28 April 2011 handlingar separat bilaga

28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 35 Regionala ägarrådets rekommen dation gällande avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland och samverkans former kring kollektivtrafikens utveckling

2011-02-14 Beslutsunderlag gällande: Till Västra Götalandsregionen Länets kommuner Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland och samverkansformer kring kollektivtrafikens utveckling Det Regionala ägarrådet föreslår mot bakgrund av genomförd process och med stöd av bifogat material att kommunstyrelsen/ regionstyrelsen föreslår kommunfullmäktige/regionfullmäktige före den 30 april besluta - att godkänna avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län enligt utsänt förslag med innebörd att Västra Götalandsregionen från den 1 januari 2012 ska vara regional kollektivtrafikmyndighet samt att en skatteväxling med 43 öre genomförs för att möjliggöra detta, - att samverkan mellan kommunerna och regionen ska ske i enlighet med rapporten: Samverkansformer kring kollektivtrafiken i Västra Götaland - att under förutsättning av beslut enligt ovan om ansvar för den regionala kollektivtrafiken uppdra åt regionstyrelsen/kommunstyrelsen att teckna avtal om överlåtelse av samtliga av kommun innehavda aktier i Västtrafik AB till Västra Götalandsregionen med tillträdesdag den 1 januari 2012 mot en köpeskilling som för respektive kommun uppgår till kommunens andel av bolagets nominella aktiekapital enligt kommunens aktieinnehav på överlåtelsedagen. Kommuner och Västra Götalandsregionen har att utse en företrädare som har fullmakt att underteckna avtalet; Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län. Gemensamt undertecknande sker i samband med Västtrafiks årsstämma den 27 maj 2011. Bakgrund I maj 2010 fattade Västra Götalandsregionen och kommunerna ett inriktningsbeslut om att regionen från den 1 januari 2012 ska vara huvudman för kollektivtrafiken i Västra Götalands län samt att en skatteväxling ska genomföras för att möjliggöra en sådan förändring. Det Regionala ägarrådet har tagit fram förslag till avtal mellan regionen och kommunerna, principer för tillköp samt samverkansformer. Vi har också tillsammans med Västkom tagit fram ett underlag för beräkning av konsekvenserna av en skatteväxling. I detta arbete har tjänstemän från region, kommuner, Västkom och Västtrafik medverkat. Förslag har varit utsänt till kommunerna och Västra Götalandsregionen från 9 november till 31 januari. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 05 00 031-63 09 70 Box 1091 405 23 Göteborg

Beslutsunderlaget Under hösten har fyra dialogmöten hållits kring utsänt förslag. Dessutom har några kommuner och regionen lämnat yttranden. Ingen remissinstans har ifrågasatt tidplan, avtal eller skatteväxling. De synpunkter som inkommit handlar i första hand om att betona delar i förslaget, samt önskemål om vissa förtydliganden. Frågor och synpunkter gällande mellankommunal utjämning har vidarebefordrats till Västkom. Regionala ägarrådet har valt att i separat bilaga lyfta ett antal frågeställningar som inkommit som bedöms vara av intresse för samtliga parter, och kommentera dessa. (se bifogat dokument Regionala ägarrådets kommentarer och ändringar med anledning av inkomna yttranden/ synpunkter) Vissa smärre ändringar har också gjorts i huvudavtalet. Dessa ändringar gäller förtydliganden, framförallt beträffande punkt 7 om kollektivtrafikens infrastruktur. Inga ändringar har gjorts för att förändra gränssnittet vad gäller ansvar. Ändringarna listas och motiveras i bifogat dokument: Regionala ägarrådets kommentarer och ändringar. Som en följd av överföringen av ansvar för kollektivtrafiken behöver kommunernas aktier i Västtrafik AB överlåtas till Västra Götalandsregionen. Detta görs i samband med att ansvarsöverföringen sker. Därmed ingår även en beslutsats kring denna formella överlåtelse. Tidplan för beslut Tidplanen för beslut om och undertecknande av nytt avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken styrs bl a av regionens och kommunernas behov av ekonomisk planering och andra förberedelser samt av finansdepartementets behov av att få in en ansökan om skatteväxling i god tid före budgetpropositionen i höst. Besluten i kommuner/ region behöver fattas senast under april månad. Efter det att kommuner och region tagit beslut kan ett nytt avtal med bilagor undertecknas i anslutning till årsstämman för Västtrafik den 27 maj och nödvändigt underlag redovisas till finansdepartementet. Vi från det regionala ägarrådet erbjuder oss att efter önskemål komma ut till kommunalförbund, delregionala ägarråd eller enskilda kommuner för att informera om underlaget. Beslut skickas senast den 5 maj 2011 till Regionala Ägarrådets kansli, c/o Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet, Box 1091, 405 23 Göteborg. Vi ser gärna att ni också e-postar till ulrika.bokeberg@vgregion.se. Göteborg den 14 februari 2011 Chef Infrastruktur och kollektivtrafik Västra Götalandsregionen Bifogat beslutsunderlag Huvudavtal med bilagor om skatteväxling och principer för tillköp Samverkansformer kring kollektivtrafiken i Västra Götaland Regionala ägarrådets kommentarer och ändringar med anledning av inkomna yttranden/ synpunkter Beslutsunderlaget finns även att hämta på www.agarradet.se

2011-02-14 AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 1. Parter Mellan Västra Götalands läns landsting/västra Götalandsregionen (nedan kallat Regionen ) och kommunerna Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals- Ed, Essunga, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda Vänersborg, Åmål och Öckerö har följande avtal träffats. Kommunerna kallas nedan gemensamt Kommunerna och var och en för sig Kommun. Kommunerna och Regionen gemensamt benämns nedan Parterna. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Lag (2010:1065) om kollektivtrafik som träder i kraft den 1 januari 2012 ersätter lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Lagen om kollektivtrafik innebär att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Kommuner och landsting kan gemensamt komma överens om att lämna över ansvaret för kollektivtrafiken till landstinget som då också blir regional kollektivtrafikmyndighet. 2.2 2.3 Enligt beslut i samtliga kommunfullmäktige samt regionfullmäktige våren 2010, samt gemensamt undertecknande den 28 maj 2010 är nuvarande aktieägaravtal mellan Parterna avseende Västtrafik AB uppsagt från den 31 december 2011, samt ett inriktningsbeslut taget att Regionen från den 1 januari 2012 ska vara länstrafikansvarig och trafikhuvudman för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län enligt lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik eller annan lag som ersätter eller träder istället för denna lag. En skatteväxling ska genomföras för att möjliggöra detta. Villkoren för ovanstående ska regleras i ett nytt avtal mellan Kommunerna och Regionen. Syftet med detta avtal är att reglera ansvarsfördelningen mellan Parterna avseende den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län i enlighet med lagen om kollektivtrafik och den gemensamma överenskommelsen mellan Parterna den 28 maj 2010. 2.4 Samtidigt med detta avtal tecknas separat avtal mellan Parterna om överlåtelse av Kommunernas aktier i Västtrafik AB till Regionen. 1(6)

