ODENSALA Odensala är en välkänd offerplats till asaguden Oden under förkristen tid. Platsen hette då Odensharg. På samma plats reste de första kristna Odensalaborna vid 1000-talets slut en träkyrka. Samtidigt ströks det hedniska ordet harg som ersattes med ordet sal i betydelsen tempel. Denna bakgrund vet man ganska säkert genom att tolka kvarlämnade minnesstenar med runor. Hundra år senare, i slutet på 1100-talet, restes gråstenskyrkan som en systerkyrka till Husby Ärlinghundra kyrka, men utan torn. Den första stenkyrkan i Odensala såg ut ungefär som kyrkorna i Markim och Orkesta fortfarande ser ut. Västtornet kom till under 1200-talet i samband med andra tillbyggnader, bland annat den ståtliga tegelportalen i vapenhuset som finns kvar i dag. På medeltiden förlängdes kyrkbyggnaden åt öster. Kyrkan har nu fyra valv i långhuset. De två kryssvalven i väster är från 1300-talet. De båda stjärnvalven är 1400-tal. De berömda kalkmålningarna är troligen utförda av Albertus Pictors själv, men med hjälp av lärlingar och gesäller under slutet av 1490-talet. De anses vara de sista i en lång serie målningar som Albert Målare utförde i uppländska kyrkor. Målningarna har aldrig varit överkalkade, men delar av dem skadades när väggarna vitlimmades 1718 sedan kyrkan fått större fönster. Altarskåpet från 1514 förvaras på Historiska museet. Predikstolen är en gåva från greve Carl Gyllenstierna på Steninge 1714. År 1896 renoverades väggmålningarna. Kyrktornet har aldrig varit avsett som klocktorn. Kyrkklockorna har alltid hängt i stapel, sedan 1815 placerad 400 meter söder om kyrkan i Skörsta gärde. Tidigare stod klockstapeln på kyrkogården.
U409 Odensala (Lövstaholm) Plats: I trädgården vid Lövstaholms gård Status: Väl bevarad. Inskrift: Forkunn och Gammal läto resa denna sten efter Une sin fader. Gud hjälpe Unes ande. Kommentar: Lövstaholm låg tidigare i S:t Olovs fösamling. Åsmund Kåreson ristade. U410 Sigtuna (Til) Plats: Väster om infartsvägen till Björkbacka och Tilängen. Status: Väl bevarad Inskrift: Styrbjörn lät resa stenen efter Sigsten sin fader Holmstens broder. Kommentar: Stenen är en i raden av runstenar utmed den gamla vandringsleden från Sigtuna ut mot Roslagen. Stenen står i ett gravfält vid åkerkanten. U411 Sigtuna ( Til) Plats: I Norrtil nära Björkbacka, cirka 100 meter från Garnsviken. Status: Välbevarad Inskrift: Ilturi lät resa stenen efter Sigger sin fader. Gud hjälpe hans ande. Kommentar: Vid strandkanten finns en gammal stenbrygga. Här var ena ena landfästet för överfarten från Sigtuna. Stenen ingår i en rad andra runstenar utmed vandringsleden österut från Sigtuna och ut mot Roslagen. Jfr U412 samt flera stenar i Odensala.
U412 Sigtuna ( S:t Olof) Plats: Vid Rosendal. Vägvisare från vägen till Viby by. Status: Väl bevarad Inskrift: Sibbe lät rista runorna efter Orökja sin fader och Tyre efter sin man. Kommentar: Detta är en parsten till U411 och fungerade som landmärke vid båtresa över Garnsviken. U440 Odensala Plats: Kyrkans tornkammare Status: Väl bevarad men några runor saknas i botten av en skada. Inskrift: Tord och Sigrid läto göra minnesmärket efter sin son Sigtor. Gud bärge hans själ. Kommentar: En gravhäll från Odensala kyrkogård vilket visar att här fanns en gravgård och möjligen en kyrka före den nuvarande kyrkans som byggdes i slutet på 1100-talet. Stenen låg som tröskelsten i västra porten fram till 1920. Observera ordvalet minnesmärke. Jfr U413. U441 Odensala Plats: Prästgården. Status: Försvunnet fragment. Inskrift: A-nili lä/t/ i p kia.och Finnvid och Ärnmund Kommentar: Namnet Finnvid är ju intressant med tanke på stenen från Älgesta några kilometer söder ut. U442 Odensala Plats: Pasta äng, i åkern väster om vägen Märsta-Odensala 300 meter söder om prästgården. Status: Runorna så svårt skadade att ristningen är omöjlig att tolka. Hela sten illa medfaren av mekaniska skador och avflagning. Inskrift: brusi up aln t rit fadu Kommentar: Stenen hittades i jorden 1895 på den plats där en forntida stenlagd processionsväg har varit anlagd fram till kyrkan. Sannolikt har det funnits en parsten och båda stenarna bildade en form av portal vid vägen.
