Tillsyn i småbåtshamnar

aktuellt # 2 2 0 1 2 Tillsyn i småbåtshamnar» sid 5 Ny föreskrift om elstängsel» sid 6 Ny forskning om strömgenomgång» sid 10-11

GD har ordet Därför finns Elsäkerhetsverket El är både farligt och härligt. Det förstod man redan för drygt hundra år sedan när elektrifieringen av Sverige inleddes. El har på många sätt underlättat livet i vardagen och är idag en nödvändighet inom nästan alla verk samheter. I EU-kommissionens dokument Energy Roadmap 2050 som presenterades i slutet av 2011, beskrivs bland annat ett antal scenarier för Europas energiframtid. Något som är tydligt är att elenergi kommer att spela en allt viktigare roll framöver. Nya tillämpningar kommer att utvecklas för elproduktion, el fordonsdrift och smarta hem. Nya innovationer utvecklas ständigt. Trygghet för konsumenten Elsäkerhetsverket behövs för att se till att vi även framöver kan omge oss med och använda el på ett tryggt sätt. Elvägar för tunga fordon är exempel på ett nytt och spännande utvecklingsområde där också elsäkerheten måste finnas med från början. Elsäkerhetsverket behöver på många teknikområden delta i myndig hets samarbete, i kontakter med före tag och forskning, för att utveckla våra kunskaper och för att ställa rätt krav på anläggningar och utrustningar. Dess utom deltar vi aktivt i den oerhört viktiga standardiseringen som sker både nationellt och internationellt. Elsäkerhetsverket behövs också för att ställa krav och följa upp regler på elområdet, så att konsumenter och medborgare utan egen expertkunskap ska känna sig trygga med el och elektriska produkter. Det är naturligtvis möjligt för till verkarna att utveckla till exempel bra energieffektiva LED-lampor som också är säkra för konsument och som inte orsakar EMC-störningar. Undermåliga produkter ska inte saluföras och därför är vår marknadskontroll mycket viktigt. Stort samhällsuppdrag Tillsynsverksamheten är inte bara ett tillfälle att kontrollera enskilda företag och verksamheter. Genom tillsynen kan vi identifiera förbättringsområden som kan följas upp med andra åtgärder såsom föreskrifter, information eller utökad tillsyn. Det är också viktiga tillfällen till dialog och information. En omfattande tillsynsverksamhet är grunden för att Elsäkerhetsverket ska ha en bra överblick och kunskap om elsäkerhetsläget i riket. Informationen ska vi också kunna systematisera och använda för fortsatta åtgärder för att förbättra elsäkerhet och EMC. Elsäkerhetsverkets uppdrag är brett: Vi ska svara för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet. Det är uppenbart att säkerhetsnivån är en kombination av människor och teknik, därför behöver vi också ha fokus på beteende, kompetenskrav och information. Detta nummer av Aktuellt ger flera exempel på vårt arbete med dessa områden. Använd gärna vår rapport om Elolyckor 2011 som utgångspunkt för diskussionen om elsäkerhet i din verksamhet! elisabet falemo generaldirektör A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #2 2012 TEL 0550-851 00 REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Cia Edlund cia.edlund@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Elisabet Falemo elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Whiter Shade AB

