Nummer 1 2014 hund&katt Tidskriften för veterinärmedicin och smådjurskunskap Antibiotika Nummer 2 2014 Rädda katter Goda råd före och under valpning
Tidningarna Equilibris.se Om hund&katt.se Det finns mer att läsa på vår hemsida www.omhundokatt.se Äldre nummer finns liksom detta att läsa gratis. Vill du ha ett mail när det nya numret kommer ut, registrera dig i vår webshop utan kostnad. Vill du läsa tidningen i papperstryck kostar en årsprenumeration för endast 200 kr. Har du ett ämne som du önskar att vi ska ta upp i en artikel - skicka mail oss till lena@omhundokatt.se OM HUND&KATT
INNEHÅLL 6 2/14 Ledare 3 Djurens rätt att få antibioitka 4 Geisha med multiresistent infektion 5 Goda råd före och under valpning 6 Hur kan vi hjälpa rädda katter 13 Äntligen kan man säga. Efter problem med uppkoppling på nätet pga trasig kablar, regn och blåst samt tidsbrist under sommarsäsongen är vi äntligen här med ett nytt nummer. Och ja det kommer två till under hösten! Veterinär Maria Karlsson är engagerad i vårdhygienfrågor inom veterinärbranschen och har stor kunskap om antibiotikaresistens. Hon är en föregångare bland oss veterinärer som länge förespråkat en restriktiv användning av antibiotika som kan leda fram till olyckliga fall med multiresistenta bakterier. Tack även Geishas ägare som vill dela sin hunds historia med oss andra. Valpning har länge legat och grott fram hos mig som ett önsketema. Här har ni mina reflektioner efter att på senare år allt oftare mött förstagångs uppfödare som saknat stöd av en mera erfaren uppfödarkollega. Blandrasuppfödning kan vi tycka olika om men just bristen på uppfödarkollegor och nätverk uppfattar jag som ett problem i mitt arbete som veterinär. Som uppfödare ska du enligt svensk djurskyddslag kunna en hel del om ärftliga sjukdomar för att inte avla fram sjuka individer Lite katt fick vi också med till sist. Jenny Marek brinner för sina katter och har lång erfarenhet av att träffa både katt och hund på en veterinärmottagning. 13 God läsning önskar Lena Myrenius Om Hund &Katt om hund&katt Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, 521 96 Falköping Hemsida www.omhundokatt.se Anne Haglund anne@equilibris.se Lena Myrenius lena@omhundokatt.se REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund, anne@equilibris.se. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79, lena@omhundokatt.se Prenumerationsärenden Lena Myrenius, prenumerera@ omhundokatt.se. Prenumeration Pris helår 2012 (4 nr), 200 kr (inkl.moms 6%). Läses på webben utan kostnad som pdf efter registrering, www.omhundokatt.se. Marknad och annons: Lena Myrenius, lena@omhundokatt.se. Annonsmaterial lena@omhundokatt.se om hund&katt ISSN 2001-5070. Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. Framsidesfoto: i stock 3
INFEKTION Djurens rätt att få antibiotika Radikalt tänkt skulle vi avliva alla djur som drabbas av en multiresistent bakterie med utgångspunkten att de då slutar sprida smitta. Detta förhållningssätt torde förutsätta att vi kan identifiera alla som har en sådan infektion och att alla andra är fria från smitta. Regelverket säger att djur som smittas med dessa bakterier ska kontaktisoleras från andra djur till dess att infektionen läkt av. Avläkningen bedöms av veterinären. När infektionen läkt av är djuret i samma läge som om den inte varit infekterad det vill säga den tillhör den stora massan av djur med okänt smittläge som saknar symtom på smittsam sjukdom (som t ex hosta, diarré, kräkningar, urinvägsinfektioner eller sårinfektion). Kontaktisoleringen förutsätter också att veterinären tagit en odling för att veta att djuret fått en sådan infektion och förstås att djurägaren besöker veterinär när infektion uppkommit. Vi är ganska säkra i dag på att hundar och katter som får en sårinfektion med människans resistenta stafylokock MRSA är smittfri när såret läkt. Vad gäller (framför allt) hundens resistenta stafylokock MRSP har vi begränsad kunskap, men studier har visat att det kan förekomma så kallat bärarskap i många månader, kanske till och med år. Hundar i samma familj har också visat sig bära på MRSP utan att ha haft en aktiv infektion först. Slutligen tarmbakteriegruppen ESBL där vet vi väldigt lite i dag om hunden/katten bär på smittan i sin tarm när t ex hud-eller urinvägsinfektionen läkt. Eftersom vi i hög grad delar bakterier med våra djur och miljö, så kan det också vara så att det är vi själva som ägare som smittar ner djuret med MRSA eller ESBL eller för den delen andra människor. MRSP trivs som det verkar inte så bra på människor. 4 Alla infektioner behöver inte behandlas med antibiotika. Djuret har ett eget immunförsvar som i hög grad klarar av att läka av infektioner, särskilt ytliga (på huden t ex). Ibland kan man behöva komplettera med t ex desinfektion. Såromslag har också den fördelen att smittan inte sprids i miljön. Det finns också nya, lovande metoder att behandla sårinfektioner på hudytan, men inget som är i praxis i Sverige ännu. Det är när våra djur behöver antibiotika som frågan tillspetsas ska vi verkligen behandla multiresistenta infektioner på djur? Tills alldeles för ett kort tag sedan hade veterinärer i Sverige fri access till all antibiotika. Den rätten är nu begränsad dels finns det en grupp antibiotika som anses så kritisk att fungera när det verkligen gäller för människors svårbehandlade bakterieinfektioner att de är förbjudna för veterinärer att använda. Svenska veterinärer välkomnade den regeländringen. Det innebär att vi inte behöver hamna i en diskussion med en enskild djurägare när all annan antibiotika är verkningslös. Veterinären kan luta sig mot ett myndighetsbeslut. Dels finns också två olika grupper av antibiotika (kinoloner och tredje generationens cefalosporiner) som vi enbart får använda när det handlar om liv och död och andra alternativ saknas. Så. Ska vi då behandla djuret som är infekterat med en multiresistent bakterie eller ska vi avliva det? Här kommer snart att finnas en klinisk vägledning via Sveriges Veterinärförbund för den enskilda veterinären som ställs inför faktum. I den finns att läsa, att oddsen för tillfrisknade från bakterieinfektionen och grundlidandet MÅSTE vara god. Om det saknas förutsättningar ska djuret avlivas. Ytterst har vi ett ansvar för att vi i framtiden kan rädda våra infektionskänsliga, för tidigt födda barn, kan operera in proteser och transplantera organ hos människor som är svårt sjuka eller handikappade av sin sjukdom alla dessa människor är beroende av att vi använder antibiotika rationellt. Och det behöver vi göra i alla situationer inte bara när vi står inför det enskilda djuret som fått en svårbehandlad infektion. I grunden är djurets värde en existentiell fråga. Har vi rätt att vägra den behandling som skulle göra den frisk för att vi äventyrar framtiden för våra barn? Här tycker vi säkerligen olika det kan också hända att vi ändrar oss om vårt