VIND- OCH SOLEL Magnus Karlsson / Martin Gustafsson PROJEKT 26142 magnus.karlsson@elsakerhetsverket.se Vind- och solel martin.gustafsson@elsakerhetsverket.se Dnr/ref: 09EV21
iii Magnus Karlsson / Martin Gustafsson PROJEKT 26142 magnus.karlsson@elsakerhetsverket.se martin.gustafsson@elsakerhetsverket.se Vind- och solel Dnr/ref: 09EV21 SAMMANFATTNING Årsskiftet 2008/2009 startade projektet vind- och solel. Man beslutade att kontrollera marknaden gällande mikrogenererande elanläggningar. I projektet ingick att besöka ett tiotal anläggningar i spannet 1-11 kw och intervjua innehavarna, samt på produktsidan inköpa och kontrollera någon av dessa produkter som säljs på marknaden. Parallellt med projektet tog Elsäkerhetsverket fram en broschyr för att klargöra gällande regelverk. Denna broschyr presenterades på Elfack-mässan under våren 2009 i Göteborg. Av svaren på intervjuerna, framkom att det råder oklarheter hos innehavaren gällande ansvaret för elanläggningen. Då man som konsument hänvisar till elinstallatörens kompetens och duglighet: "Det är han/hon som installerat." underförstått att det är entreprenörens ansvar om elanläggningen har brister. Här behövs mer information till allmänheten för att redan innan inköp av elinstallationer förvissa sig om att entreprenören har den kompetens och erfarenhet som krävs, detta för att kunna säkerställa att man får en så säker och funktionell installation som möjligt. Vidare tycks oklarheter finnas gällande så kallade stickproppsansluten mikrogenererande elanläggning. Elsäkerhetsverket har i många forum bland annat på Energitinget påpekat och härlett användandet av stickpropp i dessa sammanhang till Elinstallationsreglerna.
FÖRORD I energidebattens kölvatten ökar intresset på marknaden för generering av egen elenergi snabbt för privatkonsumenter, företag, föreningar och andra aktörer. Man kan märka ökande antal artiklar i media, antal produkter på marknaden och inslag på TV om hur man installerar och använder dessa produkter. Både myndigheter och branschorganisationer vill uppmuntra denna trend men vill samtidigt att man från marknadsaktörernas sida hanterar detta på ett riktigt och säkert sätt. Under pågående projekt så har Regeringen lagt ett förslag för att underlätta för producenter av el, såvida de inte överstiger 63 A i huvudsäkring och produktionen är lägre än förbrukningen. Detta projekt är till för att öka vår egen förståelse för hur vår lagstiftning påverkar de ekonomiska aktörer som berörs av mikrogenerering av el. iv
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... iii Förord... iv Innehållsförteckning... v 1 Vind- och solel... 1 1.1 Projektbeskrivning... 1 1.2 Begränsning... 1 1.3 Metodik... 1 2 Resultat... 2 2.1 Frågeutvärdering... 2 2.1.1 Kännedom om föreskrifter och dokumentation... 2 2.1.2 Utförande och skötsel... 2 2.1.3 Val av elmateriel... 3 2.1.4 Syftet med elanläggning... 3 2.2 Informationsmateriel... 3 2.2.1 Broschyr... 3 3 Slutsats... 4 4 Bilagor... 5 4.1 Bilaga 1: Frågeformulär... 5 4.2 Bilaga 2: Broschyr om Vind- och solel... 5 v
1 Magnus Karlsson / Martin Gustafsson PROJEKT 26142 magnus.karlsson@elsakerhetsverket.se Vind- och solelfel! Hittar inte martin.gustafsson@elsakerhetsverket.se referenskälla. Dnr/ref:09EV21 1 VIND- OCH SOLEL 1.1 PROJEKTBESKRIVNING Etablerad praxis saknas för hur småskaliga strömkällor ansluts och används av slutanvändaren vid parallelldrift med nätet. Detta projekt ska kunna ge en bild hur aktörer och användare på marknaden installerar och ansluter sina mikrogenererade plattformar, och se hur kontakten sköts mellan användare och nätägare. Resultatet ska ligga till grund för åtgärder av bristfälliga montage och säkerhetsanvisningar samt ge stöd åt utformningen av nytt informationsmaterial. Ett tiotal anläggningar för mikrogenererande anläggningar för sol- och vindel har besökts. Besöken kan komma att omfatta såväl bostäder, mindre företag och skolor. 1.2 BEGRÄNSNING För att avgränsa urvalet av anläggningar har vissa begränsningar införts. Effektområdet för den genererande elanläggningen ska hålla sig i området 1-11 kw, detta beroende på begränsning i huvudsäkringen (16 A). Den geografiska spridningen på besöken är förlagd från Dalarna ner till Halland, och innefattar 10 besök på olika elanläggningar. 1.3 METODIK Projektet har utförts genom besök på elanläggningar med genererande utrustning i form av solcellspaneler och mindre vindkraftsgeneratorer. Ett frågeformulär har använts för att kunna fånga upp en mer samlad bild av insikten i föreskrifter och hur kommunikation mot nätägare har skett.