Heta ytor Just nu pågår det ett projekt inom EU där elprodukter med ytor som kan bli mycket varma granskas. Inom projektet granskas bland annat brödrostar, våffeljärn, bordsgrillar och bänkspisar. Genom oberoende tester kontrolleras produkterna om de blir så varma på utsidan att du som använder dem kan få allvarliga bränn skador. Enligt de regler som gäller idag så är det tillåtet med höga temperaturer på utsidan av exempelvis en brödrost. Och sitter det en märkning på som varnar för höga temperaturer så får den lov att vara ännu varmare. Detta innebär att du som använder elprodukter som brödrostar, bordsgrillar eller bänkspisar utsätts för risk att brännskadas. Det är något som Elsäkerhetsverket i samarbete med andra europeiska länder försöker komma till rätta med. Hundratals produkter testas Projektet Heta ytor startades inom EU-kommissionen i januari och kommer under 2012 att testa minst tio olika produkter i varje medlemsland. Totalt kommer ett hundratal produkter att testas. Syftet är att försöka påverka de gällande regler som finns idag kring hur varma elprodukter får bli på ytan. Det är alltså de ytor som finns på produktens utsida och som är lätta att komma åt som testas. Det är ett problem idag med att det finns en risk för brännskador när man använder exempelvis en brödrost. Att utsidan kan bli så varm att skador uppstår är något vi måste se över, säger Margareta Willbergh, inspektör vid Elsäkerhetsverket. Bland annat så deltar vi i det här EUprojektet där vi tillsammans köper in och testar produkter som finns ute på marknaden. På så vis får vi in mätdata som vi sedan kan jämföra och ta ställning till. Idag finns det inga sådana data registrerade. Det är också viktigt att vi informerar konsumenter om detta för att öka medvetenheten och på så vis minska risken för skador. Gällande regler Standarderna Elektriska hushållsapparater och liknande bruksföremål (SSEN60335), som tillverkarna ska uppfylla innan deras produkter sätts på marknaden, faller under Direktivet för elektrisk utrustning inom vissa spänningsgränser (LVD, 2006/95/EC). Projektgruppen (ADCO) som arbetar under LVD består av ett tiotal medlemmar som samtliga är myndigheter med ansvar för marknadskontroll i respektive EU-land. text: Sandra Hjelm Följ oss på Facebook Elsäkerhetsverket finns nu på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss tryck på gilla -knappen. På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket. a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 3

Varje år följer Elsäkerhetsverket upp elolyckor genom en elolycksfallsrapport. Syftet är att tydliggöra utvecklingen gällande elolycksfall över tid och åskådliggöra vissa förhållanden. Rapport elolyckor 2011 Rapporten bygger på elolyckor och tillbud som kommer till Elsäkerhetsverkets kännedom. Från Arbetsmiljöverket vidarebefordras sedan 2006 automatiskt de elolyckor inom arbets livet som rapporteras till dem. Det har ökat inflödet av händelser till Elsäker hetsverket. Även om myndighetens uppgift huvud sakligen är förebyggande, har Elsäker hetsverket en väsentlig uppgift i att följa upp och samla information om de elolyckor som sker. Några intressanta trender som Elsäkerhetsverket kan se är: Flest anmälda elolyckor inom industrin De flesta elolyckorna för elyrkesmän sker inom verksamhetsområdet industri och gruvor. Elsäkerhetsverkets sammanställning visar att verksamhetsområdet svarat för nästan en tredjedel av samtliga elolyckor som medfört sjukdagar under perioden 2000 till 2011. Elolyckor anmäls oftare Elyrkesmännen har blivit bättre på att an mäla elolyckor. Från år 2000 till år 2011 har antalet anmälningar dubblerats. Elyrkesmännens olyckor upp kommer i fyra av fem fall i samband med ett felbeteende vid arbete. Strömgenomgångsolyckor är den vanligaste typen av olycka. Ett tekniskt fel är få av dessa till Elsäkerhetsverkets kännedom. den vanligaste orsaken till olyckor som drabbar lekmän i arbetet. Oftast återfinns Via den mediebevakning som verket felet hos en anslutningskabel till ett gör får myndigheten kännedom om bruksföremål eller hos bruksföremålet vissa av dessa elolyckor, i första hand de självt. Verket utreder dessa olyckor i som är av den mer allvarliga typen. Via detalj och många av olyckorna leder till ett webbformulär, som finns