Laborationer Allmän Kemi 7,5 hp HT 2014 Institutionen för kemi och biomedicin
FÖRORD Föreliggande kompendium för Allmän kemi är en sammanställning, bearbetning och komplettering av laborationshandledningar och material från tidigare grundkurser inom kemi vid Högskolan i Kalmar. Varje avsnitt följs av initialerna på den författare som senast omarbetade avsnittet. Material har hämtats från Kompendium i Allmän oorganisk kemi resp. Allmän kemi (Päivi Jokela, Christina Svensson, Per- Ola Andersson, Gunilla Åkesson Nilsson och Boel Lindegård). Kompendium i Organisk kemi (Susanne Wikman). Kalmar 2007-09-11 Gunilla Åkesson Nilson Inför höstterminen 2008 genomfördes bearbetningar av de inledande avsnitten av Susanne Wikman. Kalmar 2008-09-17 Inför höstterminerna 2012-2014 genomfördes ytterligare bearbetning av de inledande avsnitten och korrigeringar av texten. Tack till Kerstin Golker och Emma Ahlstrand för korrekturläsning och förslag till förbättringar. Boel Lindegård, Håkan Andersson Kalmar 2014-08-19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. ORDNINGSREGLER FÖR KEMILABORATORIERNA PÅ NORRGÅRD... 3 3 Allmänt 3 3 Säkerhetsföreskrifter 3 2. ARBETE MED KEMIKALIER - MÄRKNING AV KEMIKALIER - RISKANALYS 6 3. FÖRSTA HJÄLPEN VID OLYCKSFALL... 11 Larmtelefon: 112; inom Norrgård: 0-112 11 Brandbekämpning 11 Första hjälpen vid olycksfall 11 4. ARBETSRUTINER OCH LABORATIONSRAPPORTER... 15 4.1 Förberedelser inför laborationer 15 4.2 Arbetsrutiner 16 16 4.3 Laborationsrapporter 16
1. ORDNINGSREGLER FÖR KEMILABORATORIERNA PÅ NORRGÅRD Välkommen till Norrgårds kemilaboratorier! Vi hoppas att du ska få ett gott utbyte av övningarna här. För att verksamheten på laboratorierna ska fungera bra är vi beroende av din medverkan. Arbete på ett kemiskt laboratorium innebär att man handskas med ämnen och apparater som kan vara farliga. Att laborera oaktsamt och med nonchalans mot gällande säkerhetsbestämmelser, och därigenom sätta både eget och andras liv och välbefinnande i fara, är både hänsynslöst och dumt. För att eliminera riskerna som är förenade med arbetet på laboratoriet är det viktigt att du är väl förtrogen med gällande säkerhets- och ordningsföreskrifter och att du följer dem noga. Allmänt Innan du börjar laborera skall du känna till: var brandsläckare, förbandslåda, nöddusch, brandfilt och ögondusch finns och hur de används att många kemikalier är giftiga, frätande och/eller lättantändliga och kan vara livsfarliga att få i sig Innan du börjar laborera skall du: ta reda på eventuella risker som är förenade med användande av alla de kemikalier som används vid laborationen och planera lämpliga försiktighetsåtgärder se avsnittet 4.1 Förberedelser inför laborationer i kapitlet 4. Arbetsrutiner och laborationsrapporter. Säkerhetsföreskrifter För att undvika skador på personer, materiel och miljö skall nedanstående föreskrifter följas noga. Allmänt Laborera aldrig på egen hand. Läs igenom försöksbeskrivningen noga och tänk efter vid vilka moment olycksfallrisk föreligger. Ta reda på risker med de kemikalier som ska användas innan försöket sätts igång (riskanalys). Skyddsglasögon skall ovillkorligen användas när du vistas i laboratoriet. Undvik att bära kontaktlinser. Kontaktlinser försvårar sköljning av ögonen och dessutom kan kemikalier anlagras i och bakom linsen. Vidare kan vissa kemikalier påverka linsen negativt, t ex smälta den. Skyddsrock skall ovillkorligen användas när du vistas i laboratoriet. Det är olämpligt att exponera alltför mycket hud. Nylonkläder (inkl. nylonstrumpor) och skor med gummisulor kan framkalla elektrisk uppladdning och gnistbildning och bör därför undvikas. Använd handskar om du arbetar med frätande, uttorkande eller giftiga ämnen. Skyddshandskar skall användas med eftertänksamhet, eftersom det finns risk för ökad fumlighet och allergiska reaktioner mot materialet i handskarna. Observera att gummihandskar kan förorsaka allergier, varför man bör använda bomullshandskar närmast huden. Långt hår skall fästas upp. Rikta aldrig ett provrör eller liknande mot någon. 3
