Master. Mätaren, som är gjord för att användas både i laboratorier och ute i processerna, säljs i huvudsak på den nordiska marknaden men några letar sig vidare ut i Europa. Värt att notera är att många av de system som säljs 1998 fortfarande används. 2002 IN I LABBET IGEN Företaget köps upp av Lorentzen & Wettre. Eftersom L&W är mer inriktat på laboratoriemätutrustning påbörjas ett projekt för att utveckla ett instrument för laboratoriemiljö. 2005 FIBERTESTER LANSERAS Ett laboratorieinstrument som inte bara kan mäta längd, form och bredd utan även deformationer och andra typer av partiklar i massa ser dagens ljus. 2011 ABB KÖPER LORENTZEN & WETTRE Det kommer att ge oss möjlighet att ta oss an hela spektrat av massa- och pappersindustrins produktionsutmaningar, säger Veli-Matti Reinikkala, då global chef för ABB:s division Process Automation. 2014 ETT PLUS I KANTEN År 2014 lanserar Lorentzen & Wettre Fiber Tester Plus. Med ännu högre upplösning är det till och med möjligt att titta på fiberns makrofibriller (hur fiberns yta har behandlats). Text Jimmy Håkansson Foto Christer Ehrling IGöteborgs hamninlopp, alldeles intill jätten Big Glenn, har en gammal HVDC Light-station fått nytt liv. Stationen som tidigare varit i bruk i Tjäreborg, Danmark, monterades ned av Göteborg Energi och samlade damm i flera år innan den blev kronjuvelen i Chalmers nya laboratorium HVDC Lab Göteborg. I samarbete med Göteborg Energi kommer Chalmers att använda HVDC-anläggningen för att forska om smarta elnät och förnybar energi. Med det nya labbet kan vi simulera alla tänkbara nät och nätfel, säger Ola Carlsson, biträdande professor på Chalmers. Ett problem med äldre vindkraftverk är att de stänger ned sig själva direkt om någon råkar gräva av en kabel, i stället för att gå ner på halvfart, invänta att felet kopplas bort och i nästa sekund köra på igen. Placeringen vid Sveriges största vindkraftverk kunde inte vara lämpligare. Big Glenn som är 145 meter högt levererar omkring 12 000 MWh förnybar el om året. Den samlade årsproduktionen räcker till hushållsel för 4 000 lägenheter eller till att hålla 6 000 elbilar rullande i 1 000 mil. Att vindkraftverk av den här kalibern tål spänningsfallet och inte släcker ned automatiskt är viktigt för produktionen. En omstart av hela kraftverket är en tidsödande och energislösande process. I det nya labbet kan forskarna göra Christofer Åslund. fullskaliga tester av hur vindkraftverk uppträder vid variationer i elnätet. Målet med forskningen är att behålla en fortsatt hög leveranssäkerhet i elnätet när vi får in större mängder förnybar el, säger Christofer Åslund som är samordnare för Göteborg Energis vindkraftsutveckling. Den 19 november i fjol genomförde Göteborg Energi ett lyckat test av HVDC-anläggningen tillsammans med Protrol och ABB. Sedan dess har det varit fritt fram för Chalmers att använda labbet för sina egna forskningsprojekt. n Den största nyttan av instrumentet har de som forskar i dessa processer. I dag kan man, om än på bild, se vad som händer i de olika processtegen. L&W Fiber Tester Plus är det samlade resultatet av över 100 års utvecklingsarbete inom massa- och pappersindustrin och den senaste tekniken. Kameran har en sådan hög upplösning att man i dag har möjlighet att titta på fibrillerna, de delar som själva fibern är uppbyggd av. Den senaste generationen mäter snabbt fiberns dimensioner och analyserar även fiberns bindningsförmåga via fibrilleringsmätning, förekomst av andra partiklar i massan och mycket mer. Samtidigt som den visar bilder på fibern. 18 Utblick 2 15 Utblick 2 15 19
HÅLLBARHET / Solenergi Mot en ljusare framtid Solkraft är fortfarande en parentes i världen. Men något har hänt: plötsligt är forskarna, entreprenörerna och experterna överens om att solen kommer att konkurrera ut fossila bränslen. Möt några som har bestämt sig för att skynda på revolutionen. Text Peter Ottsjö Foto Evelina Carborn och Istockphoto Vi vet att någonting måste göras. Fortsätter den globala medeltemperaturen att stiga riskerar vi att naturen bestämmer sig för att revoltera mot människans exploatering. Forskarna är överens om att någonstans över tvågradersgränsen kommer jorden på egen hand att släppa ut så mycket koldioxid att vi inte längre kan göra något för att hindra det. En del av lösningen är solenergi. Därför överraskades många när regeringen i april föreslog beskattning för större solcellsanläggningar. Konsekvensen kan bli att det företag eller den kommun som funderat på att installera solceller på taken fortsätter med utsläppsenergi till en låg kostnad. Det var mycket förvånande, säger Jörgen Karlsson på ABB:s affärsenhet Power Generation. Dagens låga energi- priser gör det mycket svårt för sol att kunna etablera sig. För att solenergiproduktion ska ta fart på riktigt behövs ekonomiska stimulanser. FÖRVÅNANDE KANSKE, men knappast unikt. Man kan tycka att Sveriges inställning till grön energi är försumbar på en global arena, ett lilleputtland mitt emellan utsläppsjättarna USA och Kina. Dessvärre skulle den kunna stå modell för hur många av västvärldens nationer och multinationella företag hanterar den globala uppvärmningens akuta hot. Å ena sidan talar man vitt och brett om den livsnödvändiga omställningen till förnybar energi. Å andra sidan eldas mer fossila bränslen än någonsin. Det är lite som att köra en bil rakt mot en bergvägg i tvåhundra kilometer i timmen utan bilbälte och samtidigt diskutera om man ska äta kött eller 20 Utblick 2 15 Utblick 2 15 21