2011-02-14 3 Regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland 3.1 Genom godkännande av detta avtal överförs ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län till Regionen ensam. Regionen är därmed från och med den 1 januari 2012 regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län. 3.2 Regionen har möjlighet att lämna över fullgörandet av åtaganden i detta avtal till ett av Regionen helägt aktiebolag i den utsträckning som anges i lagen om kollektivtrafik. 4. Gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens utveckling Parterna är överens om att öka resandet med kollektivtrafik i Västra Götalands län. Det ska uppnås med följande utgångspunkter för kollektivtrafikens betydelse, funktion och inriktning. Kollektivtrafiken i Västra Götalands län: är strategiskt viktig ska användas för att bidra till regional tillväxt genom regionförstoring och ett mer hållbart transportsystem i hela regionen ska erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud ska möjliggöra att olika regiondelar kan samspela med och förstärka varandra ska sätta resenären i centrum och svara mot både kvinnors och mäns transportbehov, främja integration och vara tillgänglig för funktionshindrade är en gemensam angelägenhet för både regionen och kommunerna ska planeras och utföras på ett resurseffektivt sätt 5. Finansiering skatteväxling 5.1 Regionen bär det ekonomiska ansvaret för den av regionen beslutade regionala kollektivtrafiken. 5.2 För att kompensera Regionen för övertagandet av kostnadsansvaret för den regionala kollektivtrafiken görs en skatteväxling med 43 öre mellan Kommunerna och Regionen. Parterna är överens om att detta belopp ska ligga till grund för beslut om skattesats för 2012. Ekonomiska beräkningar som ligger till grund för skatteväxlingen redovisas i bilaga 1. 5.3 Skatteväxlingen berör inte det som särfaktureras kommunerna enligt punkt 6 nedan. 2(6)

2011-02-14 6 Särfakturering 6.1 6.1.1 Skolskjutsar och färdtjänst Skolskjutsar är ett kommunalt ansvar enligt vad som följer av skollagen. Kommunerna ansvarar för färdtjänst enligt lag (1997:736) om färdtjänst. Om inget annat överenskoms anordnar Kommun själv sådan trafik. Regionen och Kommunerna är överens om att verka för att underlätta samordning av skolskjuts och färdtjänst med allmän kollektivtrafik i syfte att skapa kostnadseffektiva lösningar och fler resmöjligheter för länets invånare. För att upprätthålla och vidareutveckla samordningen, samt nyttja den upphandlingskompetens som Regionen besitter kan Kommun välja att enligt särskild överenskommelse med Regionen gällande skolskjuts/skolresor: - uppdra till Regionen att upphandla skolskjuts och samordna denna, varvid Kommun har beslutanderätten över trafikens omfattning och utformning samt faktureras för tjänstens kostnader, och/eller - låta skolelever åka med den allmänna linjetrafiken på periodladdning (skolkort) som köps av Kommunen enligt ett av Regionen fastställt pris, varvid Regionen har beslutanderätten över trafikens omfattning och utformning. Ovanstående alternativ kan kombineras inom samma kommun. 6.1.2 Kommun kan också välja att enligt särskild överenskommelse med Regionen gällande färdtjänst: - uppdra till Regionen att upphandla färdtjänsttrafik samt samordna denna varvid Kommun faktureras för tjänstens kostnader. 6.1.3 För särfakturering av skolresor och färdtjänstresor inom anropstyrd trafik gäller särskild finansieringsmodell mellan anslutna Kommuner och Regionen. Finansieringsmodellen regleras ej i detta avtal. För särfakturering av skolskjutslinjer och färdtjänstlinjer ska nettokostad tillämpas. 6.2 Tillköp Regionen ska ge Kommun möjlighet att efter särskild överenskommelse köpa till trafik mm, utöver det som Regionen själv står för. Parterna är överens om de principer för tillköp som redovisas i bilaga 2. 7. Anläggningar; infrastruktur investeringar 7.1 Parterna har ett gemensamt ansvar för att investeringar i befintliga och nya anläggningar lokaliseras, dimensioneras och utformas så att en ändamålsenlig kollektivtrafik kan bedrivas kostnadseffektivt och med beaktande av resenärernas behov. För markanskaffning, svarar respektive kommun. Lokaliseringen som är en grundförutsättning för att utveckla kollektivtrafiken, ska ske i samråd mellan berörd Kommun och Regionen. 3(6)

2011-02-14 7.2 Parterna är ense om att gemensamt påverka väg- och banhållare etc att uppfylla den kollektiva trafikens krav. 7.3 Anläggningar i mark De investeringar som krävs i befintliga och nya anläggningar, liksom underhåll och skötsel, för den kollektiva trafiken, t ex vägar, busskörfält/-gator, pendelparkeringar, körytor (inkl eventuella konstruktioner) och markanläggningar för resenärer, ska ombesörjas och bekostas av den Kommun, vari anläggningen är belägen om detta inte ankommer på annan väg-,banhållare eller om inte annat överenskoms med Regionen. 7.3.1 7.3.2 För spårburen trafik gäller att kostnader för drift- underhåll av bananläggning som följer av den av Regionen beslutade trafikeringen ingår i trafikkostnaden enligt särskild överenskommelse, t ex i form av banavgifter. Nettokostnad tillämpas. För båttrafik gäller att de kostnader för drift- och underhåll av hamnanläggning som följer av den av Regionen beslutade trafikeringen ingår i trafikkostnaden enligt särskild överenskommelse, t ex i form av hamnavgifter. Nettokostnad tillämpas. 7.4 Resecentrum/terminaler och hållplatsutrustning Regionen ska vid terminaler och hållplatser svara för investeringskostnader utöver det som kommunen enligt 7.3 svarar för, samt drift- och underhållskostnader för byggnader och vänteutrymmen liksom för utrustning för driften av trafiken, såsom hållplatsskydd, stolpar och skyltar såvida inte annat överenskoms med berörd Kommun. 7.5 Strategiska depåer Där privata eller statliga alternativ för depå inte är aktuella, kan Regionen besluta att etablera en operatörsoberoende depå, s.k. strategisk depå. För en sådan depå har Regionen ett helhetsansvar innebärande ansvar för markanläggningar och byggnader. I de fall nyanläggning krävs ska beslut om lokalisering ske i samråd med Kommun. Till villkor som överenskommes med Regionen överlåter eller tillhandahåller Kommun fastighet för avsett ändamål. 8 Trafikens fortsatta utveckling, former för samverkan 8.1 Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam angelägenhet för Parterna. Parterna ska verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län. 8.2 Samverkansformer ska etableras för att säkerställa ett arbetssätt där Parterna i en gemensam process arbetar fram den strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. 4(6)