2 2 RESULTAT 2.1 FRÅGEUTVÄRDERING De tillfrågade har byggt sina elanläggningar mellan 1993 och 2009 med en tonvikt på de senare åren. 60 % av elanläggningarna är under privat regi, och de övriga inom kommunal regi. Underlaget till frågeformuläret finns som bilaga 1. 2.1.1 KÄNNEDOM OM FÖRESKRIFTER OCH DOKUMENTATION En del av frågeformuläret var frågor som rörde föreskrifter och dokumentation. Nedan redovisas svaren. Tabell 1: Frågor och svar kring föreskrifter och dokumentation Frågeställning Känner innehavaren av elanläggningen till Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar(elsäk-fs 2008:3)? Finns det kännedom om föreskrifter och standarder? Finns det idrifttagningsprotokoll för elanläggningen? Resultat 55 % hade någon form av kännedom om föreskriften. 77 % har någon form av kännedom om föreskrifter och standarder. 44 % har ett protokoll för idrifttagning. 2.1.2 UTFÖRANDE OCH SKÖTSEL Av de tillfrågade så var en elanläggning utförd av egen personal, de övriga var uppbyggda av entreprenör. Samtliga elanläggningar var dokumenterade, och ingen elanläggning har varit involverad i någon olycka. En anläggning hade en riskanalys. I två anläggningar har anslutningen varit felaktigt utförd. Tabell 2: Frågor och svar kring utförande och skötsel Frågeställning Hur informerades nätägaren om den genererande elanläggningen? Resultat 40 % redovisade att muntlig kontakt hade skett, resten skriftligt genom entreprenör. Övriga 60 % har redovisat skriftligt genom entreprenör. Vem ansvarar för skötsel av elanläggningen? 90 % av de tillfrågade svarade innehavaren. 10 % svarade entreprenör.
3 2.1.3 VAL AV ELMATERIEL Intresset för produkterna har till största delen inhämtats från energirådgivare och mässor. Även forum på internetplatser har nämnts. Samtliga elanläggningar är utförda med CE-märkta produkter utom en äldre anläggning (byggd 1993, innan CE-märkets införande i Sverige). Tabell 3: Frågor och svar kring elmateriel Frågeställning Resultat Var köptes elmaterielen? 30 % köpte direkt från fackhandel, övriga 70 % via entreprenörer i projekt. Uppfyllde elanläggningen förväntningarna? 80 % ansåg sig nöjda. 2.1.4 SYFTET MED ELANLÄGGNING Syftet med elanläggningen varierade men den större delen ligger på utbildning. Hälften av de tillfrågade svarade utbildning, 20 % miljön, 20 % forskning och utveckling samt 10 % ekonomi. Se diagram 1 för en grafisk redovisning över fördelningen. Utbildning Miljö Forskning/Utveckling Ekonomi Diagram 1: Fördelning av syftet med elanläggningen 2.2 INFORMATIONSMATERIEL 2.2.1 BROSCHYR Då behovet av information kring sol- och vind-el sågs som stort, så har detta projekt legat till grund för en broschyr. Broschyren är vägledande och beskriver inkoppling och val av materiel samt hänvisningar till befintliga föreskrifter och standarder. Broschyren finns som bilaga 2.
4 3 SLUTSATS Resultatet från frågeformuläret pekar tydligt på att ansvarsfrågan inte är helt klarställd hos elanläggningsinnehavaren. Vidare saknas också i de flesta fallen idrifttagningsprotokoll där innehavaren får ett kvitto på att elanläggningen är testad och säkerställd. Kontakten har mellan nätägare och innehavare har ofta skett med muntlig överenskommelse, detta ger i förlängningen utrymme för missförstånd och för nätägarens del okontrollerade belastningar på nätet. I de flesta fall så är elanläggningen utförd av entreprenörer, dokumenterad och utförd med CE-märkta produkter. Information innan inköp av elanläggning har kommit via mässor, energirådgivare och internet. Skötsel av elanläggningen sker till större del av elanläggningsinnehavaren. Detta kan förklaras med att det rör sig om mindre elanläggningar där ekonomin inte finns för att hyra in tjänsten. Det ställer höga krav på ingående produkter och dokumentationen kring dessa för att säkerställa att skötsel sker på rätt sätt. Inga olyckor eller tillbud har rapporterats under projektets gång, som härrör till de tillfrågade innehavarnas elanläggningar. Detta projekt har också gett anledning till att köpa in produkter inom området, så kallade frekvensomriktare för inmatning av producerad el på elnät. Resultat från detta kommer under kvartal 1, 2010. Produktgruppen ingår också i Elsäkerhetsverkets normala marknadskontroll. 1 av de 10 elanläggningarna var anslutna med stickpropp, vilket inte är tillåtet i Sverige.