tillgängligt till synsärenden där parten föreläggs att på Elsäkerhetsverkets webbplats kan åt gärda brister. alla anmäla en elolycka eller ett tillbud. Elsäkerhetsverkets för hopp ning är Elolyckor med dödlig utgång minskar att sammanställningen ska vara vik tig Totalt inträffade tre elolyckor med dödlig utgång under 2011. De senaste den kan medverka till ett gott el säker och intressant för olika aktö rer och att trettio åren har elolyckor med dödlig utgång mer än halverats. bet Falemo. hets arbete, säger general direk tör Elisa Under 2012 genomför Elsäker hetsverket en grundlig genomgång av ar Liten kännedom om elolyckor och privatpersoner be tet med elolycksfall. Syftet är att förbättra det interna arbetet, inklusive ana Mörkertalet för de elolyckor som drabbar lekmän på fritiden är mycket stort. För lyser av orsaker och behov av åt gär der. denna grupp finns det ingen skyldighet att anmäla elolyckor och därför kommer text: Cia Edlund Här kan du läsa den fullständiga rapporten: www.elsakerhetsverket.se/sv/publikationer/publikationsshop under Rapporter. a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 4

Vid en uppläggningsplats för småbåtar finns det gott om starkströmsanläggningar. Här undersöker elinspektör Magnus Karlsson en jordfelsbrytare. Tillsyn i 40 småbåtshamnar Varje år görs en mängd besök på anläggningar där Elsäkerhetsverkets elinspektörer tillsynar elsäkerheten. Exempelvis sker tematisk tillsyn där man tittar på småbåtshamnar och campingplatser. När våren kommer och det blivit lite varmare i luften kan det vara dags att flytta båten från båthus ner till bryggan. Det är en härlig tid för båtägarna men det kan också innebära arbete för att få båten fin. Maskiner som används för att snygga till båten behöver ström och då blir gärna skarvsladdar för många och för långa. Under 2012 kommer 40 småbåtshamnar i Sverige att få ett tillsynsbesök. En stor del av besöket går ut på att kontrollera så att båtsällskapet eller båtklubben vet vad det är för regler kring elsäkerhet. Vi tittar bland annat på vem som är ägaren till starkströmsanläggningarna vid uppläggningsplatsen för båtarna och om de själva har löpande kontroll, berättar Magnus Karlsson som är en av sju elinspektörer som gör tillsyn på småbåtshamnar under året. I många fall är det även för båtklubben eller båtsällskapet oklart vem som är ägaren till olika starkströmsanläggningar. Det har tillsynsbesöken som Elsäkerhetsverkets elinspektörer gjort visat. Som ordförande och styrelseledamot i en båtklubb har man ett stort ansvar. Ligger det kvarglömda kablar som är inkopplade och vilken risk kan dessa medföra? Hur ser förlängningskabeln ut? Är den fräsch? Och är maskinerna som båtägarna använder för att ordna till sin båt godkända eller utgör de en risk? Det är frågor du som båtklubbsägare kan behöva ställa dig. Båtklubben har i regel ansvar för den fasta installationen. Sedan har personen som ansluter en kabel eller en maskin till den fasta installationen ansvar för denna. Den tematiska tillsynen som Elsäkerhets verket bedriver samgår med olika pro jekt. Ett projekt handlar om jord felsbrytare. Om man till exempel köper nytt hus vet de flesta att man ska besikta det innan köpet skrivits under. Men få vet att man också kan elbesikta sitt blivande hus, säger Margareta Willbergh, in spektör vid Elsäkerhetsverket. Om en elbesiktning är utförd behöver det inte bli en kostsam överraskning när väl husköpet är gjort. Också vid besöken i småbåtshamnarna och även vid campingplatser kontrollerar elinspektörerna att jordfelsbrytare följer svensk standard. Vid ett besök i en småbåtshamn i Värmland börjar besöket med en liten frågestund innan man går ut på själva uppläggningsplatsen samt runt båthusen. En fråga som elinspektör Magnus Karlsson ställer vid sitt besök, är om det finns jordfels brytare installerade på uppläggnings platsen och om det i så fall, i kontrakten för båtägarna, står instruk tioner om hur man använder jordfels brytare? Sådana förhåll nings regler kan vara en god hjälp. text och foto: Per Hellström a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 5

