Mozart Così fan tutte Premiär 1: Fredag 7 december 2012 kl 19.00 Premiär 2: Lördag 8 december 2012 kl 15.00 Artisten, Jacobsonteatern
På omslaget: Catharina Galgerud, Despina Fredrik Samuelsson, Don Alfonso Dan McLellan, Amor 2
W A MOzart: Così fan tutte När man betraktar gamla operaaffischer slås man ofta av att det inte sällan anges att det är librettisten, textförfattaren, som framhålls som operans skapare. Alltså något i stil med: Così fan tutte, opera av Lorenzo Da Ponte, och med mindre stil: musik av W A Mozart. Idag nämner vi alltid tonsättaren som upphovsman, medan librettisten ofta får komma i bakgrunden, om han överhuvudtaget omnämns. Ändå har libretton i många fall varit helt avgörande för tonsättarens framgångar. Ibland har de båda konstnärerna befunnit sig på samma våglängd och inspirerat varandra tänk bara på Richard Strauss och Hugo von Hoffmannsthal. Men ibland har det knakat betänkligt mellan text och musik. När Mozart sommaren 1783 intog en middag hos baron Wetzlar i Wien stötte han som hastigast på den firade poeten Lorenzo Da Ponte, som högst tillfälligt var på besök i Wien. Mozart fascinerades av den livfulle diktaren, och skrev genast hem till pappa Leopold i Salzburg om sin förtjusning över händelsen. Han visste inte då att de ett par år senare skulle bli nära vänner och att de skulle komma att förändra musikhistorien tillsammans. Man har ibland sagt att det var Da Ponte som gjorde Mozart. Det är naturligtvis en stor överdrift, men nog förmådde den italienske diktaren locka fram något fullkomligt genialt ur den tidigare inte helt framgångsrike operatonsättaren Mozart. Men vem var då denna Da Ponte? Lorenzo Da Ponte var sex år äldre än Mozart och innan de träffades hade han hunnit med en omtumlande karriär. Han skulle sedan överleva sin vän med åtskilliga decennier, och fullfölja en levnadsbana av det mer spekulativa slaget. Han gick bort nära 90-årig i New York som amerikansk medborgare. Han hade fötts några mil norr om Venedig den 10 mars 1749. Hans föräldrar var garvaren Germeia Concegliano och dennes hustru Rachel. Själv döptes han till Emanuele Concegliano! Emanueles mor dog tidigt, och för att kunna gifta om sig med den unga flicka han ville ha, var fadern tvungen att avsvära sig sin judiska tro och konvertera till katolicismen. Det var i trakten av Venedig vid denna tid tradition att man i sådana sammanhang tog sig ett kristet namn, ofta samma som den präst som döpte dem. Emanuele tog dessutom biskopens förnamn, och han återuppstod alltså som Lorenzo Da Ponte. Den obildade gatpojken var nu glömd, och under sin namnes beskydd uppstod en vaken och nyfiken yngling som fick tillgång till biskopens rika bibliotek. Och eftersom den enda möjligheten att skaffa sig en rejäl boklig bildning vid den här tiden var att studera till präst, fullföljde han seminariet och prästvigdes. Särskilt kyrklig var han däremot inte. Det verkar i berättelser från Venedig vid denna tid att staden befann sig i konstant karnevalsyra, och det var just nu som den ökände Casanova gjorde livet osäkert för stadens kvinnor. Da Ponte och Casanova kände varandra mycket väl och de umgicks i årtionden. Da Ponte har också skrivit memoarer, minst lika läsvärda som Casanovas och lika skrytsamma. Da Ponte sögs upp av nöjeslivet, blev spelberoende och ruinerad. V.g. vänd! 3
