SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET 2008-12-03

SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET 2008-12-03 Samtliga kretsar och föreningar Detta utskick innehåller Följebrev Information i Stadgefrågan Förslag till nya Förbundsstadgar Kommentarer till förslaget till nya Förbundsstadgar Förslag till nya Normalstadgar för Pistolskyttekrets Kommentarer till förslaget till nya Normalstadgar för Pistolskyttekrets. Förslag till nya Normalstadgar för Pistolskytteförening Kommentarer till förslaget till nya Normalstadgar för Pistolskytteförening. Kompletterande upplysningar Med anledning av en skrivelse från Gävleborgs Pistolskyttekrets har Förbundsstyrelsen beslutat att låta utreda möjligheterna av en smalare men vassare Förbundsstyrelse. Detta kan komma att påverka paragraferna 11 och 13 i förslaget till nya Förbundsstadgar. Utredningen beräknas vara klar andra veckan i december varefter Förbundsstyrelsen kommer att behandla frågan och lägga slutligt förslag avseende innehållet i dessa paragrafer. Förslaget till nya Förbundsstadgar och Normalstadgar för Pistolskyttekrets och Pistolskytteförening kommer att behandlas vid vinterns landsdelskonferenser. Dessa genomförs enligt nedan Landsdel Datum Plats Kontaktperson Öst 17/1 Eskilstuna Lars-Erik Utas (070-7317920) Nord 23-24/1 Umeå Anders Khemi (070-3462361) Väst 7/2 Enl. Skaraborgskretsen Susanne Svensson (0709-281677) Syd 14/2 Alvesta Guy Persson (0709-424944) Mats Stoltz

SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET 2008-12-03 Samtliga kretsar och föreningar Följebrev Förbundets stadgar är av grundläggande betydelse för verksamhetens bedrivande. Samtidigt är stadgarna i högsta grad ett levande dokument som vid behov måste anpassas till förändringar såväl i vår omvärld som inom rörelsen. Förbundsstyrelsen har länge varit medveten om att nu gällande Förbundsstadgar och normalstadgar för krets och förening har en hel del brister. Många av dessa brister har också påtalats från föreningshåll. En stadgerevision är alltså högst nödvändig. Emellertid valde Förbundsstyrelsen, av förklarliga skäl, att avvakta utgången av organisationsfrågan innan man tog beslut om en så omfattande åtgärd som en stadgerevision. Direkt efter Förbundsmötet 2007 beslutade Förbundsstyrelsen att initiera en stadgerevision. Arbetet har bedrivits av en Stadgerevisionskommitté som successivt avrapporterat arbetsläget till Förbundsstyrelsen. För att inhämta underlag har också stadgefrågan berörts vid såväl förra vinterns landsdelskonferenser som vid årets kretskonferens. Bakom bifogat förslag ligger alltså ett omfattande och gediget arbete vilket har varit nödvändigt. Organisationens stadgar får inte vara något hastverk. Det är också Förbundsstyrelsens förhoppning att förslaget är så genomarbetat att det inte skall finnas behov av en ny genomgripande stadgerevision under de närmaste åren. Förbundsstyrelsens grundinställning är att det är av yttersta vikt att kretsar, föreningar och medlemmar fortlöpande informeras om utvecklingen i olika frågor. I detta fall har dock Förbundsstyrelsen funnit det bäst att presentera ett komplett förslag som underlag till diskussioner på krets och föreningsnivå. Ytterst är det de enskilda medlemmarnas och föreningarnas åsikter som skall ligga till grund för de beslut som fattas av Förbundsmötet. Det är deras verklighet det gäller. Det är därför viktigt att föreningarna tar till sig den information som nu sänds ut och framför sina åsikter till egen kretsstyrelse. Förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar kommer att diskuteras vid vinterns landsdelskonferenser. Först efter att landsdelskonferenserna genomförts kommer Förbundsstyrelsen att slutgiltigt formulera en proposition i frågan att föreläggas Förbundsmötet 2009. Birgitta Rundberg Styrelseordförande Mats Stoltz Generalsekreterare

SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET 2008-12-03 INFORMATION I STADGEFRÅGAN Förbundsstyrelsens ambition med detta förslag till nya Förbundsstadgar och normalstadgar för krets och förening har varit att Få en klarare och mer stringent skrivning. Därför har förarbetena bifogats respektive stadga i form av kommentarer. Kommentarerna har inte status av stadga men ger en förklaring till de resonemang som legat till grund för stadgarna. Kommentarerna ger också vägledning hur bestämmelserna skall tolkas i de fall tveksamhet råder. Komma till rätta med de brister nuvarande stadgar visat sig vara behäftade med. Bifogat förslag till nya stadgar kommer att behandlas på vinterns Landsdelskonferenser. Först därefter kommer Förbundsstyrelsen att detaljformulera sin proposition till Förbundsmötet 2009. Det är därför viktigt att föreningarna sätter sig in i frågan och meddelar eventuella synpunkter till egen kretsstyrelse. Det möter heller inget principiellt hinder att föreningarna deltar i Landsdelskonferenserna (på egen bekostnad). Däremot kan det finnas praktiska begränsningar (utrymmesbrist etc) varför de föreningar som avser att delta måste kontakta arrangören i förväg. (se följebrevet). Det mesta torde framgå av förslaget till nya stadgar och kommentarerna. Dock är det två frågor som måste diskuteras särskilt vid vinterns Landsdelskonferenser nämligen medlemskap i förening och möjligheten för en förening att vara ansluten till flera skytteorganisationer. Medlemskap i pistolskytteförening Många föreningar har efterlyst klarare bestämmelser för antagande och uteslutande av medlemmar. Detta är högst befogat. En skytteförening är inte att jämställa med vilken förening som helst då vi faktiskt använder skjutvapen i vår verksamhet. Det är av avgörande betydelse för möjligheten att även i framtiden kunna bedriva pistolskytte, att personer som är uppenbart olämpliga att betros med vapen, inte kommer in i våra föreningar. Ansvaret att så inte blir fallet vilar på föreningsstyrelsen. Detta är ett mycket stort ansvar varför det är högst rimligt att styrelsen har funktionella verktyg till sitt förfogande. Tack vare att SPSF äger sina stadgar och inte är bundet av någon överordnad organisations stadgar har Förbundsstyrelsen kunnat gå föreningarnas önskemål till mötes. Således säger 2 i normalstadgarna att styrelsen fattar beslut om medlemskap. Beslutet behöver inte motiveras och kan inte överklagas. Att beslutet inte behöver motiveras innebär absolut inte att det är fritt fram att neka folk medlemskap utan skäl. Ett sådant beslut måste ha täckning i att vederbörande inte lever upp till de allmänna förutsättningar för medlemskap som anges i normalstadgarnas 2. Ett beslut om uteslutning av medlem kan däremot överklagas. Ett sådant beslut skall också vara motiverat och ange hur man överklagar beslutet. Förbundsstyrelsens inställning till ett brett utbud av pistolskyttegrenar Många av föreningarna bedriver även andra former av pistolskytte än de som står på Förbundets program (till exempel sportskytte eller svartkrutsskytte). Förbundsstyrelsen anser det vara såväl önskvärt som viktigt att de föreningar som vill kan tillhandahålla ett brett utbud av pistolgrenar. Det finns heller ingenting i Förbundets stadgar som hindrar detta. Frågan är snarare om det är möjligt för en förening att tillhöra flera skytteorganisationer. I princip är det ingenting som hindrar detta men det finns vissa faktorer som måste beaktas i sammanhanget.