HÅLLBARHET / Solenergi Lars Kloo, forskare vid KTH. BÅDE KISEL OCH TUNNFILM är beprövade metoder som kan tillämpas i industriell skala, men om man vill göra någon nyfiken på solkraft runt middagsbordet är tredje generationens närmast science ficfisk till middag. I Naomi Kleins aktuella bok, This Changes Everything, talar hon om den kognitiva dissonansen mellan det vi vet och det vi gör. Den här kognitiva dissonansen återkommer när man tittar på solenergins potentiella möjligheter och hur mycket människan utnyttjat den fram till nu. Som Lars Kloo, solforskare på Kungliga Tekniska Högskolan, säger: Det är egentligen ofattbart att vi inte gjort mer av det än så länge. Det räcker ju att man fångar en liten liten del av solen så är man hemma. Eller som Frederic Telander, vd för svenska Soltech, säger: Att vi inte jobbat mer på att ta tillvara den energi vi får från solen och i stället bränner fossilt, det är rätt märkligt. PÅ EN TIMME ger solen mer energi än världen konsumerar på ett år. Jorden tar emot 5 000 gånger mer solenergi på ett år än den totala energi den gör av med. Med andra ord: rätt använd skulle solen kunna bli vår räddare, inte vår förgörare. Det finns siffror som tyder på att vi så sakteliga börjar förstå det. I fjol installerades solceller på sammanlagt 38,7 gigawatt (vilket, grovt räknat, motsvarar sex kolkraftverk) runtom i världen, nästan lika Om du tar en tidsperiod på 20-50 år är det helt oundvikligt att solkraft blir den största energikällan mycket som det fanns totalt för bara fem år sedan. Vi kan tacka Kina för det rekordet, vars satsning på solcellsmoduler fått priserna att sjunka dramatiskt. I Sverige fördubblades kapaciteten för fjärde året i rad, men täckte bara 0,06 procent av den totala elkonsumtionen. Samtidigt uppger Energimyndigheten att solenergi har en potential att täcka nästan en tredjedel av landets elbehov. Internationella Energi rådet DET HÄR GÖR ABB FÖR SOLKRAFTSINDUSTRIN ABB har mångårig erfarenhet av att leverera kompletta anläggningar tack vare solinvesteringar ibland annat i södra Europa. Vi har exempelvis färdiga containerlösningar, automationslösningar som optimerar underhåll och utbyte och vi har erfarenhet att integrera solenergi i elnätet. Sol kräver en intelligent anslutning till nätet och med våra smarta elnätslösningar för distributionsnätsautomation, prognoser, last- och efterfrågan samt energilagring får du ut maximalt av din investering. I ABB:s produktportfölj för solföljare för solceller ingår alla nyckelkomponenter, till exempel drivenheter, motorer, PLC-enheter och annan lågspänningsutrustning. ett par år har perovskiter en strukturtyp som kallats den oorganiska kameleonten för sin förmåga att byta skepnad beroende på omgivning pekats ut som en tänkbar och effektivare utmanare till den etablerade solcellsteknologin. Grätzelsolceller (eller färgämnes-sensiterade solceller), den typ som KTH-forskaren Lars Kloo studerar just nu, gör solljus till elektrisk energi via ett färgämne i en process som spektakulärt nog påminner starkt om naturens egen fotosyntes. Tekniken är billig och flexibel; möjligheten att använda olika färger till olika solceller ger svängrum att integrera dem i byggnader utan att göra arkitekter och byggnadsingenjörer sömnlösa. De färgämnes-sensiterade solcellerna presterar dessutom väldigt bra vid svagt ljus. Det går att plocka ut relativt mycket enå sin sida spår att solenergi kan bli den största källan till elektricitet år 2050 då den skulle kunna täcka en förbrukning motsvarande USA:s årliga koldioxidutsläpp i dag. Om du tar en tidsperiod på 20 50 år är det helt oundvikligt att solkraft blir den största energikällan, instämmer Lars Kloo. Men den måste naturligtvis kompletteras med andra kraftkällor som är mycket mer pålitliga vad gäller själva leveranserna. Icke-kontinuerlig produktion är ju svagheten med förnybar energi. Flyga jorden runt på enbart solkraft? En fem dygn lång flygtur utan avbrott? Med bara sol som bränsle? ABB gör det möjligt. DET ÄR COOLT MED SOL, men försök lansera den tanken så här: ABB vill vara med tidigt i investeringsdiskussionerna och bidra med vår erfarenhet för att säkra upp att anläggningarna byggs på ett optimalt sätt utifrån våra kärnkompetenser: el- och automationlösningar. Vi har redan teknik och erfarenhet för hela anläggningen, inklusive att koppla ihop solparker med existerande elnät. Citatet kommer från Jörgen Karlsson på ABB:s affärsenhet Power Generation. Och det är hans sätt att säga att ABB kan solkraft som ingen annan; att de har både bredd och spetskompetens som ingen annan. Men ibland kan det vara nödvändigt att illustrera det på andra vis. Den nya solcellsparken i Västerås Sveriges hittills största är ett högprofilerat exempel dit ABB levererat en torr transformator samt S800 högeffektsbrytare SOLCELLER KAN, väldigt förenklat, delas in i tre generationer. Den kiselbaserade solcellen tillhör den äldsta kategorin, tätt följd av tunnfilmscellen. Man brukade säga att kisel var den pålitliga men dyra metoden jämfört med tunnfilmens billiga men förhållandevis instabila egenskaper. (Här är dock Lars Kloo av den åsikten att tunnfilm fortfarande är dyrt utan subventioner.) Ja du, så ser det inte