Ny föreskrift om elstängsel Elsäkerhetsverket gjorde 2010 en utredning om så kallade rovdjursstäng sel. Slutsatsen av utredningen var att de elstängselaggregat som uppfyllde kraven i standarden SS-EN60335-2-76 också fyllde kravet på att hålla tamdjur innanför stängslet och vilda djur utanför stängslet. Nu har en föreskrift tagits fram som gör det möjligt att ansöka om tillstånd för undantag från standarden. Elsäkerhetsverkets utredning har gjorts på uppdrag av regeringen. Den visade att funktionaliteten och effektiviteten hos ett elstängsel inte enbart beror på hur stark energi som elstängselaggregatet ger. För att ett elstängsel ska fungera som avsett, med bibehållen energimängd, krävs att det underhålls regelbundet. Gräs och annan växtlighet som växer upp påverkar elstängslet och energin minskar. Det gäller särskilt när det står i tät vegetation. Rovdjursstängsel Elstängsel för rovdjur är ofta långa och finns i svårtillgänglig terräng. Ett elstängsel för rovdjur har minst 5 trådar och den nedersta tråden är endast cirka 20 centimeter från marken. Detta innebär att stängslet påverkas mer av uppväxande vegetation än de stängsel som normalt sätts upp för att hålla tamdjur innanför och som kan ha tråden runt 60 centimeter från mark. För att behålla den energinivå man anser sig behöva, krävs det regelbunden tillsyn. Problemet är att användare av elstängsel anser att dessa har för låga energinivåer för att hålla rovdjur ute. Därför har man ställt ett krav till Elsäkerhetsverket om att få använda sig av aggregat som avger mer energi än den maximalt tillåtna. Gällande standard Standarden (SS-EN60335-2-76) säger att elstängselapparater inte ska ge mer än fem joule vid 50 500 ohm. Vid denna nivå är energin så pass låg att den inte utgör en direkt fara för en vuxen frisk människa, men ändå uppfyller funktionen för att hålla djur på rätt sida om stängslet. Det är tillverkarens ansvar att se till att regelverket följs när det gäller elstängselaggregat och installationen av dessa. Är aggregatet och installationen i enlighet med den standard som anges antas säkerhetskraven i lagen vara uppfyllda. Nya föreskrifter ger möjlighet till undantag För att möjliggöra tillgång till högre energimängd än vad standarden tillåter men ändå ha en acceptabel säkerhet så har Elsäkerhetsverket tagit fram en ny föreskrifter om el stängsel (ELSÄK-FS 2011:2). Den säger att aggregat som säljs i Sverige ska följa standard men att en ekonomisk aktör (tillverkare, im portör eller distributör) kan ansöka om undantag från detta. Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elstängsel gör det möjligt att lansera aggregat på den svenska marknaden som inte uppfyller säkerhetskraven i standarden (SS- EN60335-2-76). Den ekonomiska aktör som vill sälja dessa elstängselaggregat på den svenska marknaden kan ansöka om tillstånd för detta hos Elsäkerhetsverket. I samband med ansökan ska aktören redogöra för hur han avser att ansvara för att säkerheten uppfylls hos det elaggregatet när det installeras. Det innebär att säkerheten ska motsvara den som finns i gällande standard för elaggregat. Aktören ska också beakta att ett elstängselaggregat med högre energinivåer inte automatiskt leder till att underhållet kan tas bort. text: Cia Edlund och Susanne Sundström a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 6

