Nyheter om plåt i AMA Hus 18 Här följer en genomgång av förändringarna i de omfattande plåtavsnitten i AMA Hus 18. TEXT OCH FOTO: TORBJÖRN OSTERLING I den här artikeln redovisas de största förändringarna i AMA Hus 18 jämfört med AMA Hus 14 i avsnittet JT som behandlar plan plåt för taktäckningar och väggbeklädnader. Det finns även kommentarer om detaljer som inte är förändrade med hänsyn till att de är viktiga för att få ett bra utförande. Artikeln är uppdelad i två delar där del 2 kommer att publiceras i nästkommande AMA-nytt. TVÅ AVSNITT SOM TIDIGARE I AMA Hus 18 behandlas som tidigare plåt som taktäcknings- och väggbeklädnadsmaterial i två olika avsnitt: JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR JV TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT FÖR De plåtmaterial som beskrivs i AMA Hus 18 är också desamma som tidigare, det vill säga: JTB JTC JTD JTE JTG JTH JTZ metalliserad stålplåt plåt av rostfritt stål aluminiumplåt kopparplåt titanzinkplåt titanplåt övriga metaller. I AMA Hus 18 finns under JTH (Titanplåt) liksom i AMA Hus 14 inte några föreskrifter utan krav på material, utföranden med mera måste redovisas av projektören. Detsamma gäller för de utföranden av andra metaller som kan bli aktuella och som kan beskrivas under JTZ. I RA Hus 14 angavs som exempel Cortenplåt. En mer neutral och rätt benämning är rosttröga stål (se foto 1). I RA Hus 18 påtalas att det finns tekniska del 1 av 2 leveransbestämmelser för rosttröga stål i SS-EN 10025-5. I AMA Beskrivningsverktyg saknas underkoder för JTH och JTZ på motsvarande sätt som för till exempel JTB som avser metalliserad stålplåt. Eftersom de rosttröga stål som används på fasader och nu även på tak är betydligt tjockare än den plåt som falsas och i första hand förekommer som skivor går det inte att på motsvarande sätt tillämpa de streckkoder som finns i JT för övriga material. Det är naturligtvis fullt möjligt att i en objektbeskrivning använda de streckkoder som finns i AMA och redovisa relevanta krav. I det sammanhanget är det dock viktigt att komma ihåg principen med pyramidregeln. Vid användning av Foto 1. Det finns en hel del som en projektör måste tänka på när rosttröga stål ska användas på en fasad eller ett tak. 26 AMA-nytt Hus 2/2018
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB rosttröga stål finns det en del aspekter att tänka på, till exempel eventuella rinningar på andra fasaddelar som inte utgörs av rosttrögt stål, behov av uppsamling av regnvatten, risk för kvarstående vatten i spalter med mera. ÖVERGRIPANDE FÖRÄNDRINGAR I AMA Hus 18 har tidigare texter från AMA-nytt inarbetats. Det har publicerats många nya standarder som medfört en bearbetning också av den anledningen, vilket redan inledningsvis har berörts. Hänsyn har även tagits till den tekniska utvecklingen liksom erfarenheter från en del skador som har inträffat under de senaste åren. Detta gäller bland annat utförande vid olika ränndalar, takfot, hängskivor, fönsterbleck med mera. Figurerna i AMA har i många fall ändrats främst vad gäller sättet att redovisa underlag. Vissa tekniska förändringar har även skett som påverkat vissa figurer vilka en del kommenteras närmare i det fortsatta. Generellt gäller dock att såväl projektörer som entreprenörer vid användning av AMA Hus 18 måste kontrollera de figurer