Grundvärden En förening kan inte ha mer än en uppsättning stadgar. Naturligtvis kan en förening inte ha två olika och motstridiga regelverk när det gäller överklagande, uteslutningsärenden eller andra fundamentala frågor. I praktiken förutsätter en anslutning till flera organisationer antingen att organisationerna har identiska stadgar eller att frågan regleras genom en ömsesidig överenskommelse. Förbundet har givetvis ingenting emot att dess föreningar även ansluter sig till andra skytteorganisationer förutsatt att den andra organisationens normalstadgar står i samklang med Förbundets normalstadgar för pistolskytteförening. Därför har Förbundet inlett diskussioner med aktuella organisationer i syfte att reglera problematiken genom bilaterala samarbetsavtal/överenskommelser. Ett sådant samarbetsavtal med Svenska Svartkrutsfederationen är i sikte. Avtalet bygger på principen att föreningen tillämpar Förbundets stadgar men är ansluten även till Svartkrutsfederationen och bedriver svartkrutsskytte i enlighet med dess skjutreglemente. Förbundsstyrelsen hoppas kunna få motsvarande samarbetsavtal med övriga aktuella skytteorganisationer. Dialog med Skyttesportförbundet (SvSF) Vi har givetvis också fört en dialog med Skyttesportförbundet i denna fråga. Dialogen är inte avslutad men vi är överens om att det blir svårt att jämka ihop en överenskommelse. Skyttesportförbundets manöverutrymme är dessutom begränsat av att SvSF är anslutet till RF och har att följa dess normalstadgar. Emellertid fortsätter vi dialogen. Även om vi inte skulle lyckas få till stånd en överenskommelse med Skyttesportförbundet måste frågan lösas. En tänkbar lösning Det viktiga är trots allt inte den formella dubbelanslutningen i sig utan möjligheten att bedriva de grenar medlemmarna efterfrågar på samma skjutbana och med bibehållen social gemenskap och vikänsla. Det finns flera sätt att lösa problemet på ett pragmatiskt sätt utan att det innebär alltför mycket merarbete för föreningen. En rimlig modell, som många föreningar med brett utbud tillämpar redan nu och som Förbundsstyrelsen rekommenderar, är att skapa en särskild sportskytteförening och ansluta den till SvSF. Proceduren är ganska enkel. Man kallar till ett konstituerande möte, antar SvSF:s normalstadgar, väljer en styrelse och söker medlemskap i SvSF. Sedan bildar de båda föreningarna en allians för hantering av gemensamma frågor. Eventuella överenskommelser mellan de båda föreningarna bör fästas på papper för undvikande av framtida bråk om överenskommelsens innebörd. Lösningens konsekvenser Denna konstruktion innebär två föreningar juridiskt, stadgemässigt och rapporteringsmässigt samtidigt som verksamheten kan bedrivas gemensamt och den sociala gemenskapen bibehållas. Verksamheten kommer att fungera som vanligt samtidigt som föreningarna har ryggen fri om stadgerelaterade problem uppstår. Man kan jämföra med en brandförsäkring. Det är inte ofta man behöver den men bryter branden ut är man nog glad att man har den. Denna lösning innebär inte heller speciellt mycket extraarbete. Det blir naturligtvis en arbetsinsats av engångskaraktär att bilda en extra förening och ansluta den till Skyttesportförbundet. När detta väl är gjort blir den enda skillnaden för de berörda föreningarna att det kommer att fordras två styrelser. Det finns emellertid ingenting som hindrar att samma människor sitter i båda styrelserna (förutsatt att de är med i båda föreningarna) eller att sammanträdena samordnas till tid och rum. De föreningar som redan valt denna modell har heller inte upplevt några problem. Mats Stoltz

Förslag till nya Normalstadgar för Pistolskytteförening Stadgar för... nedan kallad föreningen, med säte i... kommun. Föreningen bildades den... och stadgarna har senast ändrats av årsmötet den... och har godkänts av... pistolskyttekrets den... 1 Föreningens uppgift Föreningen har som ändamål att i enlighet med Svenska Pistolskytteförbundets (SPSF) regler och beslut driva verksamhet med pistolskytte och då verka för ökad skjutskicklighet med pistol och revolver och en ansvarsfull och säker hantering av dessa vapen (nationellt skytte). Föreningen är ansluten till... pistolskyttekrets. Föreningen och dess medlemmar ska följa de myndighetsregler som gäller för verksamheten och förbundets stadgar. Föreningen kan på grund av sin anslutning till förbundet ha att följa de regler som gäller för de frivilliga försvarsorganisationerna. 2 Medlemskap i förening Den som är bosatt i (folkbokförd) Sverige kan bli medlem i föreningen. Efter särskild prövning av kretsstyrelsen kan även den som tillfälligt vistas i Sverige, diplomatisk personal och den som är bosatt i grannland bli medlem i föreningen. Som allmänna förutsättningar för medlemskap gäller att han eller hon 1. är beredd att följa dessa stadgar och betala de avgifter som föreningen bestämmer 2. har gjort sig känd som pålitlig, omdömesgill och laglydig 3. i övrigt kan antas komma att uppfylla de krav som myndighet ställer på person som ska beviljas tillstånd att inneha skjutvapen för målskjutning. För person under 18 år gäller, förutom kravet på bosättning i Sverige, att han eller hon inte har visat sig vara olämplig att hantera skjutvapen samt punkten 1 ovan. Ansökan om medlemskap i föreningen ska vara skriftlig och innehålla en försäkran att följa dessa stadgar. En ansökan ska vara tillstyrkt av en ledamot i föreningens styrelse eller av två föreningsmedlemmar som styrelsen har förtroende för. Beslut om medlemskap fattas av styrelsen. Beslutet behöver inte motiveras och kan inte överklagas. Sökanden ska få ett skriftligt besked hit räknas även e-post om ansökan har bifallits eller avslagits. Medlemskap i föreningen börjar gälla från den dag som styrelsen bestämmer, eller om styrelsen inte har bestämt någon dag, från dagen för beslutet. 3 Medlemskapets upphörande m.m. Medlem som vill utträda ur föreningen ska skriftligen anmäla sitt beslut till föreningens styrelse. Om inte medlemmen begär att få kvarstå som medlem så länge som medlemsavgiften är betald, så gäller begäran om utträde med omedelbar verkan. Omedelbart utträde hindrar inte föreningen att kräva betalning för startavgifter, medaljer och liknande som medlemmen resterar för. Medlem som inte har betalt sin medlemsavgift senast på förfallodagen ska påminnas om sin skyldighet. Betalas ändå inte medlemsavgiften har föreningens styrelse rätt att utesluta medlemmen med omedelbar verkan. Har medlem i övrigt inte betalt hela sin medlemsavgift senast fyra månader efter förfallodagen anses medlemmen om inte styrelsen har medgett anstånd med betalningen ha begärt sitt omedelbara utträde med verkan från samma dag. Styrelsen kan i övrigt besluta om uteslutning av medlem ur föreningen. Skäl för uteslutning är att medlemmen har visat sådana egenskaper att han eller hon bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen mot bakgrund av de föreskrifter och allmänna råd som utfärdats av myndighet att medlemmen har gjort sig skyldig till en allvarlig överträdelse av säkerhetsbestämmelserna att medlemmen har motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål att medlemmen på annat sätt har skadat föreningens intressen, ekonomiska eller andra. I lindrigare fall kan styrelsen i stället besluta att medlemmen under viss tid, längst sex månader, ska stängas av från verksamheten eller att medlemmen ska tilldelas en varning. Styrelsens beslut ska vara skriftligt och ange skäl för uteslutningen, avstängningen eller varningen och hur beslutet kan överklagas. Föreningsstadgar s. 1

4 Föreningens organisation Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Ett ordinarie årsmöte ska hållas före... månads utgång. Om extra årsmöte stadgas i 8. När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande och verkställande organ. Styrelsen kan i förekommande fall delegera uppgifter till sektionsstyrelse, sektionsledare och verkställande utskott och till enskilda medlemmar inom och utom styrelsen. Styrelsen ansvar utåt för föreningens åtaganden gäller dock fortfarande. 5 Årsmöte Styrelsen bestämmer tid och plats för årsmöte inom ramen för dessa stadgar. Kallelse till ordinarie årsmöte med förslag till dagordning ska tillställas medlemmarna med post, e-post eller på annat tillförlitligt sätt senast tre veckor före årsmötet. Verksamhetsberättelse, årsbokslut, revisionsberättelse, budgetförslag, verksamhetsplan, motioner, styrelsens förslag samt valnämndens förslag bör finnas tillgängliga för medlemmarna, t ex genom att anslås i klubblokal eller finnas på hemsida, senast en vecka före årsmötet. I kallelsen till årsmötet ska meddelas var dessa handlingar kommer att finnas tillgängliga. Motion från medlem till årsmötet ska ha kommit till styrelsen senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet lämna skriftligt yttrande över inkomna motioner. Motion från medlem i fråga som bör beslutas på förbundsmötesnivå ska ha kommit till styrelsen senast den 1 november året före förbundsmötet. Föreningen avgör, om möjligt vid allmänt medlemsmöte, om motion ska sändas till kretsen. Motion från föreningen till kretsen ska ha kommit till kretsstyrelsen senast den 1 december samma år. 6 Ärenden vid ordinarie årsmöte Vid ordinarie årsmöte är nedanstående ärenden obligatoriska på dagordningen om ej annat sägs. Styrelsen bestämmer vilka övriga ärenden som ska behandlas. Fråga av större vikt för föreningen får inte beslutas vid årsmöte om den inte har stått på den dagordning som har tillställts medlemmarna. Ett annat ärende som inte står på dagordningen får behandlas av årsmötet, men för att ett beslut ska kunna fattas i ärendet krävs att minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna är för att ärendet ska tas upp till beslut på årsmötet. 1. Fastställande av röstlängd för mötet 2. Val av ordförande och sekreterare vid mötet 3. Val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet och att vara rösträknare 4. Fråga om mötet har kallats på rätt sätt 5. Fastställande av dagordningen 6. Redovisning och behandling av styrelsens verksamhetsberättelse 7. Redovisning och behandling av styrelsens årsbokslut (resultat- och balansräkning) 8. Föredragning av revisionsberättelsen 9. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 10. Behandling av styrelsens förslag till årsmötet 11. Behandling av inkomna motioner 12. Fastställande av verksamhetsplan (ej obligatorisk) 13. Fastställande av budget (ej obligatorisk) 14. Fastställande av medlemsavgifter och förfallodag för årsavgift 15. Val av föreningens ordförande 16. Val av styrelseledamöter och suppleanter 17. Val av revisor(er) och suppleant(er) 18. Val av ledamöter i valnämnden 7 Röstning vid årsmöte Medlem som har betalt sin medlemsavgift, eller som hedersmedlem inte behöver betala medlemsavgift, har rösträtt på årsmötet under förutsättning att han eller hon under året fyller lägst... år. Rösträtten är personlig och får inte ske genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har dock rätt att yttra sig på årsmötet. För att årsmötet ska kunna besluta krävs inte under förutsättning att mötet har kallats på rätt sätt ett minsta antal närvarande medlemmar med rösträtt. Årsmötet beslutar med öppen omröstning. Vid val ska sluten omröstning genomföras om någon röstberättigad medlem begär det. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, dvs mer än hälften av antalet avgivna röster. Vid lika röstetal har mötets ordförande utslagsröst. Vid val utses den som har fått flest röster. I händelse av lika röstetal får lotten avgöra. 8 Extra årsmöte Föreningens styrelse kan kalla till extra årsmöte när en fråga av vikt kräver det. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor begär det eller när minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. En sådan begäran ska vara skriftlig och motiverad. När styrelsen har tagit emot en begäran som fyller de nämnda kraven ska styrelsen inom två veckor kalla medlemmarna till extra årsmöte. Det extra årsmötet ska hållas tidigast inom två veckor och senast inom två månader från kallelsen. Med kallelsen ska följa Föreningsstadgar s. 2