Nya riktlinjer för produkter i explosionsfarlig miljö Översättningen av de senaste riktlinjerna för Atex är klar. Det är en slags handbok för alla inom Europa som hanterar elektrisk utrustning i explosionsfarliga miljöer. Nu är den tredje utgåvan av Atex klar och översatt till svenska. Handboken är framtagen för alla som berörs av direktiv 94/9/EG. Direktivet är en gemensam lagstiftning för utrustningar och säkerhetssystem som används i explosionsfarliga miljöer. Det kan till exempel handla om elektriska pumpar på bensinstationer eller värmekablar i en miljö med farlig gasatmosfär, såsom inom industrin. Syftet med direktivet är att tillämpningen utförs på ett enhetligt sätt över hela Europa för att skapa säkra miljöer. De senaste riktlinjerna för Atex innebär en utökning av omfattningen, i jämförelse med tidigare utgåvor. En av de stora nyheterna är att riktlinjerna tydliggör förhållandet mellan tillverkare och underleverantör bättre, bland annat gällande tillverkarens ansvar, säger Fredrik Kagerud från Elsäkerhetsverket som varit med i arbetsgruppen. En så kallad gränsdragningslista med flera exempel som tydliggöra några vanligt förekommande frågor, hjälper till att klargöra om vissa produkter berörs av direktivet eller inte. Andra viktiga nyheter gäller de nya tolkningar som finns med i riktlinjerna. Exempelvis ska det med produkten följa instruktioner för en säker användning och tillverkaren ska tillhandahålla skriftliga instruktioner med nödvändig information om reparation, underhåll och/eller tillsyn. Anvisningarna ska också innehålla ritningar och diagram som är nödvändiga för reparation av utrustningen. Det är EU-kommissionen som står bakom guiden. De kommittéer som har tagit fram den är ATEX-ADCO (Administration Cooperation) och ATEX-WG/SC (Working Group/Standing Comittee). text: Cia Edlund Här hittar du ATEX-Riktlinjer, tredje utgåvan: http://ec.europa.eu/enterprise/ sectors/mechanical/documents/ guidance/atex/application a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 7

Brandkårens radio stördes av belysning i kyrka Elsäkerhetsverket förbjöd i våras en kyrka utanför Stockholm att använda sin nya ljusanläggning. Anledningen var att brandkårens radiosystem stördes i ett område kring kyrkan. Anläggningen är nu åtgärdad och förbudet är upphävt. Installationen består av en mängd spotlights med inbyggd ljusreglering som styrs från ett ljusbord för att ge stämningsfull belysning i kyrksalen. Ljusstyrkan på varje lampa styrs med en teknik som kallas pulsbreddsmodulering, något som är väldigt vanligt. Med den tekniken är det viktigt att konstruera rätt för att undvika problem med radiostörningar. Styrningen innebär att strömmen till lampan hackas upp för att få önskad ljusstyrka, något som också ger oönskade radiosignaler som en biprodukt. I fallet med kyrkan medförde en konstruktionsmiss, att onödigt höga nivåer av radiosignaler skapades. Signalerna från lamporna störde brandkårens radiosystem som inte kunde användas på ett pålitligt sätt inom ett kvarter kring kyrkan. Radiosystemet används vid räddningsinsatser inom ett kvarters omkrets kring kyrkan och fyller alltså en viktig funktion. Elsäkerhetsverket följde upp störproblemet med mark nadskontroll av de aktuella lamporna och det visade sig att de inte uppfyllde kraven för CE-märkning för att få säljas på Europamarknaden. Det resulterade i försäljningsförbud. Tillverkaren arbetade fram en lösning på problemet och bytte ut kyrkans störande lampor mot nya och nu är åter brandkårens radiosystem användbart. Detta är ett av många exempel på bristande elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), då olika utrustningar (apparater eller fasta installationer) påverkar varandra på ett inte önskvärt sätt. Radiostörningar är ett vanligt exempel på EMC-problem. text: Henrik Olsson bild: Elsäkerhetsverket Klicka och läs mer om EMC på: www.elsakerhetsverket.se a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 8