eget djur skulle få en multiresistent infektion. Eller för den delen om det är vårt barn som dör ifrån oss på neonatalavdelningen i en infektion det saknas antibiotika mot. Därför är det bra och blir konsekvent och rättvist om det finns myndighetsdirektiv. Den enskilda djurägaren med stora resurser kan inte få sin vilja igenom om det strider mot Jordbruksverkets beslut. De få fall där vi tillsammans med ägaren väljer att låta djuret somna in för att oddsen är hopplösa är förhoppningsvis en okontroversiell, sorglig stund som de flesta av oss aldrig kommer att få uppleva. Vi behöver rikta in oss på att hålla ner antibiotikatrycket i vardagen genom att ifrågasätta varje enskild behandlings nödvändighet, om kuren behöver vara så lång och om det finns smalare antibiotika vi kan välja. På så vis minskar vi på det tryck över människor, djur och miljö som hög antibiotikaförbrukning skapar och som ger livsutrymme åt de multiresistenta bakterierna. Maria Karlsson, leg vet Specialist i hundens och kattens sjukdomar Klinikchef Djursjukhuset Sundsvall Foto Maria Karlsson
INFEKTION Geishas matte och husse blir naturligtvis oroade av beskedet om deras hunds ESBL-infektion och vill få veta så mycket som möjligt hur de ska behandla, om det smittar till dem och hur hon fått ESBL. Geisha har också problem med sina öron hon har haft återkommande öroninfektioner. Hon får komma in för undersökning av öronen och det odlas för ESBL från hennes öron. Operationssåret har läkt fint men hon är lite inflammerad runt könsöppningen och det tas ett prov där också. Tyvärr växer det ESBL i området runt könsöppningen. Däremot är Geishas öron tack och lov inte ESBL-infekterade. Matte badar enligt anvisning med klorhexidinschampo dagligen hela magen och ljumskarna. Hon använder handskar och handsprit för att undvika nära kontakt med Geishas bakterier. Öronen behandlas med Oticurant, som matte sett är det bästa för hennes hunds öron. Vid återbesöket har både öron och hudinfektion läkt av fint och vi kan andas ut tillsammans. Enligt Jordbruksverket är nu Geisha som vilken hund som helst. Vi pratar om hur viktigt det är att inte matte och husse eller hunden stigmatiseras att de har gjort något fel. Den initiala förvirringen har lagt sig för dem och de ser lättade ut att veckor av oro är över. Förståeligt! Geisha med multiresistent infektion Geisha är en pigg medelålders springerspanieldam som drabbas av en livmoderinflammation. Livmodern opereras bort. I efterförloppet infekteras såret och Geisha kommer in till djursjukhuset för koll. Rutinen är att göra en bakterieodling på alla sår som infekteras. Dels är det för att få en behandlingsvägledning om den behandling man satt in inte hjälper, dels är det för att ha koll på om det är fråga om en infektion med multiresistenta bakterier. Geishas berättelse återges här med tillstånd av hennes ägare för att hjälpa andra djurägare att förstå hur viktigt det är att hantera infektioner på rätt sätt. Det visar sig att Geishas sårinfektion orsakas av en bakteriegrupp som heter ESBL. I Sverige påvisas några fall per år med djur som har fått ESBL. ESBL är förkortning för extended-spectrum-betalactamases och betyder att bakterien har förmåga att bryta ner alla penicilliner. När laboratoriet ser att bakterien som odlas är resistent för en sorts penicillin som kallas cefalosporiner testas den också för tredje generationens cefalosporin. Om den också är resistent för tredje generationen testas den vidare för om det rör sig om en ESBL. De flesta ESBL-bakterier är mycket svårbehandlade på grund av att de är multiresistenta. Vanlig ESBL är inte anmälningspliktigt till Jordbruksverket, men ett djur som smittats ska kontaktisoleras från andra djur till dess att infektionen är läkt. Den fruktade ESBL-carba, som är oerhört antibiotikaresistent, är däremot anmälningspliktig. Hittills har vi inte påvisat det hos katt och hund i Sverige. Vanlig ESBL påvisades hos hund och katt första gången 2008. Hur har hon då fått ESBL? ESBL är en grupp bakterier som trivs finfint i tarmen. Vi är många som bär hem dem i tarmen efter att ha smittats från kontaminerad mat eller vatten. ESBL har fått breda ut sig tack vare en irrationell antibiotikabehandling världen över. Tack vare resande med djur och människor får ESBL sedan spridning i hela världen. Där antibiotikatrycket är högst (på grund av hög antibiotikaanvändning) trivs och förökar sig ESBL mest. Svaret på frågan hur hon plockat upp ESBL och fått det i sitt operationssår förblir obesvarad. På djursjukhuset tar vi stort ansvar för att se att vi inte har en anhopning av fall genom att fortsätta odla de sår som infekteras efter operationer. Geishas ESBL-infektion är en väckarklocka och behöver tas på djupt allvar! Våga ifrågasätta varje antibiotikabehandling ditt djur är på väg att få. Fråga om det går att avvakta eller om behandlingen kan kortas ner. Många infekterade sår läker fint med enbart lokal desinfektion. Eftersom vi inte vet vilket djur som bär på multiresistenta bakterier (eller människor) är det viktigt att vi har en hög lägstanivå i vår vårdhygien. Handskar vid hantering av infekterade områden och handdesinfektion före och efter varje vård/undersökningsmoment. Vi tar också in djur med misstänkt smittsam sjukdom i separat ingång. De som skrivs in vistas på vår infektionsavdelning. Om vi hjälps åt att välja antibiotikafria alternativ så långt det är möjligt skapar vi dåliga förutsättningar för våra multiresistenta bakterier. Då gör vi en stor tjänst för våra kommande generationer det saknas antibiotika som kan behandla ESBL-carba och andra multiresistenta bakterier i överskådlig tid. Människor dör i multiresistenta infektioner världen över. Vi behöver därför välja bort antibiotika så länge vi kan. Maria Karlsson, leg vet Specialist i hundens och kattens sjukdomar Klinikchef Djursjukhuset Sundsvall Foto Maria Karlsson 5