riktigt ut i dag, säger Frederic Telander. Kisel och tunnfilm är på kostnadssidan ungefär jämställda numera. Kisel har en något högre effektivitet på den inkommande solinstrålningen, det skiljer ungefär tre procent mellan de här olika teknologierna. Men kisel är betydligt mer känsligt för höga temperaturer i panelen och det gör att du förlorar i effektivitet. En tunnfilms panel är dessutom bättre på diffusljuskonvertering, de tider på dygnet när det är skymning och gryning. Eller när det bara är grått ute. Och den är inte lika känslig för skuggning. Sammantaget kan man nog säga att teknikerna är jämbördiga. och X1 effektbrytare. Ett annat som demonstrerar det faktum att solenergi kan användas var som helst i världen är projektet i Myanmar. Där får en grupp kvinnor på den burmesiska landsbygden basa över solbatteristationer som ger elektricitet åt 3 500 personer. Vi har ju hållit på med solcellsanläggningar länge och är definitivt inga nybörjare, det är bara det att den nordiska marknaden börjar intressera sig först nu, säger Jörgen Karlsson. Taket på Älta skola i Stockholm är täckt med Soltechs pannor. tion-mässiga solceller de man ska tala om. Forskningen på området är numera enorm: den ledande vetenskapliga tidskriften Progress in Photovoltaics får så många artiklar att de tvingats påminna sina forskarkollegor att de bara har möjlighet att publicera de som verkligen kan påvisa markanta framsteg, och inte ens alla de får plats. Sedan SOLAR IMPULSE det bemannade flygplan som precis just nu genomför världens första flygtur jorden runt med enbart solenergi. Tre ingenjörer från ABB har bistått med unikt know-how för att öka både solcellernas verkningsgrad och prestandan i den elektronik som laddar planets batterisystem. Och det kommer att behövas när Solar Impulse påbörjar en av flygäventyrets mest utmanande sträckor: den fem dygn långa turen över Stilla havet. ABB och Solar Impulse har en gemensam vision: att minska resursförbrukningen och öka användningen av förnybar energi, säger ABB:s koncernchef Ulrich Spiesshofer. Solar Impulse har deklarerat att de tänker demonstrera vikten av grön teknologi för att åter placera drömmar och passion i hjärtat av vetenskapen. Eller, som vi brukar säga: det är coolt med sol. 22 Utblick 2 15 Utblick 2 15 23
HÅLLBARHET / Solenergi Frederic Telander är vd för svenska Soltech. Efterfrågan är stor: Soltech har redan expanderat till åtta länder, satsar nu stort i Kina och ska noteras på Londonbörsen under våren. Konservativa framåtblickare Kraftringen satsar hårt på hållbara energilösningar för framtida generationer. Därför valde de ABB:s nya högspänningsbrytare som är mer miljöeffektiva än sina föregångare. HÖGSPÄNNING / Kraftringen Text Göran Svedberg Foto Hasse Eriksson Solsidan 2.0 Hur vet du om grannen fattat grejen med solkraft? Kolla om han har pannor av glas på taket. TVIVLARNA DET finns gott om dem. Solkraft i Sverige, det finns ju knappt någon sol här? Solceller som affärsidé det går väl aldrig att få någon lönsamhet i det? Ska jag ha solceller på taket, ha! Det kommer väl att ta 40 år innan jag får tillbaka de pengarna? Prosument* säger du, men energibolagen vill ju inte betala något för min överskottsel? Och förresten, är det inte bättre att jag väntar tills teknologin blivit mer effektiv? Fel, fel, fel, rätt och på den sista frågan ska Frederic Telander få svara alldeles strax. Det finns gott om sol i Sverige, men den fördelas som bekant ojämnt över året. Redan nu finns dessutom teknologier för att hämta kraft från solen även om molnen är i vägen. Att bygga ett företag kring solcellsproduktion har blivit risky business med tanke på att priserna dumpats med 70 procent sedan 2009, men å andra sidan är intresset för solkraft större än någonsin, både i Sverige och internationellt. Återbetalningen kommer inte att ta 40 år för en investering i solcellstak att löna sig, snarare runt 10 år. Däremot kan cellerna beroende på ergi även en mulen dag, säger Lars Kloo. Men den allra mest spännande solcellstekniken i världen utvecklas just nu i Lund. Företaget Sol Voltaics och en forskargrupp på Lunds universitet anförda av den berömde fysikern Lars Mr. Nano Samuelsson har förädlat en nanoteknik som går ut på att para galliumarsenid med guldpartiklar. Tidigare hade man använt galliumarseniden som substrat, en metod så dyr att dess användningsområden förpassats ut i marginalen. Forskarteamet i Lund lät i teknik hålla i uppemot 40 år. Men visst, att sälja överskottsel i Sverige är fortfarande krångligt med krav på elcertifikat och utan den nettodebitering som legat bakom solkraftsboomen i Danmark. Men du vill ha de där nanotrådarna (som vi skriver om här intill) säger du? Du vill vänta in bättre teknik? Ja, säger Frederic Telander, då svarar jag att det är samma sak om du ska köpa en ny bil. Du är intresserad av att köpa en ny bil med vetskapen att det om 10 15 år kommer att finnas betydligt mer effektiva modeller på marknaden. Väntar du eller gör du en ekonomisk kalkyl utifrån förutsättningarna som finns i dag? Jag gissar på det senare. Och då kommer man att upptäcka att priserna är på så låga nivåer i dag att det blir intressant att investera i solceller. Även i Sverige är det en betydligt bättre strategi att investera i solceller än att ha pengarna på banken. Frederic Telander är vd för svenska Soltech som bland annat