I slutet på april hölls ett möte mellan nordiska säkerhetsmyndigheter kring elolyckor och bränder. Syftet med mötet var att hitta ett sätt att klassificera och tolka olika tillbud för att bättre kunna jämföra statistik mellan länderna. Mötet, som hölls på Grönland, faller inom ramen för NSS som står för Nordiska kommittén för samordning av elektriska säkerhetsfrågor. Nordiskt samarbete kring elolyckor Det är viktigt att de nordiska länderna samlar in statistik om elolyckor och bränder orsakade av el på samma sätt. Just för att resultaten ska kunna jäm föras och för att länderna ska kunna hämta lärdomar från varandra i det förebyggande arbetet med elrelaterade olyckor. Det är även viktigt att förstå skillnaderna i ländernas elsystem för att kunna tolka resultaten på ett riktigt sätt. Det är sannolikt att olyckorna dyker upp i olika sammanhang. Dessa frågor var centrala i mötet som hölls i Grönlands huvudstad Nuuk den 30 april och 1 maj. Elsäkerhetsverket har presenterat elolycksfallsstatistik under många år och genom arbetet med våra nordiska kollegor har vi lärt oss mycket om just insam lingen och analysen av data. Nu har vi också inom den här NSS-gruppen tagit fram ett förbättrat system för att redovisa statistik om elolyckor och el bränder i Norden, säger Klas-Göran Sund vall, teknisk expert på Elsäker hets verket. Den första rapporten, enligt det nu överrenskomna sättet för redovisning för elolyckor och bränder, kommer att överlämnas till NSS ledningsgrupp i början av juni. Då handlar det om statistik för 2010 från alla de nordiska länderna. Därefter kommer även rapporten för 2011 att kunna presenteras inom kort. Ett exempel på frågor vi tog upp på mötet är vad vi ska kalla och hur vi ska tolka variabeln den som är med om en elolycka på fritiden, säger Klas-Göran Sundvall. Olika grupper inom NSS Det finns flera olika grupper inom NSS där de nordiska säkerhetsmyndigheterna får möjlighet att samarbeta på olika plan. Till exempel så finns det även NSSgrupper för marknadskontroll och förebyg gande informationsarbete. Varje grupp ses en till två gånger per år, där varje myndighet turas om att vara värd för mötet. text: Per Hellström bild: Elsäkerhetsverket Fotnot: Elsäkerhetsverket publicerade på sin webbplats rapporten för elolyckor 2011 i början av maj i år. Här syns från vänster: Ewa Heurlin, Sverige, Örn Solvi Halldórsson, Island, Oddumund Foss, Norge, Klas-Göran Sundvall, Sverige, Anne Myrestol, Norge, Finn A. Hansen, Grönland, Jan Sarup, Danmark och Kim Rehmeier, Danmark. a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 9

Strömgenomgång kan ge långsiktiga skador Hösten 2011 startades ett flerårigt projekt med namnet Sena följder vid strömgenomgång. Syftet är att öka kun skapen kring vad som händer i kroppen på lång sikt efter en elolycka. Cirka 5 000 elektriker har svarat på en kätfrågor och även undersökningar av ett trettiotal personer med symtom efter ström genomgång kommer att genomföras. Projektet har sitt säte vid Universi tetssjukhuset i Örebro. Anledningen till att projektet startades var att flera läkare, som nu också arbetar med projektet, saknade dokumenterad kunskap kring de symtom som deras patienter visade. Det har gjorts liknande enkätstudier i Norge och i Danmark som inte är publicerade samt en del fallbeskrivningar där ett enda fall har studerats. Det här projektet är unikt då det används ett bredare underlag med tusentals tillfrågade och där även ett antal personer kommer att väljas ut för djupare tester. Enkätfrågor och fysiska tester Enkäterna, som är riktade främst till elektriker, har skickats ut i två omgångar. I den första enkäten