AVEL Goda råd före och under valpning Bild 1 Goda modersinstinkter är viktiga egenskaper hos en avelstik. Foto i stock. Att ta bli uppfödare av en kull valpar eller kattungar är ett stort ansvar oavsett om det är en engångsföreteelse eller om man planerar starta större uppfödning med återkommande kullar av kattungar eller valpar. Idag jämfört med 20 år tillbaka i tiden är det betydligt vanligare med blandrashundar och mera ovana uppfödare som tar en kull valpar mer spontant eller oplanerat än de hundägare som registrerar sina valpar som uppfödare via Svenska kennelklubbens regelverk. Utekatter har av naturliga skäl om de inte är innekatter i alla tider gjort sina ägare till oförberedda uppfödare av en kull kattungar. Som veterinär uppfattar jag att det finns ett aktuellt behov idag av att påpeka det stora ansvar du som hund eller kattägare har både under dräktigheten, valpningen eller 6 kättlingen och tiden strax därefter. Även om dräktigheten var en olyckshändelse och helt oplanerad så har du samma ansvar som alla uppfödare. Den här artikeln är inte något försök till heltäckande kunskapskälla eller kokbok utan just några goda råd som komplement till andra böcker och kunskapskällor på nätet som du som frivillig eller ofrivillig uppfödare har nytta av att läsa. Avelsråd Att välja lämplig hane till sin tik bör göras efter noggrant övervägande både gällande tiken och hanens egenskaper, mentalitet och kända anlag. Även för blandraser finns det kända ärftliga sjukdomar som ursprungsraserna kan bära på och föräldradjuren bör då också testas när lämplig hane väljs. Inom rasklubbarna i SKK finns hälsoprogram som både tik och hane ska genomgå för att registreras inom SKK. Det är undersökningar som höftledsröntgen, ögonlysning, hjärtauskultation eller DNA test med blodprov som utvärderats av SKK eller SVERAK som tillförlitliga i avelsarbetet hos specifika raser för att motverka ärftliga sjukdomar. Som medlem i SKK förbinder sig alla medlemmar att inte bedriva avel med icke registrerade renrasiga hundar eller blandrashundar. Som medlem kan hundägaren även registrera sin valpkull under eget kennelnamn men ansökan om kennelnamn måste göras i god tid innan kullen ska registreras. Inom rasklubbarna finns avelsråd med intresserade uppfödare med mångårig erfarenhet som kan ge råd inför val av avelsindivider inte bara den hanhund som ska väljas ut till en tik. Att vara selektiv vid val av tik är också betydelsefullt. Likaså raskattklubbarna har stor kunskap om de raser som är registrerade hos dem. Det är ett stort och viktigt ansvar som uppfödare att inte föra vidare kända ärftliga sjukdomar till avkommorna. Att vara nyfiken och vetgirig på ny kunskap är en mycket bra egenskap som uppfödare. Trots idogt kunskapsinhämtande kan dolda anlag för sjukdomar ge sym-
AVEL Bild 2 till vänster visar två exempel på parningar med till synes friska individer men bärare av ett sjukligt anlag D hos ena eller båda föräldrarna. Illustration Equilibris. RD RD tom som dyker upp först senare i hundarna och katternas liv. Det är viktigt att även följa avkommornas utveckling och välbefinnande för att utvärdera fortsatt avel på din uppfödnings släktlinjer i aveln. SKK anordnar uppfödarutbildningar inom sina respektive länsklubbar eller rasklubbar som ingår i SKK. Som ny uppfödare är det bra att ha kontakt med och ta praktisk hjälp av någon som har mera erfarenhet. RR RD RD DD Djurskyddsbestämmelser och sjukdomsgenetik Råd om ålder för första kullen för en tik kan variera då olika raser blir könsmogna olika tidigt. Mindre raser blir könsmogna tidigare än storvuxna raser (variation mellan 4-22 månaders ålder). Innan det är dags för parning ska tiken ha hunnit visa på utställning, i träning eller tävling att hon är en lämplig individ att avla på. Katter blir könsmogna runt 6-9 månaders ålder men kan även variera i ett större spann 4-12 månaders ålder både för hanar och honor. Enligt jordbruksverkets regler ska en tik inte paras tidigare än på andra löpet och inte heller innan 18 månaders ålder. Det är även så att rasklubbarna inom SKK rekommenderar ofta en ålder över två år vid första parningen. Tiken bör heller inte vara äldre än 6 år vid första parningen. SKKs regelverk tillåter inte att en tik är äldre än 7 år vid sin första valpkull och om tiken haft kullar tidigare krävs ett veterinärintyg (inte äldre än 1 månad) innan parning för tikar som är 7 år eller äldre. RR RD En tik måste kunna valpa naturligt och om hon förlösts med kejsarsnitt 2 gånger får hon inte heller paras fler gånger enligt våra svenska djurskyddsbestämmelser. Misstänkta anlagsbärare av känd sjukdom som till exempel finns inom rasen ska om möjligt testas. Idag då flertalet sjukdomar kan testas med till exempel röntgen, DNA test, ögonlysning mm ska testning göras innan parning (enligt lagen gäller även detta för en blandras där misstanke om ärftliga sjukdomar finns). Ärftliga sjukdomar kan vara recessivt nedärvda. Då blir endast den individ som ärver den sjukliga genen (D) i dubbeluppsättning (se bild 2 övre exempel avkomma DD) sjuk. Det kan dröja innan sjukdom utvecklas men individen visar sig kanske inte sjuk förrän senare i livet efter att vi redan valt att avla på den då symtomlösa individen. RR RR RD RD Den avkomma som ärver ett sjukligt anlag och ett friskt av sina föräldrar (Se bild 2 i både övre och nedre exempel avkommor RD) är då frisk men kan föra sjukdomen vidare då individen bär på den sjukliga genen (D). En frisk individ med känt recessivt anlag måste paras med frisk individ som garanterat har två friska gener (se bild 2 nedre exempel förälder RR) för att inte riskera att lämna 25% avkommor med sjuklig gen (se bild 2 övre exempel avkomma DD). Rädda eller omotiverat aggressiva djur får inte heller användas i aveln. Enligt djurskyddsbestämmelserna får man inte heller avla på en individ (katt eller hund) som saknar förmåga att föröka sig på naturligt sätt. Försäkringskydd viktigt att kontrollera För att inte råka ut för obehagliga överraskningar är det viktigt att veta vad tikens försäkring ersätter ifall det blir komplikationer vid en valpning. Vissa raser som är särskillt ofta drabbade av förrlossningsproblem kan ha undantag i sin försäkring för kostnader för 7
AVEL Bild 3. Hormonspelet hos tiken vid löp. För att bestämma vilka dagar i löpet som är mest lämplig för parning kan vaginalcytologi användas eller progesteronblodprov. Illustration: Equilibris. Bild 4. En katt som får vistas både ute och inomhus kan hinna para sig utan ägarens vetskap Foto: Lena Myrenius. kejsarsnitt. Då kejsarsnitt oftast inträffar på jourtid eller akut dagtid är det förenat med stora kostnader. Kontrollera dina försäkringsvillkor så att tiken är försäkrad som avelstik. Du bör även veta att beloppet för veterinärvård är så högt att det rimligen täcker ett eventuellt kejsarsnitt eller akutbesök till veterinären mitt i natten. Parning av hund Ett normalt löp för en tik kan variera hos individen både i frekvens (1-3 gånger per år) och i längd (10-28 dagar). Höglöpet då tiken är som mest mottaglig för parning varar under 3-6 dagar och kan variera kraftigt mellan individer och inträffa från dag 8 till 27 i löpet. Löpens längd kan dessutom variera mellan de olika löpen hos samma tik. Alltså är hjälpmedel som vaginalcytologi (cellutstryk från vagina) och blodprov för att påvisa progesteronökning en bra hjälp för att hitta rätt dag i löpcykeln för parning. 8 Den vanligaste orsaken till att tiken går tom är att parningen inte gjorts på rätt dag i löpet. Att ha en hanhund till hjälp för att testa tikens parningsvillighet är en bra hjälp men kan också vara en risk för att en tjuvparning ska inträffa om inte alla i omgivningen är vana att hålla isär hundarna. En orsak till tjuvparningar är de tikar som löper utan synlig blödning utan bara har en svullen vulva eller är duktiga på att själva göra sig rena utan att man som ovan hundägare observerar löpet.
