Restaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:10 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 4 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 5 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 8 KÄLLOR 9
3 SAMMANFATTNING Under tiden november december år 2000 gjordes sanering av golv och installation av ny värmeanläggning samt handikappanpassning av toalett vid Torps kyrka i Medelpad. Tidigare hade mykologiska undersökningar påvisat brunrötsvamp och bland annat hussvamp hade angripit golven vid koret, i sakristian, i vapenhuset och vid läktarunderbyggnaden. Golvåsar i vapenhuset var delvis skadade och fick ersättas med friskt trä, också i koret fick förhållandevis mycket golvvirke bytas. Samtliga golvåsar ersattes i sakristian. I koret och sakristian har man lagt in nya golv. Också den putsade korväggen var angripen av hussvamp på ett mindre parti där väggen har sanerats, omputsats och marmorerats så att väggen nu är helt återställd. För att komma till rätta med svampangreppen har man inmonterat rör innehållande bor, vilka ska kontrolleras två gånger per år under två års tid. Avfuktare är också installerad. Under sakristians golv fanns rester av en valvslagen stenkällare. Arkeologisk undersökning utfördes ej eftersom golventreprenaden inte berörde grundläggningen. Man har också installerat nya bänkvärmare som ska komplettera de befintliga väggradiatorerna. INLEDNING Under tiden november december år 2000 har man sanerat golv, installerat ny värmeanläggning samt handikappanpassat en toalett i Torps kyrka i Medelpad. Sanering av golven utfördes av Pär Nässén PN Bygg i Ånge. Ombyggnad av värmesystemet har utförts av Hagbloms El AB. Länsstyrelsens beslut 2000-09-22 dnr. 225-8291-00 lämnade tillstånd till åtgärderna. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden och ramens intentioner beslut om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Torps kyrka besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet har Hjördis Ek deltagit som antikvarisk kontrollant. Rapporten har sammanställts av Bodil Mascher. Foton: Hjördis Ek. Omslagsbilden visar koret efter åtgärderna.
4 BESKRIVNING OCH HISTORIK Torps kyrka uppfördes under åren 1782 85 efter ritningar signerade 1777 av Olof Tempelmann men troligtvis reviderade av Johan Christian Loell. Kyrkan föregicks av en medeltida stenkyrka som byggdes på 1200- talet. Kyrkan har ett rektangulärt långhus, korta breda tvärskepp och torn mot öster som också inrymmer sakristian. Den är byggd av natursten som har slätputsats och avfärgats vit. Yttertaket är täckt av kyrkspån och kyrkan har sannolikt haft denna typ av takbeklädnad sedan nybyggnadstiden. Torntak och spira är klädda med kopparplåt. Tornöverbyggnaden tillkom 1882-83 ritad av C.F. Ekholm efter att den äldre förstörts i ett blixtnedslag. År 1924 lades takspånen om på långhuset då en inskription med årtalet 1782 upptäcktes på ett spån. Kyrkan restaurerades 1925 med en omputsning exteriört och en invändigt ommålning utförd av Yngve Lundström. Altartavlan från 1749 utfördes av Carl Hofverberg och härrör från den gamla kyrkan, predikstolen är utförd av Kjellström år 1852. Läktaren är från nybyggnadstiden. Den öppna bänkinredningen har marmorerade gavlar och tillkom under G. Hermanssons restaurering år 1900. De fristående kolonnerna är också marmorerade i grå kulörer. Kyrkorummets väggar som rengjordes med bröd på 1980- talet är idag starkt nedsmutsade och i behov av rengöring. Kyrkogården avgränsas i söder och väster av en låg stenmur byggd som en terrass. Kyrkogården utvidgades under 1800- talets senare del. I samband med utvidgningen byggdes stegportarna 1893 94. De ersatte äldre stegportar från 1796 och fick liknande arkitektoniska utformning som kyrkans tornöverbyggnad. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Tidigare hade man i samband med utredning om installation av golvvärme upptäckt omfattande rötskador i golvbjälklaget och en mykologisk undersökning påvisade brunrötsvamp. En ytterligare undersökning utförd av AK-konsult indoor Air AB i Sundsvall gav vid handen att de allvarligaste rötangreppen, av bland annat hussvamp, vid sakristia och kapprum ej var aktiva. För att komma till rätta med de stora uppvärmningskostnaderna planerade församlingen en intermittent uppvärmning med bänkvärmare och de befintliga väggradiatorerna i stället för golvvärme. Golvsaneringen Övergolvet skulle rivas ut och om möjligt återanvändas som trossbotten. Bjälklagsfyllningen skulle avlägsnas med sugbil och trossbottnen rivas. Ventilationsarbetet skulle utföras när saneringen var färdig och grunden rensats.
