Svenska örlogsfartyg 1591-1599

Svenska örlogsfartyg 1591-1599 Jan Glete Upprättad 2003, revideras löpande Detta är en arbetspromemoria. Resultaten är preliminära, de revideras löpande och på vissa ställen finns anteckningar om behov av ytterligare kontroll av källor. Texten innehåller ett stort antal förkortningar och hänvisningar som kan vara svåra att förstå för den som inte är insatt i källmaterialet. Promemorian utgör en del av underlaget för "List of Swedish warships, 1521-1721". Inledning Omfattning och avgränsningar Detta är en sammanställning av arkivdata för en historisk fartygslista över svenska örlogsfartyg åren 1591-99. Syftet är att klarlägga fartygens tillkomst (år, byggnadsort eller tidigare ägare, omständigheter), fartygsnamn och kontinuitet (d v s vilka fartygsnamn i källmaterialet som motsvarar ett fartyg) samt avgång ur fartygsbeståndet (år, ort, omständigheter). En bedömning har även gjorts av om fartyget gjort tjänst som örlogsfartyg eller enbart som transportfartyg. Gränsfallen har tagits med även om de bedömts som icke stridande fartyg. Mindre och helt obeväpnade transportfartyg (skutor, m m) har inte undersökts systematiskt. Fartyg som tillhörde hovet har tagits med i den mån de bedömts vara användbara som örlogsfartyg. Nedre gränsen för större örlogsfartyg är ett deplacement i storleksordningen 300 ton. Under denna gräns finns främst barkar, bojorter och pinkor men även ett antal mindre "skepp". Någon nedre gräns för farkoster har inte använts utan alla farkoster med beväpning har beaktats, dock med undantag för lodjor, espingar och stora båtar. Hertig Karls skepp före 1598 ingår inte (bortsett från Elefanten och Lejonet) även om åtskilliga av dem var användbara som örlogsfartyg. Inga försök har gjorts att kartlägga vilka fartyg Sigismund disponerade i Polen före och efter 1598. Underlag till sammanställningen De arkivserier som undersökts är främst Skeppsgårdshandlingar, Strödda militiehandlingar före 1631/flottan, Löningsregister, Provianträkenskaper, Kaperiräkenskaper, Varuhus och Handling, Finska Cameralia, Sandbergska samlingen, Arkliräkningar (KrA) och M- samlingen. Landskapshandlingar och Finska Riksarkivets serie Äldre räkenskaper (i huvudsak finska Landskapshandlingar) har undersökts selektivt för att finna information från orter (främst kungliga slott och gårdar) där andra uppgifter visar att fartyg byggts eller underhållits. Riksregistraturet har undersökts med hjälp av Axel Zetterstens och Dan Johanssons excerpter om flottan, kompletterat med egna läsningar av vissa brev. Andra serier i Riksarkivet och Krigsarkivet har excerperats endast i den mån arkivförteckningar och andra uppgifter givit anledning att anta att uppgifter av intresse kunde finnas. En total genomgång av handlingar från hertig Karls hertigdöme samt handlingar rörande krig och politiska förhållanden under 1590-talet skulle ge mer men detta är f n inte aktuellt. De fartyg som fanns i Finland från 1595/96 till 1599 kan inte undersökas med källmaterial i Sverige. Bakgrunden är att den politiska konflikten inom riket ledde till att ingen makthavare hade full administrativ kontroll över rikets alla resurser och att redovisningen av dessa 1

resurser stördes allt kraftigare. Den relativt goda ordning beträffande flottans fartygsbestånd som upprättats inom kammaren under 1560-talet och fortsatt under 1570- och 1580-talen genom de årliga Skeppsrullorna (tackel och tåginventarier) och registren över arkli ombord på fartyg upplöstes i början av 1590-talet genom att alltfler fartyg övergick till att bli direkt kontrollerade av Klas Fleming och hans efterträdare i Finland eller (i viss omfattning) av Sigismund i Polen. Räkenskaper från 1596 och framåt för dessa fartyg och flottans skeppsgårdar och personal i Finland saknas helt, med visst undantag för räkenskaper i Viborg 1596-98 i Finska Riksarkivet. Den centrala redovisningen av fartyg i Stockholm råkade efter 1594 i upplösning. Skeppsgårdsräkenskaperna för 1595 till 1598 har i ofullständigt skick sammanställts först omkring år 1600. Den sista Skeppsrullan finns för 1593, efter att från 1590 ha blivit alltmer ofullständig p g a att ingen redovisning kom från fartyg i Finland. Finska räkenskaper finns i betydande mängd i RA fram till 1594/95 men saknas därefter. Materialet i Äldre Räkenskapsserien i Finska Riksarkivet är mycket mindre för den senare hälften av 1590-talet jämfört med normala år. Arkliregister saknas efter 1587. Här är det oklart om det rör sig om förluster av källor eller om dessa register (som sannolikt sammanställdes flera år i efterhand) inte kunde föras efter 1589/90 då alltmer av rikets krigsmateriel fördes över till Finland och riksamiralen Klas Flemings och det finska krigsbefälets kontroll. Först från hösten 1599 börjar en samlad bild av flottans fartyg och dess inventarier framträda och först från 1600 finns kompletta arkliregister. Det kamerala materialet avspeglar således i hög grad den faktiska kontrollen över rikets resurser. Från 1598-99 finns några handlingar av särskilt intresse, dels en sammanställning av fartyg i aktiv tjänst 25/10 1598 (med uppgiftare om officerare på varje fartyg (SH 58:2), dels ett odaterat brev av Joakim Scheel från åren 1599 (M 1848) n sammanställning av örlogsfartyg som stod till hertig Karls förfogande. Detta förefaller vara svar på en anmodan av hertigen 4/3 1599 (HKR) att Scheel skulle ställa samman en lista på fartyg som kunde göra tjänst och vad de hette. Stavning Stavningen har normaliserats, främst för att underlätta sökning i dator. Sammansatta namn av typen Nyköpingsbarken både särstavades och skrevs ihop i det samtida källmaterialet, t o m i samma handling. Här tillämpas i huvudsak särstavning. Disposition Listan är indelad i två perioder 1591-95 och 1596-1599. För de första fem åren är källorna bättre än för de följande fyra åren. Från 1599 finns fartygslistor m m som sannolikt ger en fullständig bild av hur många som fanns och fr o m följande år är källäget förhållandevis gott. Under åren 1596-99 är det dessutom nödvändigt att dela upp flottan efter de kontrahenter i den inbördes konflikten som disponerade olika fartyg. Sammanställningen av fartyg från åren 1591-95 ger en "normal" fartygslista med uppgifter om var fartygen byggts, o s v medan sammanställningen för perioden 1595-99 i huvudsak syftar till att fastställa att fartygen finns och vem som kontrollerar dem. Arbets-PM beträffande perioden 1599-1610 ger data om tillkomst m m för alla fartyg som tillkommit 1596-98. Endast de fartyg som tillkommit efter 1595 och utgått före 1599 behandlas fullständigt i denna arbets-pm. 2

Källhänvisningar har gjorts kortfattade p g a att källmaterialet är ringa. Där inget annat anges är källan SkgR, Sth för respektive år, för 1595-98 den summariska och ofullbordade SH 52:4. Deplacement Se arbets-pm om 1571-90 och 1599-1610. I denna PM införs underlag för deplacement endast för fartyg som inte finns med i dessa PM: få uppgifter finns för perioden 1591-99. Förkortningar AR Arklikräkningar (Krigsarkivet) Arkliinv Arkliinventarium; inventarium över arkli vid viss tidpunkt Arklireg Register över arkli ombord på fartyg (årliga) finns främst i SH Arkliräk Arkliräkenskap; räkenskap över arklipersedlar under ett år Depl deplacement (underlag för uppskattning av) FRA Finska Riksarkivet, Äldre räkenskapsserien (i huvudsak finska landskapshandlingar) HKR Hertig Karls registratur J Järnkanoner ing ingående inv inventarium, inventarier K Kopparkanoner KapR Kaperiräkenskaper KrA Krigsarkivet L läster LH Landskapshandlingar LönR Löningsregister MR Militieräkningar (Krigsarkivet) p pund ProvR Provianträkenskaper RA Riksarkivet RR Riksregistraturet SH Skeppsgårdshandlingar skg skeppsgård SkgR Skeppsgärdsräkenskaper (i SH och SMHF) SMHA Strödda militiehandlingar före 1631, Armén SMHF Strödda militiehandlingar före 1631, Flottan SR Skeppsrullan (årlig räkenskap och inventarium över fartygens inventarier, finns i SH och i någon mån SMHF) Sth Stockholm SödH Södermanlands Handling utg utgående u å utan angivet år VglH Västergötlands Handling " tum 3