AVEL Bild 5 ovan. Ultraljudet utförs oftast på en mjuk utskålad madrass som tiken ligger stadigt på. Foto. Lena Myrenius Bild 6 nedan. Ultraljud vid 21 dygns dräktighet. Ultraljud kan utföras efter dag 20. Bild Björn Åblad. En fullbordad parning innebär att tiken och hanen hänger ihop, så kallad hängning eller låsning där hanens svullna penis göra att hundarna sitter fast i varandra under några minuter upp till en timme. Tiken kan bli dräktig även utan denna hängning. Parningen bör upprepas varannan dag tills parningsvilligheten avtar helt. Då tiken kan vara parningsvillig under en längre period och fertil hela 5 dagar före och 5 dagar efter ovulationen måste man ha noggrann koll så att tiken inte paras av flera hanar. Dräktighet med flera fäder förekommer. Vissa hundar (mera vanligt hos nordiska raser/ polarhundar) kan ha delade löp där löpet gör ett uppehåll dagar veckor för att sedan återkomma och tiken är då parningsvillig mycket längre än förväntat efter löpets start. Perioden mellan synliga löpsymtom kan vara så lång att det uppfattas som två separata löp. Kattens löpcykel Katter är säsongsmässigt polyöstrala det vill säga har en aktiv period på året mellan mars- september då brunst eller löpperioderna infaller. När katthonan löper har hon höga halter av östrogen i blodet då hon är parningsvillig. Löpet kan delas in i en förbrunst/proöstrus (0,5-2 dagar) följt av brunsten/östrus (varar 5-8 dagar) och därefter en mellanperiod/interöstrus 3-15 dagar. Till skillnad från tikar så blöder inte katthonan när hon löper. När man planerar en parning så är det lämpligast att hanen som är mera revirberoende får besök av honkatten ungefär andra dagen av löpperioden. Katter kan vara högljudda och uppfattas som aggressiva i parningsakten. För bästa resultat bör hankatten få para honan flera gånger under några dygn. Det vanligaste hos katter är dock att utekatter parar sig oplanerat utan sina ägares vetskap Som kattägare kan man plötsligt (ibland trots p-piller) märker att magen börjar växa. Eller att den unga honkatten hinner löpa en gång och para sig innan ägaren observerar löpet. Omplaceringskatter har ibland osäkert status om de är kastrerade/steriliserade. Mer än en gång har oväntade kattungar då dykt upp. Vid en planerad parning kan det vara lämpligt att vaccinera innan parningen. Bild 7 till vänster. Efter dag 45-50 i dräktigheten är fostrens skelett förkalkat och framträder på en röntgenbild. Röntgenundersökning är det enda säkra sättet att räkna antalet foster innan förlossning eller kontrollera att alla valpar är födda. Fellägen vid förlossning påvisas genom att röntgen utförs i två olika projektioner. En bild där tiken eller katten ligger på sidan och en på rygg eller på mage. Bild Björn Åblad. 9
AVEL Dräktighetens första tid För den som medvetet har parat sin tik eller katthona är den här period en förväntansfull tid, till dess att ultraljud eller röntgen kan avslöja om parningen resulterat i en dräktighet eller inte. Både tik och katthona kan utfodras som vanligt och leva som vanligt. Det är först vid cirka tre veckors dräktighet, räknat från sista parningsdatum som en dräktighetsundersökning kan göras. Vid 3-4 veckor kan dräktigheten kännas som ett pärlband av blåsor i livmodern när veterinären palperar buken. Denna metod är inte lika säker som ultraljud eller röntgen och tillförlitligheten avtar snabbt med tiden då livmodern efter denna fas blir mera jämntjockt utfylld av de växande fosterblåsorna. Vid den här tidpunkten kan den dräktiga tiken även må illa och äta lite sämre. Ultraljud kan utföras redan från dag 20-25 efter sista parningen. Men en ultraljudsundersökning kan inte ge ett tillförlitligt svar på antalet valpar utan bara att tiken är dräktig. Lämpligaste tidpunkten för att dräktighetsundersöka med ultraljud är efter dag 28 då risken är mindre att tidig fosterresorption inträffar efter denna tidpunkt och även hjärtaktivitet hos fostren kan ses med ultraljudet. Ultraljud används även i samband med valpningen för att bedöma valparnas eller kattungarnas hjärtaktivitet och bedöma ev syrebrist. Fostren ska ha tikens dubbla hjärtfrekvens eller 220-250 slag per minut. Röntgenundersökning från dag 45-50 beräknat efter sista parningsdatum kan ge svar på antalet foster och vid eventuell fosterdöd ses en nedsatt täthet i skelettet på röntgen. Röntgen används också i samband med valpningen för att ge svar på hur många valpar som vill komma ut eller finns kvar under valpningen, samt kan också visa på fellägen. För att säkrast åskådliggöra fellägen bör man ta två projektioner (från sidan och liggandes på magen). Dräktighetens senare del När dräktigheten passerar 2/3 del av tiden bör både tiken och katthonan utfodras med valp respektive kattungemat. Dessa foder tillgodoser det ökade näringsbehovet under den sista delen av dräktigheten då fostrens tillväxt är som störst. Det är inte att rekommendera att ge extra tillskott som vitaminer eller mineraler utan ett helfoder är det allra bästa. När livmodern ökar i storlek kan aptiten minska och då kan det kännas tryggt med ett balanserat helfoder. Är dräktigheten inte kontrollerad med någon av metoderna som nämnts palpation, röntgen eller ultraljud så är risken att tiken eller katthonan ökar i aptit och bara lägger på sig av hormonpåverkan som även pågår under skendräktigheten. Den konstaterat dräktiga ska heller inte gå upp i vikt så att hon blir fet. Fetma kan påverka förlossningen negativt. Dags att valpa eller kättla Det är nu det kan bli stora problem för den ägare som inte är förberedd på vad en förlossning kan innebära eller vilka tecken som vi som ägare ska uppmärksamma för att kunna hjälpa i tid. 10 När stadium 2 börjat är det dags att ringa och söka hjälp om: Tiken eller honkatten har gröna eller rödbruna flytningar och det ej ses ett foster inom två 2 timmar. Vid värkarbetet av svag natur i mera än 2-4 timmar. Vid kraftiga värkar i mer än 20-30 minuter. Fostervatten gått för mer än 2-3 timmar sedan och inget har hänt. Om mer än 2-4 timmar gått sedan det sista fostret kom. Björn Åblad, veterinär vid Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg Att beräkna dräktighetstiden är inte helt självklart utan spannet ligger på 56-72 dagar. Detta beror på tikens långa fertila period på 5 dagar innan och 5 dagar efter ovulation. Om man vet mera exakt vilken dag ovulationen ägde rum så kan tiden beräknas till 63 dagar +/- 1 dag. Mot slutet av tikens dräktighet, cirka en vecka innan den beräknade valpningen kan rektaltemperaturen ge en vägledning om när valpningen är på gång. Hos hund men mindre tillförlitligt