5 4 BILAGOR 4.1 BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR 4.2 BILAGA 2: BROSCHYR OM VIND- OCH SOLEL
1(2) Magnus Karlsson FRÅGEFORMULÄR - BILAGA 1 PROJEKT 26142 Elanläggning västra FRÅGESTÄLLNING TILL ANVÄNDARE I SOL OCH VINDELSPROJEKT Frågor: vem äger anläggningen (privat skola, förvaltning, förening, kommun/landsting) Känner anläggningsägaren till ELSÄK-FS 2008:3 gällande innehavarens kontroll och ansvar. När installerades anläggningen? vem utförde installationen? (Eget projekt. entreprenör. konsult. annan) Finns kännedom om föreskrifter och standarder? i så fall vilka? Finns idrifttagningsprotokoll? (Inställning av skydd och märkning) Hur informerades nätägaren? (muntligt, skriftligt eller annat, konsult osv.) Finns dokumentation över anläggningen? (installationsanvisningar, el schema, skötsel etc.) vem ansvarar för skötsel? (entreprenör, vaktmästare, innehavare) 2006:1 Är produkterna CE märkta? Har det varit olyckstillbud/olycka i anläggningen? Finns riskanalys (var när och hur) ELSÄKERHETSVERKET BESÖKSADRESS Södra Torget 3 TEL 0550-851 00 E-POST info@elsakerhetsverket.se ORG.NR 202100-4466 POSTADRESS Box 4, 681 21 Kristinehamn FAX 0550-851 01 WEBB www.elsakerhetsverket.se
2(2) Frivilliga frågor att svara på: Syfte med anläggningen? ( Utbildning. miljö. ekonomi. forskning och utveckling) uppfyllde produkten den förväntade kvalitén. Hur har man tagit reda på fakta gällande dessa typer av mikrogenererande anläggningar. Hur inhandlades produkten? (fackhandelsbutik, flersortimentsvaruhus, Lågpris kedja, internet, entreprenör, konsult)
Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.
Vind- och solel INTRESSET FÖR SMÅSKALIGA anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en översikt över de regler och bestämmelser som rör vind- och solelanläggningars installation, drift och skötsel. Vi vill särskilt betona att: Elnätsföretaget måste kontaktas innan installation påbörjas. Produkterna ska vara CE-märkta. Installationsarbetet är behörighetskrävande. 2 Vind- och solel
Kontakta elnätsföretaget INNAN NÅGON ELPRODUCERANDE utrustning installeras i elanläggningen ska det lokala elnätsföretaget kontaktas. Anledningen är att elnätsföretaget avgör om en producerande utrustning får anslutas till nätet. Elnätsföretaget måste kunna garantera säkerheten i produktionsanläggningar matar ut energi på nätet utan deras vetskap. Vind- och solel 3
Produkterna PRODUKTER SOM SKA ANVÄNDAS för parallelldrift med elnätet ska vara CE-märkta. CE-märket innebär att ansvarig för produkten intygar att den uppfyller krav som rör säkerhet och elektromagnetiska störningar. För att produkterna ska kunna installeras och användas på rätt sätt ska de också ha tydliga installations- och bruksanvisningar på svenska. landen som vindkraftverket är konstruerat för, vind- och effektkurvor samt uppgifter om ljudnivåer. Stickpropp inte tillåten Elsäkerhetsverket har noterat att det säljs produkter för produktion av vind- och solel som är försedda med en vanlig stickpropp. I media kan man ibland se artiklar eller inslag som visar hur man installerar sådana produkter och ansluter dem till elanläggningen genom att helt enkelt stoppa denna stickpropp i ett vanligt uttag i hemmet. Elsäkerhetsverket vill understryka att det inte är tillåtet att ansluta elproducerande utrustning till elnätet på detta sätt. Läs mer under rubriken inkoppling och drift. Vind- och solel 5