förslag till dagordning för årsmötet. Vid extra årsmöte får endast beslutas i de frågor som orsakat mötet och som står på dagordningen. Underlåter styrelsen trots att en begäran om extra årsmöte fyller de nämnda kraven att kalla till det extra årsmötet får den som begärt årsmötet i stället utföra kallelsen. Detsamma gäller om styrelsen har avgått. I övrigt gäller reglerna för ordinarie årsmöte. 9 Styrelsens sammansättning Styrelsen består av ordförande och... övriga ledamöter. Ordföranden väljs av årsmötet för ett år. Övriga ledamöter väljs av årsmötet för ett eller två år. Som ersättare för ledamöterna väljer årsmötet minst två suppleanter, som inträder i styrelsen när ledamot har förhinder. Suppleanter väljs för ett eller två år. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe fram till nästa årsmöte enligt nämnda turordning. Om inte årsmötet har utsett befattningarna så utser styrelsen inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen tillsätter även de övriga befattningar som behövs och får adjungera personer till styrelsen. Adjungerad har inte rösträtt men kan i övrigt få de befogenheter styrelsen bestämmer. 10 Styrelsens beslutsförhet Styrelsen är beslutsför när alla ledamöter och suppleanter har kallats och minst hälften av ledamöterna är närvarande, inklusive suppleanter som har trätt i ledamots ställe. För alla beslut krävs att minst hälften av de avgivna rösterna stöder beslutet dock minst tre. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Endast närvarande får rösta och röstning får inte ske genom ombud. I brådskande ärenden får ordföranden använda sig av telefon, post eller e-post för att få ett tillräckligt stöd för ett beslut. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa styrelsemöte. 11 Styrelsens sammanträden Kallelse till styrelsemöte med dagordning bör tillställas alla ledamöter och suppleanter senast en vecka före sammanträdet. Vid styrelsens sammanträden förs protokoll som tar upp närvaron, fattade beslut och annat som styrelsen anser ska tas in i protokollet. Är någon röstberättigad av annan mening än styrelsen har han eller hon rätt att få denna mening antecknad i protokollet eller att få lämna en skriftlig reservation som bilaga till protokollet. Protokollet undertecknas av den som fört protokollet och justeras av ordföranden. Om någon som var röstberättigad vid sammanträdet anser att protokollet borde ha utformats på ett annat sätt så har han eller hon rätt att få sin mening noterad i nästa protokoll. Med närvarande vid sammanträde menas även den som deltar genom videokonferens eller motsvarande om personen har samma förutsättningar som andra att delta i diskussioner och beslut. 12 Styrelsens åligganden Det är styrelsens uppgift att leda föreningens verksamhet i enlighet med föreningens ändamål, årsmötets beslut och stadgarna i övrigt bereda de ärenden som ska avgöras av årsmötet, verkställa årsmötets beslut och redovisa verksamheten för årsmötet avgöra frågor om medlemskap i föreningen besluta i frågor om disciplinära åtgärder ordna tävlingar och skjutövningar besluta i frågor om intyg om behov av vapen förvalta föreningens egendom tillse att gällande beslut av myndighet i miljöfrågor respekteras av föreningen före januari månads utgång överlämna styrelsens protokoll och räkenskaper för det gångna året för revision inom föreskriven tid sända in årsrapport och betala föreningens avgifter till förbundet inklusive avgifter för aktiva medlemmar och kretsen inom föreskriven tid rapportera vilka medlemmar som kvalificerat sig för skytteutmärkelser och för riksmästarklassen 13 Revision För granskning av föreningens verksamhet ska årsmötet på ett år utse minst en revisor och en suppleant för revisorn. Revisor har rätt att fortlöpande få ta del av föreningens räkenskaper, protokoll och övriga handlingar och att närvara vid styrelsens sammanträden. Styrelsen ska senast den sista januari överlämna föreningens protokoll och räkenskaper för det gångna året till revisor och vid behov även överlämna föreningens övriga handlingar. Revisionsberättelsen ska lämnas till styrelsen senast två veckor före årsmötet. Berättelsen ska ta upp frågan om styrelsens ansvarsfrihet. 14 Valnämnd Årsmötet bör utse en valnämnd som är vald fram till nästa årsmöte. Mötet bestämmer antal ledamöter och Föreningsstadgar s. 3

ev. suppleanter och kan utse en sammankallande ordförande. I annat fall utser nämnden ordförande inom sig och meddelar föreningens styrelse. Ledamot eller suppleant i valnämnden får inte vara ledamot eller suppleant i föreningens styrelse. Föreningens styrelse ska i god tid meddela valnämnden vilka personer som är i tur att avgå, avsägelser och annat som kan vara nämnden till hjälp i dess arbete. Ledamot i valnämnden har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och att läsa styrelsens protokoll. Valnämnden bör senast två veckor före årsmötet meddela styrelsen vilka personer som nämnden avser att föreslå årsmötet att utse. Om valnämnden anser lämpligt att någon i nämnden föreslås till styrelsen eller som suppleant i styrelsen, har denne att omgående lämna sitt uppdrag i nämnden. 15 Hedersmedlem På förslag av styrelsen kan årsmötet utse hedersmedlem i föreningen. Hedersmedlem betalar inte medlemsavgift till föreningen. En hedersmedlem har i övrigt de rättigheter som andra medlemmar har. Till hedersmedlem utses den som på ett utomordentligt sätt har främjat föreningens syften. Hit räknas också framstående skytteprestationer. Föreningen kan också ha andra skäl för att utse hedersmedlem. 16 Verksamhets- och räkenskapsår Föreningens verksamhets- och räkenskapsår ska vara kalenderår. 17 Firmateckning m.m. Föreningens firma tecknas av styrelsen, eller om styrelse så beslutar, av en eller flera andra personer. Beslut om vem som tecknar firman ska tas in i styrelseprotokoll. Om en person ensam tecknar firman kan styrelsen lämpligen begränsa teckningsrätten till särskilt ändamål. Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektionsledare, sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem. Om sektionsledare och sektion finns bestämmelser nedan. 18 Ändring av stadgarna m m Dessa stadgar utgår ifrån Svenska Pistolskytteförbundets normalstadgar för förening. Beslutar förbundet om en ändring i normalstadgarna så ligger det på föreningens styrelse att vid nästa årsmöte föreslå de ändringar i föreningens stadgar som påkallas av de ändrade normalstadgarna. Förslag till ändring av stadgarna kan lämnas av föreningens styrelse eller av medlem i föreningen. Föreningens stadgar kan bara ändras av årsmötet. För att gälla ska beslutet om ändring tas med acklamation, dvs ingen röstberättigad säger nej, eller vid votering, då minst hälften av de avgivna rösterna ska läggas för förslaget om ändring. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst, om han eller hon är röstberättigad. Om ordföranden inte har rösträtt vid lika röstetal avgör lottning. Styrelsen har att överlämna protokollet från årsmötet och de nya stadgarna till kretsstyrelsen, som beslutar om stadgarna kan godkännas. Kan kretsstyrelsen inte avgöra frågan har den att överlämna aktuella handlingar med eget yttrande till förbundets överklagandenämnd. Frågan om hur föreningens stadgar ska tolkas prövas i första hand av årsmötet. Om årsmötet inte kan lösa en fråga med hjälp av stadgarna, eller få vägledning av Svenska Pistolskytteförbundets stadgar och övriga bestämmelser, har årsmötet att följa allmänna svenska föreningsrättsliga principer. Detsamma gäller föreningsstyrelsen, om den inte väljer att överlämna frågan till årsmötet. 19 Bundenhet av normalstadgarna Stadgebestämmelser om föreningens namn, säte, sista dag för ordinarie årsmöte, antal ledamöter och suppleanter i styrelsen, firmateckning, antal revisorer och sammansättningen av valnämnd är upp till föreningen att bestämma. Likaså bestämmer föreningen om årsmötet eller styrelsen ska utse vice ordförande, sekreterare och kassör och vilken minimiålder som ska gälla för rösträtt vid årsmöte. Regeln om att styrelsen kan använda sig av videokonferens är inte obligatorisk i stadgarna. Föreningen kan fritt avgöra om den vill ha hedersmedlemmar och på vilka meriter dessa ska utses. Om föreningen vill inrätta sektioner så finns inget hinder för det. Förening kan ha speciella inträdeskrav, som tillhörighet till viss yrkesgrupp, anställda vid ett visst företag, eller t ex vara avsedd endast för kvinnor eller veteraner. Detta är tillåtet så länge det inte finns rasistiska eller andra liknande motiv. Det är även möjligt för en förening att bilda en självständig sektion i en större idrottsförening. I övrigt har föreningen att följa normalstadgarna. Föreningsstadgar s. 4

