Omfattning och effekter av svensk klimatforskning

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning En delrapport för Formas underlag till forsknings- och innovationspropositionen 2016 En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling

Innehåll Förord 3 1. Omfattning och effekter av svensk klimatforskning 4 Inledning 4 Omfattningen av Formas klimatforskning 4 Klimatforskningens effekter 8 Utfrågning av en expertpanel 8 Expertpanelens slutsatser om svensk klimatforskning 10 Klimatforskningens policypåverkan 13

Förord Formas har fått i uppdrag att komma in med analyser som ger underlag till Sveriges forskningspolitik och att bidra till den propositionen om forskning, innovation och högre utbildning som avses presenteras hösten 2016. I vår arbetsprocess har vi tagit fram underlag för att besvara regeringens frågor och analysera finansieringen av forskningen inom Formas ansvarsområden, t.ex. kring svensk klimatforsknings omfattning och effekter, vilket redovisas i den här rapporten. Stockholm, den 23 oktober 2015 Ingrid Petersson Generaldirektör 3

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning 1. Inledning Formas ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 redovisa klimatforskningen enligt det förslag som Formas och Statens energimyndighet har redovisat i rapporten Hur bidrar klimatforskningen till att nå klimatmålen? Rapportens förslag är att Formas vart fjärde år i samband med forskningsoch innovationspropositionen ska redovisa klimatforskningens omfattning, produkter och effekter. Redovisningen av omfattning och produkter av klimatforskning bör innehålla ett antal parametrar som sammanfattar den årliga rapporteringen för området i Formas årsredovisning, i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrevet. Redovisningen av effekterna av klimatforskningen bör baseras på: 4 Resultaten från utfrågning av minst en användarpanel Utvärdering av svenskt deltagande i aktuella policydrivna utvärderingar Det underlag som har används i denna rapportering utgår från Formas årsredovisning för 2014, resultaten från utfrågning av en expertpanel om forskningen inom Formas ansvarsområden, samt resultaten från en bibliometrisk analys som genomförts i samarbete med Vetenskapsrådet av referenserna i IPCC:s femte utvärderingsrapport. 2. Omfattningen av Formas klimatforskning Omfattningen av Formas klimatforskning redovisas som beviljade medel till forskning inom området mellan 2009 och 2014. Under denna period beviljade Formas som mest medel till klimatrelaterad forskning under 2014 inom ramen för den egna anslagsbudgeten. Den största andelen, ca tre fjärdedelar, beviljades projekt inom Formas årliga öppna utlysning. Övrig andel medel beviljades inom ramen för riktade satsningar där Formas deltagit i utlysningar inom två

Europeiska partnerskapsprogram: JPI Climate och JPI FACCE. Figur 1 till 3 belyser den klimatrelaterade forskning som Formas finansierat under åren 2009-2014. Diagrammet i figur 1 visar att 45 % av de medel Formas beviljat till klimatrelaterad forskning inriktas mot att öka kunskapen om klimatsystemet och klimatförändringar. En nästan lika stor andel medel, motsvarande 40 % av de totala medlen till klimatrelaterad forskning, fokuserar på att utveckla verktyg och strategier för att minska, hantera och anpassa samhället till effekterna av klimatförändringar. För forskning inriktad mot att minska utsläppen av växthusgaser används 15 % av Formas totalt beviljade medel till klimatrelaterad forskning. Figur 1. Beviljade medel till klimatrelaterad forskning i Formas årliga öppna och riktade utlysningar 2009-2014 fördelade enligt forskningens inriktning 5 15% KLIMATPROCESSER OCH KLIMATMODELLER 45% KLIMATEEFFEKTER, ANPASSNING, SÅRBARHET 40% MINSKNING AV VÄXTHUSGASER År 2009 utlyste Formas på uppdrag av regeringen finansiering till strategiska forskningsområden, varav 102 miljoner kronor beviljades till klimatrelaterad forskning. (Figur 2). De utökade anslagen 2009 resulterade i den totalt högsta beviljade finansieringen under redovisningsperioden (Figur 3). Medel till klimatrelaterad forskning inom ramen för Formas egen anslagsbudget har