Att tänka på vid inkoppling och drift EN ENERGIPRODUCERANDE vind- eller solelsanläggning ska normalt kopplas in till elanläggningen med fast anslutning. Inkopplingen till elanläggningen kan i vissa fall ske via särskilt monterat kontaktdon som är spänningslöst när produktionsanläggningen inte är ansluten. En fast anslutning eller montering av särskilt kontaktdon är alltid behörighetskrävande elinstallationsarbete. Arbetet får bara utföras av behörig elinstallatör eller elyrkesman under överinseende av den behörige elinstallatören. ELNÄTSFÖRETAGET AVGÖR om abonnemanget ska vara uttagsabonnemang eller inmatningsabonnemang, vilket innebär att hänsyn måste tas till vilken typ av energimätare anläggningen har. Vissa typer av energimätare registrerar energiförbrukningen oavsett om den produceras i den egna anläggningen eller levereras från nätet. Detta innebär att anläggningsinnehavaren i värsta fall även kan komma att få betala för den energi vind- eller solelsanläggningen producerar. För att undvika detta ska elnätsföretaget kontaktas. Om vind- eller solelsanläggningen producerar ett nettoöverskott bör också elhandelsföretaget kontaktas för att klargöra hur detta påverkar elräkningen. I EN DEL KOMMUNER krävs bygglov för vissa typer av elproducerande anläggningar. Ta reda på hur det är i din kommun. 6 Vind- och solel
Inkoppling och drift SOM VID ALLA som ska uppfyllas även för småskaliga vind- och solelsanläggningar. Elsäkerhetsverkets ramföreskrifter ligger till grund för och pekar på Svensk Standard när det gäller kravet för att uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis. Det är inte tillåtet att via en utgående gruppledning mata in energi i en elanläggning. På marknaden förekommer det produkter som är avsedda att anslutas till den tag. Koppla inte in utrustningen på detta sätt. GRUPPCENTRAL INMATNING, SÄKRING ENERGI- MÄTARE UTGÅENDE GRUPPSÄKRING FAST ANSLUTNING VIND- eller SOLELSANLÄGGNING Illustration som visar hur inkoppling av egen producerad energi kan göras via särskild avsäkrad inmatning. Vind- och solel 7
I GRUPPCENTRALEN kortslutningar och överlast i anläggningen eller i anslutna apparater. En inkoppling av en energiproducerande vind- eller solelsanläggning i ett vanligt uttag matar in energi i elanläggningen utan att skydden är utformade för detta, vilket kan leda till överhettning med brand som följd. ELNÄTSFÖRETAG Illustration av storskalig respektive småskalig elproduktion. I den vänstra delen den stora kraftleverantörens nät och i den högra bilden den egna produktionens nät. 8 Vind- och solel
SOLCELLSPANEL VÄXELRIKTARE GRUPPCENTRAL ENERGIMÄTARE Anslutning av utrustning för produktion av vind- och solel måste ske med elnätsföretagets tillstånd och på ett sådant sätt att elsäkerheten i fastigheten inte påverkas. Vind- och solel 9
Författningar och standarder NÅGRA AV DE FÖRFATTNINGAR och standarder som rör småskaliga vind- och solelsansanläggningar. Elsäkerhetsverkets föreskrifter om viss elektrisk materiel samt allmänna råd om dessa föreskrifters tillämpning. Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. www.elsakerhetsverket.se. Genom att följa tillverkarens anvisningar och Svensk Standard, Elinstallationsreglerna, 436 40 00 vid installation, uppfylls kravet som ställs i föreskrifterna för god elsäkerhetsteknisk praxis. Ovanstående standarder kan behöva kompletteras med ytterligare standarder i speciella fall. Tilläggen utöver allmänna delar i standarden, för småskalig framställning av vind- och solel. Avsnitt 712 i SS 436 40 00. Kraftförsörjningssystem med fotoelektriska solceller. Svensk Standard SS-EN 50438. Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet. 10 Vind- och solel
Mer information AKTUELL KOMMUN bygglov kan vara nödvändigt. ARBETSMILJÖVERKET arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. www.arbetsmiljoverket.se BOVERKET ansvarar för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning samt för bostadsfrågor. www.boverket.se ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN är tillsynsmyndighet för el, naturgas och fjärrvärme. www.ei.se ENERGIMYNDIGHETEN arbetar för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. www.energimyndigheten.se SEK SVENSK ELSTANDARD är svensk standardiseringsorganisation för standard inom elområdet. www.elstandard.se Vind- och solel 11
Trygg och störningsfri el. ELSÄKERHETSVERKET POSTADRESS Box 4, 681 21 Kristinehamn TEL 0550-851 00 FAX 0550-851 01 E-POST registrator@elsakerhetsverket.se WEBB www.elsakerhetsverket.se