20 Sektioner Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte. 21 Överklagande Årsmötets och styrelsens beslut kan överklagas av medlem i föreningen. Överklagandet sker till kretsen. Innan kretsstyrelsen tar ställning bör föreningens styrelse ha fått möjlighet att yttra sig. För överklagande gäller i övrigt 18 sista stycket i stadgarna för Svenska Pistolskytteförbundet. 22 Tvist Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska om den inte ska lösas i annan ordning enligt föreningens, kretsens eller förbundets stadgar om möjligt lösas genom medling av kretsstyrelsen eller kretsens ordförande. Om medlingen inte lyckas ska tvistefrågan överlämnas till förbundets överklagandenämnd för beslut. 23 Upplösning av föreningen Förslag om upplösning av föreningen får bara läggas till ett ordinarie årsmöte och frågan ska då finnas på dagordningen som bifogas den stadgeenliga kallelsen till årsmötet. Ett förslag om upplösning av föreningen ska vara skriftligt och motiverat. För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmötet med minst två tredjedelar av antalet avgivna och godkända röster. Beslutar årsmötet om upplösning av föreningen ska mötet även besluta om hur föreningens tillgångar ska användas. Tillgångarna får inte delas ut till enskilda personer utan ska användas för ändamål som främjar pistolskytte. Mötet ska också besluta om hur föreningens handlingar ska bevaras, som att överlämnas till arkiv eller till annan förening som övertar föreningens verksamhet. Kretsstyrelsen ska så snart möjligt underrättas om årsmötets beslut om upplösning genom kopior av protokollet från årsmötet, revisionsberättelse och avslutande balans- och resultaträkningar. Om föreningens ekonomi är så instabil att det är uppenbart att föreningens förfallna skulder överstiger tillgångarna har föreningens styrelse att kalla till extra årsmöte för att besluta om extra uttaxering eller att på annat sätt säkra föreningens fortsatta existens eller om annan utväg ej finns, begära föreningen i konkurs. Föreningsstadgar s. 5

Kommentar till förslaget till nya Normalstadgar för Pistolskytteförening Stadgar Inget hindrar att föreningen kallas klubb e.d. men juridiskt sett är det en (ideell) förening. Förslaget innebär att normalstadgarna är vägledande för föreningarna. Om bundenheten till stadgarna står mer i 1 och 19 med kommentarer. 1 Föreningens uppgift En förening kan bara ha en uppsättning stadgar. Det kan inte finnas en öppen och en strikt begränsad väg för att ta in medlemmar i föreningen. Det kan inte finnas skilda regler för uteslutning av medlem eller för överklagande av beslut. Anslutning till två skytteförbund med helt skilda krav på normalstadgar bör därför inte vara möjlig för en förening. Om en förening antar Pistolskytteförbundets normalstadgar för förening är det upp till andra skytteorganisationer att avgöra om föreningen kan anslutas även till dessa organisationer. En förening som är ansluten till Pistolskytteförbundet kan principiellt bedriva andra former av pistolskytte än de som står på förbundets program. En förutsättning bör dock vara att det finns ett samarbetsavtal mellan förbundet och aktuell skytteorganisation. Förhandlingar om sådana avtal pågår. Paragrafen är något moderniserad men ändamålet är i princip detsamma som tidigare. Nytt är avsnittet om frivillig försvarsorganisation... Svenska Pistolskytteförbundet är en frivillig försvarsorganisation men formellt sett inte föreningar och kretsar. Genom sin anslutning till förbundet kan dock föreningarna komma att få utföra uppgifter som ligger inom den frivilliga försvarsverksamheten, typ utbildningsinsatser. 2 Medlemskap i förening Bosättning=folkbokföring i Sverige är en grundförutsättning för tillstånd till innehav av skjutvapen och medborgarskapet spelar ur vapenlagstiftningens perspektiv ingen egentlig roll. Medborgare i EU och i Norge ska behandlas likvärdigt med svensk medborgare. För person med permanent uppehållstillstånd gäller detsamma. Folkbokförd bli den som kan antas komma att vistas i Sverige under minst ett år. Utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd men som saknar det ska inte folkbokföras. Bosättningskravet har som bakgrund FAP 551-3. Den som lämnar Sverige blir inte av med sitt medlemskap utan där finns regler i 3. Den särskilda prövningen syftar på den som har med egna vapen och vistas tillfälligt här, utländsk diplomatisk personal som inte folkbokförs här samt gränsgångare som föredrar att vara med i en svensk förening framför en finländsk, dansk eller norsk. Punkt 1 är självklar. Punkt 2 är ett exakt citat av vad som krävs för att få tillstånd att inneha skjutvapen av den typ som det är fråga om för föreningens medlemmar. Det finns ingenting som hindrar att föreningsstyrelsen av sökanden begär ett utdrag ur belastningsregistret innan medlemsansökan behandlas. Punkt 3 är ytterligare en anpassning till myndighets krav på licenshavare. Tanken är att föreningsmedlemmarna ska ha möjlighet att vara med i verksamheten och för det gäller att man kan få ett eget vapen. Helt klart står dessa medlemskrav i strid med vad som sägs i RF:s normalstadgar för idrottsförening. För person under 18 år gäller... På barn går det inte att ställa samma krav som på vuxna. De prövas inte för vapenlicens och har inte haft så mycket tid att visa pålitlighet etc. Det betyder inte att ungdomar ska tas in som medlemmar kravlöst, de bör ha visat ett sunt intresse för sporten. Ansökan om medlemskap... En lätt omarbetning av 2 2 st. Beslut om medlemskap fattas av styrelsen... Nytt är att ett skriftligt besked alltid ges. Det behöver inte vara motiverat. Att beslutet inte behöver vara motiverat innebär inte att beslutet får vara godtyckligt. En förutsättning för att neka en person medlemskap är att vederbörande inte fyller de allmänna kraven för medlemskap som anges i 2 i Normalstadgarna för föreningar. Lagreglerna mot diskriminering gäller även pistolskytteföreningar och den som nekas medlemskap kan föra talan vid domstol på vanligt sätt. Avslag kan inte överklagas. Nu finns ingen regel om när medlemskapet ska börja gälla och praxis varierar. Det bör ligga på styrelsen att bestämma tidpunkten. Jämför nuvarande 3 2 st. Om styrelsen inte bestämmer någon dag så anses sökanden ha blivit medlem dagen för styrelsens sammanträde. 3 Medlemskapets upphörande m.m. En utveckling av reglerna i nu gällande 2. Förutom första meningen så är texten ny. Medlem som inte har betalt... Nuvarande regler i 2 sista stycket har feltolkats som om medlem skulle har rätt att kvarstå i två år trots bristande betalning. Normalt ska en medlem som inte betalar sin årsavgift först få en påmin- Kommentar till föreningsstadgar s. 1

