Familjen Per Jonson föddes 1787 i Lerböck.s socken som tredje bom 1111 Jan Eriksson och Anna Kajsa Andersdaller. Är 1790 flyttade familjen tin Uppsalo gård i Hammars socken. Fadern Jon övertog Hammars gästgivaregård 1803. så familjen flyttade di!. Fadern avled 1817. Modern avled 1834 på Borggårds bruk i norra Östergölland dit hon hade flyttat 1830. Per gifte sig 1814 med Anna Cajsa Andersdoller TIdermon (I 1791). fosterdotter lill bruksinspeklor Johan Eriksson p6 Ämmebergs gard. De fick fem bom: Johan August! 1815-1818} Anna (1817. 18591. Jenny /1818-1845) Hedda (1820-1889j och Oscar (1825-1879). Anno Cajsa dog redan 1829 på Torps herrgård. endast 38 år gammal. och Per kom nu all sta ensam med ansvar för fyro minderåriga barn. Hon gifle aldrig om sig. Familjen bodde förs! på svärfadern Johans Ämmebergs g6rd. men flyttade snart till ov Per nyinköpta Fröshyttan. 1824 Hyttode de till Vena g6rd. men tv6 ör senare flyttade familjen till Torps herrgörd. 1852 avled Per Jonson pö Borgg6rds bruk. men blev grovsatt bredvid sin maka i Husby Oppundo eftersom han var skriven p6 Torps herrgörd. - -""" - o.~... "... '.... - U u pu.... -- )I" Jllllfoll _... _._.... -... --.. ~ _........ -Donnn IItdJu f//~."... i~gkhigsn IS46_ o..-..- r~ r_ilfrto """"..--pd Ik xxj.jj DoI' <TfI """ pd '" w.-1"frjit MU lill_ """'i"" n-.:l n-uli"lw";fr ~GM>k1{. I II!JvIg (Ilildu). O=.-""~ A_~'-;pnISJ7_ G""~ r.;j~ """" pd T"'1" Jo" 'l.' fl ~ kddft 1'.....I"" I><>rr~ 11"'-' 11:"_ <II ")... _ifilotiomaaf. I januari 1853 förrättades bouppteckning eller Per. Arvingarna var sonen Oscar. döttrarna Anna och Hedda med resp make saml avlidna dottern Jennys Iv6 döttrar och make. Del var ett omfattande bo som skiftades. dör bouppteckningen upplog bruks och lantegendomar i sexton församlingar i frömst Närke. Östergölland och Södermanland. Se "''' 0<aI~ II"" J<;rlJIr- ""iii och """" Jlku pj fkwg. gdrd> I>not _ ~.."''''' pd I'"' ~..J 11M" KI< " ~. _ ke~
Brul\Spa~ron Entreprenören Janson Per inledde förmodligen sin yrkesbana i unga år som bonddräng och snart som skjutspojke vid Hommors och Lerböcks göstgivoregordor. Senare avancerade han till h611karl på faderns gästgivaregård i Hammar. Redan 1811 ägde Per några loller i Is6so Silvergruve bolog. Sommaren 1813. önnu bosatt i föräldrahemmet och fortfarande titulerad "dräng". köpte Per sin första egendom. Västra Mårsäler. och flyttade dit. Under 1810-Iolel fortsatte Per göra fastighetsofförer bl o inköpte Per vid olika tillfällen loller i Vena Kobolt- och Kopparverk och under 1818-1819 hade han köpt huvuddelen av Nyhyllan med Vena gruvor. Fram till sommaren 1825 hade Per. nu titulerad brukspatron. slora intressen j Venabolaget som hon ägde till hölften och tjönade stora pengar framför 0111 under 1822-1825 då kobollpriserna stod högt och produktionen vid Vena gruvfölt vor mycket stor. Sedan avvecklades ägarintressena vid Venafölten 1825 eftersom koboltens guldålder vor slut. jmmcll<:?:$ h.:"!<j<j. b)l«j _ Itrhtg 17/0 och i ~" 1~ 1 6. Flygel" I hf.'" Qmk IS60 fi"""luct "'= idag. För att kunno frigöra sina stora -.. vinster från Venabolaget och fastighetsaffärerna. började Per inom ett por år köpa några stora egendomar: 1823 Borggårds bruk. 1824 Lunds herrgård samt 1825 Tarps och Johannisbergs herrgårdar. 1832 avled svärfadern Johan. och Per Jonsons omyndiga barn fick örva Ämmebergs herrgård. Han inköpte Dohnafors bruk 1837. och öven Lunds herrgård som Per hade inbytt med Torp 1825. ytterligare fastighetsafförer skedde under 1830-1840-talen. Ar 1832 slod Per som ägare till Hällestadsgruvan och samma år som andelsägare i löggesl a kopporgruva utanför Askersund. Ar 1840 hade hon blivit delägare i Skönviks glasbruk i Västernorrlands län. Ar 1841 omnömns Per som ägare till 5/8 i Gladhammors koboltverk i Kalmar län. Ovanstående är bara exempel på Pers omfattande affärsverksamhet.