Fartygsbyggande 1591-1600: räkenskaper och ordningar Räkenskaper Skeppsbyggnader omtalas i räkenskaper åren 1591 1592 1593 1594 1595 1596 1597 1598 1599 1600 Stockholm LönR X x x x Älvsborg x LH LH LH LH LH Kalmar x 1599-01 Björkenäs x 1599-01 Västervik x x V x V V x x x LH Mönsterås x V x V x V x V x Stegeborg SH Kvarsebo LH: ÖglH 1591:15 Kungsör x x x x x x Bergshammarsvik x x x Väsbyvik x x Gröneborg x SMHF 5:22 Skokloster, Skobo x x x LH x x Aspö x RR Älvkarleby x x Gävle x LH x LH LH Hälsingland x LH x LH x LH LH LH Raumo SH Åbo: x x x Luovia SH Åbo: x Helsingfors V FRA? Viborg FRA FRA FRA espingbyggnaden x x Galej: Kvicksund x Norrköping LH x Gripsholm LH LH, V Räkenskaper finns i Landskapshandlingar eller lokala Varvsräkenskaper i SH. x omnämns i Skeppsgårdsräkenskaperna för Stockholms skeppsgård eller i ordningar. Förslag och ordningar för skeppsbyggeri Odaterad handling från ca 1591 (SH 48:1 (koncept), SMHF 5:18 (renskrift)) 2 skepp om 50 alnars köl 36 pers/skepp 8 mindre skepp 27 pers/skepp Skeppsbyggnader uppslås udij desse effter(skrev)ne landsänder ano 92 (SMHF 5;20) alnars köl Mönsterås 1 50 Västervik 1 50 Kungsör 1 35 4

Skokloster 1 35 Älvkarleby 1 35 Gävle 1 35 Hälsingland 1 35 Skeppsgården 1 35 Bergshammarsviken 2 om 43 Behov av ankare, hampa etc. Kort förslag uppå desse effter(skrev)ne Skipbygning hvar landsort för sig såsom the uppslås skulle (SMHF 5:22) läster Mönsterås ett skepp om 200 Drakenäs ett 150 Skeppsgården, Stockholm ett 120 Kungsör ett 70 Sko ett 60 Bergshammar två 60 och 70 står först ett men ändrat till två Gävle ett 70 Älvkarleby ett 60 och 70 Hälsingland ett 70 Fördelning av järnleveranser till skeppsbyggena fördelade på produktionsområden för järn. Samma varv som i föregående med undantag för att det står både Mönsterås och Drakenäs i den senare (rimligen fel), Mönsterås och Västervik i den förra (vilket verkar troligare). Storleksordningen något annorlunda i handlingarna men de största byggs i båda fallen i Småland. Förordnat till skeppsbyggningar 4/7 1592 (SMHF 5:22) Älvkarleby 23 personer Kungsör 20 Gävle 24 Helsingland 24 Skobo land 20 Gröneborg 20 Materielleveranser 1592 från Stockholms skeppsgård till dessa skeppsbyggningar (SH 49:4): Väsbyvik Per Bengtsson Skokloster Mikkel Simonsson Mönsterås Jakob Simonsson Västervik Hans Persson Hälsingland Sven Jakobsson Älvkarleby Jakob Remare Gävle Per Mårtensson Kungsör Simon Olsson Skeppsbyggningen på skeppsholmen Erik Tusk 5

Månadspenningar 29/11 1592 till följande skeppsbyggningar (SH 49:1) Nya skeppsbyggningen i Väsbyvik Per Bengtsson 2/10-29/11 Västerviks skeppsbyggning 25 pers Christer Nilsson Älvkarleby skeppsbyggning Jakob Olsson Gävle skeppsbyggning 8 pers Per Månsson Skokloster skeppsbyggning Michel Simonsson Nya skeppsbyggningen i Konungsör Simon Olsson Per Bengtsson var 1592 även skeppare på Bergshammars Barken som inte redovisar lön och proviantutgift detta år: får lön och proviant via skeppsbyggningen? 15/9 1592 avlönas (för 1591) skeppare Michel Hindersson/skeppsbyggmästare Tomas Sigfridsson vid skeppsbyggningen i Bergshamra. Dessa två samt 10 personer får 2/12 1592 lön för 1592 vid Väsby skeppsbyggning. Väsby och Bergshamra är rimligen samma plats. Ordningar rörande kost, järn m m, för skeppsbyggnader april 1593 (hertig Karls Registratur), 1/1 till 31/7 1593 än till 1/4-31/7 4 mån högre lägre lägre Västervik 6 19 11 Väsbyvik 5 7 Älvkarleby 5 7 11 står inte än till Gävle 5 3 15 dito Skokloster 3 17 Hälsingland vid Iggesund 3 pers i 8 månader Skeppsgården uti Stockholm Summa sju skeppsbyggningar; borta är Drakenäs, Bergshammar, Kungsör. Väsbyvik tillkommer. Alla skeppsbyggningar tilldelas leveranser av lokala fögderier, väsbyvik av Långhundra och Roden; är rimligen samma som Bergshamra och Väsby skeppsbyggning, inte i Mälaren mellan Kvicksund och Torshälla som den i detta område (Husby Rekarne) uppvuxne Zettersten anser, Zettersten 1890, s 299. Om skeppsbyggningar som H F N vill låta uppsätta, nov 1594 (ett skepp där annat ej anges) (Westin 316, Uppsala universitetsbibliotek) Västerås Ulvsund Enköping (avses Aspö? JG) Häringe Kalmar Älvsborg 2 skepp Gästrikland Hälsingland Ångermanland Medelpad Västerbotten Österbotten Åbo Helsingfors 6

HKR 16/2 1598 beordrar leverans av 14 skeppund järn till Norrköpings skeppsbyggning, bör vara ett större bygge. Skeppsbyggmästare (notiser) Mats Persson och Mats Sigfridsson i Sth 1591 (SH 48:6) Mats Jönsson i Sth 1591 (LönR Uppland, vol 5) Markus Matsson i Raumo (SH 50:1 Tomas Sigfridsson vid Väsby skeppsbyggning 1592 där Michil Hindersson är skeppare (LönR Uppland, vol 5, 1592). samma par avlönas samma år vid Skeppsbyggningen i Bergshammar (SH 49:1). Väsby kan således vara ett av flera namn på skeppsbygge vid Bergshammarsviken. det finns en by Väsby i Frötuna skeppslag och socken där även Vättershaga finns, Bergshammar ligger i Frötuna skeppslag, Länna socken (C M Rosenberg, Geografiskt-statistiskt Handlexikon över Sverige). Mats Sigfridsson och Mats Jönsson i Sth, får lön för 1591-92 (18/12 1592, LönR Uppland, vol 5), 1593, ProvR 1593 (SH 50:7) Mats Sigfridsson och Mats Jönsson får lön i Stockholm i jan 1593 (SH 50:11) Mats Persson får lön vid Skokloster jan 1593 (SH 50:11) Sigfrid Jönsson får lön vid Kungsör jan 1593 (SH 50:11) Mats Roland nämns vid Bergshammarsvik 31/5 1594 (ProvR, Sth, 1593-95) Mantalsregister 1/11 1594 (SMHF 6:7) upptar i Sth dessa skeppsbyggmästare: Mats Sigfridsson, Erik Eskilsson, Jakob Eskilsson, Mats Persson, Sigfrid Jönsson Mats Sigfridsson (35), Erik Eskilsson (20), Mats Persson (20), Jakob Eskilsson (16), Erik Andersson (20) samt 7 kvartermästare avlönade i Sth 20/3 1595 (SH 52:6). Avlönade i Åbo 1598: Markus Matsson, Thomas Sigfridsson, Thomas Persson, Eskil Sigfridsson (SH 52:12). I tjänst 1591-95: Mats Sigfridsson, Mats Persson, Mats Jönsson, Markus Matsson, Tomas Sigfridsson, Sigfrid Jönsson, Erik Eskilsson, Jakob Eskilsson, Mats Roland, Erik Andersson (kan Mats Roland och Mats Jönsson vara samma?) 7