nelse och sedan kunna - vid utebliven betalning - uteslutas före sommaren. Har medlem inte betalt hela sin... Om styrelsen inte agerar ska den ändå kunna avregistrera en medlem på grund av bristade betalning, som regel då per den 1 juli om sista dag för betalning är sista februari. Styrelsen kan i övrigt besluta om uteslutning... De två första strecksatserna är nya, de två senare är i princip vad som gäller idag. Medlem som missköter sig och mister sina licenser kan uteslutas liksom den som är farlig i sitt agerande med vapen, en säkerhetsrisk. Drogpåverkan är naturligtvis inte acceptabel. Även denna bestämmelse avviker från RF:s normalstadgar. I lindrigare fall kan styrelsen... Bestämmelsen är ny i stadgarna men finns i SHB. Stängas av från verksamheten betyder portad från banan, får inte tävla för klubben. För den som är med i annan klubb och för den som skjuter t ex sportskytte för annan klubb så gäller inte avstängningen det skyttet på annan bana än den beslutande föreningens. Styrelsens beslut ska vara skriftligt... Omformulering av 2 7 st. 4 Föreningens organisation Organisationen har fått en egen paragraf för att få likhet med övriga stadgar och deras struktur. Första stycket finns nu i 6, andra stycket är nytt. 5 Årsmöte Tid för kallelse är densamma (6 2 st) men sättet att kalla på har kompletterats, främst med tanke på e-post. Verksamhetsberättelse, årsbokslut,... Verksamhetsplan är nytt (finns i RF:s normalstadgar) men är inte obligatoriskt. Ofta kan t ex ett skjutprogram ses som en enklare verksamhetsplan. Det är en fördel om styrelsen redovisar vad den har på gång i verksamheten under året. Tiden är oförändrad men sätten att få ut budskapet till medlemmarna är flera. Sista meningen är ingen ändring. Motion från medlem... Samma innehåll i sak som nu gäller. 6 Ärenden vid ordinarie årsmöte Första stycket har blivit mer informativt. Sista meningen är hämtad från 8 2 st men har breddats till alla viktiga frågor. Årsbokslut är en ny term som är avsedd att täcka även förenklat årsbokslut och årsrapport (balansräkning och resultaträkning). Nästan alla föreningar torde vara bokföringsskyldiga eftersom de säljer prylar till medlemmarna, ordnar med servering etc. Regelrätt årsbokslut förutsätter omsättning över 3 miljoner så nästan undantagsvis är det fråga om ett förenklat årsbokslut. De minsta föreningarna kan klara sig med årsrapport. Inkomna motioner har fått en egen punkt. Fastställande av verksamhetsplan är nytt men som nämnts inte obligatoriskt. I övrigt bara omformuleringar av nuvarande 7. 7 Röstning vid årsmöte Medlem som har betalt... Hedersmedlem är tillagt, sådan medlem brukar ju inte betala årsavgift. Åldersgränsen kan inte sättas högre än till 18 år men nedåt får det vara upp till föreningen att bestämma, beroende på verksamheten. I övrigt lika med nuvarande 8 1 st. För att årsmötet ska kunna besluta... Ny regel som gör det möjligt att hålla årsmöte med mycket få deltagare - har nog gått tidigare också. Årsmötet beslutar med öppen... Samma som 8 5 st idag. För beslut i andra frågor än val... Förenkling av nuvarande regler i 8 3-4 st. 8 Extra årsmöte Föreningens styrelse kan kalla... I sak ingen ändring av 9 1 st. När styrelsen har tagit emot... En lätt omarbetning av 9 2-3 st. I övrigt gäller reglerna för ordinarie årsmöte. Nytt, för tydlighetens skull. 9 Styrelsens sammansättning Föreningens storlek kan påverka antalet ledamöteri styrelsen, det bör dock inklusive ordförande vara ett udda antal. Nu 10 1 st. Som ersättare för ledamöterna... Ett försök att göra reglerna om suppleanter så klara som möjligt och öppna för fria mandattider, nu gällande stadgar säger inget om mandattider. Om inte årsmötet har utsett befattningarna... Vissa föreningar låter årsmötet välja kassör, sekreterare etc, andra lämnar det till styrelsen. Stycket är nytt och liknar de regler som föreslås för förbund och kretsar. Kommentar till föreningsstadgar s. 2

10 Styrelsens beslutsförhet Lätt omarbetning av 11 1 st, nytt är egentligen bara e-post. 11 Styrelsens sammanträden Kallelse till styrelsemöte... Ny regel som formaliserar sammaträdesrutinerna. Den som får förhinder ska naturligtvis anmäla det till någon i styrelsen, lämpligen ordföranden eller sekreteraren. Vid styrelsens sammanträden förs protokoll... En väsentlig nykonstruktion av 11 2 st. Dessa regler är allmänngods men det är kanske pedagogiskt nyttigt att de finns med i stadgarna. Med närvarande vid sammanträde menas... Nytt. Eftersom det numera bara behövs datorer och nätuppkoppling för videokonferenser så är det väl lika bra att öppna för möjligheten. Den som sitter på distans ska dock ha rimliga möjligheter att följa med i sammanträdet. eller motsvarande syftar på att även en telefonkonferens kan användas, kanske inte för ett komplett sammanträde men för att höra åsikterna i någon eller några frågor. 12 Styrelsens åligganden Till vem föreningen lämnar sin årsrapport har lämnats öppet. Inom föreskriven tid används i stället för ett bestämt datum, för att slippa ändra stadgarna om tiden ändras. Tillagt är också att miljöfrågorna ska hanteras av styrelsen. Naturligtvis hindrar inte stadgarna att styrelsen överklagar beslut av kommunens miljönämnd och vidare upp i domstolarna. Förening som ämnar överklaga ett sådant beslut rekommenderas att först vända sig till förbundskansliet eller förbundets miljökonsult för eventuell rådgivning. Tänk dock på att ett överklagande som regel måste ges in inom tre veckor efter delgivning av beslutet. Årsrapporteringen kan komma att förändras rent tekniskt men texten ska täcka även nya lösningar. 13 Revision Att revisor har rätt att vara med på styrelsens sammaträden står inte nu i normalstadgarna men får anses gälla ändå. Här står nu också att revisorerna har rätt att se allt. Eftersom det finns amatörrevisorer bör det påpekas att frågan om ansvarsfrihet måste tas upp. 14 Valnämnd Valnämnden är närmast bortglömd i nu gällande normalstadgar. Här föreslagna regler stämmer i stort sett med vad som står i förbundets och kretsens stadgar. 15 Hedersmedlem I gällande stadgar nämns hedersmedlem helt kort i 4. Det har hänt att förening haft i sina stadgar att hedersmedlem inte får sitta i styrelsen och därför bör det vara klart att hedersmedlemskapet inte inskränker några medlemsrättigheter. Hemvärnschef kan t ex utses till hedersmedlem för att hålla goda relationer till försvaret. På förslag från en medlem har även framstående skytteprestationer tagits med som en möjlig grund för att bli hedersmedlem. 16 Verksamhets- och räkenskapsår Regeln saknas i gällande stadgar men är självklar. Det finns dock föreningar med brutet verksamhetsoch räkenskapsår, vilket kan ha sina goda skäl. Det är inte avsikten att tvinga någon förening att byta verksamhets- och räkenskapsår. 17 Firmateckning m.m. Regler saknas f.n. Det händer att årsmötet beslutar om firmateckning men det är en stelbent lösning. Styrelsen måste vara medveten om att den som kollektiv är ansvarig för vad firmatecknarna gör föreningen ansvarig för och att det bara är vid rent kriminella transaktioner som enskild firmatecknare kan göras ansvarig straffrättsligt. Ekonomiska krav kan dock föreningen ställa mot den som hanterar föreningens pengar eller egendom vårdslöst. 18 Ändring av stadgarna m. m. Paragrafen är helt ny och ersätter den korta 14. Den binder upp föreningarna vid SPSF:s stadgar i högre grad än tidigare stadgar. Syftet är att få förbunds-, krets- och föreningsstadgar att harmoniera så att förbundet kan fungera som en enhet. Möjliga avvikelser räknas upp i nästa paragraf. Dock har förbundsstyrelsen möjlighet att bevilja avvikelser utöver detta, förutsatt att avvikelserna inte påverkar förbundets funktion. När bundenheten till normalstadgarna finns så behövs knappast längre en kvalificerad majoritet för att ändra stadgarna. Det ligger fortfarande på kretsstyrelsen att pröva stadgarna men kniviga fall kan överlämnas till överklagandenämnden. Nytt är också en allmän vägledning hur man tolkar stadgarna. Naturligtvis kan denna kommentar vara till viss hjälp, utöver vad som står i sista stycket. En hel del finns också att hämta i RF:s stadgar och normalstadgar. 19 Bundenhet av normalstadgarna Stadgeförslaget utgår ifrån att föreningarna följer normalstadgarna. Undantagen räknas upp i denna paragraf, för att vara så tydlig som möjligt. Det finns föreningar som är knutna till företag eller som enligt sina stadgar bara tar in kvinnor. Därför finns en möjlighet att anpassa sina stadgar efter lokala förutsättningar. Det är dock inte möjligt att anta ett annat förbunds normalstadgar. Kommentar till föreningsstadgar s. 3