2011-02-14 8.3 Samverksansforum på regional nivå ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan Regionen och representanter för delregioner. Frågor som skall hanteras är inriktning för regionalt Trafikförsörjningsprogram samt övergripande strategiska frågor såsom prisstrategi, miljöstrategi och tågstrategi. Förslag från regionalt samverkansforum ingår i underlaget för Regionens beslut. 8.4 Samverksansforum på delregional nivå ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommuner inom respektive delregion samt mellan delregion och Regionen. Möten ska hållas mellan politiska företrädare för Regionen och Kommunerna på delregional nivå om kollektivtrafikens utveckling, infrastrukturfrågor och andra för kollektivtrafiken relevanta regionala utvecklingsfrågor. 8.5 Fördjupade samråd ska ske mellan Region och kommuner med omfattande stadstrafik. I första hand gäller det kommunerna som omfattas av Göteborgs stadstrafik (Göteborg, Mölndal, Partille), Trestad (Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla), Borås och Skövde. 8.6 Regionen ansvarar för - att bilda regionalt samverkansforum för politiska samråd med Kommunerna. - att tillse att det på tjänstemannanivå finns en tydlig och regelbunden kontaktmöjlighet för varje Kommun rörande kollektivtrafikfrågor. 8.7 Kommunerna ansvarar för - att bilda delregionala fora för politiska samråd med Regionen. - att tillse att det på tjänstemannanivå finns en tydlig kontaktmöjlighet för Regionen rörande kollektivtrafikfrågor - att dialog förs med Regionen om den egna kommunens samhällsplanering kopplat till behoven av kollektivtrafik. Översiktsplaner, detaljplaner och andra utvecklingsprogram som bedöms ha betydelse för kollektivtrafiken bör remitteras till Regionen för möjlighet till yttrande. 9. Ändringar Ändringar av och tillägg till detta avtal ska för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av Parterna. 10. Avtalets giltighet Detta avtal träder i kraft den 1 januari 2012 och gäller tillsvidare. Avtalets giltighet är villkorad av att avtalet underställs och godkänns av Parternas beslutande församlingar, såsom kommun- och regionfullmäktige. 5(6)

2011-02-14 11. Uppföljning och utvärdering Detta avtal ska följas upp och utvärderas med avseende på samverkansformer och tillköpsprinciper senast fem år efter att det har börjat gälla, dvs senast 31 december 2017. 12 Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand avgöras genom förhandling mellan Parterna. Avtalet har upprättats i 50 likalydande exemplar där varje part har ett exemplar. Ort den 2011 Undertecknande från företrädare för Regionen och Kommunerna Bilagor 1. Bilaga 1 - Skatteväxling 2. Bilaga 2 - Principer för tillköp 6(6)

BILAGA 1 SKATTEVÄXLING Bilaga 1 till Ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har på uppdrag gjort en beräkning av effekterna av en skatteväxling avseende förändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Beräkningen bygger på inlämnat underlag från skatteväxlingsgruppen. Den beräknade skatteväxlingen utgår från ägarersättningen från kommunerna enligt Västtrafiks bokslut 2010. Bokslutsunderlaget har justerats för att bli så rättvisande som det i dagsläget kan bli. Den korrigerade ägarersättningen ger i beräkningen en skatteväxling motsvarande 43 öre. Vad innebär en skatteväxling och hur går den till En skatteväxling innebär att det finansiella ansvaret för kollektivtrafik övergår från att ha varit ett delat ansvar mellan kommunerna i länet och Västra Götalandsregionen till att helt ligga hos Regionen. Skatteväxlingen genomförs på ett sådant sätt att förändringen blir neutral gentemot medborgarna i Västra Götaland. Vid en skatteväxling förändras utdebiteringen. Denna förändring ska motsvara förändringen i ansvar. Den skatteväxling som föreslås som resultat av det förändrade huvudmannaskapet innebär att kommunsektorn sänker sin utdebitering motsvarande de faktiska kostnader som överförs till Regionen och att Regionen ökar sin utdebitering i motsvarande grad. Underlag för skatteväxling Ägerersättningen till Västtrafik AB utgör grunden vid beräkning av det ekonomiska gränssnittet. Summan av ägarersättningen på den kommunala sidan utgör den kostnadsmassa som omräknad till utdebitering förs över till Regionen. Den ägarersättning som använts i skatteväxlingsberäkningen utgår från Västtrafiks bokslut 2010, inklusive justeringar för 2011. Korrigeringar av underlag För att ägarersättningen ska fungera som ett finansiellt gränssnitt krävs att korrigeringar görs. Korrigeringar har gjorts inom fyra olika huvudområden: tilläggstrafik, tillköp, färdtjänst och skolkort i Göteborg. Syftet med korrigeringarna är att så långt som möjligt likställa innehållet i kostnadsposterna mellan kommunerna och därmed uppnå ett enhetligt gränssnitt. Den beräknade och korrigerade ägarersättningen per kommun utgör således underlag för den preliminära skatteväxlingsberäkningen. Korrigerad ägarersättning redovisas i Tabell 1. 1(6)

Korrigerad kostnadsmassa Resultat av gjorda korrigeringar. Tkr Tillkommande Avgående korrigeringar korringeringar Justerad Tilläggs Tillköp Färdtjänst- Skolkort Tilläggs- Tillköp Korrigerad Ägar- trafik linjer trafik Ägar- ersättning ersättning 2011 2011 1 429 530 500 124 492-18 825-58 000-1 296-90 000 1 386 401 Inkomstutjämning nuvarande system För att utjämna skillnader i skatteinkomster får de allra flesta kommuner och landsting ett statligt inkomstutjämningsbidrag. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten per invånare och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i riket (för landstingen 110 procent). En skatteväxling från kommuner till landstinget i ett län medför att länets invånare förlorar en del av sina skattemedel till andra i landet. Orsaken är att kommuner och landsting har skilda utjämningsnivåer i den kommunalekonomiska inkomstutjämningen. Kommunerna i länet får vid en skatteväxling med Regionen ett minskat inkomstutjämningsbidrag som baseras på skillnaden mellan en utjämningsnivå på 115 procent av medelskattekraften och det egna skatteunderlaget. Regionen får samtidigt enbart en ökning som baseras på skillnaden mellan en utjämningsnivå på 110 procent av medelskattekraften och det egna skatteunderlaget. Effekten blir att mellanskillnaden kommer landets kommuner tillgodo. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen eller landstinget inte själv kan påverka. Grundtanken är att kunna beräkna strukturella skillnader i förutsättningar och behov. Kommuner/landsting med bättre strukturella förhållanden än genomsnittet betalar en avgift och kommuner/landsting med sämre förhållanden erhåller ett bidrag. Utjämningen är en ren mellankommunal företeelse. Modellen för kollektivtrafik De faktorer som ingår i kostnadsutjämningen för kollektivtrafik på länsnivå är: Gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Inom respektive län ska fördelningen mellan kommunerna ske efter kommunernas andel av de totala kollektivtrafikkostnaderna i länet. Kostnadsnivåer som ligger till grund för fördelning i Västra Götalands län baseras på ägarersättning år 2007. Som utjämningssystemet är uppbyggt bör således alla kommuner i ett län ha samma nettokostnad (korrigerad för avvikande ambitionsnivå) för kollektivtrafik efter bidrag och 2(6)