som finns eftersom det kan vara preciseringar av till exempel mått i en figur som i övrigt i princip är lika den som finns i AMA Hus 14. UNDERLAG FÖR PLÅT ÄR VIKTIGT Underlaget är viktigt för arbeten med plan plåt. Är inte underlaget tillräckligt stumt och tjockt är det svårt att fästa klammer samt även utföra falsningsarbeten vid till exempel hinder, ränndalar, takfot med mera. Tidigare fanns råd om tjocklek på underlagsspont tidigare råspont för olika takmaterial i RA Hus. Dessa finns nu som föreskrift i AMA (se tabell 1). Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp för plan plåt finns liksom tidigare i avsnitt JSC.11. (Se figur 1.) Byggpapp under plåt ska fästas i dolt överlapp. För dålig kvalitetpå byggpappen samt bristfälligt islagen pappspik kan ge avtryck i plåten och på sikt kan även plåten skadas på grund av temperaturrörelser. I avsnitt JSC.12 finns även detaljer för vattenavledande skikt av byggpapp. Till exempel ska vid evakueringsrör en gummimanschett monteras enligt de anvisningar som finns i JSC.122, figur AMA JSC.122/2. (Se figur 2 och foto 4 på nästa sida.) Tabell 1. Tabell AMA HSD.1331/1. Minsta tjocklek på underlagsspont i takkonstruktion. Foto 2. Vid taktäckning och väggbeklädnad ska underlag av underlagsspont vara minst 23 mm och plywood minst 19 mm. Foto 3. Rillad sida på underlagsspont ska vändas in mot vind. Figur 1. VU typ 114 med YEP 2500 som byggpapp enligt AMA Hus 18. Under de senaste åren har olika typer av underlagsdukar tagits fram för användning som underlagstäckningar. Vissa av dessa är för tunna för att användas under plåt. I avsnitt JSC.6 finns egenskapskrav för underlagsduk som ska användas på underlagsspont under plan plåt eller till exempel betongtakpannor. I AMA Hus 18 anges 2 klasser för underlagsdukar, klass UD1 respektive klass UD2. Klass UD 1 ska användas under plan plåt. (Se tabell 2 på nästa sida.) Beakta kraven på längsta öppentid som gäller för olika typer av byggpapp eller dukar. Med öppentid menas att till exempel en plåttäckning måste vara utförd ovanpå byggpappen inom den angivna öppentiden. AMA-nytt Hus 2/2018 27
Figur 2. Figur AMA JSC.122/2 i AMA Hus 18. Foto 4. Gummimanschett vid evakueringsrör för att säkerställa täthet under byggtiden och innan taktäckningen är färdigställd. Foto 5. Korrosionsangrepp på fotplåt av AlZnplåt som beror på rinningar från impregnerad trätrall. AVSNITT JT. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTE- RINGAR AV PLAN PLÅT FÖR För det övergripande avsnittet JT som enligt pyramidregeln gäller för alla plåtmaterial är det viktigt att ta del av råden om kvalitet på fästdon som finns i ZSE. ZSE har utökats i förhållande till AMA Hus 14. Det är nästan uteslutande rostfria fästdon av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4 som föreskrivs. Detta motsvarar kvalitet 1.4301 respektive 1.4404 enligt SS-EN 10088-5. Om andra fästdon ska användas ska egenskaperna vara dokumenterade och ha motsvarande härdighet som rostfritt stål A2 eller A4. För val av material och behov av korrosionsskydd används olika korrosivitetsklasser baserade på olika miljöparametrar. En standard som ofta används i dessa sammanhang är SS-EN ISO 12944-2. I vissa sammanhang kan det vara lämpligt att använda SS-EN ISO 9223. För rostfria stål bör SS-EN 1993-1-5 användas. Under de senaste åren har