C. M Uppdragsarkeologi AB B
2 C. M Uppdragsarkeologi AB B
3
Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför nybyggnation inom fastigheten Ingelstad 10:5, Västra Ingelstads socken, Vellinge kommun har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en särskild arkeologisk undersökning. Fältarbetet genomfördes mellan den 3 och 15 juli 2015. Uppdragsgivare var Lärjungens Lägenheter 15 AB. Undersökningen omfattade två områden som tillsammans var drygt 1000 m2 stora. Undersökningsområdet är beläget inom RAÄ 20, Västra Ingelstads bytomt. Vid undersökningen påträffades ett stort antal anläggningar i form av stolphål, gropar, rännor/diken, en brunn, en härd, en härdgrop och en kallmurad stenmur. Lämningarna har utifrån keramikfynd daterats till förhistorisk tid; yngre bronsålder/ Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Västra Ingelstads socken, visas med rött. tidig förromersk järnålder, tidig medeltid och högmedeltid, 1600-tal och tidigt 1700tal. Fig. 2. Platsen för undersökningen är markerad med blå oval på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4
Fig. 3. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med området där den särskilda arkeologiska undersökningen genomfördes markerad med rött transparent färgfält. Fornlämningar markerade med blått raster. Skala 1:10 000. Lärjungens Lägenheter AB planerade för byggnation av enfamiljsbostäder inom fastigheten Ingelstad 10:5. Området som skall bebyggas är cirka 130x40 meter stort i östvästlig riktning och beläget i den södra centrala delen av fornlämning 20 i Västra Ingelstads socken. CMB Uppdragsarkeologi AB hade tidigare genomfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten (Bondesson Hvid 2012) och inbjöds av Länsstyrelsen att inkomma med undersökningsplan för en särskild arkeologisk undersökning. I förhållande till sina omedelbara omgivningar är området till delar relativt högt beläget. I öster och väster är området högre och mera plant än mittpartiet som utgörs av en svacka. Generellt sluttar delar av området mot norr. I norr och öster ansluter fastigheten till äldre och nyare befintlig bebyggelse. Åt söder och väster finns i bruk varande åkermark. Förhöjda och mycket förhöjda fosfathalter har registrerats inom exploateringsområdet. Jordarten utgörs av lerig morän och postglacial sand. Aktuell fastighet är belägen något hundratal meter sydväst om kyrkan inom Västra Ingelstads bytomt. Bytomten är enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, FMIS, inprickad utifrån äldre lantmäterimaterial. 5
Äldsta skriftliga belägg, Ingildstad, är från år 1356 (Hallberg 2009). Förleden är genitivform av mansnamnet Ingiald och slutleden är ordet stad, plats, ställe` det vill säga Ingialds plats. Västra Ingelstads kyrka uppfördes under 1100-talet, vapenhuset uppfördes under 1300-talet. Under tidigt 1500-tal revs dåvarande kor och ersattes av ett kor som sträcker sig längre åt öster än det tidigare. Under koret inrättades en gravkammare för ägarna till den närbelägna borgen Månstorp. Äldsta skriftliga belägg Magnæsstorp är från år 1392. Förleden Magnæs utgörs av ett mansnamn medan slutleden torp avser gård, nybygge` (Hallberg 2009). Kyrkan utgjorde fram till år 1678 patronatskyrka till Månstorp, det vill säga att ägarna till borgen utövade ett starkt inflytande över just den här kyrkan. Man tillsatte prästen och kunde driva in avgifter men även att de hade skyldigheter, som exempelvis att hålla kyrkobyggnaden i ett gott skick. I kyrkan finns ett praktfullt altarskåp. Skåpet som är tillverkat i Antwerpen runt år 1520 är av mycket hög kvalitet. Altarskåpet skänktes till kyrkan av Anna Rudsdotter, fru till Henrik Krummedige, en av de tidiga ägarna till Månstorp. Före enskiftet har byggnader tillhörande gård 6 legat inom nybyggnadsområdet. Möjligen har även delar av gårdarna nummer 5 och 7 legat inom området. Inom bytomten har tidigare några begränsade arkeologiska undersökningar genomförts. Inför förläggning av gasledningar genomfördes år 2012 en förundersökning väster och strax nordväst om det aktuella undersökningsområdet. Ett fåtal dåligt bevarade anläggningar med förmodad datering till förhistorisk tid och sen tid påträffades (Ekstrand 2013). I anslutning till och inom kyrkogården genomfördes år 2011 i samband med förläggning av kollektorslang för jordvärmeanläggning en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Inga fynd förutom ben från tidigare söndergrävda gravar och skärvor av keramik från mycket sen tid påträffades vid förundersökningen (Bondesson Hvid 2011). Inom fastigheten Ingelstad 10:5 har två förundersökningar tidigare genomförts. Wallin kulturlandskap och arkeologi genomförde år 2001 en