5 Därefter skulle bjälklag återställas och nya övergolv av furu läggas in i dimensionerna 45 x 120 torkat till 12 % relativ luftfuktighet. De åtgärdade ytorna skulle slipas och lackas. Ytterligare slipning och lackning skulle betraktas som tilläggsarbeten. RWC skulle inrättas genom ombyggnad av befintlig WC och förses med ljusinsläpp över dörren. Värmeanläggning Befintliga radiatorer skulle vara kvar. Bänkradiatorerna skulle monteras bort och asbestsanering utföras. Nya bänkradiatorer skulle inmonteras och de nya kablarna läggas i golvet. VIDTAGNA ÅTGÄRDER Golvsaneringen Golvåsar i vapenhuset var delvis skadade och fick ersättas med friskt trä. I koret tvingades man byta förhållandevis mycket. Samtliga golvåsar har ersatts i sakristian och golvet avlägsnades. Golvåsarna i kyrkorummet var i relativt gott skick och behövde endast rensas från svamp, två golvåsar måste ersättas. Sågspån har lagts in i trossbottnen. Nytt golv har lagts in i kor, sakristia och vapenhus.
6 Nytt golv i koret. För att lägga ner el-kablar tog man tillfälligtvis upp fyra luckor i kyrkorummets golv (ovan). Man har sanerat mot hussvamp i kor, sakristia, vapenhus och läktarunderbyggnad Vid saneringen inmonterades rör innehållande bor. Borampuller kommer att lagras hos kyrkans fastighetsskötare. Borampullerna ska kontrolleras två gånger per år under två års tid. Avfuktare är installerad och luckorna ska vara stängda på vintern och öppna sommartid. Gjutjärnsluckor fanns i stengrunden sedan tidigare. Skötselanvisningar för avfuktning och borbehandling ska utarbetas av entreprenören. Under sakristians golv fanns rester av en valvslagen stenkällare (ovan), vilken ej undersöktes närmare utan endast läggning av nytt golv utfördes. Endast stenvalvet återstod av källaren, övrigt material bestod av grus. Valvet var tidigare skadat eftersom man hade avlägsnat material i samband med en äldre rörläggning.
7 Den putsade korväggen var angripen av hussvamp, där ett mindre parti, cirka 1 x 1,5 meter bilades bort och därvid försvann en del av den marmorerade dekoren. Det bortbilade väggpartiet har omputsats och marmordekoren har målats om så att väggen nu är helt återställd. Fotot ovan visar den restaurerade korväggen efter sanering. Ett handikappanpassat wc ska inredas i vapenhusets norra del invid läktartrappan. Skadade golvåsar borttages i vapenhuset.
8 Vapenhuset med nytt golv. Nytt handikappanpassat wc i vapenhuset. Värmeanläggning Befintliga radiatorer i kyrkorummet har fått stå kvar medan bänkradiatorerna av äldre typ har ersatts med nya. Tilläggsarbeten Man har även renoverat el-ledningar i tornet. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Arkeologisk undersökning under sakristians golv har ej utförts eftersom golventreprenaden inte berörde grundläggningen. Antikvarien bedömde ej valvet vara särskilt gammalt men att ytterligare undersökning krävs för att göra en närmare datering. En pulpet för ljudanläggningen är byggd bakom nedersta bänkraden under orgelläktaren, vilket gjorde att utrymmet blev relativt trångt där. Bänkraden mot bakre väggen fick på antikvariens förslag stå kvar eftersom bänkraden vid den motsatta sidan om mittgången redan är bortflyttad.
9 KÄLLOR Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet, Västervik 1997. Länsmuseet Västernorrlands topografiska arkiv, Torps socken.