hos katt sänks kroppstemperaturen cirka en grad, ofta ned mot 36 o C när det är cirka ett dygn kvar tills förlossningen. För att fånga upp den här temperatursänkningen rekommenderas temperaturmätning var tredje timme. Förlossning stadium ett Starten av förlossningen styrs av de fullgångna fostren som producerar kortison. Om tiken eller katthonan endast är dräktig med ett foster kan det ibland orsaka problem vid förlossningen då man tror att ett foster inte producerar tillräckligt mycket kortison för att stimulera igång förlossningen. Ett ensamt foster kan också få ett gott näringsstatus under dräktigheten och göra förlossningen problematisk på grund av sin storlek. När valpvikten överskrider 5 % av vuxenvikten ökar risken för problem vid förlossningen. Det kan därför vara en fördel att veta om det är ett eller flera foster redan tidigt i dräktigheten. Det första stadiet av förlossningen där temperatursänkningen som nämnts inträffar varar vanligen mellan 6-12 timmar (katt upp
AVEL till ett dygn) men kan ta längre tid än så hos stressade djur eller förstföderskor. Tiken blir orolig, bäddar, flåsar, hässjar och kan kräkas. Katthonan kan bädda, börja jama lite mera högljutt, spinna högt och slicka sig mycket. Katter kan behöva få sin bolåda för kattungarna några veckor innan det är dags för att boa in sig. Inte så sällan väljer katthonan ett eget ställe som du som ägare kan behöva anpassa och inreda åt henne. Det är viktigt för både katt och hund att de får komma till ro och vara trygga där förlossningen ska ske. Lugn och ro utan någon stor publik runt valplådan eller bolådan ska det vara. Förlossning stadium två Det andra stadiet varar 3-12 timmar men i vissa fall ännu längre särskilt hos katt eller om det är en stor kull med många valpar (upp till 24 timmar) utan att något är onormalt. Stadium två är igång när fostervattnet har gått, värkarbetet tilltar, temperaturen är uppe i normalt intervall igen och den första fosterblåsan tittar oftast ut efter någon timme i stadium två. Ett tecken på att komplikation har uppstått är att flytningen av fostervatten övergår till att vara grönfärgad (hos hund) som är ett tecken på att placentan har släppt. Förlossning stadium tre Innebär att efterbörden drivs ut och detta sker efter varje valp eller kattunge. Normalt kommer efterbörden ut direkt (inom 15 min) efter valpen eller kattungen. Tikens efterbörd (placenta) är grön medan kattens är rödbrun. Men ibland kan det komma en eller flera nya valpar utan efterbörd och ta 4-5 timmar innan alla efterbördar är ute eller till och med dröja tills dagen efter. Katthonan och tiken äter gärna och mycket snabbt upp efterbörden vilket kan vara okej men inte för många i antal. En efterbörd som inte kommer ut kan ställa till problem och orsaka livmoderinflammation därför krävs det uppmärksamhet i bolådan eller valplådan för att hinna räkna och observera om efterbörden kommer ut. Om tiken mår bra så finns ingen anledning att oroa sig för ev kvarblivna efterbördar men det är viktigt att ha fortsatt koll på tiken eller katthonans tillstånd även dygnen efter förlossningen. Det är ibland många, långa och krävande timmar för dig som ägare och uppfödare under förlossningen. Det är bra om man har hjälp och kan avlösa varandra för att ha tillsyn under HELA valpningen. Förlossningskomplikationer När det uppstår problem i samband med valpningen eller kättlingen så kan det bero på modern (maternala) eller fostren (foetala). Vanligast är att tiken är värksvag eller är för trång i fostervägarna men fostren kan också vara orsak till förlossningsproblem när de Bra att ha hemma Glidslem Plasthandskar Handdesinfektion Slemsug för andningsvägarna Bild 9. Slemsug ett bra hjälpmedel när valparna föds med mycket fostervatten i andningsvägarna. ligger i fel läge, är för stora, deformerade av missbildningar eller döda. Vi går inte in mer på detaljer i den här artikeln men det viktigaste att veta när man sitter med sin katt eller tik under förlossningen är att veta när det är tydliga signaler på att något är på väg att gå snett. Det är ingen fördel att stressa tiken eller katthonan med att åka till veterinären mitt under valpningen eller kättlingen för att bara försäkra sig om att allt är som det ska. All onödig stress ska undvikas. Även när allt är optimalt och går bra förekommer det en viss dödlighet hos valparna vid en vanlig förlossning. Det är tyvärr något som vi får räkna med och inte alltid kan få svar på varför inte alla valpar eller kattungar överlever. Att obducera och ta prover kan vara kostsamt men finns en riktad misstanke mot en missbildning eller infektion så är det motiverat med provtagning. En kort promenad med tiken mellan valparna för att kissa och röra sig lite på hemmaplan är att rekommendera. Ibland kan det behövas lite påfyllning av vatten, lite energi i form av mat och lätt rörelse under en lång förlossning som i sig kan vara helt normal men att en stor kull kan dra ut på tiden. Vissa katter kan till och med föda helt normalt med ett så utdraget förlopp att kattungarna föds med ett dygn emellan. Den som är ovan uppfödare kan tycka att veterinären eller djursjukvårdarpersonalens råd per telefon att avvakta hemma är stressande för en själv. De tecken på komplikationer som du bör observera och berätta för det djursjukhus eller klinik du ringer till är listade i tabellen på sidan 10. Röntgen efter dag 45 är det säkraste sättet att räkna antalet valpar. Det är svårt att avgöra ibland om den sista valpen har kommit. Att palpera dvs känna på buken är inte någon tillförlitlig metod ens för en rutinerad och erfaren veterinär. Livmodern kan vara stor utspänd och förslappad vilket försvårar bedömningen. Är det osäkert om tiken är fortsatt orolig för att hon eftervärkar på grund av efterbörd som inte kommit ut eller fler foster finns kvar ska en röntgenundersökning göras! Om det behövs lite hjälp att dra När värkarbetet är svagt eller förloppet utdraget kan fostervattnet vara otillräckligt och fostervägarna bli lite torra. Det är ytterst viktigt med handhygienen om vulva ska undersökas eller smörjas med glidmedel. En ren 11