Perioden 1591-1595 Fartyg som med säkerhet tillhörde flottan i början av 1591 För mer detaljerade uppgifter med källhänvisningar, se 1571-90. Skepp Mönsteråsskeppet/Drakenässkeppet, från 1594 Stora Skeppet. 1599 Mars, samma år Julius Caesar, Makalös börjar användas som dubbelnamn. 2400? Kvar till 1611. Röde Draken 2000 Under upphuggning i Stockholm 1591-94. Älvkarlebyskeppet 1000+? Skänkt till Klas Fleming och holländaren Mårten Simonsson 1590. Kan vara Hjorten eller Finske Lejonet som 1593 finns i räkenskaper som Klas Flemings skepp. Kan vara K Mtz skepp Lejonet 1594. Elefanten 1001-1500? Hertig Karls skepp, senast nämnt 1591. Lejonet 501-1000? Hertig Karls skepp, senast nämnt 1591. Smålands Lejonet 1100 Såld till Tideman Corneliusson 1591, nämns i SkgR, Sth 1592. Upplands Lejonet/Harbo(viks) Skeppet 900 Upphugget 1590, vrak 1591, uppbörd av bult 1592. Hälsinge Lejonet/Hälsinge Skeppet 900 Färdigt 1585 och överlåtet till Sigismund; kom aldrig med i Rullan. Dess öden efter 1589, då det (enligt VglH 1589:7, f 52 samt AR 1589/13) fanns i Älvsborg, är inte känt. Det kan ha kommit till Polen och möjligen vara K Mts eget skepp som nämns i SkgR, Sth 1594. Det kan vara Älvsborgs Lejonet som nämns i Älvsborg 1594 (hövitsmannen Mårten Crock förefaller ha varit lojal med Fleming, inte med hertig Karl) eller det stora skeppet Finske Lejonet som ägs av Klas Fleming 1593. 1594 nämns ett skepp Lejonet i SkgR, Sth och som flaggskepp för Sigismunds flotta till Polen. Raumo Kravelen/Raumo Skeppet 600? Nämnd i SR 1591, LönR 1591-92. SkgR, Sth 1593: större uppbörd av bultar, troligen under upphuggning i Stockholm 1593. Björneborgs Kravelen/Björneborgs Skeppet 600? Nämnd i SR 1591, LönR Sth 1591 och i Åbo SkgR 1592. Troligen upphuggen i Stockholm 1594-95 då betydande uppbörd av bultar finns i SkgR (SH 51:1. 52:4). Älvsborgs Skeppet 600 Skänkt till drottning Gunilla 1591, nämnt som hennes skepp 1592-93 och troligen 1594 och 1598 då det skulle säljas. 8

Svanen 300 Med i SR 1591-93 och i SkgR, Sth 1594, ProvR 1594, med Sigismund till Polen 1594. Renen 300 Upphuggen i Stockholm 1591, uppbörd från vrak nämns 1593. Barkar Björnen 250 Med i SR 1591-93, i LönR Finland 1593 (SH 50:2), i SkgR 1594 och mantalsreg 1/11-94 (SMHF 6:7), troligen avrustad i Stockholm 1595 och möjligen upphuggen 1596 (Stor bark/litet skepp). Röde Hunden Senast upptagen i SR 1590 då den sannolikt avrustas, uppbörd från vraket i SkgR, Sth 1591 (SH 48:1) tyder på upphuggning i Stockholm detta år. K Mt Bark eller Långa Barken/Stora Barken (de två sistnämnda har samma skeppare i LönR) 150 F d Raumobarken. Namnet Långa Barken finns kontinuerligt från 1592 till 1597-98 då den kan ha avrustats i Stockholms skeppsgård. Långa Barken omnämns i ett brev HKR 29/3-93 som ett fartyg som Johan III brukade använda. I SkgR, SR 1591, ej i LönR 1591, nämns t o m 1594, även som K Mt L B (bl a SH 48:8: Löneregister Älvsborg), har 1591 samma skeppare (Erik Olsson) som K M Bark 1592-93: sannolikt identisk med denna. Har samma skeppare som K Mt Jakt i LönR 1593. Bör vara den bark som 1594-95 kallas S(alig) K Mt Bark (Ulven är Nya K Mt Bark). Lilla Barken, K Mt lilla bark 150 Nämnd i SR från 1589. Kan vara en äldre bark (Österbottens, Skorstensjakten) men en ny bark byggdes i Bergshammar 1588 enligt ProvR, Sth skg 1588 (SH 45:3) som kan ha blivit denna bark (som inte kan kombineras med något annat barknamn 1589/90). Kan vara K Mt nya jakt, beväpnad med 2 fältslangor i AR 1589/32. LönR (SMHF 6:1): 1591 utbetalas 1589-90 års lön till Bergshammars skeppsbyggnad. Kan med säkerhet följas t o m SR 1591. Därefter osäkert om den "Lilla Bark" som finns i källorna och senast nämns som avseglad med Sigismund till Polen 1598 (SMHA D 3, nr 123) är en och samma bark. Jfr Konungs Barken Ulven ca 1591/2. Mussar Barken 100? I SkgR, Sth 1591, inte i SR 1591, inte i LönR 1591 och inte vidare nämnd. Finska Barken 150? Nämnd i SkgR, Sth 1591-92, 1594-95, SR 1591-92, LönR 1591, LönR i Finland 1592-93, ProvR 1594, SkgR, Sth 1595 samt uppbörd av en kabel i SkgR, Sth 1598. Helsinge Bocken/Barken 100? Nämnd som Bocken i SR 1591, i SkgR, Sth 1591 som Helsinge Skeppet (samma uppbörd från Sth skg som H B i SR, identitet därför säker), nämnd t o m 1595 då den var i Finland (Finska Cameralia, vol 53, AR 1593/7). Kan vara Bocken (svårläst: Barken?) nämnd i Åbo 22/8 1598 (FRA 1573, f 29). 9

Helsingfors Barken i AR 1590/9 kan vara samma fartyg. Ulven 75 RR 6/11-89: skeppet Ulven som sjunkit vid Kalmar ska uppösas. HKR 14/4 1593 spik och bult från gamla skeppet Ulven som ligger sjunket i Kalmar ska tas ut. SkgR Kalmar 1593 (SH 40:4): uppbörd från Gamle Ulven. Galärer Lindormen Senast nämnd 1595 då den troligen avrustas i Stockholm. Gripen Senast nämnd 1594, avrustas eventuellt då i Stockholm. Liljan Senast nämnd 1593, i Finland. Jägaren Förlist på Narvas redd (SR 1591). Hjorten Senast nämnd 1595; jfr skeppet Hjorten från 1593. Hinden Senast nämnd 1592 eller 1593 i Finland. Jfr Herrens skepp Hinden 1593. Älgen Senast nämnd 1594. Svalan Förlist 1593 i Nyköpingsskären. Finske Falken Senast nämnd i Åbo 1591. Åbo Galejan Senast nämnd i Finland 1590: får namn? Havfrun Senast nämnd i Stockholm 1596, avrustad? Serissan Senast nämnd i Stockholm 1598, avrustad? Näktergalen Senast nämnd i Stockholm 1595 (möjligen är detta ett nytt skepp). Uttern Skänkt till Klas Fleming 1589 men nämns i Stockholm 1594-95. Möjligen identisk med Söderfinska Galejan. 10