avgifter. Detta är inte fallet i Västra Götaland då kostnadsfördelningen mellan kommuner förändras successivt mellan åren i enlighet med beslutad fördelningsmodell (bilaga 13) samt reella förändringar i trafiken. Skatteväxling Förändringen av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken i Västra Götaland innebär att kostnader motsvarande en utdebitering på 43 öre förs från kommunsektorn till Västra Götalandsregionen. Kommunerna ska beroende på denna förändring sänka sin utdebitering med 43 öre och Regionen höja sin utdebitering i motsvarande grad. Skatteväxlingsberäkningen är gjord i enlighet med det förslag som finansdepartementet sänt ut på remiss (Fi2010/5696). Förslaget innebär att garantinivåerna i inkomstutjämningssystemet ska vara lika för kommun- och landstingssektorn, 115 procent av medelskattekraften. Förändringen är tänkt att träda i kraft 2012. Genom denna förändring och nödvändiga följdjusteringar i inkomstutjämningssystemet blir skatteväxlingen i länet neutral. Även om förändringen i utjämningssystemet inte blir av kommer skatteväxlingen att innebära en växlingsnivå om 43 öre. Av tabellen nedan framgår att utjämningssystemet via kostnadsutjämningen har en stark påverkan på den enskilda kommunens kostnader för kollektivtrafik. Skatteväxlingen innebär att samtliga kommuner efter växlingen får samma bidrag från kostnadsutjämningen. Störst negativ effekt efter växling och justering i det kommunala utjämningssystemet är 20 öre i utdebiteringseffekt och den största positiva effekten är 18 öre. (Utdebiteringseffekt per kommun redovisas i tabell 2) 3(6)

Tabell 1: Preliminär korrigerad ägarersättning Ägarersättning exklusive VGR, prognos 2011 års nivå Korrigerad för skatteväxlingsberäkning Belopp i tusental kronor Ägare Ägarersättning bokslut 2010 samt just till nivå 2011 Avgående /tillkommande korrigeringar Tillköp Färdtjänst Skolkort Tillläggstrafik Hamnavgifter Justerad ägarersättning 2011 (underlag för skatteväxling) 1401 Härryda 15 536 15 536 1402 Partille 17 911 17 911 1407 Öckerö 12 800 1 918 10 882 1415 Stenungsund 13 779 13 779 1419 Tjörn 13 370 13 370 1421 Orust 12 691 12 691 1427 Sotenäs 3 594 3 594 1430 Munkedal 3 475 3 475 1435 Tanum 6 345 6 345 1438 Dals Ed 3 341 3 341 1439 Färgelanda 2 574 2 574 1440 Ale 15 991 500 16 491 1441 Lerum 23 566 3 220 20 346 1442 Vårgårda 4 369 4 369 1443 Bollebygd 1 786 1 786 1444 Grästorp 147 147 1445 Essunga 236 236 1446 Karlsborg 2 040 2 040 1447 Gullspång 2 016 2 016 1452 Tranemo 4 584 4 584 1460 Bengtsfors 4 591 4 591 1461 Mellerud 816 816 1462 Lilla Edet 2 066 2 066 1463 Mark 14 053 14 053 1465 Svenljunga 5 268 5 268 1466 Herrljunga 1 738 1 738 1470 Vara 3 728 3 728 1471 Götene 2 876 28 2 848 1472 Tibro 365 3 362 1473 Töreboda 3 386 3 386 1480 Göteborg 840 710 18 604 10 500 58 000 11 000 801 814 1481 Mölndal 36 816 36 816 1482 Kungälv 26 011 26 011 1484 Lysekil 15 708 1 296 14 412 1485 Uddevalla 31 737 2 993 28 744 1486 Strömstad 5 932 5 932 1487 Vänersborg 14 461 14 461 1488 Trollhättan 28 942 28 942 1489 Alingsås 26 219 26 219 1490 Borås 101 468 4 888 106 356 1491 Ulricehamn 9 122 9 122 1492 Åmål 2 496 2 496 1493 Mariestad 10 758 123 10 635 1494 Lidköping 20 500 20 500 1495 Skara 5 394 1 5393 1496 Skövde 35 492 35 492 1497 Hjo 947 947 1498 Tidaholm 2 109 34 2 075 1499 Falköping 15 671 5 15666 1 429 530 796 23 492 18 825 58 000 11 000 1 386 401 4(6)