Kläder och andra skrymmande föremål får inte förvaras på laboratoriet. Väskor ska ställas under laboratoriebänkarna. Torka upp eventuellt spill från golvet och andra ytor. Detta gäller även vattenspill (halkrisk). Mat och dryck får inte tas med in i eller förtäras på laboratoriet. Rökning är förbjuden på laboratoriet (brand- och explosionsrisk). Vid ohälsa (t ex yrsel), som kan medföra fara för dig själv eller din omgivning, skall du omedelbart meddela handledaren. Undvik att gnugga ögonen på laboratoriet du kan ha kemikalierester på fingrarna. Undvik att bära ringar på laboratoriet eftersom det kan förhindra snabb rengöring av huden under. Iaktta största möjliga ordentlighet och renlighet. Tvätta händerna noga innan du lämnar laboratoriet (använd gärna hudkräm efter att du tvättat händerna så att de ej torkar ut). TÄNK EFTER FÖRE - det är din bästa försäkring mot olyckshändelser! Kemikaliehantering Undvik att ta i kemikalier med händerna - använd en torr, ren sked eller spatel för att ta fasta kemikalier respektive en ren pipett för vätskor. Häll aldrig tillbaka överblivna kemikalier till förrådskärlet. Detta gäller även lösning som blivit över (t ex i en byrett). Märk samtliga kärl noga med märkpenna på tejp. Ange vilken kemikalie och koncentration kärlet innehåller. Burkar och flaskor för längre tids förvaring av kemikalier skall tydligt märkta med uppgifter om innehåll, risker förknippade användande av ämnet, vem som förpackat ämnet, samt datum. Avlägsna gammal märkning noga i samband med diskning. Smaka aldrig på någon kemikalie. Alla kemikalier som används på laboratoriet skall betraktas som giftiga. Vid påfyllning av byrett ska denna (i sitt stativ) placeras så att byrettens öppning befinner sig under ögonhöjd. Spola med mycket vatten om du hällt sura eller basiska ämnen eller lösningar i vaskarna. Instrument Ingenting får placeras ovanpå instrumenten, varken papper, flaskor eller bägare. Labplatser Håll god ordning vid laborationsplatserna. Ha bara framme det material som behövs. 4
Kontrollera att ventilationen fungerar innan arbete i dragskåp påbörjas. Diska och rengör omsorgsfullt den materiel du använt. Kärl som är förorenade med farliga ämnen får inte kvarlämnas eller sändas till central diskning utan att de farliga ämnena avlägsnats. Grovrengöring av kärl som innehåller retande eller brandfarliga ämnen bör ske i dragskåp innan kärlet diskas på vanligt sätt. Rapportera till handledaren om fel upptäckts på materielen eller om något slagits sönder eller skadats. Städa din arbetsplats och torka noga av bordet vid arbetspassets slut. Kontrollera att vaskarna är rena och fria från glassplitter samt att gas- och vattenledningskranarna är stängda. Vågar Kemikalier får inte vägas upp direkt på vågskålarna använd vågskepp eller motsvarande. Väg försiktigt och omsorgsfullt enligt de instruktioner du fått. Undvik spill på och vid vågar (och andra ställen). Vid spill skall sanering utföras omedelbart, se avsnitt 5.1 Vägning. Vågen skall lämnas i rengjort och nollställt skick samt med eventuella vågfönster stängda. Avfall Kemikalierester som är miljöfarliga samlas samlas upp i speciella, märkta kärl. Stickande eller skärande föremål får inte kastas i papperskorgen. Sönderslaget glas läggs i speciella behållare, markerade med Glas. Släng aldrig papper i dessa glasbehållare. Lägg inte avbrända tändstickor och annat avfall i vaskarna, utan i avsedda kärl. Övrigt Tåliga skor är att rekommendera då det finns risk för att lösningsmedel och frätande ämnen finns på golvet. Använd oömma kläder som du inte är särskilt rädd om även små mängder frätande ämnen kan förstöra kläderna. SW (BL) VID EVENTUELLA PROBLEM ELLER FRÅGOR SOM BERÖR LABORATORIERNA, KONTAKTA HANDLEDAREN 5