Jungfrun Senast nämnd i Stockholm 1595. Duvan Senast nämnd i Stockholm 1595. Kråkan Senast nämnd i Stockholm 1596 (Eventuellt nämnd 1598, jfr dock hertigens skepp Kråkan). Älvsborgs Galejan Kallas från 1593 Älvsborgs Barken. Senast nämnd i Stockholm 1597 då den sannolikt avrustades. Norrfinlands Galejan Senast nämnd i Finland 1591. Får namn? Söderfinska Galejan Skänkt till Klas Fleming 1589. Inte senare nämnd. Möjligen identisk med Uttern. Björneborgs Galejan Senast nämnd i Sverige 1590. Får namn? Hägern? Finske Svanen Senast nämnd i Finland 1593. Den målade Galejan/Ulven Nämns endast 1590, 1592 och 1593: dubbelnamn? Falken/Koppargalejan Senast nämnd i Stockholm 1597, upphuggen? Totalt 23 galejor nämnda 1591-95, inklusive Uttern och Ulven. Skeppsgårdsräkenskaperna för Helsingfors 1591-95 (SH 49:9) nämner uppbörd från en upphuggen galeja. Hägern Nämnd 1591, bl a 26/12 i arkliflottan (MR 1590/3), 1592 Viborgs arkli AR 1591/25 Någon av de tidigare nämnda galejorna som fått namn? Inte uttryckligen angivet i källorna att det är en galeja. Senast nämnd 1594 i AR 1593/7. Stortenbeck, Störtenbeck Mindre fartyg nämnt 1592 (i Finland) till 1595. Kallas 1594 galeja. Kan vara en omdöpt galeja som senast nämns 1590/91. Se mindre fartyg tillkomna 1591-95. Pinkor, jakter, båtar, lodjor, espingar (ofullständig lista) Västerviks Pinken, Västerviks Skeppet Senast nämnd i LönR 1591 (SH 48:6) även klädeslön, mantalsreg. Litet fartyg, används troligen av hovet. 11

Kanslijakten/båten Senast nämnd som Kanslipinken 1599/1600, kontinuitet inte säker. Kammarskrivarjakten Senast nämnd som Kammarpinken 1599/1600, kontinuitet inte säker. Klädkammarjakten/båten, f d Finska skärbåten, nytt namn 1591/2. Senast nämnd i SkgR 1595. Oxen Hårde, K Mt Jakt, Lilla Jakten? Nämnd 1589-93, i SR 1590-91. K Mt Jakt Nämnd 1591-93. Lilla Jakten Nämns 1590-93 och som Lilla Espingjakten 1595 (samma skeppare dessa år). Lilla Espingjakten (utan skeppare) nämns även i SkgR 1594. Det förefaller som om det inte finns mer än två jakter 1591-92 med de tre namnen ovan och i mantalsregister 1/4 1593 nämns Oxen Hårda och Lilla Jakten, men beteckningen K Mt jakt tycks i källmaterialet flyttas mellan flera fartyg, även andra än dessa. Lotsmansbåten Nämnd sedan 1590, i SR 1592-93, i SkgR 1591 och LönR 1591, Senast nämnd i SkgR 1595, hela tiden med skepparen Olof Persson (flera lotsmansbåtar finns, se 1591-95). Nya kockjakten/båten Nämnd i SR 1591-93 i SkgR t o m 1595 Nya Espingen eller Gamla kockebåten. Senast nämnd i SkgR, Sth 1593. Det finns ytterligare jakter, skärbåtar, lodjor, espingar m m vid hovet samt vid slott och gårdar. Skutor Flera finns i Stockholm och vid slott och gårdar. Kexholmsflottan Här fanns en styrka av örlogsfartyg till åtminstone 1595, men uppgifter för tiden efter 1592 saknas. Nedanstående fartyg hade tillkommit före 1591. Inventarium 7/6 1592 (FRA 191) har bl a dessa uppgifter: Valen, bark tåg 12" (?) fock, stor, stång Tantheij, bark tåg 12" (?) fock, stor, stång Gripen tåg 8" fock, stor, topp/stång 12

Lejonet tåg 7" fock, stor, stång Näcken tåg 6" fock, stor, stång, mesan Ålen tåg 5" fock, stor Siken tåg 5" fock, stor, stång Uttern kårdel 3½" fock, stor, stång Peipusflottan Ett betydande antal små fartyg fanns här 1591, men några fartyg går inte att identifiera i räkenskaperna. Lodjor Under senare delen av 1580-talet förekom ett omfattande lodjebygge i Finland men lodjorna har inte egna namn och någon lista kan inte sammanställas. Anteckningar om fartyg under Klas Flemings och det finska krigsbefälets kontroll samt vissa fartygsrörelser i samband med Sigismunds Sverigeresa 1593-94 Fartyg med anknytning till Klas Fleming Galejan Uttern skänkt till K F 1589, nämnd till 1595 Söderfinske galejan skänkt till K F 1589, ej senare nämnd Älvkarleby Skeppet skänkt 1590 till K F och holländaren Mårten Simonsson, inte nämnd med detta namn senare Hjorten, Klas Flemings skepp, nämnt 1593 Finske Lejonet, Klas Flemings skepp nämnt 1593 och 1594? I Lönereg kläde 1593, Åbo (SH 50:2) står sist: Innamma skepp Finske Lejonet Uttern skeppet Hjorten Duvan, annat fartyg än galejan (?) Duvan samma år innan: besättningen är helt olika i samma lönereg (SH 50:2, Lönereg 1593, Åbo) Josef Hinden, två olika med detta namn 1593? Ingen i besättningarna är samma (SH 50:2, Lönereg 1593, Åbo) Renen, herrens pinke enligt Finska Cameralia, vol 47. En utredning om arkli lånat eller givet till Klas Fleming 1568-93 finns i två ex i SMHF 6:2. Där anges att arkli följde med Uttern 1589 men inget sägs om Söderfinska Galejan. En del av etta arkli fanns 1593 på Herr Klas (står H Claesson?) skepp som nu är komne från Danzig med K M. Dessa förefaller av uppräkning vara Hjorten, Svanen, Uttern, Hinden och Lejonet. 13

Fartyg i Finland 1593 SMHF 5:22: Desse äre de Fi Cam 47 ProvR Lön kläde (SH ) AR skepp som skola ifrån Finland Fi skeppsfl: några även i SkgR, Åbo till Dansken till Kon Mattz ankomst: Konungs Barken Ulven Konungs Barken Ulven Björnen Björnen Björnen Björnen Gripen Gripen Gripen Gripen Ulven Ulven Finska Barken Finska Barken Finska Barken Finska Barken Älvsborgs Galejan Älvsborgs Barken Lindormen Gal Lindormen Lindormen Hjorten Gal Hjorten Hjorten Svalan Svalan Svalan Svalan Näktergalen Näktergalen Näktergalen Näktergalen Älgen Gal Älgen Älgen Jungfrun Jungfrun Jungfrun Jungfrun Serissan Gal Sirissan Sirkan Serissan Havfrun Havsfrun Havsfrun Hinden Herrens Skepp Hinden Hinden 14 Elefanten Svanen Svanen adm sk Uttern Herrens gal Uttern Uttern Duvan Duvan (inte fi fl) Duvan Hjorten Hjorten Hjorten (är f d Clas Fl sk) Renen Renen Herrens pinke Renen Josef Josep Josep Innamas skepp Innamma skepp Innamma skepp Danske Pinken Danske Pinken Danske Pinken 9 Summa summarum 23 Kommentar: de nio senare förefaller på något sätt skiljda från de 14 första: privatägda? Men även Hinden förefaller privatägd. Kan Elefanten vara samma skepp som Finske Lejonet? Finske Lejonet, C Fs sk Söderköpings Pinken Bertil Ivarssons pinke Finske Svanen Liljan Hägern Björneborgs nybyggde Barken Djursholms Skeppet Bergshammars Pinken Finske Svanen Kanslibåten Kammarbåten Klas Flemings galeja Helsinge Bocken (i Viborg) Kalmarbåten (i Helsingfors) Finske Lejonet, C Fs sk Bertil Ivarssons pinke Sven Trulssons pinke Finske Svanen Liljan Hägern 14