Tabell 2: Utfall per kommun av preliminär skatteväxlingsberäkning 5(6) Kostnads utjämning Bidrag (-) Avgift (+) Total kostnad före skatteväxling Efter skatteväxling kr/inv Kostnadsutjämning bidrag Kostnad efter skatteväxling Utfall idag kr/inv Kommun Justerad ägarersättning Skattesänkning Total effekt. Kostnadsökning (-)minskning(+) Tkr Skattekronor Härryda 451 385 836 878-27 851-516 - 0,01 Partille 513 285 798 879-27 852-1 898-0,03 Öckerö 873-10 863 879-27 852 130 0,01 Stenungsund 568 150 718 879-27 852-3 243-0,07 Tjörn 895 228 1 123 879-27 852 4 058 0,14 Orust 833-45 788 879-27 852-971 - 0,04 Sotenäs 397 484 881 880-27 853 254 0,02 Munkedal 342 293 635 879-27 852-2 210-0,14 Tanum 513 83 596 878-27 851-3 151-0,16 Dals-Ed 709 15 724 879-27 852-602 - 0,09 Färgelanda 387 464 851 879-27 852-4 - 0,00 Ale 601 562 1 163 880-27 853 8 511 0,18 Lerum 528 191 719 879-27 852-5 134-0,07 Vårgårda 402 449 851 878-27 851-4 - 0,00 Bollebygd 214 548 762 879-27 852-751 - 0,05 Grästorp 25 710 735 879-27 852-675 - 0,07 Essunga 42 746 788 879-27 852-357 - 0,04 Karlsborg 301 581 882 878-27 851 210 0,02 Gullspång 380 439 819 878-27 851-174 - 0,02 Tranemo 396 232 628 878-27 851-2 583-0,13 Bengtsfors 471 286 757 879-27 852-921 - 0,06 Mellerud 89 518 607 878-27 851-2 249-0,16 Lilla Edet 165 591 756 879-27 852-1 205-0,06 Mark 416 390 806 879-27 852-1 553-0,03 Svenljunga 511 306 817 878-27 851-355 - 0,02 Herrljunga 187 578 764 879-27 852-813 - 0,05 Vara 237 499 736 879-27 852-1 835-0,07 Götene 216 533 748 878-27 851-1 361-0,06 Tibro 34 722 756 879-27 852-1 010-0,06 Töreboda 371 572 943 879-27 852 826 0,06 Göteborg 1 562-650 912 878-27 851 31 187 0,03 Mölndal 605 314 919 879-27 852 4 087 0,03 Kungälv 633 276 908 879-27 852 2 331 0,03 Lysekil 990-204 786 879-27 852-952 - 0,04 Uddevalla 555 99 654 879-27 852-10 275-0,12 Strömstad 502 35 537 878-27 851-3 706-0,20 Vänersborg 392 367 759 879-27 852-3 421-0,05 Trollhättan 524 197 721 879-27 852-7 223-0,08 Alingsås 693 291 984 879-27 852 4 991 0,08 Borås 1 030-128 902 878-27 852 5 243 0,03 Ulricehamn 399 323 722 879-27 852-2 953-0,08 Åmål 203 568 771 878-27 851-991 - 0,05 Mariestad 447 409 856 878-27 851 116 0,00 Lidköping 539 394 933 878-27 851 3 089 0,05 Skara 294 505 799 878-27 851-954 - 0,03 Skövde 691 176 867 878-27 851 831 0,01 Hjo 107 677 784 879-27 852-598 - 0,04 Tidaholm 165 672 837 879-27 852-189 - 0,01 Falköping 498 296 794 878-27 851-1 816-0,04

BILAGA 2 PRINCIPER FÖR TILLKÖP Bilaga 2 till Ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län Västra Götalandsregionen bär i och med avtalet Ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län, från den 1 januari 2012, ansvaret för den regionala kollektivtrafikens utveckling i länet. I första hand ska kollektivtrafikens utveckling ske genom gemensamma samverkansprocesser. Västra Götalandsregionens inriktning för kollektivtrafikens utveckling anges i Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikens omfattning fastställs i den årliga budgeten som beslutas av Västra Götalandsregionens fullmäktige. Därutöver har Kommun möjlighet att göra en lokal anpassning i form av tillköp. 1 1.1 Definition Tillköp är beställningar som finansieras av annan part än Västra Götalandsregionen och som innebär lokal anpassning av regional kollektivtrafik. 1.2 Skolskjuts och färdtjänst som särfaktureras ingår inte i begreppet tillköp. 2. 2.1 Avgränsning för tillköp Alla tillköp som är förenliga med mål för kollektivtrafikens utveckling enligt Trafikförsörjningsprogrammet och/eller inte påverkar kollektivtrafiksystemet negativt ska tillåtas. 2.2 Regionen avgör vilka tillköp som är förenliga med Trafikförsörjningsprogrammets mål och/eller påverkar kollektivtrafiksystemet negativt. 3 3.1 Typer av tillköp Trafik Trafik i form av exempelvis en ny linjesträckning eller ett utökat antal turer kan köpas till av kommun/er. 1(2)

3.2 Färdbevis Kommun kan köpa färdbevis till sina invånare under förutsättning att Kommun använder det utbud av färdbevis som tillhandahålls av Regionen, baserat på befintligt zonsystem, giltighetstider mm, om inte annat överenskommes. Dvs tillköp kan göras under förutsättning att; - tillköpet inte innebär att andra färdbevis än det som tillköpet avser behöver prisförändras. - tillköpet inte förändrar den beslutade zonstrukturen om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. - tillköpet inte påverkar prisförhållandet mellan färdbevis så att mål inom Trafikförsörjningsprogrammet motverkas om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner 3.3 Övrigt Kommun kan köpa till en snabbare utveckling utifrån fastställda strategier och måldokument i form av exempelvis fordon och drivmedel. 4. Formalisering och finansiering 4.1 4.2 För tillköp som godkänns i prövning ska avtal upprättas som reglerar giltighetstid, uppsägning och kostnad för Kommun samt hur kostnaden regleras över tid. Regionen ska tillse att godkända tillköp införs vid första lämpliga tillfälle. Normalt sker införande vid närmast följande skifte för trafikår och prisjustering. För tillköp som inte behöver kopplas till dessa skiften kan Kommun och Region komma överens om annan lämplig tidpunkt för införande. 4.3 Kostnad för tillköp beräknas utifrån bedömd nettokostnad. I förekommande fall ingår bedömd intäktsförändring som en del av nettokostnaden. 4.4 Kommun har kostnadsansvar för utredning inför eventuellt tillköp av färdbevis. 4.5 Den gällande pris-och sortimentsstrukturen är överordnad tillköpen. Vid beslut om förändrad pris- och sortimentsstruktur ska befintliga tillköp omprövas. Regionen ska i god tid föra dialog med Kommun som innehar tillköp för att möjliggöra eventuell anpassning av tillköp till ny struktur. 4.6 I samband med den årliga processen för trafikförsörjning ska Regionen pröva tillköp på ett likvärdigt sätt som för övriga åtgärder inför kommande trafikår. Prövningen ska redovisas. Om prövningen visar att tillköpet ger motsvarande eller bättre måluppfyllelse än övriga föreslagna åtgärder som ryms inom den av Regionen beslutade ekonomiska ramen, överförs tillköpet till ordinarie utbud och kostnadsansvaret övertas av Regionen. 2(2)

Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011-02-14

Sida 2 av 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Samverkan kring kollektivtrafikutveckling i Västra Götaland...4 3. Regionens organisation...5 4. Beslutsområden...5 4.1 Operativa frågor /vardagsfrågor...5 4.2 Målbild (er)...6 4.3 Trafikförsörjningsprogram...6 4.4 Övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor...7 4.5 Kommunernas samhällsplanering...7 4.6 Stadstrafik...7 4.7 Tillköp...7 5. Samverkansformer...8 5.1 Vardagskontakter...8 5.2 Regionalt forum...8 5.3 Delregionala forum...9 5.4 Stadstrafikavtal...10 5.5 Övrig samverkan...11 6. Besluts- och förankringsprocesser...11 6.1 Beslutsprocess för regional målbild och Trafikförsörjningsprogram...11 6.2 Beslutsprocess för övergripande strategiska frågor...12 6.3 Beslutsprocess för tillköp...13 7. Revidering av samverkansformerna...14 Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 3 av 14 1. Sammanfattning Som regional kollektivtrafikmyndighet, kommer Västra Götalandsregionen att ha ansvaret, och därmed beslutsrätten, för kollektivtrafikens utveckling gentemot medborgarna i Västra Götaland. För att kollektivtrafiken ska vara ett effektivt instrument för regional utveckling och utgöra ett reellt medel att nå ett hållbart transportsystem krävs att såväl regionen, kommunerna och Västtrafik som övriga aktörer strävar i en gemensam riktning. Utveckling och planering av kollektivtrafiken är därför fortsatt en gemensam angelägenhet vilket kräver samverkan för att åstadkomma bra lösningar. Detta dokument beskriver de samverkansformer som etableras för att säkerställa det nödvändiga samarbetet mellan kommuner och region gällande kollektivtrafikutvecklingen i Västra Götaland. En viktig samverkansform mellan kommunerna och Regionen/Västtrafik är de vardagliga kontakterna rörande kollektivtrafiken. Inför ägarbytet kommer Västtrafik att stärka och förtydliga kanalerna för vardagskontakter med kommunerna ytterligare, bl.a. genom att varje kommun har en särskild kontaktperson. Politiska samverkansforum kommer att inrättas för att möjliggöra dialog och samråd kring strategiska frågor för kollektivtrafikens utveckling i regionen. Delregionala forum instiftas för dialog mellan delregionernas kommuner och regionen. Ur de delregionala forumen utses företrädare att ingå i ett regionalt forum som skapas för dialog och samråd mellan delregionerna och Regionen. Trafikförsörjningsprogrammet utgör i och med den nya lagen det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikutvecklingen i regionen. Det regionala forumet har i uppgift att i samråd ta fram förslag till strategisk inriktning i Trafikförsörjningsprogrammet, baserat på bland annat långsiktiga målbilder. Ansvaret för att fatta beslut om strategisk inriktning liksom att omsätta inriktningen i trafikåtgärder och trafikplikt ligger på Regionen i rollen som kollektivtrafikansvarig myndighet. Det regionala forumet ska även enas om förslag gällande andra övergripande strategiska frågor, såsom prisstrategi och miljöstrategi. Att använda samverkansformen i samråd kräver stort ansvarstagande från samtliga parter och ska endast användas vid framtagande av underlag för Regionens beslut gällande de allra viktigaste utvecklingsfrågorna. De delregionala forumen ansvarar för att utveckla delregionala målbilder i dialog med Regionen samt att behandla förslag till strategisk inriktning i Trafikförsörjningsprogram och andra strategiska dokument. För de fyra naven i regionen; Göteborgs stadstrafik (Göteborg, Mölndal, Partille), Trestad (Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg), Skövde i Skaraborg och Borås i Sjuhärad föreslås samverkansavtal upprättas mellan Regionen och berörda kommuner. Avtalen syftar till att tydliggöra respektive parts ansvar för kollektivtrafikens utveckling i respektive stadstrafikområde samt att säkerställa att samverkan sker. Samverkansformerna kommer att utvärderas senast år 2017. Det regionala forumet beslutar om eventuella förändringar. Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 4 av 14 2. Samverkan kring kollektivtrafikutveckling i Västra Götaland Som regional kollektivtrafikmyndighet, kommer Västra Götalandsregionen att ha ansvaret, och därmed beslutsrätten, för kollektivtrafikens utveckling gentemot medborgarna i Västra Götaland. För att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas i enlighet med Vision Västra Götaland krävs att såväl Regionen, Västtrafik och kommunerna som övriga aktörer strävar i en gemensam riktning och samverkar för att åstadkomma bra lösningar. För kommunerna är det angeläget att ha möjligheter till ett fortsatt inflytande över kollektivtrafiken såväl vad gäller relativt operativa frågor och bemötandet av resenärer som beträffande mer långsiktiga och strategiska frågor. För att åstadkomma maximal nytta och effekt av de resurser som satsas på kollektivtrafiken i ett samlat regionalt perspektiv är det viktigt att kommunerna fortsatt tar aktiv del i planering och utveckling av kollektivtrafiken. De samverkansformer som föreslås i dokumentet utgår från att kollektivtrafiken fortsatt är en gemensam angelägenhet för parterna. Viktiga utgångspunkter är att trafikutbudet så långt möjligt ska planeras utifrån resenärens behov och att kollektivtrafiken ska stödja en utvidgning av dagens lokala arbetsmarknader, dvs. mer utgå från funktionella än administrativa gränser. Kollektivtrafikansvarig myndighet Ägare, beställare och finansiär som fastställer målbilder och ramar för kollektivtrafikutvecklingen. Västtrafik Utförare som tillhandahåller expertkompetens för att uppnå regionens kollektivtrafikmål Samverkan Kommun Kommun Kommun Kommuner Skapar Kommun Kommun förutsättningar genom samhällsplanering och infrastruktur som gynnar Kommun Kommun kollektivtrafikens genomslagskraft på lokal och regional nivå Kommun Kommun Kommun Bild: Illustration av parternas roller Samverkan mellan Regionen och kommunerna är en viktig framgångsfaktor för att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utvecklingsbehov och säkerställa att det går hand i hand med planering av infrastruktur och samhällsplanering. Samverkansformer behöver därför etableras som säkerställer en effektiv och smidig förankrings- och beslutsprocess kring dessa frågor såväl på lokal som på delregional och regional nivå. Dokumentet beskriver de samverkansformer som etableras för att säkerställa det nödvändiga samarbetet mellan parterna. Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 5 av 14 3. Regionens organisation Västra Götalandsregionens regionfullmäktige blir vid förändringen den ansvariga regionala kollektivtrafikmyndigheten. Regionen arbetar enligt styrmodellen att skilja på funktionerna ägare, beställare och utförare. I skrivande stund är det inte klart vilken driftform, förvaltning eller bolag, som kommer att gälla för Västtrafik. Denna fråga förväntas vara löst innan årsskiftet 2010/2011. Därefter kommer detta dokument att uppdateras i enlighet med beslutad organisation mm. I enlighet med den nya lagen om kollektivtrafik ska den ansvariga myndigheten fatta beslut om bl.a. Trafikförsörjningsprogrammet. Ett sådant strategiskt viktigt beslut kommer att fattas av regionfullmäktige. Regionfullmäktige kommer att inrätta en kollektivtrafiknämnd som ska bereda ärenden inför beslut i fullmäktige. Kollektivtivtrafiknämnden får i praktiken ett beställaransvar och förutsätts också möta kommunernas företrädare i olika samverkansfrågor i den mån detta inte naturligen ligger på utföraren dvs. Västtrafik. I detta dokument finns de samverkansformer där både beställar- och utförarfunktionerna möter kommunerna beskrivna. En utgångspunkt i arbetet med att förändra organisationen av kollektivtrafiken är att vidareutveckla den politiska strategiska styrningen av Västtrafik, vilket förenklas av att Regionen är ensam ägare. Utföraren/Västtrafik förutsätts styras genom politiska direktiv, men ha ett tydligt handlingsutrymme att inom ramen för ekonomiska ramar och satta mål snabbt kunna agera för att möta resenärernas behov. Detta blir än viktigare när marknaden öppnas för konkurrens, en marknad vars kundintäkter kollektivtrafiken är beroende av. När det i dokumentet fortsättningsvis står Regionen avses kollektivtrafikansvarig myndighet och/eller Västtrafik. 4. Beslutsområden Nedan presenteras vilket inflytande och ansvar de olika parterna har över de viktigaste beslutsområdena inom kollektivtrafiken samt övergripande hur samarbetet mellan de olika parterna kommer att ske. I beslutsunderlaget förekommer i dialog och i samråd som samverkansformer. Dessa formuleringar styr också graden av inflytande enligt nedan; I samråd innebär att parterna/gruppen enas kring ett förslag till beslut. Samverkansformen kräver en relativt stor insats av parterna och är därför tänkt att användas endast för de viktigaste beslutsområdena. I dialog innebär en öppen diskussion mellan parterna men det ställs inte krav på att parterna/gruppen skall enas. Vid oenighet är det parten med beslutsrätt som fastställer, alternativt kan gruppens majoritet utgöra parternas/gruppens förslag. 