förundersökning inom fastigheten som då bestod av två delar, A och B, som avskiljdes av fastigheten Ingelstad 10:6. Vid denna förundersökning grävdes ett sökschakt inom området med beteckningen A. vilket motsvarar nu aktuellt planområde. Schaktet förlades till den högsta punkten i den sydligaste delen av området. Inga anläggningar eller fynd påträffades i schaktet och utifrån detta gjordes bedömningen att inga lämningar fanns inom resterande delar av området (Wallin 2001). Vid en förnyad förundersökning inom samma område genomförd av CMB Uppdragsarkeologi AB år 2012 påträffades ett 60-tal anläggningar och ett 30-tal fynd. Anläggningarna bedömdes vara välbevarade och ett flertal av fynden kunde dateras till såväl tidig medeltid som till högmedeltid (Bondesson Hvid 2012). Utifrån dessa resultat beslöt Länsstyrelsen att planerad nybyggnation fick genomföras först efter att en särskild arkeologisk undersökning genomförts i två delområden inom fastigheten. 6
Fig. 4. Utdrag ur 1762 års karta med planområdet ungefärligt markerat med ljust transparent färgfält. Ej skalsatt. Målsättningen med undersökningen skulle vara att om möjligt identifiera och undersöka ytterligare lämningar och spår efter Västra Ingelstads tidigaste etablering men även lämningar som kunde dateras till tidig/högmedeltid. Syftet var att om möjligt utifrån dessa kunna belysa Västra Ingelstads etablering och utveckling över tid. Detta skulle kunna avspeglas i eventuella bebyggelseenheter, både enskilda hus och sammanhängande gårdsbebyggelse. Naturvetenskapliga analyser var också tänkta att utgöra ett hjälpmedel i analys av ekonomin i området. Vad som möjligen kunde tala emot möjligheten att finna bebyggelse och då speciellt större sammanhängande bebyggelseenheter var dels den begränsade ytan och dels den till stora delar relativt sluttande terrängen. Den särskilda arkeologiska undersökningen inleddes med metalldetektering av de två delområden som skulle matjordsavbanas. Därefter banades matjorden skiktvis av inom de prioriterade områdena inom fastigheten Ingelstad 10:5. Påträffade anläggningar/färgningar rensades för hand för att sedan ritningsdokumenteras i plan. Schaktens ytterbegränsningar mättes in med GPS. Efter genomgång av ritningsmaterialet och efter att möjliga strukturer sökts i detta undersöktes ett urval av anläggningarna. De undersökta anläggningarna dokumenterades i sektion och fynd tillvaratogs. Prover för analys enligt 14 C- metoden och prover för analys avseende makrofossil och pollen tillvaratogs. 7
Fig. 5. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med schakt 1 och schakt 2 markerade med röda färgfält. Västra Ingelstads bytomt RAÄ 20 är markerad med blå ram och blått raster. Inga metallfynd förutom sedvanligt åkerskrot och sentida föremål påträffades vid metalldetekteringen. Inom de två matjordsavbanade områdena, schakt 1 och 2, påträffades sammanlagt 255 mörkfärgningar som inledningsvis tolkades utgöra anläggningar. Ett stort antal anläggningar konstaterades, tidigt i undersökningen av dem, innehålla material från så sen tid som 1800- och 1900-tal. I delar av de matjordsavbanade områdena kunde stora, också mycket sentida, störningar konstateras. Av de påträffade och dokumenterade anläggningarna kvarstod efter undersökning 82 stycken som fortfarande 8 tolkades utgöra anläggningar. Antal ej undersökta anläggningar var 97 stycken och för dem kvarstår den tolkning som gjordes vid ritningsdokumentationen. Undersökta, ej sentida, anläggningar och okulärt tolkade anläggningar utgjordes av 50 gropar, 120 stolphål, 1 brunn, 5 rännor/ diken, 2 härdar och en kallmurad stenmur. Utifrån de blandade resultaten och frånvaro av övergripande kontexter, i det här fallet hus, beslöts det att inga naturvetenskapliga analyser skulle utnyttjas.
Schakt 1 I schaktet som till delar berörde läget för gård fem enligt 1762 års karta fanns 46 anläggningar varav tre stycken påträffats redan vid förundersökningen. Anläggningarna utgjordes av stolphål, gropar, en kallmurad stenmur, en ränna och en brunn. Brunnen vars nedgrävning var fyra meter i diameter hade en skoning av lavad natursten. Skoningen var 3 meter i diameter och brunnens djup uppgick till 4,5 meter. Av säkerhetsskäl grävdes brunnsfyllningen ur med hjälp av grävmaskin och fyllningen hackades med spade. Bland fynden som tillvaratogs ur brunnsfyllningen finns såväl tegel som keramik av typen yngre rödgods. Keramiken härrör från en skål Fig. 6. Figuren visar schakt 1 och de i schaktet förekommande anläggningarna. Ljusblått färgfält mellan de två delarna i A39 visar en del av rännan som förkom vid schaktning. Skala 1:200. 9