tillverkar ett unikt solglastak av genomskinliga pannor där solcellerna i tunnfilm är fästa under. Soltech slår mynt av det faktum att det läggs 30 000 nya tak i Sverige varje år. Väljer man Soltechs pannor istället för ett traditionellt tak kan man bli delvis självförsörjande och pannorna är minst lika hållbara som energin de alstrar. Ett koncept vi haft från första början är att fokusera på kundnyttan. Vi gör den traditionella takkonstruktionen på samma sätt som man alltid lagt dem. När man sätter våra produkter i händerna på en takläggare tar det två minuter att förklara hur man installerar dem. Frederic Telander tänker inte vänta på löftet om solkraft han gör verklighet av det redan i dag. n *Någon som producerar el för eget behov men som även kan konsumeras av andra. stället guldpartiklarna och galliumarseniden sväva fritt i gas och gräddade sedan allt i en reaktor uppskruvad till 400 grader. Ut kom perfekta nanotrådar i en hastighet minst 100 gånger snabbare än vid substratprocessen. Plötsligt kunde man alltså tillverka dessa högeffektiva nanotrådar i stor volym och pressa ned priset till en kommersiellt gångbar nivå; gissa om de var snabba att ta patent på sin game changer. Och som om inte det vore nog kan nanotrådarna appliceras på redan befintlig kiselcellsteknik. Det är inte för inte som Sol Voltaics bestämt sig för att omsätta tio miljarder kronor redan 2023. På sin hemsida skriver Sol Voltaics att solen är den enda långsiktiga lösningen. Ironiskt nog gäller det att tillräckligt många inser det innan temperaturen blir alldeles för hög. n FÖR LITE SOL? Läs om några av världens mest avancerade solcellsparker på sidan 34. Mitt i den småländska storskogen, i Emmaboda kommun, ligger det som en gång var Långasjö socken. Här finns det stora sågverket Södra Wood i Långasjö som årligen sågar 280 000 kubikmeter timmer. Man hyvlar, målar och torkar träprodukter för försäljning i Sverige, Holland och Tyskland och producerar även pellets. Sin energi, 22 miljoner kwh per år, får de från en kraftanläggning i närheten, en 50 kv-station som tillhör Kraftringen. Den försörjer inte enbart sågverket med energi utan även dem som bor i området, säger Mikael Nilsson. Men 90 procent av energin köps av verket. Det är här de nya brytarna kommer att vara i gång. De ska driftsättas i sommar och just nu byggs det för fullt. Det är första gången på många år som Kraftringen bygger ut och nu är det dags att byta ut de gamla installationerna från 70-talet. Här i Sverige är det bara ABB som kommit i gång med att sälja de nya miljöeffektivare brytarna. Varför skulle vi satsa på äldre med sämre teknik när det finns det som är bättre? Vi är en konservativ bransch, men vi fick mandat från ledningen att satsa nytt, säger Kraftringens nätplanerare Mikael Nilsson. DE NYA BRYTARNA använder koldioxid, CO 2, som isolermedium i stället för växthusgasen svavelhexafluorid, SF 6. Att satsa på koldioxid som släckmedel, en gas som man normalt inte förknippar med miljövinster, innebär att klimatpåverkan minskar med 10 ton eller 18 procent per brytare. Ändå var beslutet inte helt enkelt att fatta. Att bestämma sig för att satsa på ny teknik kräver avvägningar, fortsätter Mikael Nilsson. Kommer det att hålla i 40 50 år, finns det barnsjukdomar? Men vi kom fram till att det trots allt var ett säkert kort. Det här är helt i linje med Kraftringens hållbarhetstänk. Vår ambition är att vara helt fossilfria i vår produktion år 2020, skjuter Katarina Skalare, Kraftringens hållbarhetsstrateg, in. I dag har vi nått 83 procent fossilfritt och återvunnen värme. Beslutet att köpa in brytarna togs i höstas. Vi köpte först två, sedan ytterligare tre, säger Mikael Nilsson. Nu väntar vi på en CO 2 -brytare som klarar nästa spänningsnivå som är 130 kv. n DET GJORDE ABB Levererat två LTA högspänningsbrytare på 72,5 kv till Kraftringens nätstation i Långasjö i södra Småland. Ytterligare tre LTA-brytare ska levereras till tre stationer inom Kraftringens domäner i Småland. De brytare Kraftringen valde är av modellen DCB, där brytare och frånskiljare är integrerade, en innovation som ABB tog fram för tio år sedan. Med DCB-utförandet blir det ännu mer miljöeffektivt eftersom man integrerar frånskiljaren i brytaren och sparar golvyta i stationen. KRAFTRINGEN Energibolaget Kraftringen är en koncern som ägs av fyra skånska kommuner, Lund, Eslöv, Hörby och Lomma, men har verksamhet i total 21 kommuner upp till Nynäshamn. Läs mer på www.abb.se/utblick 24 Utblick 2 15 Utblick 2 15 25
INNOVATION / Quantum of the Seas Ett skepp MacGregor från Örnsköldsvik levererade den 41 meter långa kranen som tar nyfikna resenärer hela 95 meter över vattenytan. kommer maxat Det flygande ögat 95 meter ovanför karibiska havet är kronjuvelen på jätten Quantum of the Seas. MacGregor och ABB har hjälpt till att skapa världens kanske mest högteknologiska lyxkryssare. Text Peter Hammarbäck Foto Royal Caribbean Det väldiga fartyget gled just ut från Fort-de-France på Martinique. Du går ner i baren och beställer en drink och vänder dig mot bartendern för att tacka. Du ser att bartendern är en robot. Du tackar ändå. Därefter går du upp på däck igen. Du ser den enorma gondolkranen North Star glida upp 40 meter i luften, kan ana passagerarnas aaah och oooh inifrån gondolen. Gondolen ändrar riktning och åker rakt ut från skeppet. Under gondolens