4 Han levde som parasit på vänner och bekanta, och när han någon gång fick pengar rann de ur hans händer. Många ville se honom i fängelse och han tvingades fly till olika italienska städer, förföljd av ilskna äkta män, inkasserare och myndighetspersoner. Men detta är bara ena sidan av honom. Han var också en grundlärd person med enormt minne. Han kunde redan innan han fyllt tjugo utantill recitera alla latinska och italienska klassiker, och en hel del grekiska. Han skrev briljanta hyllningsverser till noga utvalda personer med förhoppning om ekonomisk ersättning. Att han var präst hindrade inte att han satte barn till världen, vilka lämnades till barnhem. Den typ av barnhem som det vimlade av i Venedig, och som ju Vivaldi var musiklärare i. Efter ännu ett barn flydde Da Ponte till Österrike 1785. Wien hade förändrats sedan han sist var där och träffat Mozart. Joseph II hade blivit kejsare, och denna upplysta monark genomförde en rad reformer. I fickan hade Da Ponte ett rekommendationsbrev riktat till hovtonsättaren Antonio Salieri, och efter en hel del intriger fick han skriva libretto till en av hans operor. Det var något helt nytt för Da Ponte. Han hade visserligen studerat åtskilliga operatexter, men alltid funnit dem vara banalt skräp. Det räckte inte att vara en flyhänt rimsmed, man måste förstå teaterns krav också. Deras samarbete blev nu inte någon stor framgång, men han fick kejsarens stöd, och det blev ytterligare några uppdrag för olika tonsättare innan han återsåg Mozart. Deras personligheter var absolut motsatta, kanske var det därför de passade så bra ihop. De kompletterade varandra. Mozart hade sina dubier vilka han berättade om i ett brev hem till pappa Leopold: För du vet ju hur dessa italienska herrar är. Mycket artiga ansikte mot ansikte nog, vi vet allt om dem! Om han är som Salieri, får jag aldrig ett ord av honom. Men hur gärna skulle jag inte vilja visa vad jag kan göra av italiensk opera. Deras första samarbete blev Lo sposo deluso (K430) en tvåaktsopera som aldrig gjordes färdig. Men så enades de om att göra opera av den franske revolutionären Beumarchaises censurförbjudna pjäs Figaros bröllop, där frihet, broderskap och jämlikhet basunerades ut. Censuren var ilsken och ville genast förbjuda en sådan opera, men kejsaren lät dem hållas, sedan det värsta tagits bort. Premiären stod symboliskt nog den första maj 1786 i Wien med måttlig framgång. Men när den gavs i Prag strax därefter var succén enorm. Långt senare lär Beaumarchaise ha läst Da Pontes textversion och storligen imponerats av hans koncentrat och nydiktning. Ännu ett psykologiskt och musikaliskt mästerverk skulle de skapa tillsammans, Don Giovanni, med succéartad premiär i Prag. Men där kunde ju Da Ponte fylla texten med både sina egna och Casanovas rika erfarenheter av att erövra kvinnor. Därpå skrev Da Ponte ett helt eget drama, Così fan tutte, och den texten erbjöd han Salieri men denne fann texten och handlingen ovärdig honom, så Mozart fick ta över den. Visst har denna opera under långa tider varit ringaktad. Den framfördes sällan, och när den gjorde det var den ofta starkt omskriven för att passa 1800-talets mer pryda moral. Det var först på 1930-talet som Così allmänt accepterades, och då mest på grund av den geniala musiken. I sina memoarer nämner Da Ponte den mycket sällan, och kejsaren fick aldrig tillfälle att se den.
Historien sägs ha inspirerats av en liknande händelse som skulle ha inträffat i Trieste och som man skvallrade om flitigt. Mozart arbetade mycket snabbt och det sägs att han bara behövde december 1789 för att skriva all musik. En genomgång av musiken ägde rum i Mozarts hem vid Judenplatz den 31 december. Första orkesterrepetitionen hölls den 21 januari och premiären på denna härliga och ironiska opera buffa i två akter stod den 26 januari 1790 i Burgtheater i Wien. Operan har en enkel och symmetrisk handling om mänskliga svagheter, med den cyniske och förnumstige Don Alfonso som den som styr och ställer med de båda unga paren som vore de marionetter. Det blev ett muntert växelspel med stor psykologisk insikt och även om man inte ville erkänna det, så var det nog många i publiken som med rodnad på kinderna kunde känna igen sig. Därför blev det en fullkomlig succé och man hann med ytterligare fem föreställningar innan