och två fat, ytterligare ett fragment utgörs av kakelsugnskakel med dekor föreställande en furste. Keramiken, F1-F4, förutom fragmentet med dekor av en furste som inte daterats, dateras till tidsspannet 1600-1800. Strax nordväst om brunnen fanns en stenmur som var mer än fem meter lång. Muren, som var upp till 0,45 meter hög, fortsatte utanför planerad matjordsavbaning och var till delar lagd i två skift obearbetad natursten. Övriga delar innehöll ett skift sten. Möjligen har muren som inte var komplett utgjort en grundmur ingående i en byggnad till gård 5 eller utgjort skilje mellan gård 5 och gård 6. I fyllning i anslutning till muren tillvaratogs keramik av typen yngre rödgods som daterats till tidsspannet 1400-1800. Keramiken, F34-F36, härrör från en kruka, fyra grytor och ett förmodat fiskfat (Brorsson 2016). Övriga anläggningar i schakt 1 utgjordes av 20 stolphål varav 8 undersöktes. Stolphålen kunde inte påvisas ingå i någon övergripande kontext. I ett av stolphålen, A4, fanns en skärva av äldre glaserat rödgods, F5, skärvan kommer från en kanna. Flera fynd från de undersökta stolphålen utgörs av F18 och F19 som utgörs av östersjökeramik och en keramikskärva som daterats till yngre bronsålder. Fynden kommer från A35 respektive A36. Östersjökeramiken dateras till tidsspannet 1000-1150. Av de 23 groparna som fanns i schaktet hade två helt eller delvis undersökts vid förundersökningen, FU A25 och A29. I de båda groparna påträffades både äldre svartgods så kallad östersjökeramik, och keramik av typen äldre rödgods. Ytterligare tre gropar och A29 från FU undersöktes vid den arkeologiska undersökningen. I en av dem, A32, fanns såväl äldre som yngre svartgods och äldre glaserat rödgods, F7-F16. Fynden från A32 dateras generellt till 1000-1450. I två gropar, A229 och A230, påträffades jämsides med sentida fynd i form av plåtburkar och sentida tegel även keramik som daterats till yngre bronsålder och till tiden mellan 1400 och 1800, F25-F29. Förutom stenmuren, A227, påträffades inga påvisbara byggnadslämningar. Brunnen får förmodas höra till gård nr 5 som enligt 1708 års geometriska karta var ett Kronohemman. Fig. 7. Bilden visar brunnen, A1, efter urgrävning. Foto motnordöst. 10
Schakt 2 Även schakt 2 berörde delar av den sedan tidigare kända gårdsbebyggelsen och enligt 1762 års karta har delar av gård 6 och eventuellt delar av gård 7 funnits inom området. I schaktet, fig. 9 i slutet av rapporten, fanns 133 anläggningar som utgjordes av stolphål, gropar härdar, rännor. En av anläggningarna som undersökts redan vid förundersökningen, A3, kunde identifieras. Förutom anläggningarna fanns delområden som utgjordes av omgrävda fyllnadsmassor med blandat fyndmaterial som tidigmedeltida keramik, F10-F12, sentida glas och plåtburkar även Efter undersökning av anläggningar som tolkats utgöra stolphål kvarstod 62 stycken och 39 ej undersökta stolphål. Ur ett av stolphålen, A126, tillvaratogs en skärva östersjökeramik, F21, keramiken dateras till 1000-1150. Av 40 i schaktet förekommande gropar undersöktes endast två till hälften. I den ena av dessa, A76, påträffades åtta enheter ben från gris och får eller get, F54. Ett flertal andra gropar undersöktes endast genom viss genomgrävning av fyllningen. Ett stort antal av dessa visade sig innehålla allehanda sentida föremål som moderna fönsterhakar, glas, tegel, kakel, armeringsjärn m.m. Eftersom den typen av material var synligt i toppen av ett flertal gropar undersöktes dessa inte alls. Det sentida material som påträffades i gropar och i områden med omrörda massor härrör möjligen från rivningar respektive nybyggnation i närområdet. Trots rik förekomst av stolphål och det faktum att en del av dem tillsammans vid en första anblick föreföll utgöra både hus och hägn kunde inga övergripande kontexter konstateras. Fig. 8. Bilden visar en översikt av den västra delen av schakt 2. Foto mot nordöst. 11
Resultaten av den särskilda arkeologiska undersökningen visar att det inom berörd fastighet funnits ett relativt litet antal välbevarade anläggningar som ingått som delar i den tidig och högmedeltida verksamheten inom Västra Ingelstads bytomt. Den sammantagna fyndmängden från undersökningen får betraktas som förhållandevis liten och utan några uppseendeväckande inslag. Möjligen är fragmentet från ett kakelugnskakel udda i sammanhanget. Andelen animalben från undersökta anläggningar är också mycket litet och allmängiltigt. Ett flertal fynd av östersjökeramik med tidigast datering till 1000-talet och några hundra år framåt visar på en tidig etablering av byn. Äldre glaserat rödgods i form av kannor har troligast sydskandinaviskt ursprung medan en skärva yngre svartgods förefaller att ha sitt ursprung i Paffrath i nuvarande