2. ARBETE MED KEMIKALIER - MÄRKNING AV KEMIKALIER - RISKANALYS Vid arbete på ett kemilaboratorium kan man komma i kontakt med kemikalier som t ex är brandfarliga, giftiga, frätande, allergiframkallande eller miljöfarliga. För att undvika skador är det nödvändigt att man innan man påbörjar sitt laborativa arbete försöker analysera vilka risker som är förknippade med arbete med en viss kemikalie. Det är inte särskilt svårt att ta reda om det finns några risker vid användande av en viss kemikalie. Alla hälsofarliga eller brandfarliga kemiska produkter som släpps ut på marknaden måste vara klassificerade och märkta med information om risker vid hanterande av produkten. Märkningen skall finnas på förpackningen. Till yrkesmässiga användare skall leverantören dessutom bifoga ett säkerhetsdatablad (tidigare varuinformationsblad ; i engelskspråkig litteratur benämns dessa MSDS Material Safety Data Sheet) i samband med att produkten levereras första gången. För närvarande håller man på att byta system för klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Under övergångsperioden gäller både den äldre och den nya förordningen (lagen) parallellt. Man måste därför känna till båda systemen. Den nyare förordningen gäller sedan den 20 januari 2009 och benämns CLP (förkortning för eng. Classification, Labelling and Packaging ), och den äldre förordningen är Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning, KIFS 2005:7. Senast den 1 juni 2015 ska alla kommersiella kemikalier vara märkta enligt CLP. Enligt KIFS 2005:7 (den äldre förordningen) ska varje kemikalie placeras i en eller flera faroklasser och märkas med: Farosymbol(er) och farobeteckning Riskfraser (R-fraser) som talar om på vilket sätt som produkten är farlig Skyddsfraser (S-fraser) som talar om hur man ska handskas med produkten för att skydda hälsa och miljö Enligt CLP (den nya förordningen) ska kemikalier klassificeras i en eller flera farokategorier baserat på deras potential att skada människor eller miljö, samt märkas med: Faropiktogram (en bild som förmedlar information om en viss fara) och farobeteckning Signalord (anger en särskild faras relativa allvarlighet) Faroangivelser (H-fraser) som talar om på vilket sätt produkten är farlig Skyddsangivelser (P-fraser) som talar om hur man ska handskas med produkten för att skydda hälsa och miljö Märkningen ska vara tydlig, lättläst och på svenska. En förteckning över aktuella H- och P-fraser finns tillgänglig på kurshemsidan. I Tabell 1 jämförs de olika begreppen inom de två klassificerings- och märkningssystemen. Tabell 1 Jämförelse av begrepp inom KIFS 2005:7 och CLP Begrepp inom KIFS 2005:7 Begrepp inom CLP Innebörd Faroklass Farokategori Beskriver på vilket sätt som produkten kan vara skadlig Farosymbol Faropiktogram Bild som informerar om fara Riskfras, R-fras Faroangivelse, H-fras Kod som talar om riskerna med produkten Skyddsfras, S-fras Skyddsangivelse, P-fras Kod som talar om hur man bör handskas med produkten 6
Faropiktogram De farosymboler respektive faropiktogram som används för märkning visas i Tabell 2. De äldre farosymbolerna (enligt KIFS 2005:7) utformas i svart på orangegul botten. De nyare faropiktogrammen (enligt CLP) har vit botten och röd kant. Det är mycket viktigt att du vet vad dessa symboler betyder! Alla kemikalieförpackningar ska vara märkta med relevanta symboler eller piktogram. Om du vet vad symbolerna betyder kan du därför snabbt få information om risker med kemikalien genom att bara titta på förpackningens etikett. Farosymbolerna uttolkas på följande sätt: Explosivt: dessa ämnen är explosiva och kan explodera antingen genom antändning eller spontant. Denna typ av ämnen bör hanteras med största försiktighet och bör normalt inte finnas i ett laboratorium. Oxiderande: Ämnena i denna klass är mycket lömska och bör tas på största allvar. De oxiderande kan nämligen antända andra, brännbara ämnen. Tänk till innan du kastar oxiderande ämnen i papperskorgen (där finns det oftast gott om brännbara ämnen). Extremt brandfarligt, mycket brandfarligt & brandfarligt: Många kemikalier är brandfarliga och kan fatta eld. En del kemikalier (t ex bensin eller eter) kan rinna längs bordsytor eller liknande och antändas långt från kärlet. Gas under tryck: Gascylindrar som innehåller komprimerad gas kan explodera vid uppvärmning. Den kondenserade gasen kan också vara mycket kall och orsaka svåra köldskador. Frätande: Dessa ämnen är frätande och kan vara både syror och baser. De kan vara av olika styrka och bör hanteras mycket aktsamt, särskilt de starkare. Försök att i möjligaste mån undvika att förflytta kärl som innehåller denna typ av kemikalier. Skydda ögonen väl och använd skyddshandskar vid hantering av