kvalitetpå falsolja diskuterats. Prov av olika falsoljor har skett. I AMA Hus 14 infördes ett nytt krav som innebär att falskitt ska användas vid taklutningar under 1:5 (11,3 grader) samt i rännfalser. I AMA Hus 18 har figuren beträffande falstätning reviderats. (Se figur 3.) I RA Hus 18 finns som i RA Hus 14 bland annat texter om galvanisk korrosion samt att vatten som rinner från fasader med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgning och angrepp på koppar, titanzink, aluminium och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn). (Se foto 5.) Vad som är nytt och kanske något som inte många tänker på är att detta även gäller plåt som är metalliserad med Tabell 2. Tabell AMA JSC.61/1 i AMA Hus 18. UD1 används vid plan plåt och innebär bland annat att ytvikten ska vara minst 1 800 g/m2. zink-magnesium (ZM). Figur 3. Figur JT/10 i AMA Hus 18. 28 AMA-nytt Hus 2/2018
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB GENOMFÖRINGAR I YTTERTAK För att skapa bra förutsättningar för att utföra en taktäckning erfordras ett visst mått mellan olika hinder eller genomföringar. Det finns inte några föreskrifter i AMA om detta utan det är upp till projektören att utforma taket på ett sådant sätt att det finns tillräckligt utrymme att utföra till exempel en svängd fals vid arbete med plan plåt. Att ett utförande med falsad plåt förutsätter ett visst krav på avstånd verkar rimligt, men det ställs minst samma krav på avstånd om taktäckning ska utföras med tätskiktsmatta, takduk eller takpannor. Det har tidigare inte funnits några texter om detta i AMA eller RA. I RA Hus 18 finns nu råd riktade till projektören om behovet av att samordna genomföringar och även redovisa hur dessa ska utföras. Exempel på genomföringar är dragning av elkablar, ventilationshuvar, evakueringsrör med mera. Generellt anges att det bör bör vara ett fritt mått på minst 300 mm mellan genomföringar, hinder, uppbyggnader e d på yttertak. (Se foto 6 och 7.) Där svängda falser möts vid hinder som ligger parallellt med varandra bör det fria avståndet vara minst 500 mm. Det är även fel att placera hinder i vattengångar eller skorstensrännor. (Se foto 8.) För elgenomföringar gäller att dessa också naturligtvis måste placeras och utföras på ett sådant sätt att det inte leder till läckage. (Se foto 9.) Det finns på marknaden särskilda elgenomföringar som kan användas. (Se foto 10.) Krav på minsta avstånd mellan hinder och genomföringar finns även i de riktlinjer som ges ut av AB Tätskiktsgarantier i Norden AB. Foto 6. Avstånd mellan olika genomföringar bör vara minst 300 mm. Foto 8. Exempel på stos i bakstycke/skorstensränna till en ventilationshuv. Mycket olämplig placering. Kvarstående vatten, is och snö kan ge vattentryck över falser. Foto 10. Elgenomföring som kan användas vid falsad plåt. Foto 7. Det är för trångt mellan brandgasventilator och hisstopp. Även vid taktäckningar med tätskiktsmatta eller takduk behövs ett avstånd på minst 300 mm. I detta fall tillkommer ett annat problem. På brandgasventilator och mot hisstopp kommer det att bli en snöficka och risken är stor att det kan driva in snö vid luckan. Sarg för brandgasventilator måste höjas och byggas ihop med hisstopp. Foto 9. Detta gör inte en besiktningsman glad. Foto 11. Elgenomföringar ska helst placeras på vertikala ytor.