successivt ökat mellan 2009 och 2014, bortsett från 2011 då den beviljade andelen medel tillfälligt minskade. När det gäller klimatforskningens inriktning är andelen beviljade medel för ökad kunskap om klimatprocesser och klimatmodeller relativt jämn mellan åren, bortsett från 2009 då den största delen av de beviljade medlen till strategiska forskningsområden hade denna inriktning. Medel till forskning som fokuserar på klimateffekter, anpassning och sårbarhet varierar mellan åren, medan forskning som syftar till att öka kunskapen om hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser har ökat mellan åren 2010 och 2014. Figur 2. Beviljade medel till klimatrelaterad forskning inom Formas årliga öppna utlysningar och riktade utlysningar 2009-2014 fördelade på år för beslut och enligt forskningens inriktning 6 MILJONER KRONOR 160 140 120 100 80 60 40 20 KLIMATPROCESSER OCH KLIMATMODELLER KLIMATEEFFEKTER, ANPASSNING, SÅRBARHET MINSKNING AV VÄXTHUSGASER 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 3 visar att fördelningen av medel till klimatrelaterad forskning skiljer sig från det generella finansieringsmönstret för Formas samtliga ämnesområden. Instituten har en större roll för den klimatrelaterade forskningen. Stockholms, Lunds och Göteborgs universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet är de organisationer som har fått störst andel medel för klimatrelaterad forskning från Formas mellan 2009 och 2014; de har enskilt beviljats mer än 80 miljoner kronor per organisation. Efter dessa följer SMHI, Uppsala och Umeå universitet samt Chalmers tekniska högskola som har beviljats mellan 30 och 55 miljoner kronor var. Linköpings universitet, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Halmstad, Karolinska Institutet, Ajtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum samt Blekinge Tekniska Högskola tillhör

de organisationer som tilldelats minst andel medel, mellan 1 till 13 miljoner kronor per organisation. De organisationer som tilldelats mest medel bedriver forskning inom samtliga inriktningar, även om forskning som fokuserar på klimatprocesser och klimatmodeller, klimateffekter, anpassning och sårbarhet dominerar. De organisationer som har beviljats den lägsta andelen finansiering bedriver ingen forskning om klimatprocesser och klimatmodeller, utan har större fokus på att öka kunskapen kring hur utsläppen av växthusgaser kan minska samt klimateffekter, anpassning och sårbarhet. Figur 3. Beviljade medel till klimatrelaterad forskning i Formas årliga öppna och riktade utlysningar 2009-2014 fördelade på mottagande organisation och enligt forskningens inriktning 7 Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Göteborgs universitet Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI) Uppsala universitet Umeå universitet Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Stockholm Environment Institute IVL Svenska Miljöinstitutet Högskolan i Halmstad Karolinska institutet KLIMATPROCESSER OCH KLIMATMODELLER KLIMATEEFFEKTER, ANPASSNING, SÅRBARHET MINSKNING AV VÄXTHUSGASER Ajtte, Fjäll- & Samemuseum Blekinge tekniska högskola 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 MILJONER KRONOR

Den största andelen av den klimatrelaterade forskning som Formas stödjer beviljas medel inom den årliga öppna utlysningen (Figur 4). Totalt har 405 miljoner kronor beviljats till klimatforskning inom dessa utlysningar under perioden 2009-2014. Satsningen på strategiska forskningsområden bidrog 2009 med 102 miljoner kronor, medan ytterligare 69 miljoner kronor har beviljats inom ramen för ett antal riktade utlysningar. Figur 4. Beviljade medel till klimatrelaterad forskning 2009-2014 fördelade på typ av utlysning och enligt forskningens inriktning MILJONER KRONOR 450 400 350 300 250 200 150 100 KLIMATPROCESSER OCH KLIMATMODELLER KLIMATEEFFEKTER, ANPASSNING, SÅRBARHET MINSKNING AV VÄXTHUSGASER 8 50 0 ÅRLIGA ÖPPNA UTLYSNINGAR STRATEGISKA FORSKNINGS- OMWRÅDEN ÖVRIGA RIKTADE UTLYSNINGAR 3. Klimatforskningens effekter 3.1 Utfrågning av en expertpanel Formas har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning och analys av svensk forskning inom rådets ansvarsområden. Kartläggningen och analysen har haft fokus på miljö, areella näringar och samhällsbyggande som helhet, samt klimat med anledning av att Formas även har i uppdrag att redovisa klimatforskningen.