20 Sektioner Paragrafen säger bara att årsmöte beslutar om sektioner. Om en förening beslutar att ha sektioner kan följande stadgetext vara till hjälp. Föreningen har inom sig för sin idrottsliga verksamhet följande sektion (sektioner)...... Sektion leds av en sektionsledare som rapporterar om sektionens verksamhet till föreningens styrelse. En sektion kan ha en sektionsstyrelse som består av sektionsledaren och... övriga ledamöter. En sådan styrelse väljs årligen av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver sektionens idrottsgren. Sektionsmötets val av styrelse ska underställas föreningens styrelse för godkännande. Föreningens styrelse får utse en av sina medlemmar att ingå som ledamot i sektionens styrelse. Sektionsledaren eller sektionsstyrelsen bör upprätta budget och verksamhetsplan för sektionen. Föreningens styrelse gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomi och den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten. Sektionen redovisar sin ekonomiska verksamhet för föreningsstyrelsen och föreningens revisor. Kommentar: En sektion kan bara agera på egen hand i den omfattning som föreningens styrelse ger tillåtelse till. Sektionens ekonomi är en del av föreningens ekonomi och i sista hand är det föreningen som ansvarar för sektionens ekonomiska åtaganden. I 19 öppnas för att ha sektioner som ligger inom SPSF:s område (typ PPC-sektion, ungdomssektion eller luftpistolsektion) men också för skytte som styrs av annat skytteförbund som kan acceptera att SPSF:s normalstadgar gäller för verksamheten i föreningen. En sektion ska alltså ha ett verksamhetsområde som lätt kan skiljas från föreningens övriga verksamhet t.ex. genom att tävlingsgrenarna skiljer sig från andra inom föreningen eller att sektionen riktar sig till ungdom. Förening och sektion har alltså möjlighet att driva skytte som ligger utanför Svenska Pistolskytteförbundets direkta intresseområde. En förutsättning bör dock vara att det finns ett samarbetsavtal eller liknande mellan förbundet och annan huvudorganisation som driver den typen av skytte. Förhandlingar om sådana avtal pågår. kan överlämna vidare, se 18 i förbundets stadgar där huvudreglerna för överklagande finns. 22 Tvist Allmän domstol är oftast inte intresserad av att lösa tvister inom ideella föreningar och kan anse sig inte vara behörig. Om tvisten inte kan lösas internt har kretsen ett ansvar för att föreslå en objektiv lösning, om inte överklagandevägen används. Om det ändå inte går att lösa frågan är överklagandenämnden en resurs. Det kan också tänkas att nämnden svarar på frågor om hur tvisten ska lösas. Om part inte är nöjd med nämndens beslut hindrar den här paragrafen i princip att man går till tingsrätten, eftersom medlem och förening är bundna av dessa stadgar. Se vidare kommentaren till förbundsstadgarna 19. 23 Upplösning av föreningen Nuvarande 15 1 st. I stället för två årsmöten föreslås ett årsmöte med kvalificerad majoritet. Det vanligaste torde vara att en förening läggs ner och går upp i en annan, när kommunen lägger ner banan. Beslutar årsmötet om upplösning... Tydligare regler om att tillgångarna inte får användas på annat sätt än till pistolskyttets bästa. Ny regel om hur föreningens papper ska tas om hand. Kretsstyrelsens ska så snart möjligt... I princip samma som nu gällande 15 3 st. Om föreningens ekonomi är så instabil... Ny regel. Om ekonomin går i botten har styrelsen ansvar för att försöka rätta till den. Liknande regler finns för aktiebolag. Hjälpmedel: - FAP 551-3, lättast på www.polisen.se Krister Malmsten & Christer Pallin: Idrottens föreningsrätt. Norstedts Juridik. Krister Malmsten: Idrottens bestraffningsregler samma förlag. Björn Lundén: Redovisning i ideella föreningar. Björn Lundén Information Carl Hemström & Magdalena Giertz: Föreningar. LitteraturCompagniet AB Skatteverket: Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m fl. www.skatteverket.se (1MB) 21 Överklagande Paragrafen är ny och är byggd på samma sätt som 15 i kretsstadgarna. Bara medlemmar kan överklaga, inte utomstående eller den som söker medlemskap. Kretsstyrelsen prövar överklagandet men Kommentar till föreningsstadgar s. 4

Förslag till nya Normalstadgar för Pistolskyttekrets Stadgar för... pistolskyttekrets, nedan kallad kretsen, antagna vid årsmötet den...... och godkända av Svenska Pistolskytteförbundets styrelse den... 1 Kretsens uppgift Kretsen, med säte i..., är regional organisation för Svenska Pistolskytteförbundet och för de föreningar anslutna till förbundet som finns inom kretsens geografiska område. Dessa föreningar är också kretsens medlemmar. Kretsens uppgift är att främja och utveckla skyttet med pistol och och revolver och därvid följa de beslut och anvisningar som meddelas av Svenska Pistolskytteförbundets förbundsmöte, förbundsstyrelse och andra organ. Kretsen kan på grund av sin anslutning till förbundet ha att följa de regler som gäller för de frivilliga försvarsorganisationerna. 2 Kretsens organisation Kretsens högsta beslutande organ är årsmötet. Ombuden till årsmötet utses av de i kretsen ingående föreningarna. Kretsens styrelse bereder och verkställer årsmötets beslut och är kretsens beslutande organ när årsmötet inte är samlat. Kretsens stadgar ska ha samma lydelse som förbundets normalstadgar för pistolskyttekrets, dock framgår av 13 i vilka avseenden kretsen kan anpassa stadgarna efter de praktiska förutsättningarna inom kretsen. 3 Årsmöte Ordinarie årsmöte hålls före mars månads utgång på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till mötet med dagordning ska skickas till medlemsföreningarna senast tre veckor före mötet per post eller e-post till föreningens officiella adress eller på annat säkert sätt. Detsamma gäller styrelsens verksamhetsberättelse, årsbokslut, revisionsberättelse, budgetförslag, styrelsens förslag i övrigt, motioner, propositioner och motioner till förbundsmötet, valnämndens förslag och övriga aktuella handlingar. Kretsstadgar s. 1 4 Röstning vid årsmöte Medlemsföreningarna utser var och en sitt ombud till årsmötet. Suppleant får inträda när ombudet inte kan rösta för föreningen. Varje medlemsförening som har sitt ombud eller sin suppleant närvarande har två röster. Förening som har minst 20 aktiva medlemmar har ytterligare en röst för 20-39 aktiva medlemmar, ytterligare en röst för 40-59 aktiva medlemmar osv. Bestämmande för antal aktiva medlemmar är den redovisning som föreningen lämnat per den 31 december året före årsmötet. Förening som inte har lämnat sin årsredovisning har inte rösträtt vid mötet. Ledamot i styrelsen har en röst vid årsmötet. Rösträtt för ny ledamot i styrelsen kan inte inträda förrän protokollet i fråga är justerat. Ledamots rösträtt gäller inte i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen, vid val av revisor eller i annan fråga där ledamoten kan ha ett personligt intresse. Ledamot får inte rösta både som ombud för sin förening och som ledamot i styrelsen. Suppleant i kretsstyrelsen som trätt in i ledamots ställe vid årsmötet övertar rätten att rösta under samma förutsättningar som nyss sagts och är då att se som ledamot. Har årsmötet kallats i rätt ordning har mötet beslutsförhet med det antal ombud och ledamöter i styrelsen som kommit till mötet. En förening får inte dela upp sina röster utan röstar som en enhet. Förening får inte ha fullmakt från annan förening att rösta på årsmötet. Styrelseledamot får endast rösta vid personlig närvaro vid mötet. Årsmötet beslutar med öppen omröstning. Vid val kan omröstning vara sluten om någon röstberättigad begär det. Årsmötets beslut fattas med acklamation eller efter votering om någon begär det. Val avgörs genom att den som fått högsta antalet röster utses. Vid omröstning i andra frågor krävs för beslut absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder, om ordföranden har rösträtt. Om ordföranden inte har rösträtt vid lika röstetal avgör lottning. Om rösterna är lika vid val gäller lottning. Medlem i förening i kretsen har rätt att närvara vid årsmötet. Mötet kan medge sådan person yttrandeoch förslagsrätt.

5 Motioner till årsmötet Endast kretsens medlemsföreningar har rätt att framställa motioner till årsmötet. Motion ska ha kommit in till kretsstyrelsen senast den 1 december året före årsmötet. Styrelsen avgör, efter samråd med föreningarna, vilka motioner som ska sändas till förbundsmötet. Dessa ska senast den 1 februari med yttrande sändas till FS. 6 Ärenden vid ordinarie årsmöte Vid ordinarie årsmöte är nedanstående ärenden obligatoriska på dagordningen. Styrelsen bestämmer vilka övriga ärenden som ska behandlas. Fråga av större vikt får inte beslutas vid årsmöte om den inte har stått på den dagordning som har tillställts föreningarna. Ett annat ärende som inte står på dagordningen får behandlas av årsmötet, men för att ett beslut ska kunna fattas i ärendet krävs att minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna är för att ärendet ska tas upp till beslut på årsmötet. 1) Upprop och fastställande av röstlängd 2) Val av ordförande och sekreterare vid mötet 3) Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet 4) Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt 5) Fastställande av dagordningen 6) Styrelsens verksamhetsberättelse 7) Redovisning av årsbokslutet 8) Föredragning av revisionsberättelsen 9) Fråga om styrelsens ansvarsfrihet 10) Behandling av styrelsens förslag till årsmötet 11) Behandling av motioner och yttrande över motioner/propositioner som ska sändas till förbundet senast den 31 mars 12) Fastställande av verksamhetsplan som kan begränsas till tävlingsprogram 13) Fastställande av budget och avgifter 14) Val av ordförande i styrelsen 15) Val av styrelseledamöter och suppleanter 16) Val av revisor(er) och suppleant(er) 17) Val av ledamöter i valnämnden 18) Val av ombud och suppleant(er) till förbundsmötet 7 Extra årsmöte Styrelsen kan kalla medlemsföreningarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när revisor begär det eller när minst en tredjedel av föreningarna begär det för behandling av viss fråga. En sådan begäran ska vara skriftlig och motiverad. När styrelsen har tagit emot en begäran som uppfyller nämnda krav ska styrelsen inom två veckor kalla till extra årsmöte som ska hållas senast inom två månader från kallelsen. Kallelse med förslag till dagordning ska tillställas föreningarna senast två veckor före mötet. Om kretsstyrelsen inte kallar till ett extra årsmöte på sätt ovan sägs får förening inom kretsen kalla till mötet. Vid extra årsmöte får endast behandlas den fråga eller de frågor som är orsak till mötet. Om rösträtt vid extra årsmöte, beslutsförhet m m gäller i övrigt vad som ovan har sagts om ordinarie årsmöte. 8 Styrelsen Kretsstyrelsen består av ordförande, vald av årsmötet för ett år minst fyra andra ledamöter, valda av årsmötet för ett eller två år. Som ersättare för ledamot ska årsmötet välja minst två suppleanter för ett eller två år. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör samt de övriga befattningar som behövs. Styrelsen får till sig adjungera personer för speciella uppgifter och även representanter för andra organisationer. Adjungerad person har inte rösträtt, men får yttra sig och har, om styrelsen så beslutar, även förslagsrätt. Styrelsen är beslutsför när samtliga ledamöter har kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande, varvid suppleant medräknas som ledamot. För alla beslut krävs att minst hälften av de röstande är ense om beslutet dock minst tre. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder. Röstning i styrelsen får inte ske genom ombud. Med närvarande vid sammanträde menas även den som deltar genom videokonferens eller motsvarande om personen har samma förutsättningar som andra att delta i diskussioner och beslut. Kallelse till styrelsemöte med dagordning ska tillställas samtliga ledamöter och suppleanter senast en vecka före mötet. Ledamot som har förhinder ska snarast anmäla detta till den i styrelsen som samordnar kallelserna enligt vad styrelsen bestämt. Vid styrelsens sammanträden ska föras protokoll, som undertecknas av mötets sekreterare och justeras av mötesordföranden. Har någon röstberättigad annan mening än majoriteten så ska det antecknas till protokollet. Om ordföranden finner det nödvändigt kan brådskande ärende avgöras genom skriftlig omröstning (även e-post) eller vid telefonsammanträde. Ett sådant Kretsstadgar s. 2