månaden var slut. Men så dog kejsar Joseph den 20 februari, och alla teatrar slogs igen. För Da Pontes del betydde kejsarens bortgång att han förlorade sitt enda inflytelserika stöd i Wien. Han fann för gott att fly på nytt. Han irrade omkring i Österrike, hamnade i Paris, öppnade en italiensk bokhandel i London. Han fick fyra nya barn med sin tjugo år yngre hustru och hamnade så småningom i New York, där han var mycket aktiv vid grundandet av Italian Opera House 1832. Han dog 1838 och liksom fallet är med Mozart, vet man inte var han är begravd. Men idag finns i alla fall en minnessten vid en kyrkogård i närheten av Kennedyflygplatsen. Così fan tutte gavs i Prag året efter premiären och i London 1811. I Stockholm kunde man för första gången se den under titeln Trohet på prov i maj 1830. Men titeln borde till svenska översättas som Så gör de alla det vill säga är lite otrogna när tillfälle ges och den italienska ändelsen avslöjar att det är fråga om kvinnor! Men det är typiskt att den inte nådde det bigotta USA förrän Met satte upp den 1922. Stig Jacobsson Catharina Galgerud, Despina Jennie Johansson, Fiordiligi Fredrik Samuelsson, Don Alfonso Susanna Reuter, Dorabella 5
Solisterna Catharina Galgerud - lyrisk mezzosopran, är född och uppvuxen i Bärum, Norge. Hon började att studera sång på Kulturamas klassiska sånglinje, därefter gick hon ett år på Birkagårdens folkhögskola samt två år på Operastudion i Stockholm. Catharina Galgerud har bl.a. gjort roller som Orlovsky i Läderlappen av Johan Strauss, Dorabella i Così fan Tutte av Mozart och Arsamene i Xerxes av Händel. Under sina studieår på Högskolan för scen och musik har hon gjort rollen som Baronessan i Den Italienska Halmhatten av Nino Rota. Jennie Johansson - sopran, är född och uppvuxen i Stockholm. Hon började sina studier inom opera på Birkagårdens folkhögskola och senare Stockholms Operastudio. Där studerade hon för hovsångerskan Mari Anne Häggander. Jennie Johansson har under sin studietid arbetat med roller som Grevinnan i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten, Donna Anna i Don Giovanni, Marskalkinnan i Rosenkavaljeren, Elsa i Lohengrin, Michaela i Carmen samt Violetta i La Traviata. 2009 gjorde hon rollen som Andra dam i Opera på Skärets uppsättning av Trollflöjten. Jennie Johansson studerar nu för sångpedagogen Sten Sjöstedt. Erik Lundh - baryton, är född och uppvuxen i Härnösand. Han påbörjade sin sångutbildning på musiklinjen och senare på sceniska sånglinjen vid Kapellsbergs folkhögskola. Där medverkade Erik Lundh som Zuniga och Dancaire i en kortversion av Bizets Carmen. Han sjöng även Amantio di Nicolao i Gianni Schicchi av Puccini. Under sin studietid vid Högskolan för scen och musik har Erik bl.a. sjungit roller som Don Inigo Gomez i Ravels opera Spanska timmen och Emile i Rotas Den italienska halmhatten. Dan McLellan - baryton, är född och uppvuxen i Karlskrona Blekinge där han under sin gymnasietid tog sånglektioner för operasopranen Monika Janner. 2009 bestämde han sig efter många inspirerande operauppsättningar i Sverige och Italien för att själv bli operasångare och gick först ett år på Birkagårdens folkhögskola. 2010 började han studera på Högskolan för scen och musik där han första året studerade sång för Bo Urban Nordgren och numera för tenoren Sten Sjöstedt. Dan McLellan gjorde i höstas rollen som Silvano i Verdis Maskeradbalen på Folkoperan i Stockholm och har under sin tid som student medverkat i Ravels Barnet och leksakerna och gjort rollen som Nonancourt i Nino Rotas Den italienska halmhatten. 6