Som underlag till kartläggningen samlade Formas in både kvantitativ och kvalitativ data om forskning inom miljö, areella näringar, samhällsbyggande och klimat från de lärosäten som utgör de elva största bidragsmottagarna av Formas forskningsmedel. Det data som efterfrågades var uppgifter om: Publikationer under perioden 2008-2013 Finansiering under perioden 2008-2013 (omfattning och finansieringskälla) Fallstudier med särskild tonvikt på forskningsresultatens genomslag i samhället. 9 Materialet som samlades in från universiteten sammanställdes och utvärderades av en expertpanel sammansatt av ämnesexperter inom Formas olika ansvarsområden, däribland klimat (Tabell 1). Utgångspunkten för expertpanelens utvärdering var följande övergripande frågeställningar inom ett antal forskningsområden, där klimat var ett: 1. Vilken är den största samhällsutmaningen relaterat till forskningsområdet? 2. Vad har svensk forskning inom området för inriktning idag? 3. Vad har forskningen inom området haft för genomslag i samhället? I denna rapportering redovisas endast den del av expertpanelens utvärdering som berör forskning inom klimatområdet.

Tabell 1. Ledamöter i expertpanelen Namn Organisation Land Ämnesområde Øysten Johnsen (rapportör) Norwegian University of Life Sciences Norge Miljö Hanne Bach Danish Centre for Environment and Energy Danmark Miljö Åsa Söderberg Naturvårdsverket Sverige Miljö Katrine Krogh Andersen Danish Meteorological Institute Danmark Klimat Guri Bang(rapportör) Centre for International Climate and Environmental Research Oslo Norge Klimat Anna Bratt Länsstyrelsen Östergötland Sverige Klimat Charlotte Cederbom Statens geotekniska institut Sverige Klimat 10 Jari Niemälä University of Helsinki Finland Areella näringar Kjell Ivarsson Lantbrukarnas riksförbund Sverige Areella näringar Hillevi Eriksson (rapportör) Skogsstyrelsen Sverige Areella näringar Henrik Stang DTU Civil Engineering Danmark Samhällsbyggnad Torill Nyseth (rapportör) University of Tromsø Danmark Samhällsbyggnad Jan Byfors Nordic Construction Company Sverige Samhällsbyggnad Åsa Dahlin Stockholms stad Sverige Samhällsbyggnad 3.1.1 Expertpanelens slutsatser om svensk klimatforskning Den samhällsutmaning som expertpanelen ser som mest angelägen inom klimatområdet är omställningen till ett mer hållbart och klimatsäkert samhälle med låga utsläpp av växthusgaser. Denna utmaning kräver ökad kunskap inom ett flertal ämnesområden och bör vara vägledande för framtagandet av forskningsstrategi inom klimatområdet. Expertpanelen anser att svensk forskning inom klimatområdet är stark och internationellt konkurrenskraftig

och att svenska forskare publicerar i tidskrifter med högt vetenskapligt genomslag. Panelen belyser dock att en stor del av forskningsmedlen under perioden 2008-2013 har gått till disciplinär grundforskning inom framförallt naturvetenskapliga ämnen. Ovanstående utmaning har ett tydligt behov av ett bredare forskningsfält som i större utsträckning inkluderar forskning inom samhällsvetenskap och humaniora samt tvärvetenskaplig och tillämpad forskning. Expertpanelen analyserade även genomslaget av svensk klimatforskning i samhället. Underlaget till denna analys var de fallstudier som lärosätena redovisade inom klimatområdet. Fallstudierna utvärderades utifrån begreppen räckvidd och betydelse gällande genomslag i samhället. Experterna bedömde varje kriterium genom att tilldela det ett värde mellan 1 (lägst) och 5 (högst). Begreppen räckvidd definieras här som omfattningen av företag, myndigheter, andra organisationer och/eller individer som har nåtts eller berörts av forskningens genomslag. Ingen hierarki ska finnas i bedömningen mellan spridning lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, utan bedömningen sker utifrån den specifika forskningen och dess målgrupp. Begreppet betydelse definieras som i vilken utsträckning forskningens genomslag har berikat, påverkat, präglat eller kommit till användning genom utvecklade produkter, tjänster, förändrade policys, arbetssätt, upptäckta förhållanden, problem och lösningar hos företag, myndigheter, andra organisationer och/eller individer. Panelen gav alla fallstudier bedömningen mycket högt till måttligt genomslag i samhället. En av fallstudierna bedömdes ha högt genomslag i samhället av alla fyra ämnesexpert i panelen, medan en bedömdes ha måttligt genomslag av samtliga fyra. De resterande 13 fallstudierna rankades olika av de fyra ämnesexperterna med måttligt, högt till mycket högt genomslag. Tabell 2 visar bedömningen av fallstudierna som medelvärde av alla individuella bedömningar. Medelvärdet för alla fallstudierna är 3.9, vilket visar att genomslaget ligger nära högt och bra bit över måttligt. Panelen anser att det är ett bra resultat. 11