AVEL oöppnad förpackning med glidmedel kan underlätta förlossningen under krystvärkarna. För in glidmedlet runt fosterblåsan eller fostret och vulvaläpparna så att det känns glatt och fuktigt, passa på mellan två värkar när fostret åker tillbaka något in i bäckenet. Ser du bara en fosterblåsa komma ut så försök att behålla den intakt när du undersöker den. Tryck försiktigt på blåsan för att känna om det är någon tass eller huvudet som ligger i blåsan. Valpar och kattungar kan födas både i framåtbjudning med huvudet och framtassarna först eller i bakdelsbjudning med baktassarna först. Behöver du hjälpa till att dra ska detta göras med försiktighet. Dra aldrig i endast huvudet eller en tass utan försök att greppa längre upp över skulderbladen eller ta i båda benen/tassarna. Fosterhinnor och andningsvägar När valpen kommer ut vill tiken eller katthonan slicka på ungen, hjälp då till att torka rent från hinnor och vätska runt nosen. Kontrollera att ungens andning kommer igång. Som ytterligare stimulans kan du hjälpa till att gnugga valpen torr över bröstkorgen. Ett bra hjälpmedel för att få bort slem och fostervatten från luftvägarna är att använda en slemsug Se bild (8). Om andningen inte kommer igång i frekvensen 15-35 andetag per minut så massera över bröstkorgen. Vid syrebrist sjunker hjärtfrekvensen under den normala nivån runt 200/min. När valpen eller kattungen är född När den första har fötts är det viktigt att valplådan eller bolådan är varm och dragfri. En frisk valp börjar tämligen omgående att gny och ge ljud ifrån sig som tiken reagerar på. En frisk valpande tik reagerar på valpens ljud och söker kontakt. Det är en fantastiskt fint ögonblick att få vara med om när mamma och avkomma först får kontakt genom doft, noskontakt och även pratar med varandra. Ett starkt band som inte alltid är lika lätt att få till stånd när tiken eller katthonan måste kejsarsnittas och i omtöcknat tillstånd efter narkos ska skapa samma kontakt. I de fall som tiken eller katthonan kejsarsnittas så är det viktigt att mamman ges tillräckligt med tid att vakna (utan valpar eller kattungar) ur sin narkos för att få träffa sina avkommor under lugna förhållanden. Efter ett kejsarsnitt får oftast ägaren/uppfödaren ta hand om ungarna en stund i väntan på att tik eller katthona ska vara helt återställd och på benen efter narkosen. När första valpen/kattungarna diar så stimuleras mjölknedsläppningsreflexen. Kattungar mjölktrampar på honans juver någon minut för att hormonet oxytocin ska frisättas hos katthonan och stimulera mjölknedsläppningsreflexen. Den första mjölken kallas råmjölk (kolostrum) och innehåller antikroppar mot olika sjukdomar och infektionsagens som tiken eller katthonan har träffat på i sin miljö eller vaccinerats mot. Råmjölken produceras i juvret veckorna innan förlossning och tas bara upp genom tarmväggen de första 24 timmarna efter valparna eller kattungarnas födelse. Dessa livsviktiga antikroppar hjälper valpens immunförsvar under 6-8 veckor innan de bryts ned. Vid den åldern ska valpen eller kattungens eget immunförsvar bilda egna antikroppar. Råmjölkens bidrag till immunförsvaret är en viktig orsak till att tiken eller katthonan inte ska byta miljö för nära inpå sin beräknade valpning/kättling. Enligt Jordbruksverket får en dräktig tik eller katthona transporteras de 2 närmaste veckorna före beräknad födsel eller en vecka efter födsel. Undantag gäller för sällskapshundar som transporteras i personbil och kortare sträcka än 50 km. Denna regel gäller givetvis inte för transport till veterinär för vård. Bild 9. När valparna är klara för leverans ligger det ett stort ansvar hos dig som uppfödare att informera köparna om hundens behov. Barn behöver vuxen närvaro för att lära sig hantera en valp. Foto: Lena Myrenius Den nyfödda valpen och kattungen har en lägre kroppstemperatur, har en sämre hörsel än en vuxen individ, är blind och kan inte öppna ögonen ännu. De första två veckorna är normaltemperaturen hos ungarna 35-36 o C och först efter 4 veckor är den i samma nivå som en vuxen hund. När ungarna fått di och är mätta är de lugna och sover. Oro med gnyende ungar kan tyda på att tiken eller katthonan inte ger tillräckligt mycket med di. Om tiken eller katthonan stöter bort någon unge kan den snabbt bli nedkyld. Så låg temperatur som 27 o C kan förekomma och då är ämnesomsättningen kraftigt försämrad. Alla valpar och kattungar bör vägas från födseln och framåt, vilket antecknas i en egen viktkurva. Viktökningen kan vara så mycket som 30 gram per dag. För de raser som lämnar ungar med samma färg och utseende rekommenderas en märkning som inte ramlar av eller kan vara en risk att något kullsyskon fastnar och skadar sig i. Att raka ett märke i pälsen under halsen, på sidan av benen eller överst på svanstippen ger ett bra överskådligt system för att ha en bestående märkning tills den ålder då de eventuellt ska idmärkas med mikrochip vilket är obligatoriskt enligt lag för hund och rekommenderas för katt. Det intensiva arbetet i valplådan under förlossningen är bara början. Du som uppfödare har sedan en spännande tid under minst två månader av valparnas utveckling fram till att de levereras till sina nya ägare. Lena Myrenius leg vet, specialist i hundens och kattens sjukdomar Om Hund & Katt Lästips: www.jordbruksverket.se www.skk.se Hundavel i teori och praktik, Sofia Malm, Åsa Lindholm och Helena Frögéli SKKs förlag Hundens sjukdomar, Birgitta Wikström och Josefin Öberg ICA Bokförlag Kattens sjukdomar, Ann-Marie Nilsson Ica Bokförlag 12
BETEENDE Hur kan vi hjälpa rädda katter? I sitt arbete som djursjukskötare träffar Jenny Marek många rädda katter. Denna artikel handlar om hur du kan underlätta för dig själv som kattägare och djurklinikens personal inför besök hos veterinären eller då man ska behandla katten hemma. Och inte minst hur man kan underlätta för katten! När du väljer katt Kattägare väljer ofta den kattunge som har finast färg även hundägare väljer ut en hundvalp efter utseende men här tar man vanligen hänsyn till många fler egenskaper än utseendet. Ja, katter ÄR vackra och det är lätt att välja alltför snabbt och enbart efter utseende! Kattungens föräldrar och uppväxt vet vi sällan något om vem är pappan? Hanens genetiska arv har stor påverkan på kattungarnas personlighet och temperament. Ibland blir det tokigt när en katt (som helst vill leva ensam) hamnar hos en kattägare som redan har flera katter, eller då en katt (som har utpräglad jaktinstinkt) hamnar som innekatt i en lägenhet i staden. Om man vill ha flera katter rekommenderar jag att man väljer två syskon som redan hänger ihop när de är små. Om man vill behålla en kattunge från den egna katten föreslår jag att man väljer ut den unge som mamman själv föredrar. Det är egentligen konstigt att det överhuvud taget fungerar att ha katt som sällskapsdjur. De har bott tillsammans med oss människor inomhus med lådor, tapeter och soffor i högst ett par hundra år och man kan fråga sig om de egentligen kan betecknas som domesticerade. Detta måste vi ha i minnet när man håller på med katter. Det