beslut ska anmälas vid det närmast därefter följande styrelsemötet. Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i en typ av ärenden till verkställande utskott, tävlingskommitté eller annat liknande organ eller till särskild person. Sådan delegation fråntar inte styrelsen ansvaret för fattade beslut. Den som har fattat beslut med stöd av delegation har skyldighet att anmäla beslutet till styrelsen i den ordning styrelsen bestämmer. 9 Styrelsens åligganden Det ligger på kretsens styrelse att under Svenska Pistolskytteförbundet samordna och stimulera verksamheten i kretsens föreningar och vara ett stöd för föreningarna ordna mästerskap, kretstävlingar och annan tävlingsverksamhet över klubbnivå, fastställa kretsens tävlingsprogram och medverka vid landsdelsmöte samordna utbildning och främja rekrytering av ungdomar och andra nya skyttar utse ombud och suppleanter till förbundsmötet om inte årsmötet har utsett dessa besvara remisser från förbundet i samråd med föreningarna avgöra vilka motioner som ska sändas till FM senast den 2 maj sända in årsredovisningen och revisionsberättelsen till förbundet föreslå förbundsstyrelsen åtgärder som kan utveckla verksamheten på begäran av FS göra utredningar och avge yttranden samt i övrigt biträda förbundet i samarbete med förbundet övervaka att föreningarna lämnar årsrapporter och betalar stadgade avgifter besluta i frågor som kan överklagas till kretsen sända ut årsmötets protokoll till kretsens föreningar och meddela föreningarna de beslut som styrelsen har tagit besluta om antagning och uteslutning av förening i kretsen samt godkännande av namnändring eller annan stadgeändring hos förening i kretsen att bistå kretsens föreningar i miljöfrågor i övrigt besluta i och hantera frågor som enligt dessa stadgar och Svenska Pistolskytteförbundets stadgar, anvisningar och beslut ligger på kretsstyrelsen. Har styrelsen beslutat att godkänna en förenings namnändring eller beslutat i annat ärende som rör förenings förhållande till förbundet så ska förbundet omedelbart underrättas. 10 Revision För granskning av kretsens verksamhet och medelsförvaltning utser årsmötet minst en revisor samt en suppleant för varje revisor. Revisor har rätt att fortlöpande ta del av kretsens räkenskapsmaterial, protokoll och övriga handlingar som gäller kretsens verksamhet. Revisor har rätt att närvara vid styrelsens möten. Styrelsen ska senast den 1 februari överlämna protokoll, årsbokslut och räkenskapsmaterial för det gångna året till revisorn. Revisionsberättelsen ska överlämnas till styrelsen senast den 1 mars. I berättelsen ska styrelsens ansvarsfrihet tillstyrkas eller avstyrkas. 11 Valnämnd Årsmötet utser en valnämnd som består av en sammankallande ordförande och minst två andra ledamöter. Årsmötet utser ordförande eller överlåter till nämnden att utse ordförande inom sig. Årsmötet kan utse förening inom kretsen att inom sig utse ledamot i valnämnden. Ledamot i valnämnden får inte vara ledamot eller suppleant i kretsstyrelsen. Den som avgår ur styrelsen kan dock utses till ledamot i valnämnden. Om valnämnden avser att inom sig nominera någon till ledamot eller suppleant i styrelsen så har denne att med omedelbar verkan lämna valnämnden. Ledamot i valnämnden bör inte samtidigt vara ledamot eller suppleant i annan skytteorganisations riks- eller distriktsstyrelse. Ledamot i valnämnden har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Styrelsen ska senast sex veckor före årsmötet meddela valnämndens ordförande vilka valda personer som är i tur att avgå, avsägelser och annat som kan vara nämnden till hjälp i dess arbete. Valnämnden ska senast två veckor före årsmötet meddela styrelsen sitt förslag. 12 Firmateckning och räkenskapsår Kretsens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter i förening eller var för sig. Styrelsen kan också utse person att teckna kretsens firma för särskilt ändamål. Kretsens räkenskapsår och verksamhetsår är kalenderåret. 13 Stadgeändring Dessa stadgar är avsedda att innehålla bestämmelser som är gemensamma för alla pistolskyttekretsar. Det medför att kretsens stadgar ska ändras när förbundsmötet har beslutat om ändring i normalstadgarna för pistolskyttekrets. Följande frågor är dock fria för kretsen att besluta: Kretsstadgar s. 3

Årsmötet bestämmer i vilken ort kretsen ska ha sitt säte. Styrelsen beslutar om firmateckning. Styrelsen bestämmer om årsmötet inom ramen för 3 och hur föreningarna ska kallas. Årsmötet kan behandla fler ärenden än de som står i 6. Årsmötet beslutar hur många ledamöter och suppleanter som ska ingå i styrelsen och ledamöternas mandattid. Det är lämpligt att hälften av ledamöterna väljs på två år. Styrelsen fördelar uppgifterna inom sig och kan omfördela arbetet under verksamhetsåret. Styrelsen utser någon sammankallande som tar emot anmälan om förhinder vid styrelsemöten och som ser till att mötet når beslutsförhet. Styrelsen beslutar om sin organisation men bör tänka på att styrelsens ansvar som regel är kollektivt. Årsmötet bestämmer antal revisorer och därmed också antal suppleanter. Årsmötet bestämmer hur många som ska ingå i valnämnden och kan utse ordförande eller överlämna det till nämnden eller låta förening utse ledamot. När förbundsmötet har ändrat normalstadgarna så ligger det på kretsstyrelsen att föra upp frågan om stadgeändring vid nästa årsmöte. Årsmötet beslutar om ändring i dessa stadgar. För beslut krävs att minst två tredjedelar av de avgivna rösterna stöder förslaget. sänts ut till berörda föreningar inom en vecka efter slutjusteringen. I annat fall gäller tre veckor från det att protokollet sändes ut. Talan i tvist mellan medlem och kretsen eller mellan förening och kretsen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska om medling inte lyckas överlämnas till förbundets överklagandenämnd. 16 Förändring av kretsen En pistolskyttekrets är föreningarnas och förbundets regionala organ och är därför beroende av vad förbundsmötet beslutar i fråga om regional indelning. En krets kan inte utträda ur Svenska Pistolskytteförbundet. Det ligger på förbundsmötet att besluta om vilka kommuner eller regionala områden som ska ingå i en krets. FM beslutar om nedläggning av en krets och om uppgående i en annan krets. Om det blir fråga om upplösning av en krets på initiativ av förbundsmötet har kretsen att på årsmöte besluta om upplösning och om hur kretsens tillgångar ska användas. Tillgångarna får bara användas för att överföras till annan krets eller för annat ändamål som anges i 1 i förbundets stadgar. Årsmötet ska också besluta om hur kretsens handlingar ska bevaras, som att överlämnas till annan krets som övertar kretsens verksamhet, eller till arkiv. Protokoll från årsmötet, bokslut och revisionsberättelse ska senast två månader efter årsmötet tillställas förbundet. 14 Tolkning av stadgarna Om årsmötet inte kan lösa en fråga med hjälp av stadgarna, eller få vägledning av Svenska Pistolskytteförbundets stadgar och övriga bestämmelser, har årsmötet att följa allmänna svenska föreningsrättsliga principer. Detsamma gäller kretsstyrelsen, om den inte väljer att överlämna frågan till årsmötet. Kretsen kan också begära yttrande om stadgarnas tolkning från förbundets överklagandenämnd. 15 Överklagande Kretsårsmötets och kretsstyrelsens beslut kan överklagas av förening som är medlem i kretsen. Föreningen företräds av sin styrelse. Även enskild medlem i förening i kretsen kan överklaga sådana beslut. Överklagandet sker till förbundets överklagandenämnd och ges in till förbundet. Nämndens beslut kan inte överklagas. Innan nämnden tar ställning bör kretsstyrelsen ha fått möjlighet att yttra sig. Ett överklagande ska ha kommit in till förbundet inom tre veckor efter det att protokollet med beslutet slutjusterades under förutsättning att protokollet har Kretsstadgar s. 4