Tabell 2. Fördelningen av det bedömda värdet på genomslaget för fallstudierna inom klimatområdet och det totala medelvärdet för alla fallstudierna Värde Antal fallstudier Mycket hög (5) 4 Hög (4) 6 Måttlig (3) 5 Låg (2) 0 Ej möjlig att bedöma (1) 0 Medelvärde 3.9 12 Av totalt 84 fallstudier inom Formas samtliga ansvarsområden berörde 15 klimatforskningsområdet. Expertpanelen drog slutsatsen att det begränsade antalet fallstudier inte kan anses representativt för svensk klimatforskning som helhet. Givet denna begräsning framhöll dock panelen att de 15 fallstudierna representerade en stor variation gällande faktorer som till exempel projektens storlek, forskargruppernas sammansättning, involvering av slutanvändare och möjligheterna över tid att ge effekter i samhället. Alla dessa faktorer påverkar både betydelsen och räckvidden av forskningens genomslag. En del av projekten visade på ett lokalt genomslag, medan andra hade ett globalt genomslag. En del av forskningsprojekten var doktorandprojekt med få personer inblandade, medan andra projekt bestod av större forskargrupper. Förutsättningar för att publicera i högt rankade tidskrifter och tillgängligheten till nätverk bland andra aktörer i samhället varierade därmed mellan projekten. Panelen anser, baserat på de fallstudier som redovisats, att svensk klimatforskning överlag uppvisar en god räckvidd och betydelse i samhället. De flesta fallstudierna presenterade dock genomslag för utmaningar som identifierades för 15 år sedan och forskningen behöver nu adressera de nya utmaningar som samhället har ställs inför i större utsträckning. Panelen konstaterade att komplexiteten inom klimatforskning gör att många områden och sektorer i samhället berörs och att det finns en viktig politisk

dimension av klimatforskningen. Därför behöver klimatforskningen involvera olika samhällsaktörer för att tillgodose samhällsrelevansen. Panelen konstaterade också att det fanns stora variationer mellan fallstudierna gällande hur mycket slutanvändare involveras i forskningen. Tidigt involverande av slutanvändare leder till större effekter. Panelen menar att en viktig framgångsfaktor är att involvera slutanvändare från början i ett projekt. 3.2 Klimatforskningens policypåverkan För den klimatforskning som står närmare grundforskningen är inte användarpaneler lika tillämpliga för att analysera genomslag eftersom denna typ av forskning tar upp frågor som fortfarande kan ha lång tid kvar till praktisk tillämpning. Istället kan analys av genomslaget i policydrivande utvärderingar eller kunskapssammanställningar vara en bättre metod att använda. IPCC:s rapporter står här i särställning som analysobjekt. Fördelen med att utgå från IPCC-rapporterna är att det i princip är en förutsättning att forskningen ska vara av högsta vetenskaplig kvalité och relevans för att komma med i rapporten. Sammanställningarna av kunskapsläget för de naturvetenskapliga, tekniska och socio-ekonomiska aspekterna av klimatförändringarna som görs i IPCC-rapporterna är en mellanprodukt skapad som en del i överföringen av forskningens resultat och produkter till övriga samhället. Forskningsresultaten som rapporten bygger på har indirekt lett till effekt och åtgärder, dels via beslut om politiska överenskommelser som syftar till att nå klimatmålen, men också som vetenskaplig grund för mer lokala klimatåtgärder. Baserat på de forskningsresultat som refereras till i rapporten går det att se genomslaget av svensk forskning. Den senaste IPCC-rapporten publicerades 2013 och är den femte utvärderingsrapporten (IPCC Fifth Assessment Report, AR 5) i ordningen. Rapporten består av delrapporter från tre olika arbetsgrupper (working groups, WG): WG I The physical Science Basis, WG II Impacts, Adaptation and Vulnerability samt WG III Mitigation of Climate Change. För att identifiera svenska forskares bidrag till rapporten har en bibliometrisk analys av delrapporten från WG I genomförts i samarbete med Vetenskapsrådet. Rapporten från WG I, Climate Change 2013: The Physical Science Basis innehåller 14 kapitel (inkl. Supplementary Material ) där varje kapitel 13