är oftast inget fel på en skygg katt som kanske har svårt att klara av allt det som vi människor kräver. Det är helt enkelt en katt som är mycket katt! Och som sådan blir den lätt stressad i situationer som är främmande för den. Vad kan du göra när katten får problem? Även fysiska åkommor kan förstås påverka kattens oro och beteende. Katter är i allmänhet mycket dåliga på att visa oss människor när de har ont. De håller sig undan och kanske blir motsträviga när de ska undersökas. De vill i allmänhet fortfarande gå ut trots att de kan vara rejält påverkade av smärta eller sjukdom och de brukar ofta äta och dricka trots att de kan må riktigt dåligt. Därför händer det ofta att en sjuklig förändring pågått ganska länge innan vi får in katten på kliniken. Vi måste både som djurägare och som djurhälsopersonal vara väldigt uppmärksamma på förändringar i rörelsemönster och beteende. Det kan handla om väldigt små skillnader och är inte alldeles lätt, ens för dem som arbetar yrkesmässigt med djursjukvård. En katt som har ont motsätter sig att bli lyft och blir irriterad då man vill röra katten på den utsatta kroppsdelen. De kan även bli surare och mer stressade rent allmänt. Vissa individer söker kontakt när de inte mår bra medan andra drar sig undan. Smärta? Katter kan, precis som hundar, ha artroser i lederna eller förändringar i ryggraden trots att de fortfarande i våra ögon rör sig smidigt. Det är svårare att uppmärksamma detta hos en katt en hund kan vi ju lättare observera på de dagliga promenaderna. Om man misstänker sådana förändringar kan man prova med smärtlindring för att se om det ger någon förändring av kattens beteende. Miljön kan också anpassas för att göra det lättare för katten att nå vattenskål och annat som den behöver åtkomst till. Det kan vara bra att ge katten flera alternativ samtidigt för att kunna konstatera vad katten själv föredrar. Det kan gälla sovplatser och sandlådor och matskålar på olika ställen. Ofta kan en katt fortfarande äta trots att den ser hemsk ut i munnen med tandsten, tandköttsinflammation eller annat. Det finns en tandsjukdom hos katt som kallas Tandresorption TR (tidigare kallad FORL) en 13
BETEENDE mycket smärtsam sjukdom som inte alltid är synlig när man undersöker munnen. För att ställa diagnos krävs tandröntgen. Tyvärr verkar det vara en inte helt ovanlig sjukdom, nu när den väl börjat uppmärksammas. Hävda revir Kattslagsmål är ett vanligt trauma för katter som träffar andra katter som lever i deras närhet. Det är vanligt att katter slåss för att försvara eller utöka sitt territorium. Detta är ett helt naturligt beteende. Den katt som förlorar slagsmålet förväntas lämna reviret men detta går ju inte att åstadkomma eftersom katten är hemmahörande hos en människa som förstås inte tänker byta bostad av denna anledning! Detta innebär att slagsmålen kommer att fortsätta med två rivaliserande katter inom samma område med tråkiga och dyrbara följder för katten och dess ägare. Ett tips är att försöka lokalisera den andra kattens ägare för att göra upp ett schema då respektive katt får gå ut. Man kan också försöka få katten att komma på inkallning genom att ge den något riktigt gott när den kommer efter inkallning. Den mest aktiva delen på dygnet för katter är skymning, natt och gryning, så det kan underlätta att enbart låta katten vara ute under dagtid, då den förhoppningsvis är mindre stridlysten. Om man själv äger flera katter som inte går så bra ihop är det extra viktigt att ge dem flera sovplatser, sandlådor, matskålar, vattenskålar så att de inte behöver möta varandra på dessa platser. En orolig katt kan få problem med urinvägarna. Detta är ett problem som man ständigt lär sig mer om och det har kommit fram flera bra behandlingar och förebyggande foder som underlättar för de katter som har detta problem. Det är som framgår ovan viktigt att minska stressen för katten genom att se över kattens miljö, men även val av foder spelar stor roll. ph-värdet påverkar urinens sammansättning och kristaller kan bildas. Därför bör man använda ett foder som är anpassat för att just påverka detta ph-värde. Äter katten torrfoder är det viktigt att den dricker ordentligt. Här kommer ett viktigt tips Katter vill inte ha matskål och vattenskål bredvid varandra. Troligen beror detta på att katten som är ett ökendjur inte dricker där den hittat mat, maten ger smak till vattnet. Flytta isär matskål och vattenskål och se till att denna inte är av metall. Fyll upp så att katten kan se vattenytan och kan dricka utan att doppa morrhåren. Ställ gärna ut vattenskålar på olika höjd för att stimulera drickandet. Vissa katter föredrar rinnande vatten och för dem finns särskilda vattenfontäner. Inför veterinärbesöket Katter liksom de flesta djur vill att allt ska vara som vanligt. Att bli intvingad i en transportbur för att därefter placeras i en bil som tar dem till ett väntrum fyllt av främmande dofter och andra djur är för många katter ett trauma i sig. Till detta kommer att de samtidigt kanske har ont eller är sjuka. Katten försöker då fly eller gömma sig. En del katter försöker försvara sig och kan då bli rejält uppjagade och arga. En sådan katt är svår eller omöjlig att hantera både för djurägaren och för djurvårdspersonalen. Det är förstås inte önskvärt att patienten blir uppstressad då den ska bedömas, kanske sövas eller få en lugnande spruta. Därför behöver man tänka på detta inför besök hos djurkliniken. Man kan redan i hemmamiljön lära katten att transportburen är ett bra ställe där den kan känna sig trygg. Ställ fram buren på ett ställe där katten gärna uppehåller sig. Förhoppningsvis blir buren ett favorittillhåll och inte ett föremål som vållar oro. Om man ändå behöver lyfta in katten i buren så lyft in den med rumpan först. Väntan med katt Ta med en stor handduk att skyla buren så man kan välja om katten kan se ut eller inte. Det är alltid bra att ha med en stor handduk som katten kan välja att krypa in under då 14