Tyskland (Brorsson 2016). Med tanke på den geografiska närheten till Skanör/Falsterbo och den hanseatiska marknaden där är det inte långsökt att tro att kärlet förvärvats där. Några av de påträffade anläggningarna, en brunn och en stenmur, har tolkats tillhöra gård fem enligt 1762 års karta. Fynd i och i anslutning till de båda lämningarna har daterats till tidsspannet 1400-1800 vilket inte är något remarkabelt för lämningar inom en bytomt. Resultatet visar också att ingrepp och förflyttning av jord och annat material skett inom stora delar de två undersökta delområdena inom fastigheten. Störst påverkan kan ses i schakt 2 men även i schakt 1 har jord förflyttats och till viss del planat ut topografin som tidigare varit markant skarpare. Möjligen kan utfyllnaderna ha tillkommit i samband med byggandet av det service och ålderdomshem, Månstorpshemmet, som tidigare var beläget mitt emot fastigheten Ingelstad 10:5 utmed Djursätersvägen. Hemmet öppnade 1932 och byggdes därefter till i omgångar. Deponierna kan även härröra från byggandet av andra relativt nya hus i det omedelbara närområdet. Söder om en tidigare, nu borttagen, väg finns även numera rivna byggnader markerade på Häradskartan från 1910-1915. Parentetiskt kan konstateras att i den nya Fastighetskartan finns en planerad väg i med i stort sett samma sträckning som den tidigare borttagna. Hög den 12 december 2016 Bo Bondesson Hvid 12
Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Lantmäteriet 1708 års geometriska karta 1762 års storskifteskarta Fastighetskartan Häradskartan Sveriges Geologiska Undersökningar Jordartskartan Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. I: Lunds stift i ord och bild. Red. Herrlin, G. m fl. Stockholm. Bondesson Hvid, B. 2011 Arkeologiska förundersökningar 2011. Ingelstad 29:1, RAÄ 20, Västra Ingelstads socken, Vellinge kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB Rapport 2011:17. Hög. Brorsson, T. 2016 Keramiken från Västra Ingelstad 10:5. Nyhamnsläge 2016. Ekstrand, S. 2013 Arkeologisk förundersökning 2012. Västra Ingelstads bytomt, RAÄ 20, Västra Ingelöstads socken, Vellinge kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB Rapport 2013:3. Hög. Frostin, E. 1985 Helgon och syndare. Om Västra Ingelstads sockenkyrka. Meddelande nr 2 från Oxie härads hembygdsförening 1985. Hallberg, G.2009 Skånes ortnamn, Oxie härad och Malmö stad, Serie A, bebyggelsenamn, del 15. Stockholm 2009. Wallin, L. 2001. Arkeologisk förundersökning. Ingelstad 10:5, RAÄ 20, Västra Ingelstads socken, Vellinge kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi. Rapport 2000:6. Södra Sandby. Bondesson Hvid, B.2012 Arkeologisk förundersökning 2012. Ingelstad 10:5, RAÄ 20 Västra Ingelstads socken, Vellinge kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB Rapport 2012:42. Hög. 13
Länsstyrelsens diarienummer: 431-31693-2014 Eget diarienummer: 1-2015 Trakt/kvarter/fastighet: Ingelstad 10:5 Socken eller stad/sn-nummer: Västra Ingelstad/1403 Kommun: Vellinge Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 17/Bytomt Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Lärjungens Lägenheter 15 AB Typ av undersökning: Särskild arkeologisk undersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Bo Bondesson Hvid Övrig personal: Caroline Hulting Lindgren Fastighetskartans blad: 61D 5iS Koordinater: E 380914, N 6150828 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2015-07-03 2015-7-15 Arkeologi: 132 timmar Maskin: Tillhandahölls av uppdragsgivaren Exploateringsyta: 5 200m 2 Undersökt yta: 1 000 m 2 Schaktmeter: - Fyndmaterial, förvaring m.m.: Fynd förvaras i kallförråd hos CMB Uppdragsarkeologi AB i väntan på fyndfördelningsbeslut. Luhm-nr: 32479 Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 14
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 1 S1 Brunn Ø 3,00 4,50 Jord, lera humös, tegelrester, F1-4,F42,F50- Maskingrävd sten, etc 51 2 S1 Grop 1,76x1,35 0,40 Lera humös, grusig mörkt grå 3 S1 Grop 0,90x0,60 Grus humöst, brun Ej grävd 4 S1 Stolphål 0,42x0,32 0,12 Lera humös, grusig mörkt grå F5 5 S1 Grop Ø 0,55 Lera humös, grusig ljust grå Ej grävd 6 S1 Stolphål Ø 0,35 Grus, humöst, brunt Stenskott, ej grävt 7 S1 Stolphål 0,35x0,30 Lera humös, gråbrun, träkol 8 S1 Utgår 9 S1 Stolphål 0,35x0,35 Lera humös, gråbrun, träkolsfragm. 10 S1 Stolphål 0,21x0,20 Lera humös, grå, träkolsfragm. 11 S1 Utgår 12 S1 Utgår 13 S1 Utgår 14 S1 Grop 1,05x0,60 Lera humös, gråbrun, träkol, sten 15 S1 Utgår 16 S1 Utgår 17 S1 Utgår 18 S1 Stolphål 0,55x0,38 0,16 Lera, humös grå 19 S1 Utgår Ej grävt Ej grävt Ej grävt Ej grävd 20 S1 Stolphål 0,46x0,36 0,16 Lera, humös, grus, Stenskott sten 21 S1 Stolphål 0,25x0,20 Lera, humös, gråbrun Ej grävt 22 S1 Stolphål 0,58x0,50 0,30 Lera, humös, gråbrun 23 S1 Stolphål 0,50x0,42 0,16 Lera, humös, grusig, träkol 24 S1 Stolphål 0,30x0,25 Lera, humös, gråbrun, träkol 25 S1 Stolphål Ø 0,15 Lera, humös, gråbrun, träkol 26 S1 Stolphål Ø 0,30 Lera, humös, gråbrun, träkol 27 S1 Stolphål 0,60x0,54 0,21 Lera, humös, grusig, träkol 28 S1 Stolphål 0,50x0,44 0,26 Lera, humös, grusig, träkol 29 S1 Grop 2,00x1,05 0,40 Lera, humös, sot, träkol 30 S1 Utgår Stenskott, ej grävt Ej grävt 31 S1 Stolphål Ø 0,20 Grus, humöst, brunt Ej grävt F6 Stenskott, ej grävt 32 S1 Grop 3,10x1,15 0,70 Lera, humös, grusig F7-16, F39-40,F44,F46,F48, F52-53 33 S1 Grop Grävd vid FU, då A25 15