ställs frågor för att få en uppfattning om hur vanligt det är med strömgenomgång i arbetet samt att kartlägga vilka symtom som kan uppstå. I det andra enkätutskicket riktas frågorna till de som någon gång utsatts för en elolycka för att få en djupare kunskap kring omständigheterna för olyckan samt symtombilder. Studien är mycket viktig för att kunna kartlägga de eventuella symtom som kan uppstå lång tid efter att en person utsatts för strömgenomgång. Det kommer även Lisa Rådman är legitimerad sjukgymnast och doktorand vid Universitetssjukhuset i Örebro. Hon har arbetat med projektet från starten 2011. att ske fördjupad kontakt med personer som upplever sig ha besvär efter att ha varit med om en elolycka. Då ström genom kroppen följer både blodets och nervernas banor kommer tester kring detta att genomföras. Undersökningarna kommer att utgå från nervsystemets funktioner som till exempel känsel och muskelfunktioner men också behandla de psykologiska effekter som kan uppstå i samband med en elolycka. Just nu håller vi på att analysera den data vi har samlat in från enkätfrågorna. När det arbetet är klart kommer vi att välja ut 30 personer för vidare tester. Syftet är att få en bild av hur symtomen kan se ut, både fysiologiska och psykologiska, och vi kommer att påbörja testerna efter sommaren. Vi räknar med att kunna presentera resultatet från studien någon gång under 2013. Eventuellt kan projektet förlängas ytterligare ett år men det är inte klart än, säger Lisa Rådman, legitimerad sjukgymnast och doktorand vid Universitetssjukhuset i Örebro. El-trauma Att vara med om en elolycka handlar oftast inte bara om direkta symtom som exempelvis brännskador eller andra fysiologiska och biologiska skador. Det projektet fokuserar på är de konsekvenser som först visar sig på sikt. Som exempelvis känslan av att ha varit nära döden, vilket kan vara ett stort emotionellt trauma som måste hanteras. Många upplever att kunskaperna kring långtidsverkande effekter av el olyckor idag är mycket låg, både inom elbranschen som inom hälso- och sjukvården. Viktigt att sprida information Inom projektets ramar ska ett vårdprogram utformas vilket ska stödja vårdpersonalen när de får en patient som utsatts för en elolycka. Det är viktigt att informationen sprids för att öka kunskapen och förståelsen för vilka konsekvenserna kan bli på sikt. Resultaten från studien kommer att ge stöd till personal inom hälso- och sjukvården i mötet med de patienter som varit med om en strömgenomgång. Det är också viktigt att en person som själv varit med om en strömgenomgång känner till vilka symtom som kan dyka upp på sikt. Det hjälper personen att vara uppmärksam och förberedd även flera år efter att olyckan inträffat, säger Lisa Rådman. forts sid 11 a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 10

forts från sid 10 Det är viktigt att så många aktörer som möjligt inom hälso- och sjukvården och elbranschen tar del av resultaten från studien och vidareförmedlar den i ett förebyggande informationsarbete. Just nu pågår även två parallella projekt, det ena projektets fokus ligger på säkerhetskultur och det andra på hur man inom sjukvården har uppfattat och handlagt personernas besvär samt antal sjukskrivningsdagar och så vidare. Samverkan i projektet De olika parterna i projektet är de Arbets- och miljömedicinska klinikerna i Lund, Halmstad, Göteborg, Sundsvall/ Umeå och Örebro. Projektledare är Lars-Gunnar Gunnarsson som är docent och överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitets sjukhuset i Örebro. Elsäkerhetsverket har deltagit i en referensgrupp som är knuten till projektet och som ger stöd i särskilda frågor kring elsäkerhet. I referensgruppen ingår även branschorganisationer som Sveriges Elek trikerförbund (SEF) och Elektriska In stalla törsorganisationern (EIO). text: Sandra Hjelm bild: Universitetssjukhuset Örebro Uppfräschad Elsäkerhetspocket ElsäkErhEtspockEt råd till dig som gör enklare elarbeten hemma. Nu har vi gett vår omtyckta handbok Elsäker hets pocketen ett nytt utse ende. Innehållet har setts över och granskats av en klar språksexpert. Nya bilder har tagits för att illustrera de enklare elarbeten du får utföra själv utan krav på behörighet. En del elarbeten får du göra själv och andra måste du anlita en elektriker till att göra. I Elsäkerhetspocketen får du bra och handfasta råd. Är du det minsta osäker på hur du ska göra så anlita alltid en elinstallatör. Elsäkerhetspocketen är upp byggd så att du lätt hittar det område du söker, med instruktionsbilder och för klarande texter. Exem pelvis kan du läsa, steg för steg, hur du byter stickpropp, vägg uttag eller monterar en ström brytare på en sladd. Du kan även läsa om vem som ansvarar för elen i ditt hem, vare sig du bor i egen villa eller hyreslägenhet. Det finns även avsnitt som berör el utomhus, barn och el samt säkerhetsmärkning. Beställ I vår publikationsshop på www.elsakerhetsverket.se kan du beställa ett exemplar utan kostnad, du kan även ladda ned den som pdf. FRÅGOR & SVAR På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till verket. Hur vet jag att CE-märkningen Register över behörigheter för är äkta elinstallatörer och företag Ofta säljs elektronik med CE märkning, Jag vet att Elsäkerhetsverket har ett men hur vet jag att den stämmer? register över behöriga elinstallatörer. Svar: En CE-märkt produkt ska åtföl jas Har ni också ett register över behöriga av en EG-försäkran och en teknisk dokumentation företag och vem eller vilka som där som styrker att produkten står för företagets behörighet? upp fyller kraven för CE-märkning, dessa Svar: I Sverige är behörighet som elinstallatör doku ment är tillverka rens ansvar. personlig vilket innebär att El säkerhetsverkets register endast omfattar personer. Inga företag finns med i registret. Anmälan av ibruktagande av en kontaktledning Om anläggningen byggs ut i etapper, skall det då anmälas etappvis eller när hela ombyggnaden är klar? Svar: Det finns inget formellt krav på att alla deletapper måste anmälas var för sig. Det som är viktigt är att det tydligt framgår hur stor anläggning som anmälan omfattar samt att anmälan inkommer minst 30 dagar innan den första etappen av kontaktledningsanläggningen tas i bruk. a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 11

till sist... Tillbaka efter tjänstledighet En riktigt trevlig sommar önskar vi på Elsäkerhetsverket! Charlotte Fält Porthén är tillbaka efter tjänstledighet. Hon jobbar som elinspektör på regionkontor Öst, Stockholm. Nästa nummer av Aktuellt kommer i september. Nya medarbetare Rolf Källqvist började den 5 mars som elinspektör på regionkontor Öst, Stockholm. Han kommer närmast från företaget DeLaval International AB. Christian Söderholm började den 5 mars som elinspektör på regionkontor Öst, Stockholm. Han kommer närmast från företaget Swedavia, Stockholm Arlanda Flygplats. Helen Bergman började den 12 mars som registrator/ administratör i Kristinehamn. Hon kommer närmast från en tjänst som arkivarie vid Värmlandsarkiv. Anna Johansson började den 22 mars som registrator i Kristinehamn. Hon har tidigare jobbat som registrator i Karlskoga kommun. Per Hellström började den 16 april som informatör/ webbansvarig i Kristinehamn. Per Hellström ska vikariera för Sandra Hjelm som kommer att vara föräldraledig från augusti. Karin Brattfjord började den 1 maj som verksamhetscontroller i Kristinehamn och kommer närmast från Landstinget i Värmland och tidigare Riksrevisionen. a k t u e l l t # 2 j u n i 2 0 1 2 12