U443 Odensala Plats: Prästgårdens sydvästra hörn Status: Fragment Inskrift: efter sin fader Kommentar: Övre delen av en runsten som hittades i ett brygghus vid prästgården. U444 Odensala Plats: Bromsta, 200 m sydväst om vägen och Bromsta gård i en åkerholme med gravar. Status: Väl bevarad Inskrift: Ulf och Härbjörn och Näsbjörn och Häming läto resa stenen eftr Borgulf sin fader Kommentar: Stenen är en parsten till U445 och stod vid en stenlagd väg och gamla landsvägen som gick cirka 100 meter söder om och parallellt med nuvarande vägen. U445 Odensala Plats: I Bromsta och vid samma åkerholme som U444. Stenarna vänder ristningen mot den gamla vägen som gick strax bredvid. Status: väl bevarad. Inskrift: Kylving lät resa stenen efter Näsbjörn sin fader och Gillög efter sin man. Kommentar: Parstenarna ger följande släkttavla: Borgulf har sönerna Ulf, Härbjörn, Näsbjörn och Häming. Näsbjörn är gift med Gillög och paret har sonen Kylving.
U446 Odensala Plats: Droppsta. Status: Fragment och numer försvunnet. Inskrift: isifara (Eistfari) och sin Han dog i Krikum. Kommentar: Ristningen berättar om en person som dog i Grekland. Många vikingaresor gick till Miklagård, dåtidens Konstatinopel, där folk från Norden tog anställning som väringar i kejsarens livgarde. Stenen var kluven redan på 1600-talet och den del som avritades var den nedre delen. U447 Odensala Plats: Fransåker. Status: Fragment som försvunnit. Inskrift: Häming och Holme reste stenen efter Fiauar sin broder. Gud hjälpe dem. Kommentar: Stenen ritades av på 1600-talet då den hittades i Flamsåkers bakka. Ristningen var nedsliten. U448 Odensala Plats: Vid infarten till Hargs gård. Status: En av Upplands intressantaste ristningar med bildornament och som är väl bevarad. Inskrift: Igul och Björn läto resa stenen efter Torsten sin fader. Kommentar: I området finns ett stort gravfält och antagligen en hednisk offerplats. Ristningen visar en ryttare med toppig hjälm och över honom en fågel eller drake med utsvängda vingar stjärt och klor. Figuren kan vara en bild ur den norska Didriksagan om kung Hertuid som under en jakt träffade på en drake som tog honom i sina klor och flög med honom till en djup dal. Harg var en hednisk plats och här upplevdes troligen brytningstiden till kristendom som mycket påfrestande. Igul betyder igelkott. Djurnamn användes ofta som namn på manspersoner, såsom Ulv, Björn, Örn, Orm. Ristningen är utförd av mästaren Fot.
U449 Odensala Plats: Hargs gård, 200 meter öster om mangårdsbyggnaden utmed infartsvägen. Status: Fragment. Inskrift:.och Fastger och Vimund läto resa. Kommentar: Toppen av en runsten strax öster om gården men flyttades 1932 till sin nuvarande plats. Sannolikt är också denna sten ristad av Fot. U450 Odensala Plats: Hargs gård i hagen strax söder om infartsvägen och 100 m väster om stora vägen. Status: Svårt skadad Inskrift: ( spridda runor som kan tydas till orden högg och runor) U451 Odensala Plats: Hova Status: Försvunnet fragment. Inskrift: er sin broder. Kommentar: Stenen satt i en källarmur när den avritades 1682. U452 Odensala Plats: Hova Status: Fragment ( kanske en del av U451) Inskrift: och Kvick läto resa stenen eft ( obs att fortsättningen..er finns på U451) Kommentar: Låg som trappsten vid stallen i Norrgården.
U453 Odensala Plats: Kumla vid vägen Droppsta-Odensala öster om infartsvägen till Kumla. Status: Väl bevarad, lagad. Inskrift: Torkel och Gisl läto resa denna sten efter sin fader Ganse. Gud hjälpe hans ande. Kommentar: En parsten till U454 vid bron över den dåvarande ån strax intill. Stenen hittades i två omgångar och var slagen i två delar. Den restes 1915, blev påkörd av en bil 1926 och restes på nytt 1940 då de båda delarna fogades ihop igen. U454 Odensala Plats: Kumla alldeles intill U453. Status: Väl bevarad. Inskrift: Torkel och Gisl läto resa denna sten efter sin broder Styrbjörn och Säfare. Visäte högg. Kommentar: Stenen är signerad av Visäte. De båda stenarna ger oss släkttavlan med Ganse som hade sönerna Torkle, Gisl och Styrbjörn. Den senare hade sonen Sefare. Båda stenarna har stått ganska nära sin nuvarande plats vid ett vadställe över ån. Med kännedom om när Visäte var verksam i dessa trakter kan stenarna dateras till 1060-talet. U 454 autograf En av de välbekanta runristarna i Mälardalen hette Visäter. Han verkade här runt år 1060. På runsten U 454 i Odensala, Kumla, har han signerat sitt verk i stenens övre korsarm
U455 Odensala Plats: Näsby, i en liten skogsbacke söder om vägen till Eneby och 700 meter väster om gamla Uppsalavägen. Status: En väl bevarad och mäktig runsten. Inskrift: Ingefast lät resa denna sten efter Torkel sin fader och efter Gunnhild sin moder. De drunknade båda. Kommentar: Inskriften vittnar om en familjetragedi. Stenen står på sin ursprungliga plats och vänder ristningen bort från vägen och möjligen mot de låglänta marker som fanns söder om stenen. Ristningen är utförd av Fot och beskrivs som en av de vackraste ristningarna i landet. U456 Odensala Plats: I trädgården vid Tollsta gård. Status: Svårt skadad, endast mittpartiet bevarat. Inskrift: Ing/var/ /To/rbjörn läto göra bron efter Tägn sin fader. Kommentar: Ytterligare en av dessa många brostenar som restes till minne av anförvanter för att göra en god kristen gärning.