4.1 Operativa frågor /vardagsfrågor Löpande arbete med operativa frågor, exempelvis trafikdrift, tidtabells- och hållplatsfrågor, marknadsföring och försäljning m.m. sköts främst på tjänstemannanivå genom vardagliga Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 6 av 14 kontakter och avstämningar mellan Västtrafiks- och kommunernas tjänstemän. När det är tillämpligt kan även avstämningar ske med och mellan region- och kommunpolitiker. Vardagliga kontakter kommer också att användas för att utbyta information kring pågående planeringsprocesser inom Region och kommuner samt att utbyta information kring infrastruktur- och samhällsbyggnadsfrågor samt tillköpsärenden. 4.2 Målbild (er) Under 2011 kommer samtliga delregioner ha arbetat fram en delregional långsiktig målbild, med år 2025 som målår. Delregionala tillväxtprogram och kommunernas samhällsplanering har ingått som underlag för utarbetandet av målbilderna. Framtagande har skett genom en omfattande dialogprocess med relevanta aktörer, såsom angränsande län, trafikverk, näringslivsrepresentanter m.fl. På motsvarande sätt kommer Västra Götalandsregionen föra dialog med kommunerna i arbetet med att utarbeta en målbild för länet som helhet. Här utgör de delregionala målbilderna en viktig input. Målbilderna kan revideras och uppdateras vid behov och utgör underlag för framtagande av strategisk inriktning i kommande Trafikförsörjningsprogram. 4.3 Trafikförsörjningsprogram Den nya kollektivtrafiklagen (2010:1065) som börjar gälla 1 januari 2012 innebär att den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet, i ett Trafikförsörjningsprogram, ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet kommer i och med den nya lagen att utgöra det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i regionen. Dokumentet har ett mer långsiktigt perspektiv än dagens Trafikförsörjningsplan. Lagen kräver endast en uppdatering vid behov ( 8). För Västra Götaland görs bedömningen att programmet bör tas fram en gång per mandatperiod, vart fjärde år. Trafikförsörjningsprogrammet har flera syften. Förutom att ange mål för kollektivtrafikens utveckling (inklusive mål och åtgärder för miljö- och funktionshinderanpassning) ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten ange vilken trafik som ska beläggas med trafikplikt och därmed upphandlas, samt bedöma vilken trafik som kan utföras på kommersiell grund ( 10). Programmet kan därmed ses som två delar en strategisk del som anger mål och inriktning och en del (Trafikplikt och bedömning av kommersiell trafik) som grundas på den strategiska delen. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska enligt lag besluta om båda. Med strategisk inriktning avses t ex; Prioritera mellan målområden för den kommande 4-årsperioden (t.ex. miljö, marknadsandel, tillgänglighet) Definiera prioriterade stråk och bytespunkter Definiera utgångspunkter/kriterier gällande servicenivå för stråk/ relationer med olika resandeunderlag (landsbygd/tätort osv) Processen att ta fram den strategiska inriktningen för Trafikförsörjningsprogram bygger på delaktighet från samtliga kommuner genom de olika samverkansforumen. Ansvaret att Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 7 av 14 fatta beslut om strategisk inriktning liksom arbetet att omsätta inriktningen i trafikåtgärder och trafikplikt åligger därefter Regionen i rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Under den 4-åriga programperioden sker en årlig uppföljning av de mål som satts upp. Kommunerna ges då möjlighet att lämna formella yttranden genom remiss på förslagen avseende kommande års förbättringar/förändringar. 4.4 Övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor Med övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor avses t.ex. regionala strategier med betydande påverkan på kollektivtrafikens utformning såsom prisstrategi, miljöstrategi och tågstrategi. Dessa strategier ska sedan också inarbetas i Trafikförsörjningsprogrammet. Det regionala forumet (se avsnitt 5.2) tar i samråd fram ett förslag till strategisk inriktning som ett underlag för Regionens beslut gällande övergripande kollektivtrafikstrategier. 4.5 Kommunernas samhällsplanering Kommunerna ansvarar för att hålla Regionen informerad om inriktning och planer för samhällsplanering och infrastruktur som kan få påverkan på hur kollektivtrafiken bör utformas. För att underlätta samordning mellan samhällsbyggnad och kollektivtrafikens utveckling bör kommuner särskilt överväga ett sådant förfarande gällande översiktsplaner och andra planer som bedöms ha nära koppling till kollektivtrafikens utveckling. 4.6 Stadstrafik Göteborgs stadstrafik (Göteborg, Mölndal, Partille) är navet i Göteborgsregionen där flest delresor sker, samt flertalet regionala resor börjar och slutar. Trestad (Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg) utgör navet i Fyrbodal, Skövde i Skaraborg och Borås i Sjuhärad. Dessa kommuner har omfattande stadstrafik. Det är också här som kollektivtrafikens utveckling är som mest beroende av att infrastrukturåtgärder och annan samhällsutbyggnad går hand i hand med utbyggnaden av kollektivtrafiken. Exempelvis kan det handla om busskörfält, signalprioritering, terminaler, omstigningsplatser, lokalisering av depåer mm. Det finns därmed ett ömsesidigt beroende och behov av fördjupade samråd mellan kollektivtrafikmyndigheten och dessa kommuner, vilket kan säkerställas genom samverkansavtal mellan parterna. 4.7 Tillköp Kollektivtrafikens utveckling ska i första hand ske genom gemensamma processer. Det innebär att enskilda kommuners önskemål om förändringar i kollektivtrafiksystemet gällande t ex priser och trafikutbud lyfts inom samverkansprocessen för Trafikförsörjningsprogrammet. Vart fjärde år tas ett nytt Trafikförsörjningsprogram fram som anger inriktningen för kollektivtrafikens utveckling kommande programperiod. Under pågående programperiod är Regionens budgetbeslut avgörande för omfattningen av åtgärder. Kommun som har önskemål om åtgärder som inte är prioriterade enligt målen i Trafikförsörjningsprogrammet kan göra tillköp, så länge ett sådant tillköp är förenligt med målen i Trafikförsörjningsprogrammet och/eller inte är systempåverkande. Det kan också Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 8 av 14 handla om tillköp för att snabba upp måluppfyllelsen i Trafikförsörjningsprogrammet. Ramverket för tillköp anges i huvudavtalets bilaga 2 Tillköpsprinciper. Tillköpsprinciperna kräver att de hanteras ansvarsfullt av inblandade parter för att inte riskera att administrativa gränser förstärks samt för att gemensamt värna om enkelheten i systemet gentemot resenärerna i Västra Götaland. Vid prövning inför eventuellt tillköp ska därför analys om tillköpets påverkan på mål och inriktning i Trafikförsörjningsprogrammet ingå. Kommuns kostnad för tillköp baseras enligt Tillköpsprinciperna på tillköpets bedömda nettokostnad. Det innebär att priset för tillköpet baseras på antaganden och bedömningar som kan vara svåra att mäta och följa upp, bl.a. vad gäller intäktsbortfall. Beroende på tillköpets art är osäkerheten olika stor. Störst är osäkerheten vad avser tillköp av färdbevis. Minst är osäkerheten vad avser tillköp av trafik. Detta bör beaktas av Parterna inför ett beslut. 5. Samverkansformer För att skapa en plattform för samverkan kring kollektivtrafikutvecklingen i Västra Götaland skapas ett regionalt forum, fyra delregionala forum. Forumen har en tydlig uppgift att bereda förslag inför slutligt beslut hos Regionen. För de fyra naven i regionen; Göteborgs stadstrafik, Trestad, Skövde och Borås ska fördjupade samråd ske, t ex genom samverkansavtal. Vidare utgör vardagskontakter mellan kommuner och Västtrafik fortsatt grundbulten i samverkan mellan parterna. 5.1 Vardagskontakter Redan idag arbetar Västtrafik med kontinuerliga tjänstemannakontakter med kommunerna, samt särskilt inför större förändringar eller omläggningar av trafik, med politiska företrädare för kommunerna. Dessa viktiga kontakter kommer att fortsätta utvecklas och inför ägarbytet kommer kanalerna för denna typ av kontakter förtydligas. Tjänstemannadialogen innefattar att; Varje kommun ska veta vem från Västtrafik som är ansvarig kontaktperson för kommunen Kontaktpersonen ansvarar för att de frågor som kommunen vill lyfta (oavsett om det gäller regional eller lokal trafik) tas om hand och förs vidare till rätt ställe i organisationen om så krävs Kontaktpersonen ansvarar för att ha god kännedom om kommunens samhällsbyggnadsplanering mm som är relevant för att erbjuda en effektiv kollektivtrafik som svarar mot medborgarnas behov. Kontaktpersonens geografiska ansvarsområde avgränsas så att ändamålsenlig dialog möjliggörs Kommunen har ansvar för att dialog förs och att relevant information kommuniceras till den ansvarige kontaktpersonen 5.2 Regionalt forum Ett regionalt forum för möten mellan region- och kommunpolitiker samt berörda tjänstemän bildas för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14