Jens Palmqvist - tenor, är född och uppvuxen på Åland. Han påbörjade sina sångstudier på Ålands musikinstitut för att därefter fortsätta på sånglinjen vid Vadstena Folkhögskola. Jens Palmqvist har under sin studietid arbetat med roller som Belmonte i Enleveringen ur Seraljen, Tamino i Trollflöjten, Nemorino i Kärleksdrycken, Jenik i Brudköpet, Lenskij i Eugen Onegin, Alfredo i La Traviata samt Felice i Den italienska halmhatten. Han kommer sommaren 2013 att göra rollen som Snut i Läckö Slotts uppsättning av Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm. Jens Palmqvist studerar för närvarande för sångpedagogen och tenoren Sten Sjöstedt. Susanna Reuter - mezzosopran, är född och uppvuxen i Stockholm. Hon började sin musikaliska utbildning vid Kulturamas klassiska sånglinje och därefter följde studier vid Musikhögskolan Ingesund samt Stockholm Operastudio. Under sin utbildning har hon arbetat med roller som Octavian i Rosenkavaljeren, Olga i Eugen Onegin, Frau Reich i Muntra fruarna i Windsor och Christine i Miss Julie. Hösten 2011 gjorde hon praktik vid Norrlandsoperan som Margret i produktionen av Wozzeck som även sändes i SVT under våren. Fredrik Samuelsson - bas, är född och uppvuxen i Linköping. Han har tidigare utbildat sig vid sceniska sånglinjen på Kapellsbergs folkhögskola. Under sin studietid har han bl.a. arbetat med roller som Sarastro i Trollflöjten, Fiesco i Simon Boccanegra samt Le fauteuil i L enfant et les sortilèges. 2011 spelade han rollen som Vaktkorpral i Den italienska halmhatten som sattes upp på Högskolan för scen och musik. Till sommaren ska Fredrik spela rollen som Snug i En midsommarnattsdröm på Läckö Slott. Anna Sandström - lyrisk sopran, är född och uppvuxen i Sollefteå. Hon började studera klassisk sång 2003 vid Kapellsbergs folkhögskola. Därefter fortsatte hon sina studier vid musikhögskolan i Piteå där hon studerade till musiklärare med inriktning sångpedagog klassisk sång för lektor Synnöve Dellqvist. Anna Sandström har medverkat vid flera konserter däribland under Early music festival, Matteifestivalen och Piteå sommarakademi. Hon har även medverkat som korist och första cover som Anaide i Nino Rotas Den italienska halmhatten. Under våren 2012 spelade Anna Sandström Prinsessan i Maurice Ravels opera Barnet och leksakerna. Hon har också deltagit i en rad masterclasses för bl.a. Olle Persson, Birgitta Svendén och Barbara Bonney. V.g. vänd! 7
Viktor Tågestad - lyrisk baryton, är född i Stockholm och uppvuxen i Härnösand. Han har tidigare studerat vid Kapellsbergs folkhögskola i Härnösand samt på Vadstena Folkhögskola. Hösten 2011 gjorde han praktik på Norrlandsoperan som Zweiter Handwerksbursche i Alban Bergs Wozzeck, en uppsättning som både gick på turné samt sändes i SVT som Veckans föreställning. Under utbildningen på Högskolan för scen och musik har Viktor Tågestad framfört Le Chat och L Horloge i Ravels L enfant et les sortilèges och Una Guardia i Nino Rotas Den Italienska Halmhatten. Han har varit solist i flera av de stora oratorierna, såsom Faurés Requiem, Mozarts Kröningsmässa och Kristuspartiet i Fredrik Sixtens En svensk Markuspassion. Viktor Tågestad studerar för Marco Stella. Dan McLellan, Guglielmo 8
University of Gothenburg Symphony Orchestra Orkestern består av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Läsåret 2012/13 deltar studenter från tretton länder. Den unika utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan med syfte att förbereda studenterna för arbetet som professionella orkestermusiker i internationell miljö. Förutom teoretiska ämnen, kammarmusik och lektioner på det egna instrumentet innehåller masterutbildningen varje läsår åtta orkesterproduktioner med sammanlagt ca. femton offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har t.ex. Shao-Chia Lü, Olaf Henzold, Shi-Yeon Sung, Christian Badea, Roland Kluttig, Eri Klas och Christian Zacharias gästat orkestern. Bland solisterna märks bl.a. Roland Pöntinen, piano, Malin Broman, violin och sångerskorna Monica Groop och Kristina Hansson. Varje år samarbetar orkestern också med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. De senaste operaproduktionerna innan Così fan tutte har varit Figaros bröllop av Mozart och Den italienska halmhatten av Nino Rota. Konstnärlig och pedagogisk ledare för utbildningen är professor Kjell Ingebretsen, hovkapellmästare och tidigare bl.a. chef för GöteborgsOperan. Orkestern är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten. University of Gothenburg Symphony Orchestra Foto: Thomas Bergh 9