Kommentar till förslaget till Normalstadgar för Pistolskyttekrets Stadgar nedan kallad kretsen är uppflyttat från 1. Fler rubriker har satts in för att göra det lättare att hitta och för att få likhet med förbundsstadgarna. 1 Kretsens uppgift Omformulerad 1 men i sak ingen ändring Andra stycket är lika med nuvarande 2, men skrivningen om frivillig försvarsorganisation har flyttats ner. Verka för ökad skjutskicklighet och ansvarsfull hantering av dessa vapen är här borttaget men finns i förbundsstadgarna. Kretsen är formellt sett ingen frivillig försvarsorganisation men kan p g a att den är en del i organisationen av SPSF ha att följa reglerna för en sådan organisation. Nytt i kretsstadgarna. 2 Kretsens organisation Ändrat för att få likhet med förbundets stadgar och för att renodla bestämmelserna om organisationen. I princip ska alla kretsar ha samma stadgar. Dock är kretsarna olika stora och 13 pekar ut vad som är fritt att besluta om och innehåller dessutom några goda råd. 3 Årsmöte Nuvarande 5. Förtydligad med att e-post är tillåtet, handlingar som ska med ut räknas upp mer i detalj, budgetförslag och valnämndens förslag har tillkommit. I övrigt som nu. Termen årsbokslut är ny p g a ändrad lagstiftning. Med hänsyn till kretsarnas låga omsättning är det nog fråga om ett Förenklat årsbokslut eller om en Årsrapport (ren balans- och resultaträkning). För detaljer se t ex Björn Lundén: Redovisning i ideella föreningar eller Skatteverkets information på www. skatteverket.se. 4 Röstning vid årsmöte Nuvarande 6. Någon ändring i sak är inte avsedd. Hur rösterna beräknas har gjorts tydligare. Nytt är att förening som inte har lämnat sin årsredovisning inte har rösträtt. Ledamot i styrelsen har en röst... Nuvarande 7 1 st. Den som väljs till styrelsen under sittande möte får inte rösträtt i och med det utan den avgående styrelsen har rösträtt under hela mötet. Jävssituationerna beskrivs lite annorlunda men ingen ändring i sak är avsedd. Om hela styrelsen inte är närvarande träder suppleant/er in. Har årsmötet kallats i rätt... Nytt. Inget krav på minsta antal närvarande röstberättigade, en allmänt gällande regel. En förening får inte dela upp... Nytt. Vanliga regler som ska hindra kuppande. De som sitter i styrelsen har ett personligt ansvar och kan inte skicka någon annan att rösta. Årsmötet beslutar med öppen... Reglerna i nuvarande 7 2-3 st har gjorts tydligare men ingen ändring i sak är avsedd. Det händer att en mötesordförande lånas in för att vara neutral vid ett förväntat besvärligt årsmöte och då kan det vara obehagligt för denne att avgöra en tvistig fråga. Medlem i förening i kretsen... Nu 7 sista st. Ingen kan hindra medlem i kretsförening att vara med vid årsmötet men det finns tyvärr medlemmar som kan förstöra ett möte och sådana måste kunna stoppas. Å andra sidan kan det finnas t ex bra sekreterare att utnyttja även om de inte har rösträtt. 5 Motioner till årsmötet Nu 8. Ingen ändring i sak. 6 Ärenden vid ordinarie årsmöte Att frågor av större vikt måste ha stått på den utskickade dagordningen är nytt. Frågor som inte är så viktiga får tas upp för beslut även om de inte stått på dagordningen men det förutsätter att 3/4 av de avgivna rösterna är för att ärendet tas upp. När det sedan kommer till beslut gäller vanliga röstningsregler, dvs inget krav på kvalificerad majoritet. Punkt 11. De motioner och propositioner som behandlas är de som har sänts ut av förbundet till kretsarna och som har kommit från kretsar runt om i landet och från FS. Paragrafen i övrigt är lika med 9 i nu gällande lydelse med ändring av 7) till årsbokslut p g a ny terminologi samt att 18) är tillagd. Inget hindrar i och för sig att mötet överlämnar till styrelsen att utse de som ska representera vid förbundsmötet. Som framgår av 12 kan årsmötet utse förening(ar) att välja ledamot(-möter) i valnämnden. Kommentar till kretsstadgar s. 1

7 Extra årsmöte Språkliga ändringar, annars = 10 i gällande stadgar. Nytt är dock att om kretsstyrelsen av någon anledning inte fungerar en förening inom kretsen (föreningsstyrelsen) kan kalla till det extra årsmötet. Ett typfall kan vara att hela kretsstyrelsen har avgått utan att vilja kalla till ett extra möte. 8 Styrelsen Kretsstyrelsen består av... minst fyra andra ledamöter är nytt, fem i styrelsen bör vara minimum. Ett eller två års mandattid är valfritt både för ledamot och suppleant. Punkten 11 c) är borttagen, dvs ingen representant för annat förbund ska ingå i styrelsen. 11 3 st har strukits, regeln får anses självklar. Styrelsen utser inom sig... Möjligheten att adjungera finns inte i stadgarna nu men är en allmän föreningsrättslig regel. Den ger möjlighet att för längre eller kortare tid knyta nyttiga personer till styrelsearbetet. Styrelsen är beslutsför... Samma regler som nu men rösträtten för representant för annan organisation (13 ) har tagits bort. Med närvarande vid... Teknikens utveckling har gjort det möjligt att relativt enkelt koppla upp en frånvarande person via Internet med bild och ljud. Om detta fungerar tillfredsställande bör det vara möjligt att räkna en sådan person som närvarande vid styrelsemöte. Kallelse till styrelsemöte... 13 3-4 st. Tillagt vem man ska anmäla förhinder till. I övrigt ingen saklig ändring. Om ordföranden finner det nödvändigt... Nu 13 sista stycket. E-post är tillagt. I sak ingen ändring. Beslut som tas per brev eller e-post ( per capsulam ) ska dokumenteras och kan ju eventuellt rivas upp eller modifieras vid ett efterföljande styrelsemöte. Telefonbeslut är inga regelrätta per capsulam-beslut men kan tolereras om det i botten finns något läsbart förslag att ta ställning till. Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt... Ny regel för att tydliggöra styrelsens möjligheter att delegera men också ett påpekande att det alltid är styrelsen som har det yttersta ansvaret. 9 Styrelsens åligganden medverka vid landsdelsmöte är nytt. Det kan ibland vara olämpligt att sända ut styrelsens protokoll till föreningarna. Föreningarna har dock intresse av att veta vad som beslutas i kretsstyrelsen. Styrelsen bör därför på lämpligt sätt se till att föreningarna hålls uppdaterade med vad som händer i kretsen. Att handha kretsens medel och utse firmatecknare är så självklara skyldigheter att de inte behöver uppräknas. Kretsen har ett ansvar att agera när en förening inte klarar sina åtaganden. Punkten om samarbete med andra förbund är borttagen. Sista stycket är nytt, det är viktigt att förbundet får uppgifter om förändringar som påverkar det register som förbundet har över föreningarna. I övrigt språkliga men inga avsedda sakliga ändringar. 10 Revision Att revisor har rätt att närvara vid styrelsemöten är nytt. Överlämnandedag till revisorn är ändrad från 15 februari till 1 februari. I övrigt ingen ändring. 11 Valnämnd Årsmötet utser en valnämnd... Inget nytt förutom att praxis att utse förening som ansvarar för en ledamot kommit till. 16 1 st. Notera att det inte finns något som hindrar att en valnämnd utses för flera år eller att ha ett rullande schema bland föreningarna i kretsen. Ledamot i valnämnden får inte... Ett nytt stycke. Motsvarande finns i förbunds- och föreningsstadgarna. Valnämnden ska senast två veckor... Ingen ändring. 12 Firmateckning och räkenskapsår I sak oförändrat. Nu 3 2 st och 4. 13 Stadgeändring Paragrafen är helt ny. I stället för uppräkningen av paragrafer i nu gällande 19 räknas här upp vad kretsen kan fritt besluta om. Det blir mer konkret och förhoppningsvis lättare att tillämpa. Ändring av stadgarna (nu 18) och upplösning av kretsen ( 20) kräver fortfarande 2/3 majoritet. 14 Tolkning av stadgarna Paragrafen är ny. Den ger en fingervisning om hur man kan lösa problem där stadgarna inte ger tillräcklig ledning. 15 Överklagande Paragrafen är ny. Sådana överklaganden är sällsynta men en regel bör finnas. Förbundsstyrelsen befrias från överklagandena men överklagandenämnden kan överlämna principfrågor till FS. Om överklagandenämnden tänker avvisa överklagande Kommentar till kretsstadgar s. 2

av rent formella skäl kan det tänkas att kretsstyrelsen inte behöver yttra sig. Ett överklagande ska ha kommit in... Se kommentaren till förbundsstadgarna 18. Talan i tvist är nytt. Se kommentaren till 19 i förbundsstadgarna. 16 Förändring av kretsen Det har förekommit försök att bryta ut en krets från förbundet, därför detta nya klargörande. FM bör kunna delegera kretsindelningen till FS med några givna riktlinjer. Om det blir fråga om upplösning av en krets... Regeln om två årsmöten är borttagen. Eftersom det i praktiken är förbundet som beslutar om nedläggning (sammanläggning med annan krets) så behövs knappast två årsmöten. Kommentar till kretsstadgar s. 3