Sida 9 av 14 Det regionala forumet kommer att ansvara för att i dialog formulera förslag till gemensam målbild baserat på delregionala målbilder samt att i samråd formulera förslag till beslut gällande den strategiska inriktningen i Trafikförsörjningsprogram och övergripande strategiska frågor såsom prisstrategi, miljöstrategi och tågstrategi. Det Regionala forumet är sammansatt av representanter från de delregionala forumen samt samt regionens kollektivtrafiknämnd. Representanter för delregionala forum utses med befogenhet att företräda samtliga kommuner i respektive delregion i dialogen med Regionen. Representanter utses per mandatperiod. Vid behov kan andra aktörer, t ex Trafikverket och representanter från angränsande län/ kollektivtrafikmyndigheter bjudas in. Kollektivtrafiknämnden är sammankallande till möten i det regionala forumet. Mötesintervall styrs främst av processen för Trafikförsörjningsprogrammet. Fler möten kommer att krävas vart fjärde år då ett nytt program ska tas fram. Däremellan bedöms att minst två möten per år krävs för att diskutera den årliga uppföljningen och prioriteringar för kommande programår. Översyn eller framtagande av regionala strategier genererar också ett mötesbehov. Regionalt forum Samverkansformens beskrivning: Ett regionalt forum instiftas där möten mellan region-och kommunpolitiker samt berörda tjänstemän hålls för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Ansvar och gränssnitt Forumets ansvar I dialog formulera förslag till gemensam målbild baserat på delregionala målbilder. I samråd formulera förslag till beslut gällande den strategiska inriktning i Trafikförsörjningsprogram och övergripande strategiska frågor såsom prisstrategi, miljöstrategi och tågstrategi. Forumets leverans Berett förslag till Regional målbild Berett förslag till Trafikförsörjningsprogram Beredda förslag rörande övergripande strategiska frågor såsom prisstrategi, miljöstrategi och tågstrategi. Organisation: Region fastställer organisationsform. Regionen ansvarar för sekretariat. Mötesintervall: Minst 2 möten per år samt vid behov. Sammankallande: Regionen har ansvaret att kalla. Kommuner eller representanter för delregionala forum kan föreslå mötesbehov. Forumets befogenheter Det regionala forumet har befogenhet att företräda samtliga ingående kommuner i dialog med Regionen kring de frågor som forumet hanterar. Bild: Illustration av utformning, ansvar och befogenhet för Regionala forumet. Deltagande: Representanter från beställarnämnd i Regionen samt representanter från delregionala forum. Representanter utses per mandatperiod. 5.3 Delregionala forum Delregionala forum bildas med ansvar för att skapa möten mellan kommunpolitiker i respektive delregion. De delregionala forumen ansvarar för att bjuda in regionpolitiker samt berörda tjänstemän för dialog kring strategiska frågor. De delregionala forumen ansvarar exempelvis för att i dialog med Regionen utveckla delregionala målbilder, att behandla den strategiska inriktningen i Trafikförsörjningsprogrammet, att behandla förslag till övergripande strategiska frågor såsom prisstrategi, miljöstrategi och tågstrategi. Med fördel kan man i forumet även diskutera andra utvecklingsfrågor, såsom infrastruktur och regionala tillväxtfrågor. Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011 02 14