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 34 S1 Gropar 2,04x1,70 0,62 Lera, humös grusig F17,F43,F FU Anr 28 47,F55 35 S1 Stolphål 0,40x0,34 0,10 Lera, humös, grusig, F18 ljust grå 36 S1 Stolphål 0,30x0,20 Humus, lerig, brun, F19 Ej grävt träkol 37 S1 Stolphål 0,30x0,25 Humus, lerig, brun, Ej grävt träkol 38 S1 Grop Sentida 39 S1 Ränna/ dike 40 S1 Utgår >21,7x0,64 0,30 Lera, grusig med inslag av alv 41 S1 Stolphål 0,30x0,15 Ej grävt 42 S1 Utgår 43 S1 Grop 0,70x0,55 Ej grävd 44 S1 Grop >2,50x2,00 Sentida 45 S1 Grop 2,00x1,50 F45 Sentida 46 S1 Grop 4,00x1,90 Oregelbunden form, grävd FU, då A29 47 S1 Grop 0,45x0,30 Humus, lerig sotig, Ej grävd träkol 48 S1 Utgår 49 S1 Grop 0,50x0,35 Lera, humös, brun Ej grävd 50 Utgårl 51 S1 Grop 1,10x0,55 Ej grävd 52 S1 Grop >1,20x0,85 Ej grävd 53 S2 Stolphål 0,40x0,25 Ej grävt 54 S2 Stolphål 0,35x0,20 Ej grävt 55 S2 Utgår 56 S2 Stolphål Ø 0,25 Ej grävt 57 S2 Stolphål 0,45x0,45 Ej grävt 58 S2 Utgår 59 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,16 Lera, grusig, humös, grå, träkol 60 S2 Utgår 61 S2 Grop 1,15x0,70 Ej grävd 62 S2 Utgår 63 S2 Stolphål 0,30x0,20 0,20 Lera, humös, grusig, grå 64 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,16 Lera, humös, grusig, brungrå 65 S2 Stolphål 0,45x0,25 0,10 Lera,m. inslag av alv, 66 S2 Utgår F41 16
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 67 S2 Stolphål 0,25x0,20 0,12 Lera, brungrå 68 S2 Stolphål Ø 0,25 0,12 Lera, humös, grusig, grå 69 S2 Utgår 70 S2 Utgår 71 S2 Stolphål Ø 0,40 0,16 Lera, humös, grusig, sot 72 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,16 Lera, grusig, grå 73 S2 Stolphål Ø 0,25 0,10 Lera grusig, grå Stenskott 74 S2 Stolphål 0,3x0,25 0,20 Lera, grusig, mörkt grå 75 S2 Stolphål Ø 0,30 0,10 Lera, grusig, grå F30 76 S2 Grop 1,45x1,10 0,42 Humus, grusig gråbrun, sot, träkol F20,F54 77 S2 Grop 2,30x2,10 Ej grävd 78 S2 Grop 3,30x2,15 Sentida, ej grävd 79 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 80 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,18 Lera, grusig, humös, mörkt grå 81 S2 Utgår 82 S2 Stolphål 0,30x0,20 0,14 Lera, gråbrun, träkol 83 S2 Stolphål 0,40x0,25 0,21 Lera, gråbrun, träkol F83 84 S2 Stolphål 0,40x0,25 0,18 Lera grusig, grå, träkol 85 S2 Stolphål Ø 0,25 0,14 Lera, grusig, grå 86 S2 Utgår 87 S2 Utgår 88 S2 Stolphål 0,40x0,30 0,23 Lera, humös, grusig, brungrå 89 S2 Stolphål Ø 0,25 0,15 Lera, humös, grusig, brungrå 90 S2 Stolphål Ø 0,25 0,20 Lera, humös, grusig, mörkt grå 91 S2 Stolphål 0,35x0,25 0,18 Lera, humös, grusig, brungrå 92 S2 Utgår 93 S2 Härdgrop 0,70x0,60 0,10 Lera, humös, mörkt grå, träkol 94 S2 Stolphål 0,55x0,45 0,10 Lera, grusig, mörkt grå 95 S2 Grop 1,20x0,60 Ej grävd 96 S2 Utgår 97 S2 Stolphål 0,50x0,40 Ej grävt 98 S2 Utgår 99 S2 Utgår 100 S2 Grop 3,00x1,40 Sentida, ej grävd 17
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 101 S2 Stolphål 0,30x0,30 Ej grävt 102 S2 Utgår 103 S2 Stolphål 0,26x0,25 0,14 Lera, grusig, humös, brungrå 104 S2 Utgår 105 S2 Utgår 106 S2 Stolphål 0,38x0,35 0,18 Lera, grusig, humös, mörkt grå 107 S2 Stolphål 0,32x0,25 0,18 Lera, grusig, humös, brungrå 108 S2 Stolphål 0,30x0,28 0,18 Lera, grusig, mörkt grå 109 S2 Stolphål 0,32x0,20 0,09 Lera, grusig, humös, träkol, mörkt grå 110 S2 Utgår 111 S2 Utgår Stenskott 112 S2 Utgår 113 S2 Utgår 114 S2 Grop 0,70x0,55 Ej grävd 115 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 116 S2 Stolphål 0,45x0,30 0,27 Lera, grusig, humös, mörkt grå 117 S2 Stolphål 0,40x0,30 Ej grävt 118 S2 Stolphål 0,35x0,26 0,20 Lera, humös, grusig, grå 119 S2 Stolphål 0,30x0,30 0,22 Humös grus, gråbrum 120 S2 Grop 1,70x1,65 Sentida 121 S2 Stolphål Ø 0,23 0,08 Lera, lätt humös 122 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,08 Grus, humöst, gråbrunt 123 S2 Utgår 124 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 125 S2 Utgår 126 S2 Stolphål 0,30x0,20 0,10 Lera, humös, brungrå F21 127 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 128 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,10 Lera, humös 129 S2 Stolphål Ø 0,20 Ej grävt 130 S2 Stolphål Ø 0,30 0,13 Lera, grusig, humös, sten 131 S2 Stolphål O,35x0,25 0,11 Lera, humös, gråbrun 132 S2 Stolphål 0,30x0,20 Ej grävt 133 S2 Stolphål 0,45x0,35 O,18 Grus, humöst, gråbrunt 18