koncentrerade frätande kemikalier. Giftigt: Ämnen med denna märkning ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Man bör iaktta största försiktighet vid hanterandet av denna typ av ämnen. De får ej komma ut i naturens kretslopp. Om möjligt bör man byta kemikalien till en som är mindre farlig. Skadligt: Dessa ämnen ger skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Till denna grupp räknas ämnen som irriterar hud, ögon och luftvägar eller ger narkosverkan. Man bör iaktta försiktighet vid hanterandet av denna typ av ämnen. De får ej komma ut i naturens kretslopp. Hälsoskadligt: Ämnen med denna märkning kan ge ärftlig genetisk skada, cancer, fosterskador eller störa fortplantningen. Till denna grupp räknas även produkter som ger allergi vid inandning, kemisk lunginflammation vid förtäring eller andra allvarliga skador vid enstaka eller upprepad exponering. Man bör iaktta försiktighet vid hanterandet av denna typ av ämnen. De får ej komma ut i naturens kretslopp. Miljöfarligt: Detta är kemikalier som är skadliga för den omgivande miljön på kort eller lång sikt. De får inte komma ut i naturens kretslopp och får därför inte hällas ut i avloppet. 7
Tabell 2 Märkning av farliga kemiska produkter enligt CLP och KIFS 2005:7 Farokategori enligt CLP Ex. på faroangivelse enligt CLP Faropiktogram enligt CLP Farosymbol enligt KIFS 2005:7 Explosiv H200-H204, H240 Oxiderande H270-H272 Extremt eller mycket brandfarlig eller brandfarlig H220-H226, H228, H242, H250-H252, H260, H261 Gas under tryck H280, H281 Ingen symbol Frätande H290, H314 Giftig H300-H301, H310- H311, H313, H330 Skadlig H302, H312, H315, H317, H318, H319, H332, H335, H336, H420 Hälsofarlig H304, H334, H340, H341, H350, H351, H360, H361, H370, H371, H372, H373 Miljöfarlig H400, H410-H413 8
Faroangivelser Faroangivelserna kan antingen anges i form av vanlig text eller med hjälp av särskilda koder, H- fraser (tidigare R-fraser). Dessa fraser består av bokstaven H och tre siffror. Varje sådan teckenkombination anger en särskild risk. Ett dokument över hur de olika H-fraserna skall uttydas finns på kurshemsidan. H-fraser ger detaljerad information om riskerna förknippade med hanterande av ämnet. Exempel: Faroangivelsen H302-H317-H410 utläses: Skadligt vid förtäring. Kan orsaka allergisk hudreaktion. Mycket giftigt för vattenlevande organismer, med långtidseffekter. Skyddsangivelser Skyddsangivelserna kan antingen anges i form av vanlig text eller med hjälp av särskilda koder, P- fraser (tidigare S-fraser). Dessa fraser består av bokstaven P och tre siffror. Varje sådan teckenkombination anger en särskild åtgärd man bör vidta när man handskas med ämnet. Eftersom regelverket kring kemikaliehantering skall kunna tillämpas i alla möjliga sammanhang har vissa P-fraser låg tillämpbarhet i en laboratoriemiljö (se t ex P102). Observera även att dessa P- fraser skall tas med i en riskanalys. Exempel: Skyddsangivelser P232-P378-P402-P501 utläses: Skyddas från fukt. Släck brand med Förvaras torrt. Innehållet/behållaren lämnas till I flera fall behöver P-fraserna kompletteras med information, t.ex. med lämpligt eldsläckningsmaterial eller vart man bör skicka rester. Denna information lämnas av leverantör och bör framgå av säkerhetsdatablad. Ett dokument över hur de olika P-fraserna skall uttydas finns på kurshemsidan. Säkerhetsdatablad I säkerhetsdatabladet (MSDS) anges förutom ämnets namn även dess CAS-nummer, t ex 12345-67-8. Detta är ett för varje ämne eller ämnesblandning unikt identifikationsnummer (ämnets personnummer ). Även om ett ämne har flera synonyma benämningar har den endast ett CASnummer. Säkerhetsdatablad är ofta tillgängliga på kemikaliefirmornas hemsidor. Adresser till några användbara hemsidor ges nedan. Kemikalier från Sigma, Aldrich och Fluka: www.sigmaaldrich.com Kemikalier från Merck och VWR (KeboLab): http://se.vwr.com/app/home Säkerhetsdatablad för de kemikalier som används i våra kurslaboratorier finns även i pärmar utanför laboratorierna på tredje våningen, samt i pelarsalen på andra våningen. Dessutom finns en uppsättning på labbservice på bottenvåningen. Övriga informationskällor Förutom att läsa kemikalieförpackningens etikett eller säkerhetsdatabladet kan man finna information om kemikaliers egenskaper på ytterligare ett antal ställen: kemikaliekataloger (tryckta eller på Internet) databaser med MSDS på Internet SI Chemical Data (Aylward & Findlay) t o m 6:e upplagan Särskild säkerhetslitteratur, t ex Sax's dangerous properties of industrial materials (Richard J. Lewis, Wiley, 2012) 9