tio passagerare finns bara fartygets vågsvall. Ovan dem bara himmel. Quantum of the Seas är ett av världens största kryssningsfartyg. Det ägs av rederiet Royal Caribbean och seglade på sin jungfrutur mellan Southampton och New Jersey i höstas. Det är också ett av världens mest moderna och högteknologiska kryssningsfartyg. I allt från bredbandsuppkoppling för passagerarna till appar för incheckning, bokning och bagagehantering är det utrustat med den senaste tekniken. Teknikvänligheten har även spritt sig till attraktionerna. Bartenderrobotarna har kollegor i de dansande showbusinessrobotarna: Sex ABB-robotar som specialutrustats med LED-skärmar är en vik- tig del av showen varje kväll. Robotarna interagerar med fullt mänskliga dansare och resultatet är spektakulärt, som taget ur Hollywoods visioner om framtiden. Men allra mest iögonfallande bland attraktionerna är en betydligt mer analog maskin: North Star. Tänk dig att du tar en lyxig skidlift-gondol med stora glaspartier och monterar den på en 41 meter lång kranarm som kan svänga fritt upp och ut från skeppet så hamnar du ganska rätt. UPPDRAGET ATT BYGGA kranen föll på företaget MacGregor i Örnsköldsvik. Vanligtvis bygger de kranar till fartyg, alltså Meyervarvet i Papenburg gick ut med förfrågningar till i princip alla världens krantillverkare om att bygga North Star. kranar för att lyfta containrar, bulkgods eller styckgods. Thomas Nordström, elkonstruktör på MacGregor, skrockar lite när vi ber honom berätta om uppdraget. Ojojoj, det här var något helt annorlunda. Vi fick gå i skola. Att bygga en kran för att lyfta människor ställde helt andra krav på oss än när vi bygger godskranar. HAN SER TILLBAKA på North Star-projektet med skräckblandad förtjusning. Meyervarvet i Papenburg gick ut med förfrågningar till i princip alla världens krantillverkare om att bygga North Star och vi skickade in ett förslag. Så småningom stod det klart att Mac- Gregor fått uppdraget. Då började allvaret. Kraven från varvet och rederiet var stenhårda. Framförallt var det fokus på säkerhet, precision och estetik på ett annat sätt än MacGregor var vana vid. MacGregor använder ofta ABB:s produkter i sina kranar, likaså i North Star. Förutom de vanliga effektbrytarna, kontaktorerna och motorskydden tillkom saker som jordfelsbrytare i det här speciella projektet. Att kranen dessutom skulle kunna användas när skeppet färdas ute på havet innebar också utmaningar för konstruktörerna på MacGregor: lutning, saltvatten och vågor. 26 Utblick 2 15 Utblick 2 15 27
INNOVATION / Quantum of the Seas Vi har i princip trippel säkerhet här jämfört med våra vanliga kranar. Dubbla uppsättningar hydraulcylindrar och -aggregat. Och det kräver plats, men kranhuset fick inte bli större av estetiska skäl, säger Thomas Nordström. Kranen skulle dessutom glida genom luften mjukare än MacGregors vanliga kranar. I en tidig, datorrenderad trailer från rederiet stod människor med drinkar i händerna när North Star var i full färd. Vi jobbade enligt det, att det inte fick skvätta ur whiskyglasen, haha. Lyckligtvis blev det inte så, det är förbjudet att dricka uppe i kranen. De tyckte väl inte att det var en bra idé att ha påverkade människor i en kran 95 meter ovanför vattenytan trots allt. Han berättar att medarbetarna på Mac- Gregor har lärt sig otroligt mycket om säkerhetstänkande, redundans och att jobba med nya material och komponenter. De har utvecklat en ny produkt speciellt för North Star-kranen, en kombivridare. 28 Utblick 2 15 DEN RIKTIGA BELÖNINGEN för Nordström personligen kom när han var med på Quantum of the Seas så kallade sea trial: ett riktigt test av fartyget till sjöss före jungfruturen. Hon seglade ut från hamnen i Bremerhaven mot Oslo. Nordström och teamet jobbade hårt, testade kranen på alla möjliga sätt till havs. På vägen hem sade jag att äh, nu har jag jobbat så mycket jag ska åka med. Jag steg ombord på North Star i skymningen. Solen höll på att gå ner. Det var som en ljusorgel runt hela gondolen med roterande färger, flood lights, allt möjligt. Gondolen blir som en kula som glöder om natten. Kranen gick så långsamt, så mjukt och fint. Vi gick upp maximalt och jag såg alla lamporna runt fartyget. Då kände jag att det trots allt varit värt det. n DET GÖR ABB FRAMDRIVNINGSSYSTEM OCH DANSANDE ROBOTAR ABB finns med i allt från framdrivningssystemet, som är ett ABB Azipod XO, till de sex dansande robotarna (IRB6620) i underhållningsloungen. Robotmodellen används vanligtvis för industritillämpningar. Företaget Robotic Arts, baserat i Las Vegas, har tagit fram konceptet med de dansande robotarna som interagerar med de mänskliga dansarna och akrobaterna på scenen. Ända upp i North Star-kranens hus hittas ABB:s lågspännings- och maskinsäkerhetsprodukter. Läs mer på www.abb.se/utblick SE FILMEN Se kranen in action PSTX. Den kompletta serien av mjukstartare. ABB AB Lågspänningsprodukter kundservice.cewe-control@se.abb.com 021-32 50 00 Nu lanseras PSTX, ABB:s mest avancerade serie mjukstartare. För motorer från 15 till 355 kw. Tillsammans med PSR och PSE har ABB nu ett helt komplett erbjudande av mjukstartare. PSTX har självklart inbyggd by-pass och kommunikation. Produkterna har unika funktioner som pumprensning, motorvärmare, broms och tre typer av strömgräns. Perfekt för applikationer såsom pumpar, fläktar, krossar och kompressorer.