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 134 S2 Utgår 135 S2 Utgår 136 S2 Grop 0,90x0,70 Ej grävd 137 S2 Stolphål 0,40x0,20 Ej grävt 138 S2 Stolphål 0,35x0,25 0,08 Lera, humös, br. lerpr. 139 S2 Grop 0,50x0,50 0,24 Lera, humös, gulbrun, sten, träkol 140 S2 Stolphål Ø 0,20 0,10 Lera, humös 141 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,16 Lera, grusig, humös, grå 142 S2 Stolphål Ø 0,20 0,20 Lera, humös, grusig, mörkt grå 143 S2 Utgår 144 S2 Utgår 145 S2 Stolphål 0,40x0,40 0,16 Lera, grusig, humös, mörkt grå 146 S2 Utgår 147 S2 Stolphål 0,40x0,32 0,20 Lera, grusig, humös brungrå 148 S2 Grop 1,00x0,95 Ej grävd 149 S2 Utgår 150 S2 Utgår 151 S2 Utgår 152 S2 Utgår 153 S2 Utgår 154 S2 Stolphål 0,38x0,25 0,12 Lera, grusig, Grå, träkol 155 S2 Stolphål 0,40x0,35 Ej grävt 156 S2 Stolphål 0,30x0,26 0,22 Lera, grusig, grå 157 S2 Utgår 158 S2 Utgår 159 S2 Stolphål Ø 0,35 Ej grävt 160 S2 Stolphål 0,40x0,35 0,10 Lera, humös, grusig 161 S2 Utgår 162 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,34 Lera, humös 163 S2 Stolphål Ø 0,15 Ej grävt 164 S2 Stolphål Ø 0,30 Ej grävt 165 S2 Stolphål 0,25x0,18 0,08 Lera, humös 166 S2 Utgår 19
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 167 S2 Stolphål 0,25x0,20 Ej grävt 168 S2 Stolphål 0,20 Ej grävt 169 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 170 S2 Grop 1,20x0,50 Ej grävd 171 S2 Stolphål Ø 0,25 Ej grävt 172 S2 Grop 1,55x1,25 FU A3 173 S2 Grop 1,25x1,10 Ej grävd 174 S2 Grop 0,70x0,65 Ej grävd 175 S2 Utgår 176 S2 Stolphål 0,34x0,30 0,20 Lera, grusig grå 177 S2 Stolphål 0,40x0,35 0,20 Lera, grusig, grå Stenskott 178 S2 Utgår 179 S2 Utgår 180 S2 Stolphål 0,38x0,30 0,18 Lera, grusig, grå Stenskott 181 S2 Dike 4,50x1,00 Ej grävt, oregelbunden form 182 S2 Utgår 183 S2 Stolphål 0,40x0,30 0,20 Lera, grusig, humös, mörkt grå 184 S2 Stolphål 0,25x0,24 0,24 Lera, humös, mörkt grå 185 S2 Stolphål 0,35x0,26 0,18 Lers, grusig, humös mörkt grå, träkol 186 S2 Utgår F49 187 S2 Stolphål 0,38x0,30 0,19 Lera, grusig, humös, brungrå 188 S2 Utgår 189 S2 Utgår 190 S2 Stolphål 0,40x0,40 Ej grävt 191 S2 Grop Ø 0,60 Ej grävd 192 S2 Stolphål 0,45x0,25 Ej grävt 193 S2 Stolphål 0,26x0,25 0,14 Lera, grusig, grå 194 S2 Stolphål 0,34x0,30 0,20 Lera, grusig, grå Stenskott 195 S2 Stolphål 0,20x0,30 0,08 Lera, grusig, humös, Mörkt grå 196 S2 Utgår 197 S2 Utgår 198 S2 Utgår 199 S2 Grop 1,50x0,95 Ej grävd 20
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 200 S2 Stolphål Ø 0,15 Ej grävt 201 S2 Stolphål 0,20x0,15 Ej grävt 202 S2 Stolphål 0,30x0,15 Ej grävt 203 S2 Grop 1,15x1,00 Ej grävd 204 S2 Stolphål 0,30x0,20 Ej grävt 205 S2 Utgår 206 S2 Stolphål 0,25x0,20 Ej grävt 207 S2 Utgår 208 S2 Grop 0,70x0,70 Ej grävd 209 S2 Grop 0,70x0,30 Ej grävd 210 S2 Stolphål 0,45x0,40 Ej grävt 211 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 212 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 213 S2 Stolphål Ø 0,25 Ej grävt 214 S2 Stolphål 0,50x0,30 Ej grävt 215 S2 Stolphål 0,50x0,40 Ej grävt 216 S2 Härd 1,60x1,30 Sektion ej upprättad 217 S2 Stolphål 0,45x0,30 Ej grävt 218 S2 Grop 1,30x0,75 F22 Sentida 219 S2 Stolphål 0,30x020 Ej grävt 220 S2 Stolphål 0,25x0,24 0,15 Lera, grusig, grå 221 S2 Stolphål 0,32x0,20 0,16 Lera, grusig, humös, brungrå 222 S2 Stolphål 0,50x0,30 Ej grävt 223 S2 Stolphål 0,36x0,25 0,10 Lera, grusig, humös, grå 224 S2 Utgår 225 S2 Stolphål 0,30x0,25 0,18 Lera, humös, mörkt F58 Stenskott grå 226 S2 Stolphål 0,35x0,20 0,16 Lera, grusig, humös, grå F23 Stenskott 227 S1 Mur >5,20x0,50 Kallmurad, till delar i två skift 21
A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Fynd Anmärkning 228 S1 Grop 1,70x1,60 Grävd, modernt tegel i fyllningen 229 S1 Grop 1,50x1,60 F28-F29 Grävd, sentida, blandade fynd i fyllningen 230 S1 Grop 2,30x1,40 F24F27,F38, F57 Grävd, sentida, blandade fynd i fyllningen 231 S1 Grop 1,30x1,10 Ej, grävd, sentida tegel på ytan 232 S1 Grop Ø 0,80 Ej grävd 233 S1 Grop >1,95x1,90 Ej grävd 234 S1 Ränna/ >8,00x1,10 Ej, grävd dike 235 S2 Grop 1,05x0,55 Ej grävd 236 S2 Grop 1,85x1,70 Ej grävd 237 S2 Grop 0,90x0,40 Ej grävd 238 S2 Grop 2,90x1,20 Ej grävd 239 S2 Utgår 240 S2 Grop 1,70x0,80 Ej grävd 241 S2 Gropar 5,50x>2,60 Ej grävda, sentida tegel på ytan 242 S2 Ränna/ dike >6,50x1,50 Ej grävt 243 S2 Ränna 15,90x1,60 0,05-0,10 Delvis undersökt 244 S2 Grop 2,10x2,00 Ej grävd 245 S2 Grop 0,60x0,55 Ej grävd 246 S2 Gropar 1,25x0,80 Ej grävda 247 S2 Grop 2,30x0,80 Ej grävd 248 S2 Grop 1,20x0,55 Ej grävd 249 S2 Grop 1,60x1,20 Ej grävd 250 S2 Grop 3,00x2,50 Ej grävd 251 S2 Grop 1,70x0,85 Ej grävd 252 S2 Grop 0,80x0,40 Ej grävd 253 S2 Grop 1.40x0,75 Ej grävd 254 S2 Grop 0,90x>0,65 Ej grävd 255 S2 Gropar >5,80x<5,50 Område med gropar och omrörda sentida objekt 256 S2 Stolphål 0,30x0,25 Ej grävt 22