Bland alla dessa källor är säkerhetsdatabladen och information på kemikaliefirmornas hemsidor lättast att använda. De tryckta kemikaliekatalogerna innehåller normalt endast kortfattad information, främst farosymboler och R- samt S- fraser. Det är viktigt att komma ihåg att man alltid måste använda den mest aktuella versionen av ovanstående källor eftersom klassificeringen förändras med tiden. Ytterligare en användbar hemsida är: Kemikalieinspektionen: www.kemi.se Riskanalys Innan varje laboration ska du göra en riskanalys du ska kunna visa upp riskanalysen innan du påbörjar laborationen. Se avsnitt 4.1 Förberedelser inför laborationer i kapitlet 4. Arbetsrutiner och laborationsrapporter. 10
3. FÖRSTA HJÄLPEN VID OLYCKSFALL Larmtelefon: 112; inom Norrgård: 0-112 Vid svar: Jag ringer från Linnéuniversitetet i Kalmar, kurslaboratorierna på Norrgård, telefonnummer: 44 67 42. Berätta vad som hänt. Ange om någon möter upp utanför huset och/eller beskriv vägen. Adress: Norra vägen 49, 3:e vån. Ange om kemikalier eller gas är inblandade och om gastuber eller kemikalieförråd är hotade av brand. Var noga med att upplysa sjukhuspersonal om skadans art, speciellt vid kemikalieskador, då denna personal inte alltid kan vara insatt i alla detaljer rörande dessa. Varje olyckshändelse med personskador, även till synes obetydliga, skall genst meddelas till läraren/assistenten. Om utrymningslarmet ljuder ska du genast avbryta ditt arbete (glöm inte att stänga av värmeplattor och liknande) och bege dig till samlingsplatsen (parkeringsplatsen väster om Västergård, mot simhallen). Använd aldrig hissen vid utrymning. Gå snabbt, men spring inte. Brandbekämpning Släck brand i materiel om det går, eller Evakuera och kalla på brandkår. Första hjälpen vid olycksfall Uppträd lugnande och dämpa panik. Släck eventuell brand fortast möjligt. Vid olyckshändelse med elektricitet, bryt strömmen först av allt. Ta hand om skadade. De drabbas ofta av panik eller chock och reder själva inte upp situationen. Följ alltid med en skadad vid transport till sjukhus. Medföljande person ska veta detaljerna kring olycksfallet (tidpunkt, bakgrund, eventuella kemikalier och vilka mängder, samt inledande behandling av skadan). Brännskador Släck brand i kläder, hår och liknande antingen med nöddusch, genom att rulla personen på golvet eller genom att lägga offret på golvet och täcka över denne med en brandfilt eller en labrock (täck huvudet först och dra sedan filten nedåt, annars kan flammor slå upp i ansiktet). Använd aldrig brandsläckare av kolsyretyp eller kemiska brandsläckare mot personer. Förhindra att den skadade springer i panik. Luftdraget gör elden värre. Brännskador spolas i 10-15 min med ljummet vatten (kallt vatten går att använda, men kylningen kan bli så kraftig att det gör mer ont) för att kyla av och begränsa brännskadan och ge smärtlindring. 11
Vid stora brännskador: ring efter ambulans. Lägg den skadade på rent underlag. Täck skadestället med sterilt tyg, inte bomull. Alla skador, utom sådana som inskränker sig till hudrodnad på en liten yta, ska åtgärdas av läkare. Små brännskador Spola GENAST med kallt-ljummet vatten använd rikligt med vatten och skölj länge. Sätt på en steril kompress eller annat skyddsförband. Använd inte bomull närmast huden. Peta inte hål på blåsor. Kraftig blödning Lägg den skadade ned, men håll den skadade delen högt. Stoppa eller minska blödningen genom att pressa ihop såret med en ren kompress, handduk eller dylikt. I nödfall kan såret nypas ihop med den renaste handen. Kalla på ambulans eller taxi. Håll den skadade varm med filt eller labrockar. Frät- och brännskador av kemikalier Spola GENAST med kallt-ljummet vatten använd rikligt med vatten och skölj länge. Om man fått syra på t ex händerna kan man eventuellt även skölja