Rollista Fiordiligi Dorabella Despina Ferrando Guglielmo Don Alfonso Jennie Johansson Susanna Reuter Catharina Galgerud (7, 11 och 14 dec) Anna Sandström (8, 12 och 15 dec) Jens Palmqvist Dan McLellan (8, 12 och 15 dec) Viktor Tågestad (7, 11 och 14 dec) Erik Lundh (8, 12 och 15 dec) Fredrik Samuelsson (7, 11 och 14 dec) Anna Sandström, Despina Erik Lundh, Don Alfonso Dan McLellan, Guglielmo 10
Mira Bartov, regissör Mira Bartov är utbildad skådespelerska vid Drama Centre London och utbildad regissör vid Operahögskolan i Stockholm. Hon har fått sin musikaliska utbildning vid Nordiskt Musikkonservatorium och har studerat litteraturvetenskap, filosofi och idéhistoria vid Stockholms universitet. Mira har skrivit operalibretton och gjort flera översättningar av libretton bl.a. till Tosca och Fedra, som framförts på Folkoperan. Hon har bla.a. regisserat Snäll rebell med Operareflex, Julius Caesar och Trollflöjten på Norrlandsoperan, Fyren med Piteå kammaropera, Rigoletto, Gianni Schicchi, Shit också, Pärlfiskarna och Faust på Folkoperan. 2008 2011 var hon konstnärlig chef för Folkoperan i Stockholm. 2009 blev hon professor i musikdramatisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik. Våren 2010 regisserade hon Unsuk Chins opera Alice i underlandet på Opéra Grand-Théâtre de Genève, dit hon återvände 2011 för att regissera Enleveringen ur seraljen. Just nu spelas musikalen Chess på svenska i en uppdaterad version av Mira Bartov på GöteborgsOperan. Kjell Ingebretsen, dirigent Kjell Ingebretsen debuterade 1969 som dirigent vid Kungliga Operan i Stockholm. Där var han verksam som kapellmästare fram till 1996 åren 1979-82 även som orkesterchef. Under nio framgångsrika år (1996-2005) var han sedan chef för GöteborgsOperan och med ett antal nyskapande föreställningar bidrog Kjell Ingebretsen starkt till att sätta Göteborgs nya operahus på den internationella kartan. Kjell Ingebretsen har tidigare även varit professor i dirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och åren 2006 till 2009 var han professor i opera vid Kunsthøgskolen i Oslo. 2004 tilldelades Kjell Ingebretsen den kungliga medaljen Litteris et Artibus som utdelas för framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. 2006 tilldelades han den kungliga norska Sankt Olavs Medaljen för främjandet av konstnärligt samarbete mellan Sverige och Norge. Kjell Ingebretsen är sedan 2007 preses i Kungliga Musikaliska Akademien och blev 2009 hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Ger Olde Monnikhof, scenograf Ger Olde Monnikhof är frilansande scenograf med Teater Trixter som hemmascen. Han har nyligen arbetat på GEST - The Gothenburg English Speaking Theatre med föreställningen Fly Me To The Moon av Marie Jones. Han är nu aktuell med Happyland 1979 av Kent Andersson och Lennart Hjulström, en samproduktion mellan Stadsmissionen, Folkteatern i Göteborg och Unga Folkteatern. Närmast gör Ger Olde Monnikhof scenografin till Stad av glas fritt efter Paul Auster på Teater Trixter. 11