Fartyg med Sigismund till Polen juli 1594 (Strödda Historiska handlingar, Sigismunds resa till Sverige, RA) Hjorten Flemings skepp? Duvan Privat skepp? Uttern Flemings galeja, nämnd i Stockholm 1595 Amiralens sk? Leonem Flemings Finske Lejonet (eller K Mt skepp?) Ulven Konungsbarken (?) Björnen 1572 års, kom tillbaka Stora Barken Långa barken? kom tillbaka Svanen Byggd 1574?, kom inte tillbaka samt 24 fartyg som har utländska namn och ingen känd anknytning till Sverige, sannolikt hyrda eller tillhöriga privatpersoner som följde med. Sist står Stortenbeck, som kallas galeja och är känd i flottan sedan 1592. Uppgifter i FRA 1545 (Haliko 1594) förtäringskvittenser för åtskilliga skepp på denna resa. Nytillskott 1591-95 Skepp Hjorten Omnämnt i löneutbetalning 16/3 1593 (för 1592) i Åbo (SH 50:2) som Krigsöversten herr Clas Flemings skepp. Av besättning/skeppare att döma samma skepp som Hjorten i lönereg/kläde 6/7 1593 (SH 50:2). Bör vara samma som skeppet Hjorten som 1593 skulle till Danzig från Finland samt skeppet med detta namn som följde Sigismund till Polen 1594. Kan vara Älvkarleby Skeppet, givet till Klas Fleming 1590. Elefanten Skepp med detta namn bland skepp från Finland till Danzig 1593; ej vidare nämnd (SMHF 5:22). Finske Lejonet är inte med i denna lista som annars har ungefär samma fartyg som ProvR och löneregister från Finland 1593 där Finske Lejonet är med. Sannolikt ett dubbelnamn. Osannolikt att det skulle vara hertig Karls skepp Elefanten, senast nämnt 1591. Finske Lejonet/Klas Flemings skepp Nämnt som den ädle och välborne herren och Amiralen Klas Flemings skepp i klädeslöneräkenskap i Åbo 6/7 1593 (skeppare Hemming Eriksson) (SH 50:2), inte nämnt i penninglöneräkenskap i Åbo för 1592 16/3 1593 (SH 50:2). Kan vara Älvkarleby Skeppet, givet till Klas Fleming 1590. Kan även tänkas ha tillkommit under mellantiden: påfallande många timmermän avlönas i Åbo på Finska Lejonet 1593 (SH 50:2) vilket kan tyda på ett nybygge, men även en reparation eller färdigställande av ett tidigare bygge. Det kan även möjligen vara Sigismunds gamla skepp Hälsinge Lejonet som ställts till Flemings förfogande. Lejonet (skeppare Henrik Eriksson) nämns på slutet (23/7) i SkgR, Sth 1594 och är sannolikt flaggskeppet Lejonet i Sigismunds flotta till Polen 1594. Kungl Majt Skepp Nämnt i SkgR, Sth 1594. Inget ytterligare känt. Troligen inte samma som Konungsbarken Ulven. Kon Matz skepp ingen skeppare i SkgR. K Mts skepp Jören Eriksson hövitsman/per Joenson t f hövitsman (Källa?) Svanen Skepp nämnt i Finland 1593 som amiralens skepp (Finska Cameralia, vol 47), nämnt i SkgR, Sth 1594 samt bland skepp med Sigismund till Polen 1594. Osäkert om detta är det gamla skeppet från 1574 eller ett annat skepp. Dock har skeppet Svanen enligt ProvR, Sth 1593-95 skepparen Anders Andersson när den drog till 15

Danzig 1593, samma skeppare som den äldre Svanen hade i SkgR 1591-92. Därför troligt att det är samma skepp. Älvsborgs Lejonet I VglH 1594:16 omnämns Mårten Crock, befallningsman på Älvsborgs Lejonet (bl a kvittens 24/7 1594) som anammade Nya Skeppet här vid Älvsborg och som anammade uppbörd till skeppsbyggning 1594. Framgår inte om Älvsborgs Lejonet var det Nya Skeppet. Räkenskaperna från Älvsborg från de föregående åren är ofullständiga. Hälsinge Lejonet nämns här sista gången 1589; kan vara detta skepp med delvis nytt namn. Älvsborgs Lejonet nämns inte i fortsättningen, inte heller något Lejonet som förefaller stämma med det. Nya Älvsborgs Skeppet 300-500+ Ett nytt skepp har enligt ovan (VglH 1594:16) blivit färdigt i Älvsborg 1594, sannolikt det som skeppsbyggmästaren Johan Claesson van Edam nämner att han byggt vid Älvsborg för Kungl Majt behov i en kvittens 29/9 1595. Skeppet hade av Klas Fleming 1594 förts från Danzig till Finland vilket föranledde protester från hertig Karl (HKR 21/9-94, /10-94). Depl: SH 49:10, Älvsborg 1592 och SMHF, f d vol 7: till Nya Ekeskeppet 35/36 alnar breda segel. Största ankare 7½ skeppund. Ankartåg: 13½" 12" 10" (Jfr SH 34:6 där detta motsvarar 15/16" kabel och 600/700 tons skepp ska ha 8 skeppunds ankare). Skeppet kan ha varit större än 500 ton. Nytt skeppsbygge vid Älvsborg 700? Ett nytt bygge vid Älvsborg planerades enligt ett inventarieförslag av Marthen Crock 1594 (SH 51:6) och det omtalas sporadiskt i byggnadsräkenskaper för Älvsborg 1594-97 (VglH 1594:16), 1594 som det andra skeppet/andra skeppsbyggningen och 1597 som nya skeppet som byggdes vid befästningen. Räkenskaper för 1595-96 saknas varför sammanhangen är svåra att se. Skeppsbyggmästare:? Hertig Karl ville i början av 1596 för eventuellt övertagande värdera skepp som stod under byggnad vid Nylöse/Älvsborg (båda namnen används) sedan nästförlidna år (d v s 1594) (HKR 3/1 eller 3/4 1596). Se Scipio, Hercules. Depl: SH 51:6 plan: 14" 13" 11½" 10" (motsvarar ankaren om 3½ 3 2½ 2 skeppund). Raumo Skeppet 300-500? Skeppsbygge omnämns i Raumo 1591-93 (SH 50:2: Åbo skeppsgård). Markus Mattsson nämns som skeppsbyggmästare i Raumo 1591-93 (SH 50:1). Skeppet omtalas 1595-97 i SkgR, Sth. Får måhända därefter namn: Hjorten eller Hinden? I Ordningar och skeppsgårdsräkenskaper från 1592-94 omtalas skeppsbyggande i Västervik, Mönsterås, Bergshammarsvik (=Gröneborg, Väsby, Väsbyvik, Vättershaga), Kungsör, Skokloster, Älvkarleby, Gävle och Hälsingland samt på Skeppsholmen, Stockholm. Totalt borde det bli minst nio skepp (utöver ovan nämnda skeppsbyggeri i Raumo och Älvsborg) även om något av dem kan ha blivit fördröjt (Rutenkrans i Skokloster?). I räkenskaperna från 1594-95 har endast åtta nya skepp kunnat spåras, varav Ulven möjligen är Konungs Barken som funnits sedan 1593. RR 13/10 1591 om skeppsbyggning vid Gävle. RR 14/11-91 fullmakt för Michill Hindersson att uppsätta en skeppsbyggning i Bergshammarsvik. RR 24/11-91 till Per Hansson angående skeppsbyggning vid Kungsör. Troilus 700? Byggd vid Skokloster, Kungsör eller Skeppsholmen? Zetterstens uppgift (Zettersten 1890, s 293) om att det byggts i Västervik stämmer inte med räkenskaperna från detta varv. Skeppsholmen kanske det troligaste; Ulven kan vara ett mer naturligt namn för ett skepp från Ulvesund/Kungsör och Skoklosterbygget kan vara Rutenkrans, men OBS resonemanget nedan som kan betyda att det var ett furuskepp. Nämnd i Mantalsregister 1/11 1594 (SMHF 6:7). Tacklad i Stockholm under 1595. Lämnad i avräkning till Anders Olofsson, Påvel 16