med natriumvätekarbonatlösning. Om kläder är indränkta med koncentrerad svavelsyra måste plagget först tas av, annars kommer utspädningsvärmet att förvärra skadan mycket. Den som avlägsnar kläderna bör använda skyddshandskar. Täck skadan med rent tyg eller kompress men använd inte salva. Alla skador utom obetydlig hudrodnad bör ses till av läkare. Ögonskador Spola GENAST med mjuk vattenstråle (kallt-ljummet vatten), helst i golvmonterad ögondusch. Öppna och håll ögonlocken öppna (förmodligen behöver den drabbade hjälp med att hålla ögonen öppna). Skölj i 10 15 min. Använd inget annat än rent vatten. Se till att någon samtidigt varskor läkare eller ögonklinik, samt kallar på ambulans eller taxi. Fortsätt att skölja (med handhållen spolflaska) under transport till läkare. Sköljningen ska fortsätta till dess att läkaren ger klartecken om att den kan avslutas bortse från alla eventuella uppmaningar om att sluta skölja! Alla ögonskador ska omgående kontrolleras av läkare. OBS! Kontaktlinser bör ej användas på laboratoriet. Om någon trots detta väljer att bära kontaktlinser måste de lära några kamrater hur man tar ut dem eftersom kontaktlinserna hindrar renspolningen. 12
Svimning/ kollaps Om kollapsen kan tänkas bero på inandning av giftiga gaser ska man först se till att det är säkert att gå in i lokalen Bär den drabbade till ett säkert utrymme. Lossa på kläderna kring halsen. Se till att någon samtidigt kallar på ambulans eller taxi Ge vid behov andningshjälp med mun-mot-mun-metoden. Alla fall av svimning eller kollaps ska omgående kontrolleras av läkare. Elskador Bryt strömmen snabbt innan du rör vid offret. Om personen svimmar, kalla på ambulans. Lägg personen ner. Se till att andningsvägarna är öppna. Lägg benen högt. Om andningen upphört eller är svag, ge konstgjord andning enligt mun-mot-munmetoden. Använd ca 15 inblåsningar per minut. Fortsätt tills ambulanspersonal tar över. Vid hjärtstillestånd, ge hjärtmassage och andningshjälp. BL/SW 13
4. ARBETSRUTINER OCH LABORATIONSRAPPORTER På laborationerna och laborationsgenomgångarna är det obligatorisk närvaro. Om du i förväg vet att du har förhinder ska du i första hand försöka byta grupp med någon annan. Hittar du inte själv någon att byta med så tag kontakt med din labhandledare så långt i förväg som möjligt. Det är inte tillåtet att gå på någon annan grupps laborationstillfälle utan att i förväg ha pratat med handledaren om detta. Om du blir sjuk ska du sjukanmäla dig på tel. 0480/44 62 00 (studentexpeditionen). Studenter vid statliga universitet och högskolor är sedan den 1 juli 2000 försäkrade under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och skolan (för mer information se: www.kammarkollegiet.se/forsakr/student.html). Ditt försäkringsskydd kan du givetvis komplettera genom privat försäkring, t ex genom studentkåren. 4.1 Förberedelser inför laborationer Förbered alltid laborationerna genom att studera handledningen i förväg. Balansera kemiska reaktionsformler och gör de beräkningar du kan hemma. Tänk igenom hur försöket ska genomföras och vad de olika laborativa momenten innebär. Fundera på vilka rådata du kommer att få vid laborationen, och hur du ska hantera dina rådata för att få fram de resultat du vill. Ofta behöver du göra vissa beräkningar under laborationens gång för att kunna gå vidare, och du spar mycket tid om du har tänkt igenom hur dessa beräkningar ska ställas upp innan du kommer till laborationen. Noggrann planering av laborationen spar mycket tid och arbete! Eftersom användandet av kemikalier på laboratoriet alltid är förenat med vissa risker är det viktigt att du inför varje laboration gör en riskanalys. Du måste kunna söka relevant information själv och göra en ändamålsenlig riskanalys. En fullständig riskanalys består av flera komponenter. De vi kommer att fokusera på är: analys av vilka risker som är förknippade med en viss kemikalie analys av vilka förberedelser som måste vidtas för att minimera riskerna analys av strategier vid en eventuell olycka, samt analys av miljöaspekter. Inför varje laboration skall du fylla i ett riskanalysblad, där ovanstående punkter skall finnas med. Ett exempel på ett ifyllt