Fyndnr Anl. Nr. Material Sakord Godstyp Del Vikt Antal Proveniens Datering Övrigt 1 1 Keramik Kakel 33 1 Grönt. Furste 2 1 Keramik Skål Yngre glaserat rödgods Buk 11 1 Skandinavien 1600-1800 3 1 Keramik Fat Yngre glaserat rödgods Buk 18 2 Skandinavien 1600-1800 Två fat 4 1 Bränd lera Tegel 65 1 5 4 Keramik Kanna Äldre glaserat rödgods Buk 16 3 Skandinavien 1200-1400 En kanna 6 28 Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 15 1 1000-1250 7 32 Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 54 5 1000-1250 Vågband, linjer, intryck 8 32 Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 22 1 1050-1150 Formtyp 30. Linjer 9 32 Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 59 2 1050-1150 Formtyp 37. Fåror Tyskland/ Rhen 1150-1250 Ovanlig yta. Påminner om Paffrath 10 32 Keramik Kärl Yngre svartgods Buk 3 1 11 32 Keramik Kanna Äldre glaserat rödgods Buk 21 3 Skandinavien 1200-1450 Två kannor 12 32 Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 35 6 Skandinavien 1000-1150 Linjer, vågband, intryck 13 32 Keramik Kanna Äldre glaserat rödgods Buk 1 1 Skandinavien 1200-1450 14 32 Bränd lera Lerplatta 23 2 Grov lera 15 32 Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 15 1 Skandinavien 1050-1150 16 32 Keramik Kärl Östersjökeramik Botten 106 5 Skandinavien 1000-1250 17 34, L3 Keramik Kanna Äldre glaserat rödgods Buk 4 1 Skandinavien 1200-1400 18 35 Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 3 2 Skandinavien 1000-1150 Formtyp 35 19 36 Keramik Kärl Förhistorisk Mynning 4 2 YBÅ Rabbad? 20 76 Keramik Kärl Östersjökeramik Botten, buk 85 6 Skandinavien 1000-1150 Sneda intryck, vågband. Tre kärl 21 126 Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 26 1 Skandinavien 1000-1150 22 218 Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 5 1 Skandinavien 1000-1150 Formtyp 34 23 226 Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 7 1 Skandinavien 1000-1200 24 230 Bränd lera Tegel 116 4 Skaft, mynning, buk 75 5 Skandinavien 1550-1750 25 230 Keramik Trebensgryta Yngre glaserat rödgods 26 230 Keramik Skål Yngre glaserat rödgods Botten 45 1 Skandinavien 1600-1800 27 230 Keramik Fat Yngre glaserat rödgods Buk 10 2 Tyskland 1600-1750 Ett fat 28 229 Keramik Trebensgryta Yngre glaserat rödgods Buk 3 2 Skandinavien 1400-1750 29 229 Keramik Kärl Förhistorisk Buk 10 1 YBÅ 30 75 Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 14 1 Skandinavien 1000-1200 Sotig insida 31 F10, lösfynd Keramik Kärl Östersjökeramik Buk 72 10 Skandinavien 1000-1200 Linjer. Två kärl 32 F11, lösfynd Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 15 2 Skandinavien 1000-1150 Formtyp 35. Fåror 33 F12, lösfynd Keramik Kärl Östersjökeramik Mynning 7 1 Skandinavien 1000-1150 Formtyp 35. Fåror och list 34 Vid mur, lösfynd Keramik Kruka Yngre glaserat rödgods Botten, buk 132 3 Skandinavien 1650-1800 En kruka 23
Fyndnr Anl. Nr. Material Sakord Godstyp Del Vikt Antal Proveniens Datering Övrigt 35 Vid mur, lösfynd Keramik Trebensgryta Yngre glaserat rödgods Mynning, buk 27 4 Skandinavien 1400-1750 Fyra grytor 36 Vid mur,lösfynd Keramik Fat Yngre glaserat rödgods Mynning 10 1 Skandinavien 1600-1750 37 Vid mur, lösfynd Keramik Fat Yngre glaserat rödgods Mynning 55 1 Skandinavien 1600-1750 Fiskfat? 38 230 Skiffer Bryne 100 1 39 32 Skiffer Bryne 30 1 Med hål för snöre/rem 40 32 Flinta Avslag 8 1 41 39 Flinta Avslag <1 1 42 1 Järn Spik 18 1 43 34 Järn Spik 32 3 44 32 Järn Spik 23 3 45 45 Järn Rakkniv 26 2 Mycket sen 46 32 Bränd lera Lerkline 282 2 47 34 Bränd lera Lerkline 171 9 48 32 Bränd lera Lerkline 28 1 49 183 Ben Animalben 52 1 50 1 topp Ben Animalben 332 22 Gris 51 1 Ben Animalben 202 6 Gris 52 32 sekt a-b Ben Animalben 110 15 Gris, fågel, skalltak av får/get 53 32 sekt c-d Ben Animalben 350 13 Häst 54 76 Ben Animalben 82 8 Gris, får 55 34 Ben Animalben 8 3 56 83 Ben Animalben 6 1 57 230 Ben Animalben 5 3 58 225 Ben Animalben 14 1 24