Ar 1841 inköpte Per tillsommans med tre andra herrar Skogoholms herrgård. Del rör sig om den som numera finns att beskåda på Skansen i Stockholm. så småningom ägde hon hälften av denna egendom. I juli 1849 sålde Per Ämmebergs herrgård; tydligen med sorg för dogen eller skrev hon et! brev ti ll sin dotter Anna på Torp: "Nu har jag sån vårt gamla kära Åmmeberg I--/. Jag hade verkligen svort att söljo detta och skilja mig vid Ämmeberg som jog så mycket kostot på men då ingen av de mina ville hit så är det nu gjort". Senare j ett brev i september: "1--1 flyftor mitt högkvorter till Lund". I brevet nömner hon all inventarierna från Ämmeberg skall flyttas till Lund. Viss boda eller Skogaholm. J""'~"I5""~ 1(0"" ~v....-\"".. ~".. ~- ~.....-"""""... Även på hösten 1850 hade Per fortfarande köplust (eller pga penningöverskottet frå n Åmmebergförsäljningen). så han inköpte Ekensholms herrgård inkl bl a Slalboga järnbruk i Södermanland. Vid sin död 1852 tillföll Torp äldsta dottern Anna. Johannisberg mellandottern Jennys döttrar och Borggard sonen Oscar. Emellertid övergick Borggård 1867 lill yngsto dottern Hedda. medan Oscar istället fick bo pa Vedo gard. S/wg«hoIms '-'gdrj. uppjijl'll pd 168(j..ldl~l. I";.in u"l"unglg" p1u/>' in"m dcnjl)'l/<i<k. iii SJ.m"n 19JO. Torp.' ~ ~ 1868. M h"'wbyaa""ik" rn.. ljjdajlygdhyirx"hkm"jron /76().talel jim" J<>d klw ljug. III
Bevarade brev; arkiv berättar... Ännu eller 150 ar finns en mängd brev bevarade i arkiven. Nagra av dem (bl a det äldsta från 1820) finns i laxå bruksarkiv. men de allra Oesta finns i Hultsbruk u tanför Norrköping ett släktarkiv tillhörande Bernhardts ach som pa olika sätt råkat hamna där. Nästan 200 brev skrivna av Per Janson finns från 1838-1852 och är adresserade till svärsonen Bernhardt på Torps herrgård. Jansans egna blev handlar för det mesta am affärer vilket i och för sig är typiskt för honam. Förutom affärer grälar han på ~äkten ger dem råd och förmaningar. Hon vor afanlligt mycket på resor. besökte många marknader. köpte oxar och annan kreatur i Askersund lerbäck Örebro m m. både åt sig själv och åt svärsonen Bernhardt. Hon vistades även ofta i Stockholm. där bl o dottern Hedda med familj bodde några år. Mest låg honom Åmmeberg om hjärtat. Dörnäst var honom Skogoholm "of mera värde" än Slålboga bruk. Dock finns även många personliga kommentarer om barnen barnbarnen livet. aktuella dagshändelser resor. vad som hor hänt och vad som skall göras m m. varför breven också ger stor behållning när det göller att försöka skopa sig en bild av personen Per Jonson. Lika värdefulla är också de hundratals brev som Per Jansons svärson Carl Richter (make till mellandottern Jenny) döttrarna Anno och Hedda med resp make och sonen Oscar skickade till Bernhardt med en mängd berättelser om allt som Per Jonson sysslade med. Särskilt Richter ger värdefulla beskrivningar om sin svärfar Per... " ~.~.r -. \ ".-...:' I" j ". " " -<V""/._ '". "' Cc.. '"/.11 f ' l: -< Pn-..IaIuom bt-n-ill ~C"Mdf ~_ptl u.m """ 11l.'O... g " k... b - -J fij<foi{."... wkilbod. _1jiN_ 1hnYI_~""".'0..._ 1/lJL Pw... doiptlmj"""" Pn- WH "" ba./ji; I On-bm..."_likvN.w.w m brr-jii>o..."..." lwj. fot'~.u.t _.._ blint --fil iii"" I. I'~Jo ~_ ~<d.ijtili( -n -)
19 januari 1841 skrev svörsonen Carl Richter: "Svärfar är ännu på Ämmeberg där han har nöjet att begrava baron Wachtmeister det gick fort att få Lund åter". (Wachtmeister avled 11 januari det var han som bytte ut Torp mot Lund med Per 1825). Den 11 juli 1844 beröttar Per sjölv a tt hon fick "en satans ryggvärk vid Do/by" och fick dörför på sin lökares anmodan vistas på Medevi brunn där hon tydligen fick god behandling: "1--1 bodgummorna giva mig duktiga bod varje dog kilo". Ar 1845 skrev Per till sin äldsta dotter Anno: "Det vor völ att du till din hölso håller bi till dess dina 4 bom fa växa til!. 1--1 Richter ör en god och hederlig for för sina bom" (som hade förlorat sin mor Jenny samma år). Men året dörpå skulle Richter gilla om sig och Per hyste då bekymmer för barnbarnens morsarv: "De tvenne efterlämnade kräken m6ste öven ihogkommas" (5 moj 1846). Sonen Oscar skrev sjölv i ett brev 1846: "I dog reser jag till Gubben på hans gentila åkdon. Får jag vagnshjulet i ordning och min häst väl körd sa kon jag komma mer karlavu/en ön Gubben själf" (Gubben ör således fadern Per). Den 2 augusti 1849 skriver Per trån Åmmeberg: "1--1 under midsommardagome p6 4 dagar kunde jag icke vöndo hufvudet en sa grufvelig styfnod kom i halssenorne 1--1 men jag beslöt att sötto 4 st blodiglar p6 senorne och tvenne i själva halsgropen detta vor bro I--f". Den 24 mars 1850 skriver Per från Lunds herrgård: "1--1 Sista lenvödret körde jag ner i Amme/ången ej långt fran Lund på 4 famnar djup med jörn/ass. Hösts/öden och jag i gropen fasligt illa. Drängen som körde eftersta hästen drog mig upp ur gropen. Sedan ropade vi efter hjölp för att få upp hösten som öven lyckades. Lassen blev kvar över natten och min pipa för alltid. Andra dogen tog vi både lass och släde upp 1--1 utom pipan den behöll sin plats." "