riskanalysblad finner du sist i detta avsnitt (i exemplet på en laborationsrapport). Riskanalysblanketten finns på kursens hemsida. Blanketten innehåller en tabell med sju kolumner. De sju kolumnerna ska fyllas i på följande vis: Kolumn 1: Kolumn 2: Kolumn 3: Kolumn 4: Kolumn 5: Kolumn 6: Kolumn 7: miljön Kemikaliens namn, aggregationstillstånd samt i tillämpliga fall koncentration Summaformel för ämnet H-fraser (dessa hämtar du från någon kemikaliefirmas hemsida) Faroangivelser (vad de olika H-fraserna betyder) P-fraser (dessa hämtar du från någon kemikaliefirmas hemsida) Skyddsangivelser (vad de olika P-fraserna betyder) med relevans för din hälsa Skyddsangivelser (vad de olika P-fraserna betyder) med relevans för den omgivande 15
För vissa kemikalier finns inga särskilda faro- eller skyddsangivelser. I så fall ska du i tabellen ange att data saknas. 4.2 Arbetsrutiner Vid laborationen behöver du förutom skyddsutrustningen även en vattenfast märkpenna, en anteckningsbok, en miniräknare, en formelsamling och din labutrustning, såsom sked och peléusboll. Den viktigaste regeln är att alltid ha ordning och reda - såväl på din egen arbetsbänk som på de gemensamma arbetsytorna. Märk alla kärl tydligt med information om vilken kemikalie de innehåller och dess koncentration. Utspillda kemikalier, även om det bara är vatten, torkas upp med detsamma. Undvik att suga in vätskor i peléusbollen eller i automatpipetter. Lägg aldrig pipetter, skedar mm direkt på arbetsbänken utan lägg dem på ett rent hushållspapper. För alltid laboratoriejournal där du antecknar datum och alla erhållna mätdata och övriga observationer från försöken. Dagen efter har man ofta glömt detaljer om viktiga moment man utförde på laborationen. Använd en anteckningsbok och inte lösa lappar då dessa har en tendens att försvinna Det är med hjälp av dina primärdata du sedan skriver laborationsrapporter. Efter laborationen diskas all använd utrustning och ställs in på sin plats. Torka av arbetsytorna på din labplats, kontrollera att all glasutrustning finns på sin plats i skåpen och i lådorna på din plats och fyll på vattenflaskan. Tala om för labhandledaren när du går hem. 4.3 Laborationsrapporter På de första kemikurserna förekommer två olika sorters labrapporter; resultatrapporter och fullständiga rapporter. Resultatrapporten är en förtryckt blankett som du fyller i. Instruktionerna här nedan gäller fullständiga rapporter. Tag för vana att skriva labrapporten så snart som möjligt efter utförd laboration! Allmänt kan man säga att rapporten ska vara strukturerad som en vetenskaplig artikel. Avsikten med att skriva rapporter är dels att du ska visa att du har förstått laborationen, dels att du ska lära dig att dokumentera och redovisa vad du har gjort, något du har nytta av senare i karriären. Att få med allt väsentligt och att skriva så utförligt att det blir lättförståeligt, utan att det blir så långt att det blir jobbigt att läsa, är en svår konst! Försättsblad Försättsbladet är helt enkelt din rapports ansikte utåt, så använd din kreativitet. Här ska laborationens titel och ev. nr, ditt namn, kurs, grupp, laborations- och inlämningsdatum, handledare samt eventuella medlaboranter anges. Sammanfattning Här bekrivs kortfattat (5-10 rader) syftet med laborationen, vilka metoder som använts, vilket resultat du kom fram till och vilka slutsatser du drar av detta. I en vetenskaplig artikel är det här du fångar läsarens intresse att läsa vidare. Om du vill kan du placera sammanfattningen på rapportens försättsblad. 16
Introduktion Här beskrivs bakgrunden och teorin till laborationen. Ofta står det en del teori i labhandledningen, men skriv inte av denna, utan använd egna ord! Gå till läroboken och till dina föreläsningsanteckningar för att få mer fakta. Förklara de metoder som används men ta inte med några experimentella detaljer. Skriv i passiv form dvs. undvik orden jag, vi och man. Matematiska formler och formler för kemiska reaktioner som sker under laborationens gång ska finnas i teoridelen, där de ska föregås av en beskrivning av i vilket sammanhang de är relevanta. Reaktionsformlerna måste vara balanserade. De matematiska formlerna