Keramiken från Västra Ingelstad 10:5 Torbjörn Brorsson Keramiken är den enskilt största fyndkategorin från undersökningen och det påträffades sammanlagt 80 skärvor med en vikt av nästan 1 kg. Skärvorna har fördelats på fem olika godstyper (Tab. I) och dessa kan dateras till flera tidsperioder men den största mängden härrör från tidig medeltid. Antal Vikt (g) Förhistorisk 3 14 Östersjökeramik 46 540 Yngre svartgods 1 3 Äldre glaserat rödgods 8 42 Yngre glaserat rödgods 22 386 80 985 Tab. I. Fördelning av de olika godstyperna från undersökningen. Förhistorisk keramik Det påträffades tre skärvor (F19, 29) som bedömdes vara förhistoriska. Två skärvor i A36 hade en ojämn utsida vilket kan ha varit en rabbning. Dessutom var samtliga tre skärvor relativt grovmagrade och de gav ett intryck av att vara förhistoriska. Utifrån rabbningen kan keramiken dateras till yngre bronsålder eller tidig förromersk järnålder. Östersjökeramik Den största godstypen från undersökningen utgjordes av östersjökeramik och det påträffades sammanlagt 46 skärvor (Fig. 1, 2). Skärvorna härrör från minst sex olika kärl och östersjökeramiken framkom i en rad olika anläggningar. Fem av sex kärl hade en inåtböjd mynningskant (Fig. 2) medan det sjätte kärlet (F8) hade en rak kant och utifrån mynningsformen bör keramiken dateras till perioden 1050 till 1125. De dekortyper som fanns på östersjökeramiken från Västra Ingelstad var vågband, linjer, sneda intryck samt en list. I Skåne fanns den vikingatida AIV-keramiken fram till mitten av 1000-talet och avsaknaden av sådan i Västra Ingelstad antyder att östersjökeramiken bör vara yngre än 1050. Dessutom fanns det inga kärl i östersjökeramik med utåtböjt mynningsparti och dessa var vanliga under 1100-talet, vilket även plastisk dekor var. Det har framkommit en skärva (F33) med en list och denna kan vara från 1100-talet och sammantaget bör östersjökeramiken från Västra Ingelstad dateras inom intervallet 1050 till 1125.
Fig. 1. Östersjökeramik från Västra Ingelstad 10:5. Flertalet av skärvorna påträffades i A32. Fig. 2. Profilteckningar av mynningarna av östersjökeramik från Västra Ingelstad 10:5. Skala 1:2. Yngre drejat svartgods En skärva har klassificerats som ett yngre drejat svartgods. Skärvan (F10) påträffades i A32. Det yngre svartgodset kom från norra Tyskland och det dateras generellt till perioden 1175 till mitten av 1300-talet. Bestämningen av skärvan är emellertid inte helt oproblematisk efter godset avviker något från det generella och skärvan påminner delvis om paffrathkeramik, men dateringarna sammanfaller väl. Skärvan har med mycket stor sannolikhet tillhört ett kärl som importerats från Tyskland.
Äldre glaserat rödgods Vid undersökningen påträffades åtta skärvor äldre glaserat rödgods (Fig. 3). Skärvorna påträffades i A4, A32 samt i A34 och de har tillhört minst fyra olika kannor. Samtliga kannor hade sannolikt en sydskandinavisk proveniens och troligtvis har de tillverkats i södra Skåne. Det äldre glaserade rödgodset kom ursprungligen från Belgien och Holland och godstypen dateras generellt till perioden 1175 till 1400. Dock var den inhemska produktionen något senare och kannorna från Västra Ingelstad kan dateras till 1200- och 1300-talen. Fig. 3. Äldre glaserat rödgods från Västra Ingelstad 10:5. Skärvorna har tillhört kannor av sydskandinavisk proveniens. Yngre glaserat rödgods Den näst största gruppen av keramiken från Västra Ingelstad 10:5 utgjordes yngre glaserat rödgods, dvs. en godstyp med glasyr på insidan av kärlen (Fig. 4). Yngre glaserat rödgods förekommer normalt från 1400-talet och fanns in i 1900-talet, men materialet från Västra Ingelstad 10:5 domineras av skärvor från 1600-talet och tidigt 1700-tal. Vid de nu aktuella undersökningarna påträffades 22 skärvor och de olika kärltyperna som identifierats var trebensgrytor, krukor, fat och skålar. Omkring 65 % av kärlen av denna godstyp användes som kok- eller möjligtvis som förvaringskärl och det är tydligt att kärlen användes i samband med matlagning. Fat och skålar utgjorde endast en tredjedel av materialet. Ett möjligt fiskfat (F37) (Fig. 4) framkom och det var ornerat med en avbildning av en fisk. Det yngre glaserade rödgodset från undersökningen var framförallt från Skandinavien och de enda skärvorna av en annan proveniens var två skärvor från ett fat (F27) av troligt tyskt ursprung.
Fig. 4. Yngre glaserat rödgods från Västra Ingelstad 10:5. Skärvorna har tillhört ett fiskfat respektive två grytor. Kakel och tegel En bit ugnskakel (F1) påträffades i brunn A1. Troligtvis har biten tillhört ett rektangulärt kakel som dateras från 1500-talet och framåt. Det togs även tillvara två bitar tegel (F4, 24) som kan ha tillhört murtegel. Den ena biten påträffades i samma brunn som kaklet och det övriga materialet i brunnen kan dateras till 1600- eller möjligtvis 1700-talet. Det påträffades även en hård bränd platta av lera (F14). Godset var mycket grovt och näst intill sintrat och det liknar inte tegel utan biten har troligtvis använts som någon form av lerplatta. Keramiken i samma kontext är från 1600- eller möjligtvis 1700-talet.