Musiker Violin I Rocio Vilaplana, konsertmästare Alexandra Liubomirova Sofia Hallberg Emelie Molander Hanna Nilhammer Bolor Tumur-Ochir Violin II Natalia Cid Iriarte Elise Marie Endresen Andreas Nyberg Maria Gonzales Annie Svedlund Viola Sebastian Lee Björn Stensen Urszula Lechowicz Cello Julie Peat Katarzyna Martynkiewicz Irene Alvar Rozas Ruth Spargo Kontrabas Michael Carlqvist Joel Larsson Flöjt Marta Barroso Aurore Dyé Helen Benson Oboe Alejandro Vela Recio Sandra Simon Monje Gabriella Eeles Klarinett Roberto Sánchez Barreiro Lucy Rugman Francisco Javier Martin Moreno Paula López Bereijo Fagott Samer Massaad Nicolas Macorison Xavier Vidal Aleman Pedro Pérez Conejero Horn Martino Torquati Virginia Simon Monje Tora Moe Fause Trumpet Niklas Åslund Kristine Aukner Pukor Angelina Mangs Miriam Castanon Cabezas Cembalo Mikael Kjellgren 12
Produktionsteam Regi Dirigent Scenografi/kostym Musikalisk instudering Ljusdesign Mask Maskörassistent Kostymansvarig och -tillverkning Kostympraktikanter Teaterteknik Orkestertekniker Orkesterproducent Foto Producent Teknisk chef Studierektor Enhetschef Prefekt Mira Bartov Kjell Ingebretsen Ger Olde Monnikhof Lars Göran Dahl, Mikael Kjellgren Thomas Magnusson Kerstin Olsen My Maniette Inger Hultén, Kristin Johansson Lassbo Isabell Fläde, Tina Ojala Lars-Åke Carlsson, Fredrik Magnusson Staffan Abrahamsson, Bjarne Jakobsson Maria Andersson Johan Wingborg Bo Lindfeldt Erik Jeppsson Monica Danielson Anna Maria Koziomtzis Staffan Rydén Jennie Johansson, Fiordiligi Susanna Reuter, Dorabella Jens Palmqvist, Ferrando Viktor Tågestad, Guglielmo 13
Speldatum Spelplats Artisten, Göteborg, Jacobsonteatern Premiärdatum 7 dec kl 19.00 och 8 dec kl 15.00 Föreställningens längd 3 tim 15 min inkl. paus Spelplan 11, 12, 14 december kl 19, 15 december kl 15 Così fan tutte Musik Libretto Översättning Titel Wolfgang Amadeus Mozart Lorenzo Da Ponte Magnus Lindman Così fan tutte ossia La scuola degli amanti OBS! Fotografering och inspelning vid föreställningen är inte tillåten! Kom ihåg att stänga av din telefon! Med reservation för ändringar! 14 Viktor Tågestad, Guglielmo Fredrik Samuelsson, Don Alfonso Catharina Galgerud, Despina Jens Palmqvist, Ferrando
Anna Sandström, Despina 15
Kommande föreställningar och konserter John Cage 100 år: Ett musikaliskt universum Måndag 10 december kl 19.00, Artisten, Lindgrensalen I sant modernistisk anda kan varje stycke av John Cage sägas utgöra ett unikt musikaliskt universum. Tonsättarens riktlinjer kan ge oändligt många olika klingande resultat. Här presenterar improvisations- och kompositionsstudenter nya varianter av Cages musik som de arbetat fram under hösten. Entré: 20: Julkonsert: Mänskan var äntligen mänska Tisdag 11 december kl 19.00, Örgryte nya kyrka Musik av Sven-Eric Johanson, Dieterich Buxtehude och Kari Bæk. Med kyrkomusikerkören och instrumentalister från kyrkomusikerutbildningen. Fri entré, ingen förbokning Världens vinterkonsert Onsdag 12 december kl 19.00, Artisten, Sjöströmsalen Klanger och rytmer från många delar av världen lyser upp vinterkvällen när studenter från världsmusikutbildningen möter varandra och publiken. Entré: 20: Med reservation för ändringar! Högskolan för scen och musik har en för Sverige unik bredd: här utbildas komponister, musikalartister, musiker med inriktning på improvisation, kyrkomusik, klassisk musik och världsmusik, lärare i musik och teater samt operasångare och skådespelare. Närmare 700 studenter finns på grund- och avancerad nivå; dessutom ett tjugotal doktorander. Närmare 150 lärare och forskare är anställda. Förutom utbildning, utvecklingsarbete och forskning har högskolan många kontakter med samhället. Det offentliga säsongsprogrammet omfattar årligen närmare 200 evenemang. Skolan anordnar och deltar i festivaler, symposier och konferenser i samarbete med andra delar av universitetet samt med kulturinstitutioner i och utanför Göteborg. www.hsm.gu.se Besöksadress Artisten, Fågelsången 1, bakom Konstmuseet Postadress Box 210, 405 30 Göteborg Biljetter biljett@hsm.gu.se, www.hsm.gu.se eller 031-786 4001 mån fre 11 12 INFORMATION 031-786 4043 www.hsm.gu.se