14783:2013 som är harmoniserad och därigenom tvingande. I RA-text anges att det i vissa fall kanske finns skäl att använda 0,8 mm tjock aluminiumplåt, kanske även 1,0 mm för fönsterbleck. För att begränsa risken för vitrost eller motsvarande anges nu att all plåt oavsett material ska lagras luftat och torrt. Foto 12. Polyesterbelagd stålplåt metalliserad med zink är idag ett av de vanligaste materialen som används vid taktäckningar av plan plåt. MATERIALAVSNITTEN JTB JTG Generellt gäller att många av de standarder som tidigare åberopats har ersatts med nya. Detta är främst av intresse för materialtillverkare och inte så mycket för plåtslagaren eller beskrivningsförfattaren, men det är naturligtvis viktigt att rätt material beställs och erhålls. Det vanligaste sättet att förbättra korrosionsskydd på stålplåt har varit att förzinka plåten. Förutom att ge stålplåten ett korrosionsskydd har zinkbeläggningen en annan egenskap. Zinken ger stålplåten ett katodiskt skydd vid klippkanter eller där det kan uppstå skador i zinkskiktet. Under de senaste åren har flera olika typer av legeringar tagits fram som har bättre egenskaper än enbart zink. Ett viktigt skäl har varit att inte behöva komplettera plåten med en målningsbehandling. Det är därför inte längre helt rätt att en- bart tala om förzinkad stålplåt. Förzinkning är en typ av metallisering. Metallisering med aluminium, zink och kisel eller aluminium, zink och magnesium förekommer även. I AMA Hus 14 behandlades stålplåt metalliserad med zink (Z) respektive aluminium-zink (AZ). (Se foto 12.) I AMA Hus 18 behandlas nu även stålplåt metalliserad med zink-magnesium (ZM). För ZM-plåt som inte är färgbelagd gäller lägst klass ZM 310 och för plåt som är färgbelagd lägst klass ZM 120. Magnelis och Magestic är två produktnamn som förekommer i Sverige men det finns på den internationella marknaden även andra produktnamn. Täckning med aluminiumplåt får enligt AMA Hus 18 utföras med 0,7 mm plåt mot tidigare 0,8 mm. Det är en förändring som tidigare har tagits in i AMA-nytt. Skäl till förändringen är kraven i SS-EN AVSNITT JT-.1. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV PLAN PLÅT I AMA Hus 14 togs en föreskrift in för dubbelfalsade taktäckningar med förzinkad stålplåt, kopparplåt och aluminiumplåt som innebär att ståndfalser alltid ska fällas i språng om taklutningen understiger 1:3 (18,4 grader). I AMA Hus 18 har figurerna för utförande av språng preciserats på ett sådant sätt att det även i figurerna framgår att alternativ med knytning förutsätter att taklutningen överstiger 1:3 (18,4 grader). (Se figur 4.) I AMA har under många år funnits en figur som visar vattenavledare och gavelbeslag vid tillstötande fasadytor. Figuren har i AMA Hus 18 kompletterats med mått på rörelsemån mellan hängränna och gavelbeslag. Vattenavledaren ska ha en längd på minst 80 mm mot tidigare 50 mm. (Se figur 5.) Eurokoderna innebär krav på att infästningarna måste dimensioneras. Dimension på skruv måste redovisas i handlingarna eftersom dessa är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Detta ställer större krav på leverantörer av klammer och fästdon men även på projektörer och entreprenörer. Det måste göras en dimensionering och Figur 5. Figur JT-.1/8 i AMA Hus 18. Figur 4. Figur JT-.1/3 i AMA Hus 18. Av asterisken framgår att knytning av ståndfals i språng förutsätter att taklutningen överstiger 1:3 (18,4 grader). 30 AMA-nytt Hus 2/2018