BETEENDE den vill gömma sig i jobbiga situationer.om det är mycket liv och rörelse i väntrummet kan det vara bättre för katten att vänta i bilen. Om inte detta är möjligt kan man försöka hitta en plats högt uppe att placera buren på så att inte katten känner sig utsatt nere på golvet. Det är bra att hålla avstånd till andra djur för att undvika att de stirrar på varandra. Kolla om kliniken har särskilda mottagningstider för katter det kan vara en väldig skillnad på stressnivån då inte hundar är där samtidigt. Ut ur buren på undersökningsbordet Om man äger en rädd katt är det bra att skaffa en stadig bur där man kan öppna taket på buren. Då slipper man att dra ut eller skaka ut katten för undersökningen då den ofta kryper längst in och trycker. Att då ha med en handduk hemifrån (så att den har rätt lukt) gör att man kan lägga handduken över katten och täcka huvudet så den känner sig tryggare när den lyfts ur buren och upp på undersökningsbordet. Trixet med oroliga katter är att röra sig med lugna rörelser och att inte hålla hårt. Ju mindre katten känner sig fasthållen desto lättare är det att hantera den. När väl katten befinner sig på undersökningsbordet så bör man ta bort buren annars är sannolikheten stor för att den försöker komma in i buren igen. När du hanterar en rädd katt, försök att bete dig som en massageterapeut, dvs. låt handen visa vart man är på väg att röra vid och släpp aldrig taget. Mjuka, trygga rörelser som katten kan förutse. Det finns en så kallad kattluva som går att sätta över huvudet på katten för att få den att känna som att den gömmer sig samtidigt som den förhindrar katten att bita någon. Man kan även använda handduken för att linda in katten så att den ligger insvept under undersökningen många katter blir lugna då, särskilt då de har huvudet gömt samtidigt. För personalen Ett undersökningsbord måste spritas noga mellan patienterna, inte bara av hygieniska orsaker utan även för att ta bort den doftinformation som avges av katternas svettkörtlar under trampdynorna. Känner en katt doften av en annan katt som varit orolig blir även denna katt orolig. Men spriten måste ha avdunstat ordentligt innan man sätter upp nästa katt på bordet, eftersom spriten har en obehaglig doft som många katter reagerar starkt på. När man ska hälsa på en katt finns det några bra trix. Stirra inte på katten eftersom fokuserade pupiller kan upplevas som hotfulla. Försök avläsa kattens signaler. En katt som börjar bli orolig håller sin kropp nära underlaget med svans och tassar nära kroppen. Pupillerna är vidgade och öronen kan fällas ner och bakåt. Rörelserna hos svanstippen kan vara ett tecken på annalkande stress. Morrhåren buntar ihop sig istället för att hänga i avslappnade bågar blir de först rakare och spretigare. Ju mer hopbuntade desto större är oftast upprördheten. Inte så sällan avger katten väsanden, spottanden och knorranden, men dessa signaler är oftast svåra att reagera på eftersom katten då redan bestämt sig för att fly (eller attackera). Kroppshållningen blir stelare och de lutar sig bort från det som hotar. Det är viktigt att försöka se hela bilden, inte enbart enstaka signaler. Ett exempel på en signal som är lätt att missuppfatta är spinnandet. Även en väldigt rädd (eller väldigt sjuk) katt kan spinna. Det finns flera teorier om detta en är att katten försöker lugna sig själv genom att utföra ett beteende som annars används då katten är trygg och trivs. (Jämför: vi människor kan bli lugnare i en stressad situation genom att medvetet göra djupa inandningar.) Märker man att katten börjar bli orolig så ge den lite andrum istället för att fortsätta. En katt som hamnar i full explosionsrädsla bör få lugna ner sig innan man fortsätter undersökningen. Detta kan ta mycket lång tid och ibland kommer den inte ur stressläget så länge katten uppfattar att den befinner sig i en hotfull situation. Då kanske undersökningen måste avbrytas helt och katten placeras i ett lugnt rum där den får lugna ner sig innan man eventuellt ger en lugnande spruta för att kunna fortsätta undersökningen eller behandlingen. Hemma igen När man kommer hem med en katt som varit borta, och framförallt om den varit hos veterinären och kanske till och med blivit sövd, bör man tänka på att den behöver få tid att varva ner ensam innan den möter andra djur i hushållet. Katter kan reagera mycket starkt på varandra i dessa lägen då den som varit borta både beter sig och luktar konstigt. Det är inte ovanligt att det blir bråk som följd när de möts för tidigt. Att förändra en känsla hos katten För att få en katt att slappna av i möten med främmande människor eller annat som den upplever hotfullt är det mest effektivt att man inte tränger katten. Ger man katten yta som kan få den att känna att den inte behöver fly så får den tid på sig att studera och eventuellt ta ett eget beslut att det går bra att stanna kvar eller närma sig. Studera kattens signaler och då den i ett pressat läge ger lugnare signaler som att slappna av, sluta ögonen, vinkla öronen uppåt osv kan man ge den en belönande konsekvens genom att då erbjuda ett ökat avstånd till det som är skrämmande. Då visar man katten att om den lugnar ner sig själv så får den det den vill istället för att vi inte slutar med att pressa den förrän den blir arg eller flyr. Gör man det så lär sig katten det motsatta, att om jag vill öka avståndet så måste jag bli arg. Fundera på vad katten vill ha och ge den en konsekvens som den tjänar på när den gör rätt istället för fel. För alla levande individer är det viktigt att känna att man kan kontrollera sin närmiljö och att man med sitt språk kan påverka den. Att straffa en katt som gör fel på ett eller annat sätt gör bara att den blir osäker och ni försämrar er relation. Produkter som kan användas Både i hemmet och på kliniken kan man ha hjälp av en spray-produkt som heter Feliway. Det är ett feromon, en kemisk doftinformation, som får katten att känna att omgivningen doftar trygghet. Luktämnena ersätter den doft som katter avger då de stryker kinden emot något som den vill markera som en trygg zon, ämnet påverkar inte katten fysiskt på något annat sätt. Katten har alltså doftkörtlar på olika ställen och ett tips när man hanterar en främmande katt kan vara att man stryker i mungipan för att få med lite av kattens egen markeringsdoft på sina händer. Det finns även kosttillskott som man kan ge sin katt inför jobbiga situationer. Det finns olika varianter som innehåller bland annat laktat eller tryptofan som påverkar nivån av seratonin. Dessa preparat är ofarliga för katten och påverkar dem inte på annat sätt än att stresströskeln höjs. Det är viktigt att påbörja behandlingen innan katten börjat bli orolig. Prata med din djurklinik om du vill veta mer om dessa olika preparat. Förhoppningsvis har du fått några användbara råd som kan underlätta både för dig och din underbara vän, katten! Jenny Marek Leg. djursjukskötare och beteendeutredare. Arbetar på Nosvis (www.nosvis.nu) och Smådjurskliniken i Jönköping. 15
Tidningen Om Hund&Katt Avs EquiLibris HB Torbjörntorp Hälsingsgården 2 521 96 Falköping Vilken matskål gillar din hund eller katt? Skicka en bild på favoritskålen till: lena@equilibris.se eller dela den på vår facebook Om Hund&Katt