ska numreras, så att du kan hänvisa till dem från resultatdelen. Inga beräkningar ska förekomma i teoridelen! Första gången du använder ett mätinstrument, t ex en spektrofotometer eller ph-meter, ska du också beskriva hur detta fungerar. Avsikten är att du ska få apparatkännedom. Avsluta detta avsnitt med att, mot aktuell bakgrund, ange laborationens syfte. Material och metoder Material och kemikalier Detta är en underrubrik där du anger specialutrustning som du använde vid laborationen. Gäller det apparater så ska även märke och modell anges. Grundutrustning, t ex bägare och E-kolvar, behöver inte anges. Däremot ska du ange de kemikalier som du använde och glöm inte att ange lösningarnas koncentrationer. De kemikalier som är farliga ska markeras med *. Hänvisa till bilagan riskanalys. Underrubriker för laborationens olika delmoment Undvik rubriker som Experiment eller Utförande, utan använd istället underrubriker som anger vilka olika moment laborationen bestod av. Här ska du beskriva hur du utförde ditt försök (inte hur du skulle ha gjort). Denna del av rapporten bör du skriva så snart som möjligt efter utförd laboration, medan du fortfarande har laborationen i färskt minne. Försök även skriva denna del av rapporten utan att ha handledningen precis framför ögonen. Detta avsnitt ska skrivas i passiv form i imperfekt. Skriv inte i punktform, utan använd löpande text. Resultat Beskriv resultaten koncist med löpande text (i passiv form i imperfekt). Redovisa dina rådata, t ex vikter, titreringsvolymer, och absorbansvärden, i tabeller (glöm inte enheter). Skrivarpapper från t ex spektrofotometern är också rådata, och ska bifogas som bilaga i A4-format. Hänvisa i den löpande texten till dina numrerade tabeller och figurer. Dokumentera även negativa resultat. Inga beräkningar ska redovisas i resultatdelen! De redovisas i en separat bilaga. Hänvisa till denna, och ange slutresultatet i resultatdelen. Ange dina resultat med korrekt antal gällande siffror. Tabeller och diagram placeras i resultatdelen om de inte är för stora; upptar de en halv sida eller mer är det bättre att bifoga dem som bilagor. Oavsett var de placeras ska både tabeller och figurer numreras och förses med tabell- resp figurtext som talar om vad de visar. Tabelltext ska stå ovanför tabellen och figurtext under figuren. 17
Diskussion Detta är en av de viktigare delarna av rapporten, det är här du knyter ihop alla trådar. Jämför dina resultat med det förväntade resultatet och sätt dina resultat i relation till teoriavsnittet och syftet. Om litteraturvärden eller liknande finns ska dessa anges i anslutning till dina resultat i diskussionen. Om det blev som du förväntade dig, kommentera då vad det var som blev som du förväntade dig. Blev det däremot inte som förväntade dig, diskutera då vad eventuella avvikelser kan bero på. Försök dra någon slutsats av laborationens resultat. T ex: Vad kan man mäta med den här metoden? Är den bättre eller sämre än någon annan teknik som du har använt? Referenser Här anger du de källor, t ex läroböcker eller tabellverk, där du har hämtat fakta. Labhandledningen behöver inte anges som referens. Bilagor En bilaga innehåller material som tar så stor plats att det inte får plats inne i rapportens löpande text. Exempel på sådant som lämpligen bifogas som bilagor är beräkningar, större tabeller och diagram, skrivarpapper från spektrofotometern och andra apparater. Bilagor placeras sist i rapporten. Numrera alla bilagor så att du kan hänvisa till dem från resultatdelen. För att rapporten ska vara hanterbar ska alla bilagor vara i A4-format. Riskanalys Denna bilaga ska alltid finnas med! Hur den ska fyllas i beskrivs ovan (se avsnittet 4.1 Förberedelser inför laborationer ). Exempel på hur en laborationsrapport kan skrivas; se nästa sida. Obs! Du får aldrig kopiera en text från lärobok, artikel, något du hittat på nätet eller från en kompis rapport! Du kan då dömas för fusk och bli avstängd från undervisningen under viss tid. Du skall naturligtvis hämta vetenskaplig information via nätet, men du skall formulera om den och skriva den med egna ord! Glöm inte att referera till källan (se nedan)! BL/SW 18