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB Foto 13. Smalare band vid takkant. Smalare band behövs för att dels minska risken för buller, dels minska risken för utmattningsskador. Foto 15. Förstärkningsregel i framkant av takfot enligt figur AMA JT-.1/5. Foto 16. Alla bandtäckningar ska dubbelfalsas, oavsett plåtmaterial. infästningsplan för varje objekt. Det finns beräkningsprogram tillgängliga på marknaden. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon kan fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren lämna. Föreskrifterna om att klammer aldrig ska monteras med ett större avstånd än 600 mm och att detta avstånd gäller även om en särskild infästningsplan upprättas är oförändrade. Även i RA Hus 18 påtalas att det i vindutsatta lägen och randzoner kan krävas att klammeravståndet får vara högst 250 300 mm. För att undvika utmattningsskador vid randzoner i vindutsatta lägen kan det även vara nödvändigt att minska bredden på banden (se foto 13). Dessa texter är oförändrade men det förtjänar att påpekas eftersom det de senaste åren inträffat problem med bland annat buller som ytterligare pekar på betydelsen av att en infästningsplan upprättas. Föreskrifterna om bandlängder, bandbredder, plåtformat och rörelsefogar med mera är oförändrade. I samband med revideringen av AMA Hus 14 till AMA Hus 18 har infästning av olika anordningar på tak och fasad, till exempel solenergisystem diskuterats mellan olika utredare. Detta bland annat mot bakgrund av inträffade skador. Det finns exempel på solceller som blåst ner från tak och i vissa fall även slitit loss delar av taktäckningen. På tak med tätskiktsmattor eller takduk på isolering har vibrationer på grund av vind medfört att infästningar till underliggande konstruktion har skadats. Isolering har även tryckts ner vilket inneburit problem med vattenavrinning och även medfört mekaniska skador på tätskikt. För att uppmärksamma projektörer och beskrivningsförfattare på att det kan finnas problem med montering av solceller och andra installationer på tak har under flera rubriker i RA Hus 18 tagits in råd och krav om infästningar på tak och fasad. (Se foto 14 och faktaruta på nästa sida.) Utförandet med förstärkningsregel i framkant av takfot för att skapa bra förutsättningar för infästning av bland annat rännkrok finns kvar i AMA Hus 18. (Se foto 15.) Utförandet har under de senaste åren fått en allmän tillämpning. En stor fördel med utförandet är att urfräsning för rännkrok kan utföras oberoende av takstolsplacering. Rådet under JT-.13 om att falsade tak inte ska utsättas för vattentryck är lika viktigt nu som tidigare. Falsade tak måste utformas på ett sådant sätt att vatten inte kan stå kvar på taket under längre tid och under Figur 6. Figur AMA JT-.1112/1 i AMA Hus 18. upprepade tillfällen. Krav på minsta taklutning vid olika taklutningar och plåtmaterial är oförändrade. I JT-.1112 finns en rörelsefog för täckningar med sömsvetsad rostfri stålplåt. (Se figur 6.) Figuren fanns tidigare i RA och har nu flyttats till AMA och ersätter tidigare rörelsefog. Alla nockfalser ska dubbelfalsas, även vid enkelfalsade taktäckningar. Uppknäckning av ståndfals mot nockfals ska vara rund och utan skarpa veck. Det är en föreskrift som funnits med sedan AMA Hus 14 men återigen måste uppmärksammas. I tidigare AMA finns utförande där väggbeklädnad ska avslutas mot taktäckning med tätskiktsmatta som inneburit en del problem vid utbyte eller renovering av tät- AMA-nytt Hus 2/2018 31
AMA Hus 18 För att uppmärksamma projektörer och beskrivningsförfattare på att det kan finnas problem med montering av solceller och andra installationer på tak har under flera rubriker tagits in råd och krav om infästningar på tak och fasad. Under följande rubriker: JT-.1 Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt JT-.4 Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor JU TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV NATURSTEN, CEMENT- BUNDET MATERIAL, BRÄND LERA, TRÄ M M FÖR JV NSJ TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT FÖR TILLTRÄDES- OCH SKYDDSANORDNINGAR har i RA Hus 18 följande råd förts in (rubrik och text skiljer sig under NSJ): Infästningar på tak