INSPIRATÖREN / Johan Wendt En idiotisk idé Hans mamma började gråta. Skolorna trodde att han tillhörde en religiös sekt. Företagen sa åt honom att hans idé var idiotisk. Johan Wendt har fått kämpa hårt för sin dröm: att undervisa barn i matematik. Text Peter Ottsjö Foto Evelina Carborn JOHAN WENDT Bor: Stockholm. Ålder: 37 år. Gör: Social entreprenör, grundare av Mattecentrum och Kodcentrum. Aktuell med: Kodcentrum, som lär ut programmering. Grafiska äventyrsromanen Curly Bracket, som släpps senare i år. Snart lanseras Mattecentrum i Storbritannien och Tyskland. Varje månad får en kvarts miljon barn lära sig matematik på fritiden, utan kostnad. Mattecentrum har tagit sig över nationsgränserna, till Danmark och Norge. Storbritannien och Tyskland väntar härnäst. Grundaren Johan Wendt har kallats superkommunikatör, utsetts till en enastående ung person och vunnit 17 utmärkelser på fyra år. Hans affärsidé leder den våg av så kallat socialt entreprenörskap som sköljt över både Sverige och världen de senaste åren. Han måste må ganska bra. Jag har mått rätt dåligt det senaste året. Han skämtar inte. EN KVÄLL FÖR 13 ÅR sedan knackade det på Johans dörr. Det var grannens dotter. Hon kände till att Johan studerade till civilingenjör och hade lätt för matematik. Det var ett prov snart, räkneuppgifterna gav ångest, kunde han hjälpa henne? Det blev en regelbunden grej efter det. Jag mådde bra av det, det gick bra för henne. 30 Utblick 2 15 Utblick 2 15 31
INSPIRATÖREN / Johan Wendt I köket där i lägenheten i Lund upptäckte Johan sin förmåga som mentor. Kanske hade han med sig den från föräldrahemmet, en akademikerfamilj där både mamma och pappa jobbade som lärare. Det var uppmuntran, stöd och kunskap. Privilegierat. Men med från uppväxten fanns också omgivningens förmaningar: Johan, är du duktig kommer det att gå bra. Så jag tog min civilingenjörsexamen. Jag hade varit duktig. Jag fick inget jobb. Ett och ett halvt år passerade. Arbetslösheten var som en parasit på själslivet. Olusten inför allt, känslan av att vara värdelös. Ett jobb han intresserade sig för hade 180 sökande. Johan fick det inte, men hade varit tvåa på företagets önskelista. Jag blev naturligtvis besviken först. Men sedan tänkte jag att det ändå betydde något att jag var näst mest intressant av 180 personer. Jag bad om att få göra oavlönad praktik hos dem i ett halvår. ANDRA MÖJLIGHETER TRÄDDE FRAM. Han tog ett jobb som avloppsingenjör, men vantrivdes. Han blev anställd som riskanalytiker kring dammsäkerhet. Kontoret var det gamla reservsjukhuset i Råcksta, en kalla kriget-byggnad där korridorerna aldrig tog slut. Det luktade sjukhus, medelåldern bland hans kollegor var 400 år. Men där fanns en kvinna, en av världens främsta analytiker inom vattenkraft, som skulle bli hans mentor. Nu skulle han bli något. Då fick hon en annan tjänst som hon verkligen ville ha, och jag gick in i en riktigt mörk period. Det tog nog ett par månader innan jag tänkte klart igen. Sex år hade gått sedan kvällarna i köket då han hjälpt grannens dotter med läxorna. Kunde han ens minnas när han varit så lycklig sedan dess? Hennes lättnad, hans känsla av bekräftelse. Det borde ju finnas fler därute som tycker att matematik är alldeles för komplicerat. Några år senare skulle den internationella kunskapsutvärderingen Pisa leda till en nationell debatt om de svenska elevernas sämre resultat, inte minst i matematik, men det kunde Johan inte veta då. Det var mer intuition. Han bestämde sig för att starta eget. Karriären som civilingenjör var över. När hans mamma fick höra nyheten började hon gråta. Jag kan ändra mina planer, byta riktning, men ge upp? Aldrig. ABB var ett av de tusen företag jag ringde och de var ett av de få som lyssnade. I dag är de en av våra fyra huvudsponsorer. Våra tankar om vad som är viktigt för samhället löper parallellt med deras. De tar sitt samhällsansvar, säger Johan Wendt. Många av mina närmaste rekommenderade mig att inte gå vidare med detta. De enda som hyste något hopp var mitt ex och en god vän och båda är de mest naiva människorna jag någonsin träffat. Det gav inte självförtroende. HEJ, JAG HETER JOHAN WENDT, började telefonsamtalen, och jag har en dröm om att bygga en verksamhet där alla barn i Sverige ska få plugga matte gratis. Johan hade upprättat en lista på tusen företag och han ringde dem i alfabetisk ordning. Den stora majoriteten hade inte ens tid att lyssna. Du Johan, det där var ju en gullig dröm, men tyvärr kan vi inte finansiera det. Långt ner på listan var det en som artigt tog emot hela pitchen. När Johan var klar tystnade mannen en stund. Sedan hälsade han att det var den dummaste jävla idé han någonsin hört. Jag kan inte ens räkna alla de gånger jag lagt mig för att sova med frågan om vad fan jag egentligen höll på med. Men morgonen därpå var det upp igen. Jag kan ändra mina planer, byta riktning, men ge upp? Aldrig. Johan grundade Mattecentrum i princip utan pengar. Han ringde till fyra skolor i hopp om att få låna en lokal på kvällstid. Tre av dem anmälde honom till utbildningsförvaltningen med misstanken om att han i själva verket tänkte locka ungdomar till en religiös sekt. Av den fjärde skolan fick han låna ett klassrum. En enda elev dök upp. Johan undervisade honom i flera timmar. Dagen därpå tog eleven med sig en kompis. Snart var de 25 stycken och Johan insåg att han inte längre skulle klara detta på egen hand. Ungefär samtidigt kom SVT:s Rapport på besök. Efter det behövde Johan inte leta efter volontärer längre, de kom självmant. Finansiärerna likaså. Mattecentrums spektakulära genomslag, där 250 000 barn och ungdomar varje månad får gratis och individanpassad utbildning i ämnet, skulle kunna ses som ett monument över den svenska skolans misslyckande. Kanske det. Men samtidigt: Vi har en kvarts miljon elever varje månad. En kvarts miljon! Någonstans har ju lärarna lyckats förklara för de här eleverna att matematik är viktigt. Det i sig är snarare ett