Poppes i Oldenburg tjänare, för leveranser till Narva. Med last värderad till 4000 daler, HKR 14/3-97. Nämnd under utgift i SkgR, Sth, 1598. Depl: Uppgifter om skeppet Troilus storlek är få men intressanta. Den viktigaste är att skeppet i utgiftslängden för Sth Skg 1595 anges ha fått kablar om 14, 13, 12 och 9 tums omkrets, något tunnare kablar än det samtidigt tacklade Ängeln, som även har 14" som tjockaste kabel. I Stockholms Tänkebok 19/4 1596 (meddelad av Håkan Jakobsson) finns en detaljerad värdering av Pelikanen, Draken och Troilus vars skrov värderas till 3500, 3000 resp 1600 daler. Vikten av kabelgarn anges till 100, 100 respektive 80 skeppund, seglen till 460, 460 resp 338 daler och ankarnas vikt (5 per skepp) till 22 skeppund 15 lispund, dito samt 22 skeppund 1 lispund. Draken hade 1603 15" kabel medan Pelikanens tjockaste kabel enligt planen 1602 var 14". Pelikanen hade i planen inför 1600 samma besättning som Draken och Ängeln och 700 ton är rimligt som deplacement för alla tre. Troilus storlek var av kabelgarn och segel att döma ca 75 à 80 % av de båda andra, ankarvikterna tyder på att de var ungefär lika stora medan värderingen av skrovet tyder på att det var ungefär hälften så stort (skeppen var ungefär jämngamla varför åldern inte borde inverka särskilt mycket). En förklaring till dessa förbryllande uppgifter skulle kunna vara att Troilus var ett furuskepp, vilket även skulle kunna förklara att just detta skepp faktiskt även avyttrades 1597 när hertig Karl hade anledning att behålla de örlogsskepp han kontrollerade. Men i så fall är det troligare att skeppet byggts i Norrland eller Finland än i Mälardalen. Något skeppsbygge i Norrland utöver nedan nämnda Lejonet, Svanen och Björnen är dock inte kända från dessa år. En annan möjlighet är att Troilus var byggt som handelsfartyg med lättare skrov och enklare rigg än örlogsskeppen men med ankarvikt som svarade mot deplacementet vid full last. Hälsinge Lejonet, Lejonet, Svenske Lejonet 400 Byggd vid Iggesund, Njutångers socken, Hälsingland 1592-94 (Hälsinglands Handling 1593:7, 1594:6:1). Skeppsbyggmästare:? Nämnd i Mantalsreg 1/11 1594 (SMHF 6:7), nämnd t o m 1598 i SkgR, Sth som Hälsinge Lejonet och som Lejonet till 1600. Lejonet finns i lönereg (SH 52:6) 20/3 1595 och 3/8 1597, i SkgR/uppbörd 1597 (SH 52:4). Hertig Karl beordrar i HKR 16/5 1597 Lejonet till Vaxholm-Älvsnabben-Söderudden (?) tillsammans med tre andra fartyg. Lejonet avlönas 29/7 1599 i Scheels flotta (RKB 61:1). Tackelinventarium för Lejonet i Nyköping 23/11 1598, proviantregister 18/11 1598 och mantalsregister inför vintern 1598/99 finns i SH 52:6, men skeppet nämns inte i Scheels lista från våren 1599 (M 1848). I Smålands Handling 1599:9 nämns betalning till styrman på Lejonet 16/1-99. Lejonet finns i lista över skepp i Nyköping inför sommaren 1600 (SMHF 10:4) men inte i en i övrigt nästan identisk lista över skepp i Nyköping 25/4 1600 (SMHF 6:14). Slutligen nämns Svenske Lejonet i Södermanlands Handling 1600:7:1, Nyköping och 1600:14, Nyköping. Lybske Förgyllde Lejonet som börjar nämnas 1599 är helt klart ett annat skepp: i Södermanlands Handling 1600:7:1 nämns utspisning till Draken, Ängeln, Pelikan, Björnen, Hannibal, Leoparden, Förgyllde Lejonet som kom från Stockholm till sin utredning samt Lejonet som ligger i skärgården (kvitten 27/5 1600). Södermanlands Handling 1600:14 skeppsutredningen nämner Förgyllde Lejonet och Svenske Lejonet. Det har här antagits att Lejonet utan prefix är Hälsinge Lejonet. Möjligheten att det är Älvsborgs Lejonet i vissa fall finns men det vore mer sannolikt att det då haft detta prefix för att skilja det från Hälsinge Lejonet om de existerade samtidigt. Gävle Svanen, Svanen, 1597: Svanen eller Munken 400 Byggd på Norra Flyskär vid Gävle 1592-94 (Gästriklands Handling 1593:8:1). Skeppsbyggmästare:? Skeppsbyggning vid Gävle nämns i RR 13/10 1591. Nämnd i Mantalsregister 1/11 1594 (SMHF 6:7), upptacklad i Stockholm 1595, med Sigismund till Danzig 1598 och inte senare nämnd. Depl: 1595: 12" 10" 9" 8"; 1598: 34 p. Gävle Björnen, Björnen, Svenske Björnen 400 Byggd vid Älvkarleby och nämnd som Älvkarleby Skeppet i Mantalsregister 1/11 1594 (SMHF 6:7), som G B i SkgR, Sth, 1595. Identiteten nästan säker genom uteslutningsmetod, skepparen Jakob Olsson 1594 är med stor sannolikhet Jakob Remare 1595 (jfr Älvkarleby skeppsbyggning 1592 i SH 49:1 och 49:4 där dessa två namn används om den ansvarige skepparen). Skeppsbyggmästare:? Uppbörd levereras till skeppsgården i Stockholm 1608. 17

Ängeln, Svenske Ängeln 700 Byggd vid Bergshamravik och nämnd som Bergshammars Ängeln i Mantalsregister 1/11 1594 (SMHF 6:7) och ProvR 1594 (SH 1594), som Ängeln i SkgR 1595. Skepparen Erik Olsson som nämns 1/11-94 var 1/4 1593 (SMHF 6:3, 6:5, 6:7) skeppare på Nya Skeppsbyggningen tillsammans med Olof Värmdö som i SkgR 1594 nämns som skeppare vid nya byggningen vid Västerhaga. Kan det vara Vettershaga, Länna socken, Frötuna skeppslag, i viken nedanför Bergshammar. Bygget av ett större skepp vid Bergshammar/Gröneborg nämns i flera källor från 1591 till 1594. RR 14/11 1591 Fullmakt för Michil Hendersson att uppsätta skeppsbyggning i Bergshammarsvik. Skeppsbyggmästare vid Bergshammar var Mats Roland (ProvR, Sth 1593-95). Var 1611 oduglig, sjunken. Ulven 300-500? Byggd vid Skokloster, Kungsör (Ulvesund!) eller Skeppsholmen? Möjligen nämnd i SkgR. Sth 1594 (dock fanns Konungs Barken Ulven som också nämns samt kanske en galeja Ulven) men inte i Mantalsregister 1/11 1594 (SMHF 6:7). Nämnd i SkgR, Sth 1595-98. Kan ha följt Sigismund till Polen 1598 men kan också vara det skepp Ulven som nämns i lista på skepp i Stockholm i nov 1599 (Sandbergska samlingen, Z 2778). Jfr hertigens skepp Ulven och Gävle Ulven 1599/1600. Pelikanen 700 Byggt i Västervik. SH 50:8 ett skepp, tydligen större under byggnad i Västervik 1593. Skeppsbyggmästare: Olof Torstensson (SH 52:3). Räkenskap för bygget (med namn angivet) 1594-95 finns (SH 52:3). HKR 4/3-95 skepp ligger i Västervik, HKR 12/5-95 tackling av skepp i Västervik. Med i SkgR, Sth från 1595. Senast nämnd 1612. Kan det vara Västerviksskeppet som i Rött nr 235 får 6 ankartåg om 15 till 12 tum? Draken 700 Byggt i Drakenäs. Drakenäs skeppsbyggning från 30/9-93, skeppsbyggmästare: Erik Mårtensson (SH 51:5). Räkenskap för bygget 1594-95 (då det sjösattes mellan 1/10-94 och 6/7-95) finns (SH 51:5, 52:2 och 52:11). Skeppet riggades enligt dessa med fyra master: stor och liten mesan. Nämnd i SkgR, Sth från 1595. Förlist 1605. Depl: SH 52:9: 16" 15" 13" 12". Näktergalen eller Ålandsskeppet Eventuellt nämnd 1595 (SkgR) men det kan vara den äldre galejan. Nämnd med detta namn 1596. Barkar Bergshammars Barken 100/150 Av namnet att döma byggd i Bergshammarsvik. Med i SkgR, Sth 1592 (SH 49:4), skeppare Per Bengtsson, dito i SkgR 1593 (SH 50:5). Skeppsbyggmästare: Tomas Sigfridsson (?) (SH 49:1 i Bergshammar, LönR Uppland, vol 5, 1592 Väsby, rimligen samma byggnadsplats). Nämnd i SkgR 1592-93 men inte mantals- och löneregister där det i stället finns Barken eller Nya Barken 1592-93 vilket dock synes vara K Mt nya Jakt med Michill Hindersson som skeppare. Per Bengtsson får lön till skeppsbyggningen i Väsbyvik okt-nov 1592 (SH 49:1). Bergshammars Barken har ännu 1594 Per Bengtsson (ProvR, Sth skg SH 51:2). SkgR 1594: Nya Bergshammar Barken sannolikt samma. Nya Barken nämns i SkgR, Sth 1595 och Bergshammars Barken i SkgR, Sth 1597-99. Inte med i fartygslistorna från november 1599 18