och fasad Beakta att infästningar av olika anordningar på tak och fasad, till exempel solenergisystem eller skyltar, ska dimensioneras. Detta gäller direkt påverkan av vind, snö och termiska rörelser. Det är ofta olämpligt att utföra infästning enbart i täckning eller beklädnad utan förankring i underliggande konstruktion. För fästdon och dimensionering av infästningar, se avsnitt ZSE. Som framgår av texten finns en hänvisning till avsnitt ZSE FÄSTDON I. Följande krav finns i ZSE: Infästningar på tak och fasad Infästningar av olika anordningar på tak och fasad, till exempel solenergisystem eller skyltar, ska dimensioneras enligt SS-EN 1991-1-4 för vindlast SS-EN 1991-1-3 för snölast SS-EN 1991-1-5 för termisk påverkan. Underliggande konstruktion ska anpassas till aktuellt montagesystem avseende täthet, hållfasthet och beständighet såväl vid nyproduktion som vid befintliga tak och fasader. Uppgifter om laster och typ av infästning ska tillhandahållas av respektive producent. Infästningsplan med följande uppgifter ska redovisas infästningstyp med monteringsanvisning baserat på aktuellt underlag måttsättning infästningspunkter redovisning täthet, hållfasthet och beständighet baserat på utförda provningar. Foto 14. Infästningar av solfångare kan vid vindpåverkan ge avsevärda tilläggslaster på såväl taktäckning som takkonstruktion och måste därför beaktas och dimensioneras med hänsyn till byggnadens utformning, terrängtyp och läge. 32 AMA-nytt Hus 2/2018
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB skiktstak. Ett nytt utförande finns i AMA Hus 18 som innebär att byte av tätskikt kan ske enklare. (Se figur 7.) AVSNITT JT-.2. KOMPLETTERINGAR AV PLÅT VID TAKTÄCKNING AV PLAN PLÅT Med hänsyn till att de tidigare detaljföreskrifterna om plåttjocklekar med mera i AMA Hus 14 togs bort på lägre nivåer lades föreskrifterna om falsavstånd högre upp enligt pyramidregeln. I vissa fall ändrades falsavstånden något men syftet var att få en så enhetlig princip som möjligt. I AMA Hus 18 har det inte skett några ändringar när det gäller falsavstånden. Under JT-.21 med underordnade koder och rubriker behandlas fotrännor. Fortfarande är förutsättningarna enligt AMA Hus 18 att taklutningen ska vara 30 grader när en fotränna ska användas. Vid lägre taklutningar måste kompletterande anvisningar lämnas av projektören. Vägledning finns i RA Hus 18. Som tidigare gäller att det bara är metalliserad plåt som får användas vid fotrännor utan stomme. Skäl till detta är att övriga Figur 7. Figur AMA JT-.15/1 i AMA Hus 18. Vid en renovering av tätskiktet kan ståndskivan lossas och tas bort och sedan återmonteras utan att väggbeklädnaden behöver skadas. Tänk att ett tak kan vara så här vackert! Valet av Resitrix är enkelt när kraven på hållbarhet, kvalitet, trygghet och livslängd är avgörande. Resitrix tätskiktet som överträffar kraven! Emporia i Malmö, 35 000 kvm Resitrix www.takcentrum.se AMA-nytt Hus 2/2018 33
Figur 8. Figur JT-.21/1 i AMA Hus 18. Figur 9. Figur AMA JT-.21/2 i AMA Hus 18. plåtmaterial är för mjuka och böjer ut mellan krokarna. Fotrännsfalser ska alltid tätas med falskitt. För rännplåten gäller att den inte längre behöver falsas ihop med ytterbeklädnaden. (Se figur 8.) För utföranden med stomme har tillkommit ett alternativ med stående vinkelfals mellan rännbelslag och ytterbeklädnad. Denna gäller även för utföranden vid andra taktäckningsmaterial där fotrännor kan användas. (Se figur 9.) På samma sätt som för fotrännor gäller att rännfalser och vinkelrännsfalser ska tätas med falskitt. Figur AMA JT-.221/1 som visar sneda sidbitar vid vinkelrännor har kompletterats med ett nytt mått på 50 mm som anger minsta avstånd mellan tvärfals i vinkelränna och fals på sned sidbit som ska ansluta till vinkelrännsfals. (Se figur 10.) Texterna om ränndalar med uppbyggda