styrkebesked. DE SENASTE ÅREN har Mattecentrum brett ut sig över Norden och Europa står på tur. Han har skrivit boken Den dummaste jävla idé jag någonsin hört och lanserat Kodcentrum som, förutom att man lär ut programmering, bygger på samma affärsidé. Ytterligare en bok, en grafisk äventyrsroman han skriver tillsammans med Tor Moström, släpps i höst. Han har periodvis jobbat 90 timmar i veckan och hösten 2013 blev han pappa åt tvillingar. Det blev för mycket. Det är jättehärligt att vara pappa, men man får omprioritera sitt liv. Innan var det ju så att jag trots allt var tvungen att motbevisa alla som tvivlade. Och så har man svårt att säga nej. Jag har mått rätt dåligt, men det börjar kännas bättre nu. Han berättar att han blivit erbjuden toppjobb men han lär fortsätta med sådant som får honom att må bra. När Leif, en av mina seniora volontärer, gjort sin första kväll på Mattecentrum frågade jag om han tyckte det var roligt. Johan, svarade han, jag är 72 år gammal och har aldrig prövat knark. Men jag kan tänka mig att det är så här det känns. n Nya kvalitetskrav på vindkraften. Det är inte långt till en säker lösning. Det blir mer och mer vind i elnätet. Nu är EU är på väg att införa nya striktare elkvalitetskrav på vindkraften. Krav som även kommer att omfatta befintliga vindkraftsparker. ABB är en av de största leverantörerna till vindindustrin och är teknikledande inom lösningar för att ansluta vindkraft till elnätet. Vi har erfarenheten och kompetensen som bidrar till både säker elkvalitet och säkert genomförande. Och lösningen är nära. Vi finns lokalt på över 30 orter i Sverige. www.abb.se/vindkraft 32 Utblick 2 15
LISTAN / Kraftstationer Med full kraft Från 9 300 ton till 22 000 megawatt. Vi listar åtta kraftstationer, transformatorer och länkar som skapar en pulserande och hållbar värld. Text Jimmy Håkansson HVDC, BRASILIEN Jättarnas resa Rio- Madeiras HVDC-system är på 6 300 MW och sattes i bruk 2014. Det transporterar energi från Madeiraflodens vattenkraftverk och var vid starten världens längsta länk med sina 2 375 kilometer. Att frakta ABB:s jättetransformatorer genom Amazonas regnskog var ingen lek. De sju största transformatorerna utvecklades och tillverkades i Ludvika och skickades därefter ut på en lång resa till Brasilien. Eftersom enheterna vägde omkring 400 ton vardera blev det en komplicerad färd. När de rekordtunga transformatorerna anlände till Brasilien fick de koppla respektive enhet till en fem lastbilar lång fraktkonvoj. SE FILMEN Så fraktades transformatorerna genom regnskogen 34 Utblick 2 15 Utblick 2 15 35
LISTAN / Kraftstationer DOLWIN BETA, NORDSJÖN Superladdad knutpunkt 828 meter högt 16,5 mil från den tyska kusten, mitt ute i Nordsjön, installerar ABB världens mest kraftfulla vindkraftsanslutning. DolWin beta är namnet på den kustnära plattformen som knyter samman tre olika vindkraftsparker och har en överföringskapacitet på 800 MW. Med ABB:s HVDC-teknik kan DolWin beta omvandla växelström från vindkraftsparkerna till högspänd likström för att lättare (och med låga förluster) transportera strömmen långa sträckor i undervattenskablar på Nordsjöns botten. När den 9 300 ton tunga plattformen skulle monteras på sitt stativ till havs behövde de använda världens största kranfartyg. BURJ KHALIFA, DUBAI Stationen i skyn 828 meter hög är Burj Khalifa i Dubai världens i särklass högsta byggnad. Med imponerande 334 000 kvadratmeter bruksyta är det också en byggnad vars energibehov kan jämföras med en mindre stads. För att förse Burj Khalifa med en lösning som kunde fördela energi till hela huset blev ABB inkopplade. ABB utvecklade en substation som kunde distribuera energi till allt från hissar, ventilationssystem och butiksverksamheter. Den färdiga enheten sitter i dag på 155:e våningen och är därmed världens högst belägna substation. SVC, GOBIÖKNEN Lyser upp ödelandet FOTO: 2015 OYU TOLGOI Oyu Tolgoi är inte din genomsnittliga koppar- och guldgruva. Belägen 1 100 meter över vattenytan och mitt i Gobiöknens ödsliga regioner finns här ingen infrastruktur att tala om. Väderförhållandena är svåra och varierar från 40 plusgrader om sommaren till 30 minusgrader om vintern. Trots det är Oyu Tolgoi-gruvan förmögen att bryta upp emot 170 000 ton malm om dagen. Detta tack vare ABB:s SVC-teknik och en 200 kilometer lång högspänningskabel som förser den ogästvänligt belägna gruvan med all energi den kan tänkas behöva. FOTO: GETTY IMAGES FOTO: VESTAS THE DESERT SUNLIGHT SOLAR FARM, USA Öknens soldyrkare HVDC, GOTLAND Första länken ut VESTAS V164, DANMARK Högst i världen ITAIPU-DAMMEN, BRASILIEN OCH PARAGUAY Den sjungande stenen Idén bakom The Desert Sunlight Solar Farm är genial i sin enkelhet: tapetsera Mojaveöknen med solcellspaneler och se vad som händer. 130 kilometer öster om Palm Springs, Kalifornien, breder solcellshavet The Desert Sunlight Solar Farm således ut sig i 16 kvadratkilometer under en stekande sol. Eftersom solen skiner 300 dagar om året i Mojaveöknen är det en optimal plats för storslagna solcellsfarmer. Med en kapacitet på 550 MW kan farmen förse upp emot 160 000 kaliforniska hushåll med energi. 1954 togs världshistoriens första kommersiella HVDC-länk i drift mellan Sveriges fastland och Gotland. Med den högspända likströmsledningen från ABB kunde fastlandet förse ön med 100 kv. 16 år senare kunde de med ny teknik skruva upp spänningen till 150 kv. När ytterligare en kabel lades 1983 fick Gotland hela sin energiförsöjning från HVDC-länkarna och kunde därmed upphöra med den tidigare kraftgenereringen med fossila bränslen. I samband med en tredje länk 1986 fick den historiska HVDC-kabeln från 1954 pensioneras. Strax utanför Fredrikshamns kust reser sig världens högsta vindkraftverk. Det danska vindkraftverket Vestas V164 är imponerande 220 meter högt och tål att jämföras med Sveriges högsta motsvarighet, Big Glenn i Göteborg, som är 145 meter högt. Vestas V16 har en generatoreffekt på 8 MW och varje enskilt rotorblad är lika långt som världens största flygplan, Airbus A380, är bred. Det resliga vindkraftverket blev färdigställt 2014. 1974 bestämde sig Brasilien och Paraguay för att gemensamt bygga världens, dittills, största vattenkraftverk. Dammen heter Itaipu, som på det lokala indianspråket betyder den sjungande stenen och invigdes 1984. Två strömriktarstationer vid kraftverket omvandlar växelströmmen på 50 Hz till högspänd likström (HVDC) för att förse storstäderna Sao Paulo och Rio de Janeiro med el. HVDC-systemet överför elen på två separata luftledningar de 80 milen till två mottagande strömriktarstationer vid Ibiúna nära Sao Paulo. Där omvandlas elen tillbaka till 60 Hz växelström som matas in i stadens kraftnät. 36 Utblick 2 15 Utblick 2 15 37