eller våren 1600. Möjligt att den fått ett namn 1599: Örnen, Tranan, Halvmånen, Stålnäbben, Wolgemot i så fall tänkbara. Kallas 1598 även Gröneborgs Barken (se nedan). Depl: Enbart typbeteckningen ger ledning. K Mt (Nya) Bark Ulven 100/150 Byggd i Björneborg? Skeppsbyggmästare:? Björneborgs nybyggde Barken nämns 8/1 1593 i Finska Cameralia, vol 47, ProvR. Konungsbarken nämns i dito 16/5-93, Konungs Barken Ulven (i finska skeppsflottan) 29/10-93 i dito samt i LönR/kläde 6/7 1593 i Finland (SH 50:2) och i SkgR, Sth 1594. Bör vara Ulven (dock utan skeppare och med omfattande utgift) i SkgR, Sth 1594 som följde Sigismund till Polen 1594. Ulven i SkgR, Sth 1595-98 (kanske redan 1594) kan vara det nya skeppet, uttrycket K Mt Bark återkommer inte. Observera dock Depl: Enbart typbeteckningen ger ledning. 1598: 14 p (men inte säkert att det är detta fartyg). OBS dock att AR 1591/25 nämner Ulven 1592. Kan vara den något mystiska galejan med detta namn. Älvsborgs Barken f d Älvsborg Galejan som får nytt namn 1593. Senast nämnd 1597, sannolikt avrustad. Några ytterligare barkar synes inte ha byggts för den svenska flottan. Pinkor, jakter, båtar Det har inte varit möjligt att sammanställa en definitiv lista för små fartyg, detta p g a talrika namnvariationer och få uppgifter om när dessa fartyg tillkom och avgick ur fartygsbeståndet. Ett antal små fartyg som kan vara privata nämns även i källmaterialet under 1590-talet, främst den första hälften av decenniet. Lotsmansbåten, Nya lotsmansbåten och Älvsborgs Lotsmansbåt nämns som tre olika fartyg i ProvR, Finland 1592 och 1594 nämns V N drottnings lotsmansbåt. Inte närmare undersökt. En och samma Lotsmansbåt fanns av allt att döma från 1590 till 1595, de övriga synes bara tillfälligt dyka upp i källorna. Stortenbeck/Störtenbeck Nämnd i Finland 1592, Erik Andersson skeppare (SH 50:1). Står sist i listan på utländska fartyg som seglade med Sigismund 1594: Galeia et navis qua Volat(u)r Stortenbeck (Strödda Historiska handlingar, Sigismunds resa till Sverige, RA). Nämnd 1594, skeppare Grells Andersson (SH 51:1, står långt ned i utgiftslängd) och 1595, skeppare Grells Finne i SkgR, Sth (SH 52:4). Fartygstyp oklar: kan vara en omdöpt galeja men även ett mindre fartyg: har tillhört de av Klas Fleming kontrollerade fartygen. Inte nämnd i listorna på finska fartyg till Danzig 1593. Bergshammars Pinken, Nya Pinken, Lilla Pinken Av namnet att döma byggd i Bergshammarsvik, nämnd 1592-95, LönR 1597 och SkgR, Sth 1597. Identiteten mellan de tre namnen framgår av att skepparen 1592-95 genomgående är Olof Andersson. K Mt Nya Jakt, Nya Jakten, Lilla Nya Jakten, Nya Galejan, Nya Barken Oklart om dessa namn unde r1592-93 står för ett nybyggt fartyg med många namn eller nya namn på de redan kända hovjakterna. En Nya Jakten/K Mt nya jakt 1592 (SkgR, Sth 1592, SH 49:4) har samma skeppare, Michel Hindersson som Nya Barken (LönR Sth 1592, SH 49:1) och Nya Galejen 25/8 1593 (ProvR, Sth slott 1593-95). Tillsammans med Oxen Hårda och 19

Lilla (Espings)jakten som fanns före 1591 synes det finnas högst en ytterligare farkost vid hovet som kan ha namnen Nya Jakten/Lilla Nya Jakten. Bergshammars Jakten nämns endast nämnd 1594 i SkgR, Sth utan skeppare (Michiel Hindersson är 1594 skeppare på Helsinge Lejonet) (SH 51:1). Inte samma som Bergshammars Pinken och Bergshammars Barken som nämns samtidigt men kan vara någon av de tidigare nämnda jakterna, dock inte Oxen Hårda och Lilla Espingsjakten som också nämns i samma räkenskap. Vidare bör pbservera satt Michel Hindersson 1591-92 var knuten till Bergshammars skeppsbyggning (RR 14/11 1591, SH 49:1). Sutsats: En tredje jakt, åtminstone till en början knuten till hovet, har tillkommit till 1592, av namnet 1594 och skepparen 1592-93 att döma med stor sannolikhet byggd vid Bergshammar. Djursholms Skeppet, Gustav Banérs skepp, Djursholms Pinken, Djursholms Skutan Köpt från Gustav Banér? Nämnd som Djursholms Skeppet (överstruket Herr Gustav Banérs Skepp) i ProvR 1592 med skeppare Bertil Mickilsson, samma skeppare på Herr Gustav Banérs skepp 1593 (en notis med samma ändring som 1592), nämnd som Djursholms Skeppet med samma skeppare 1594 (allt i ProvR, Sth slott 1593-95), nämnd i SkgR, Sth 1597. Djursholmsskutan som nämns 1594-95 kanske ett annat fartyg men de tycks inte nämnas samtidigt. Danska Pinken Nämnd 1592, i flera finska räkenskaper 1593, i SkgR, Sth 1594, utgift, 1596 uppbörd, jfr 1598. Två jakter vid Älvsborg I slottsräkenskaperna från Älvsborg 1594-97 (VglH 1594:16) nämns i ingående inventariet från 1593 Stora Jakten och Lilla Jakten. Båda kvar i inventariet till 1597. En av dem får 1594 ett 4" tåg. Galärer Inga med säkerhet nya från 1591 till 1595. Salig Drottning Gunillas Galeja nämns 1597 och bör ha funnits under hennes livstid (död 1597) men kan vara en av de äldre galejorna. Se även Hägern och Störtenbeck under galärer som fanns i början av 1591. Skutor, m m Inte närmare undersökta. Perioden 1596-1599 Fartyg som med stor säkerhet tillhörde flottan i början av 1596 Skepp Stora Skeppet, 1599 Mars, 1599/1600 Julius Caesar. Även kallad Makalös. 2400? Avrustad 1609/10. Senast nämnd 1611. Draken 700 Förlist 1605. 20

Pelikanen 700 Oduglig 1611, senast nämnd 1612. (Svenske) Ängeln 700 Oduglig 1611. Troilus 700 Lämnas i avräkning 1597 (HKR 15/3-97), men nämnd i SkgR 1598. (Gävle) Svanen 400 Till Danzig 1598. (Gävle) Björnen, efter några år enbart Björnen 400 Avtacklas troligen 1608. Hälsinge Lejonet 400 I tjänst till 1600. Raumo Skeppet Nämnd i SkgR t o m 1597; får sedan namn? Kanske Hjorten eller Hinden. Ulven Till Danzig med Sigismund 1598 eller kvar till nov 1599.?? Nytt skepp i Älvsborg 700? Minst ett bör finnas, sannolikt det som senare hette Scipio. Näktergalen eller Ålands Skeppet fanns kanske redan 1595, till Danzig 1598 se följande nytillskottslista. Skeppsbyggen pågick vid Älvsborg, Västervik, Kungsör och (sannolikt) Skokloster. Barkar Konungs Barken Ulven 100/150 Inte helt säkert att det fanns kvar i Sverige efter 1594 då det gick med Sigismund till Polen. Sannolikt till Polen 1598 men det kan vara skeppet Ulven ovan. Långa Barken 150 Nämnd 1597-98; kan vara samma som den som nämns t o m 1594, till Danzig med Sigismund som Stora Barken (?) 1598. Lilla Barken 150 Till Danzig med Sigismund 1598. HKR 21/4-98: de två långe barkar ska till Polen. Finska Barken 150 Uppbörd i Stockholms skeppsgård 1598, avrustad? (SkgR). 21