fall, gesimsrännor och försänkta ränndalar är i AMA Hus 18 i stort desamma som i AMA Hus 14. Dock har det skett en del förändringar när det gäller uppdragning av fotplåt. Längden på uppdragning har minskat men samtidigt finns ett krav på att fotplåt ska klistras in mellan remsa under fotplåt och byggpapp. (Se figur 11.) Vid utförande av ståndskivor vinkelrätt mot bandtäckningar ska dessa utföras med svängda genomgående falser av 6 respektive 3 meter beroende på plåtmaterial. Den svängda falsen ska sammanfalsas stående med takytans närmaste ståndfals. (Se foto 17.) Det är föreskrifter som funnits i AMA under många år. Det har nu uppmärksammats att skador på grund av rörelser även kan uppstå på ståndskivor vid falsade skivtäckta tak. Därför har nu Figur 10. Figur AMA JT-.221/1 i AMA Hus 18. Foto 17. Oavsett plåtmaterial eller om det är skiv- eller bandtäckning ska ståndskivor utföras med svängda genomgående falser av 6 respektive 3 meter beroende på plåtmaterial. 34 AMA-nytt Hus 2/2018
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB Figur 12. Figur JT-.2511/5 i AMA Hus 18. Figur 11. Figur AMA JT-.2331/2 i AMA Hus 18. Fotplåten har mindre uppdragning jämfört med i AMA Hus 14, dock ska inklistring ske med byggpapp. Foto 18. Här hjälper inte ett sockelbeslag som är 100 mm högt! föreskrifter tagits in som innebär att utförandet ska vara detsamma oavsett om det är en bandtäckning eller en skivtäckning. För ståndskivor vid väggbeklädnad av träpanel, skivor eller dylikt har tidigare angetts att uppdragning vid ståndskivor bakom beklädnad ska utföras minst 150 mm. I AMA Hus 18 har detta mått minskats till Figur 13. Figur AMA JT-.2611/1 i AMA Hus 18. Här framgår att en gummimanschett ska monteras. Utförandet med gummimanschett gäller för alla utföranden i AMA Hus 18, oavsett taktäckningsmaterial.
Figur 14. Figur JT-.262/1 i AMA Hus 18. Foto 19. Luckor ska oavsett taktäckningsmaterial ha en höjd av minst 200 mm. Gångjärn ska fästas med minst 3 genomgående fästdon. Uppställningsbeslag ska gå att låsa i uppställt läge. Figur 14. Figur JT-.262/1 i AMA Hus 18. Foto 20. Mellan hinder och fals mellan skorstensränna och taktäckning ska det vara minst 600 mm. Figur 15. Figur AMA JT-.27/1. Mellan hinder och fals mellan skorstensränna och taktäckning ska det vara 600 mm. 100 mm. (Se figur 12 och foto 18.) Detta innebär naturligtvis inte någon säkerhet mot att vatten kan tränga in via ståndskivan. Vid stosar till evakueringsrör gäller nu att genomföring mellan rör och byggpapp ska kompletteras med en gummimanschett. Gummimanschett ska sluta tätt mot evakueringsrör. Detta framgår även av figur i avsnittet om underlagstäckningar. Utförandet med gummimanschett gäller oavsett taktäckningsmaterial. (Se figur 13 på föregående sida.) Enligt BBR ska takluckor utföras med ett dagermått på 600 x 900 mm. Enligt den branschrekommendationen för taksäkerhet som nu finns ska luckor utföras med ett dagermått på 700 x 900 mm. Detta krav har tagits in i AMA Hus 18. Figurerna med takluckor har justerats något vad gäller mått på locket som ska utföras cirka 10 mm större än sargen. Tidigare angavs ett mått på 2 mm. Figurerna har även kompletterats med tätningslist mellan lucka och sarg. Detta gäller oavsett taktäckningsmaterial. (Se figur 14 och foto 19.) Vid taktäckningar med falsad plåt är det viktigt att beakta det krav som finns i AMA Hus på att det ska vara ett visst avstånd bakom ett hinder och till fals mellan taktäckning och skorstensränna/bakstycke. (Se figur 15 och foto 20.) Torbjörn Osterling byggnadsingenjör SBR Torbjörn Osterling är en erfaren besiktningsman inom husbyggnadsentreprenader med särskild inriktning på takentreprenader. Han har arbetat som kapitelutredare för AMA sedan 1970-talet och ansvarat för revideringen av plåtkapitlen i AMA Hus 18. 36 AMA-nytt Hus 2/2018