innehåller en referenslista med referenser till vetenskapliga artiklar, böcker och andra publikationer. Kategorin vetenskapliga artiklar har matchats mot Vetenskapsrådets citeringsdatabas. Totalt har 6725 unika artiklar identifierats ur IPCC-rapporten. Ibland har artiklar refererats till i flera kapitel och då blir totalsumma 8793. Täckningsgraden är cirka 85 procent, vilket betyder att ungefär 15 procent av alla referenserna inte har identifierats i Vetenskapsrådets citeringsdatabas. En analys av de 20 länderna som har flest antal referenser i IPCC AR5 WG1 visar att Sverige ligger på 13:e plats med 79,9 fraktionerade artiklar, vilket utgör 1,2 % av totalen. USA ligger långt före övriga länder med totalt 40,8 % av de refererade artiklarna. Värt att notera är att Sverige har den största andelen högt citerade publikationer (19,7%) bland de 20 länder med flest antal referenser. Detta betyder att 19 % av de svenska artiklarna placerar sig bland världens 10 % mest citerade. Indikativa resultat av referenserna i IPCC AR5 WG II och WG III visar att mönstret är ungefär det samma, andel fraktionerade referenser med svensk adress utgör ca 1 % och USA ligger i topp. Delrapporter från WG II och WG III har dock inte kunnat analyseras lika utförligt då referensunderlaget inte är sammanställt och tillgängligt på samma sätt som för WG I. Undersöker man fördelningen av referenser per kapitel i IPCC AR5 WG I visar detta Sverige främst bidrar till kapitlen 4 9 där andelen fraktionerade artiklar är över 1 %. Störst andel fraktionerade artiklar 1,7 % har Sverige i kapitel 5 Information from Paleoclimatic Archives, som följs av kapitel 4 Observations: Cryosphere, kapitel 6 Carbon and other biogeochemical cycles och kapitel 9 Evaluation of Climate Models (Figur 5). 14

Figur 5. Andel fraktionerade referenser som inkluderar författare vid svenska forskningsinstitutioner fördelat per kapitel i IPPC AR5 WG1 1. Introduction 2. Observations: Atmosphere and Surface 3. Observations: Ocean 4. Observations: Cryosphere 5. Information from Paleoclimate Archives 6. Carbon and Other Biogeochemical Cycles 7. Clouds and Aerosols 8. Anthropogenic and Natural Radiative Forcing 15 9. Evaluation of Climate Models 10. Detection and Attribution of Climate Change: from 11. Near-term Climate Change: Projections and 12. Long-term Climate Change: Projections, 13. Sea Level Change 14. Climate Phenomena and their relevance for Supplementary Material 0,0 % 0,2 % 0,4 % 0,6 % 0,8 % 1,0 % 1,2 % 1,4 % 1,6 % Svenska forskningsinstitutioner som ligger i topp med mer än tio refererade publikationer i IPCC AR5 WG1 är Stockholms universitet, SMHI, Lunds universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola (Tabell 3). Stockholms universitet har betydligt fler publikationer än de övriga med totalt 102 artiklar. Från Sverige har sju författare av totalt 938 författare bidragit till skrivandet av IPCC-rapporten.

Tabell 3. Svenska forskningsinstitutioner med fler än tre publikationer i IPCC AR5 WG1. Med fraktionering menas uppdelning av en artikel på organisationerna som står bakom den. Exempelvis, om en artikel är resultatet av samarbete mellan två universitet tilldelas de halva artikeln vardera. *Samma namn förkommer två gånger som författare Forskningsinstitution Antal artiklar Antal fraktionerade artiklar Antal IPCC författare Stockholms universitet 102 33,9 2 SMHI 36 12,7 2 Lunds universitet 50 11,1 2* Uppsala universitet 25 5,2 Göteborgs universitet 21 4,3 1 16 Chalmers tekniska högskola 12 3,7 Sveriges lantbruksuniversitet 8 2,1 Kungliga vetenskapsakademien 7 1,7 Kungliga tekniska högskolan 3 1,1 Luleå tekniska universitet 3 1,0 Linköpings universitet 5 0,9 Linnéuniversitet 3 0,1

17

18

19

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning Box 1206, SE-111 82 Stockholm. Besöksadress: Kungsbron 21 Tel: 08 775 40 00, Fax: 08 775 40 10 E-post: registrator@formas.se www.formas.se