Bergshammars Barken 100/150 Senast nämnd 1599. Troligen Gröneborgs Barken nämnd okt-nov 1598. Älvsborgs Barken 150? Synes ha avrustats i Stockholm 1597. Pinkor, jakter Bergshammars Pinken Nämnd i SkgR, Sth 1592, mantalsreg 1/11-94 (SMHF 6:7), i SkgR, Sth, utgift 1597, lön 1597. Djursholms Skeppet, Djursholms Pinken Nämnd till 1597. Danska Pinken Nämnd i SkgR, Sth 1594 utgift, 1596, uppbörd; jfr 1598. Kanslijakten Nämnd 1595 SkgR/utg, Kanslipinken i listor 11/99, Kanslibåten i ArkliReg 1600. Kammarbåten/jakten Nämnd 1595 SkgR/utg, SkgR 1597 utgift och lön. Nämnd 1600 i ArkliReg. Galärer Koppargalejan/Falken Senast nämnd 1597 (SkgR, Sth). Havfrun Senast nämnd 1596 (SkgR, Sth). Serissan Nämnd 1598 i SkgR, Sth uppbörd, avtacklad (lucka på flera år sedan det nämndes senast, men namnet är ovanligt så troligen är det samma). Kråkan Nämnd 1595, 1596, 1598. Det i SkgR, Sth 1598 är möjligen hertig Karls skepp men knappast 1596. Drottning Gunillas Galeja Först nämnd 1597 i Nyköping, men bör ha funnits tidigare. Kexholmsflottan Under avveckling, inga fartyg nämns men skeppsflottans arkli fanns till 1597 (AR 1593/7). Fartyg i Finland Har funnits under Klas Flemings kontroll: inget i svenska räkenskaper och registratur och mycket få lätt tillgängliga uppgifter i Äldre räkenskapsserien, FRA. 22

Underlag för fartyg befintliga 1596: Genomgång av SH (SkgR, löner, proviant), LH (Älvsborg, Kalmar), och andra räkenskaper från 1596, HKR och RR. Nytillskott till flottan i Stockholm 1596-98 Skepp Näktergalen eller Ålands Skeppet 300-500? Nämnd f f g 1596 (möjligen 1595, jfr galeja). Bör vara byggd på Åland men något skeppsbygge där under de föregående åren nämns ej i källorna. Nämnd i HKR 8/7 1596 ligger i Älvsnabben, nämnd i HKR 16/5-97, HKR 21/4-98 ska med Anna till Danzig. Med Sigismund till Danzig 1598, sannolikt till Älvsborg 1599, lagd under sekvester i Lübeck och såld där 10/11 1602 (Sven Ulric Palme, "Konung Sigismunds flotta i Östersjön 1599", Skrifter utgivna av Sjöhistoriska Samfundet (Forum Navale), nr 3, 1943); handling på tyska från 1602 i M 1761. Depl: 1598: 22 p. Rosen Nämnd i SkgR/utg 1596 kan vara hertigens skepp eller den senare Viborgs Rosen. Svarte Ryttaren 600 Nämnd f f g i SkgR, Sth 1597. Nybygge vid okänt varv: Västervik och Kungsör möjliga eftersom det pågick icke identifierade byggen där till 1597 (och senare), Upphuggen 1606-07 i Kalmar, bultar till Nyckeln som byggs där samtidigt. Finske Ängeln 500 Nämnd f f g i samma räkenskap för Sth skg 1597 som Raumo Skeppet nämns: alltså inte identiska. Kanske ett skepp som hertig Karl fick kontroll över under expeditionen till Åbo 1597. Rotenkrans 700 Byggdes vid Skokloster. Kan vara det skeppsbygge som pågått där sedan 1592, men kan även ha påbörjats senare. Nämnd i SkgR, Sth utgift 1597 (bultar) utan skeppare, men var färdig först 1599 (kan möjligen, men ytterst osannolikt vara ett annat skepp som tillfälligt haft detta namn). Hjorten 300-500 Nämnd 1598 i SkgR, Sth. Till Danzig 1598 (?). F d Raumoskeppet? Jfr att Sigismund ca juli 1599 (RR) skriver att han hösten 1598 köpt ett skepp för vilket Hjorten ska lämnas i betalning. Depl: 1598: 19 p. Elefanten 600 Nämnd i SkgR, Sth 1598, i tjänst först 1599. Sannolikt nybygge, varv okänt men Västervik och Kungsör är tänkbara. Stjärnan Nämnd i HKR 14/5-15/5-98 som ett skepp som ligger i Stockholm. HKR 2/6-98 borgarskeppet S i Sth. HKR 2/7-98 S som sändebuden erhållit. Nämnd under utgift i SkgR, Sth 1598 utskeppat till Nyköping. Till Danzig med Sigismund 1598. Jfr Stjärnan, nämnd fr o m 1600 i svenska flottan. 23

Pinkor Anders Boijes Pinke Nämnd 1597, kvar 1600 (beslag?). Lybska Pinken Nämnd 1598, samma 1599? Danska Pinken Nämnd i HKR 3/7-98 som liggande i Sth; jfr föregående t o m 1596. Anders Rickes Pinke Nämnd i HKR 3/7-98 som liggande i Sth. Underlag: I huvudsak SkgR, Sth (SH) som dock är ofullständiga för åren 1594-98. Hertig Karls skepp som övergår till kronans flotta från 1598 Skeppsbygge på Aspö: blir med all sannolikhet Vasen, färdig 1599 Ugglan nämnd ffg 1593, ej nämnd efter 1598 Ulven n ffg 1593, till Danzig 1598 eller det skepp som nämns 11/1599 Strålen n ffg 1593, ej nämnd efter 1598 Grävbocken n ffg 1593, ej nämnd efter 1598 Kråkan n ffg 1595, ej nämnd efter 1598 Ormen n ffg 1591, sannolikt med Sigismund till Danzig hösten 98, jfr dock Blå Ormen 1599-00 Strutsen n ffg 1590, ej n 99, men i uppbörd till StA 1600 AR 1600/1. Södermanlands Handling 1600:14 Strutsen som byggdes av nya sommaren 1600, samma? Råbocken n ffg 1597, ej nämnd efter 1598 Justitia n ffg 1596, ej nämnd efter 1598 Dynkerken n ffg 1597, ej nämnd efter 1598. Kan 1599 vara Sigismunds Dynkerken S Olof n ffg 1591, ej nämnd efter 1598 S Erik byggd 1596, Ska repareras enligt RR 13/4 1609 men inte senare nämnd Blå Falken n ffg 1597, Förlist 12/1608 vid Gotland (arklireg 1608) Vita Falken n ffg 1597, i tjänst till 1602 (SkgR) Gripen byggd i Gripsholm 1590-91, Förlist 1602 (?) vid Gotland (SH 54:2) Falken n ffg 1591, n 98 i lönereg RKB 61 samtidigt som Vita F, Blå F Rosen n ffg 1594, ej nämnd efter 1598, jfr Viborgs Rosen Siskan n ffg 1597, ej nämnd efter 1598 Räven n ffg 1597, i tjänst till 1600 Lärkan n ffg 1598, ej nämnd efter 1598 Nya Galejan byggd 1598 i Nyköping? Stora Galejan kanske den till Danzig 1598 Minst två små galejor, obs de tre fregatterna i Scheels lista våren 1599 Ett nytt ekskepp tydligen byggt i Nyköping, HKR 16/9-98 Vidare fanns skutor, skärbåtar och smärre farkoster inom hertigdömet, främst vid Nyköping och Gripsholm. 24