HÄLSA & SÄKERHET / Elsäkerhet Elsäkerhet: det här gör ABB Övertro är boven Konkreta åtgärder i kombination med långsiktiga beteendeförändringar. På ABB pågår ett målmedvetet arbete för att förbättra elsäkerheten. Inom ABB:s serviceverksamhet har man just infört obligatoriska isoleringshandskar vid allt elarbete. Fler divisioner väntas följa efter. Förra året inträffade 26 fall av strömgenomgångar på ABB. Ingen av de incidenterna hade inträffat om vi haft isolerhandskar på, säger Reine Fredengrener, elsäkerhetsrådgivare på ABB. Ytterligare en nyhet är att ABB börjat använda appen TIA för att rapportera risker och tillbud. TIA är ett webbaserat system för arbetsmiljö- och förbättringsarbete. Det blir enklare att rapportera och information som lämnats blir mer användbar. En övertro på sin egen osårbarhet. Ett ögonblicks oaktsamhet eller ett simpelt missförstånd. Lika snabbt som en elolycka händer, lika svåra kan konsekvenserna bli. Text Lena Bergman Foto Gustav Mœrtensson FRÅN ATT TIDIGARE bara ha gällt medarbetare i produktion utbildas numera alla på enheten Robotics i elsäkerhet. Målet är att alla, oavsett roll, ska förstå riskerna med el och känna till hur de ska agera vid incidenter. Även de som jobbar med planering eller inköp på kontor går ofta ut i verkstan. Flera av dem har fått en aha-upplevelse när de förstått hur farligt det är med el, säger Mikael Johansson, elsäkerhetsansvarig på enheten Robotics. Ibland räcker inte vetskapen om att el är farligt för att förhindra olyckor. På LV Systems har man efter en del incidenter inlett ett mer systematiskt elsäkerhetsarbete. Vi har gjort konkreta förändringar, som flamskyddsklädsel och elsäkrade skåp på mässor. Det svåraste är att ändra på beteenden. Det är en process som vi måste fortsätta arbeta med hela tiden, säger Göran Einarsson, elsäkerhetssamordnare på LV Systems. För sju år sedan drabbades Johan Hellstenius, elektriker på Vatthammars El i Borlänge, av en strömgenomgång (ström som passerar genom kroppen ) när han skulle skarva en 220-voltskabel. Ett missförstånd mellan mig och en annan elfirma gjorde att en säkring skruvades i medan jag arbetade med kabeln. Vid kontakten med den strömförande kabeln slutade Johans överkropp att fungera, ström kan förlama kroppen så att man inte kommer loss, men han lyckades sparka sig loss så att kabeln gled ur händerna. En grävmaskinist som fick Johan Hellstenius, elektriker på Vatthammars El i Borlänge. syn på honom förstod att något var fel och såg till att han kom till vårdcentralen. Mina axlar tog stryk och krånglar fortfarande. Men det kunde ha gått mycket, mycket värre, säger Johan Hellstenius. IBLAND GÖR DET dessvärre det. Under 2014 omkom fem personer i elolyckor i Sverige. Trots att antalet elolyckor med dödlig utgång har mer än halverats på trettio år, inträffar fortfarande många allvarliga olyckor som skulle kunnat undvikas. För dem som drabbas kan sviterna efter olyckan bli långvariga. Hjärta, muskler, hud och STOP TAKE FIVE FÖR ATT JOBBA ELSÄKERT: 1. Tänk igenom arbetsuppgiften du ska utföra. 2. Observera ditt eget samt närliggande arbetsområden. 3. Notera vilka andra aktiviteter som pågår inom ditt eget och närliggande arbetsområden. 4. Identifiera faror som inte tidigare noterats/hanterats i riskbedömningen vid planeringsskedet och vidtag lämpliga åtgärder för att minimera risk. 5. Försäkra dig om att det är okej att påbörja arbetet. nervsystem påverkas, och både psykiska och psykosomatiska besvär förekommer. Reine Fredengrener är elsäkerhetsrådgivare på ABB. Enligt honom finns oftast flera brister när en el olycka inträffar som oklara roller och dålig kommunikation. Han citerar Lars Kilsgård, föreläsare på STF Ingenjörsutbildning: Vi har tillräckligt med lagar, förordningar, standarder och praxis för att det inte ska hända några elolyckor. Problemet är att vi inte följer dem. Reine Fredengrener, elsäkerhetsrådgivare på ABB. DET ÄR FRAMFÖRALLT vid oplanerade arbeten som regler inte följs. När förutsättningar plötsligt förändras eller vid en utryckning. Arbeten som görs under tidspress med den utrustning man bär med sig. Jag har den största respekt för en tekniker som åker hemifrån en lördagskväll till en anläggning som har stannat. Han är ensam och jobbar under stor press. Oftast är han oerhört lojal mot kunden och kanske tänjer han därför lite på gränserna när det krisar, säger Reine Fredengrener. Men allt är inte problematiskt. Under sina år som elsäkerhetsansvarig har Reine Fredengrener sett utvecklingen gå stadigt framåt, och han säger att elsäkerhetskulturen i Sverige har blivit bättre även om den ännu inte är helt bra i dag. Förändringar som mottogs med skepsis har blivit accepterade. Riskbedömningarna blir fler och bättre, och dialog och diskussioner är på många håll en naturlig del av elsäkerhetsarbetet. Kanske blir säkerhetskulturen ännu bättre när nästa generation når arbetsmarknaden. De som kommer in från skolan är oftast väldigt försiktiga. Om de ges lite utrymme tror jag att deras ifrågasättande av gammal praxis kan åstadkomma förändringar. Men då är det viktigt att miljön är sådan att man vågar ifrågasätta, säger Reine Fredengrener. n 38 Utblick 2 15 Utblick 2 15 39