Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden

Utbildningsvetenskapliga KALLELSE Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 2009-12-10 Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden Datum och tid: Torsdagen den 17 december kl. 09.15 ca 12.00 Lunch Plats: Konferensrum B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna (http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/kartor) Ledamöter: Carl Anders Säfström Dekanus Ulla Hillerdal Prodekanus Katalin Földesi Lärarrepresentant Anmält förhinder Margareta Sandström Lärarrepresentant Kjellin Jarmo Lainio Lärarrepresentant Magdalena Rangne Lärarrepresentant Vakant Doktorandrepresentant Hanna Johansson Studeranderepresentant Jenny Tselikis Studeranderepresentant Gunilla Engvall Extern ledamot Margareta Forsberg Extern ledamot Fackliga företrädare: Marie Öhman SACO Övriga: Niclas Månsson Utbildningsstrateg, adjungerad Therese Welén Utbildningsledare Tjänstemän: Hans Berggren Utbildnings- och forskningssektionen Förhinder anmäls till Hans Berggren, telefon 021-10 31 03, e-post hans.berggren@mdh.se eller Johan Grundberg 021-10 14 34; e-post johan.grundberg@mdh.se Sign: 1 (14)

Utbildningsvetenskapliga FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum 2009-12-17 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Godkännande av föregående protokoll 5. Delegationsbeslut 5.1 6. Konsekvenser av kårobligatoriets avskaffande (föredras av Hans Berggren) 7. Samråd med företrädare för UKKs tvärgrupper Kl. 10-11 8. Ansökan om rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap (föredras av ordförande) 6.1 7.1 8.1 9. Inkomna handlingar och anmälningar Rektors beslut om att förlänga mandatperioden för nämnderna 2010 ut. 9.1 Önskemål om att utreda lagstiftning och regelverk kring etikprövning av doktoranders forskning som inbegriper (skol-)ungdomar/informanter av olika slag (Från forskningsutskottet/jarmo Lainio) 9.2 Önskemål om stöd att inventera omfattningen av externa doktorander, kopplade till MDH med relevans för lärarutbildningen och utbildningsvetenskap (Handledarkollegiet/Carl Anders Säfström) 10. Rapporter från nämndens utskott och arbetsgrupper - Utbildningsrådet - Forskningsutskottet - Lärarförslagsnämnden 10.3 -Rapport från RUC -Rapport från Biblioteksrådet 11. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (föredras av studentkårens representanter) 12. Rapport från dekanus 12.1 Övriga frågor Mötet avslutande Sign: 2 (14)

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 1 Mötets öppnande Ordförande, Carl-Anders Säfström förklarar mötet öppnat Underlag Kallelse och föredragningslista utskicka 2009-12-10 Ärende 2 Val av justeringsperson Förslag till beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Jarmo Lainio att jämte ordföranden justera protokollet Sign: Sidan 3 av 98 3 (14)

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 3 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa föredragningslista efter att frågan om xxxx anmälts som övrig fråga. Ärendets beredning Föredragningslistan har behandlats i UVETTE. Underlag Ordförandes förslag till föredragningslista 2009-12-17, bilagd kallelsen Ärende 4 Godkännande av föregående protokoll Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna protokollet och att lägga det till handlingarna. Ärendets beredning Protokollet är justerat av ordförande och av Gunilla Engvall Underlag Föregående protokoll MHD 2009/1004, sammanträdesdatum 2009-11-18. Protokoll från UVENs sammanträden finns på nämndens webbplats, http://www.mdh.se/hogskolan/organisation/namnder/uven/protokoll Sign: Sidan 4 av 98 4 (14)

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 5 Delegationsbeslut Beslut som fattats på nämndens delegation sedan föregående möte. 1. Inställande av tre kurstillfällen vid IDT, VT10 Förslag till beslut Nämnden beslutar lägga informationen till handlingarna Ärendets beredning Beredningen ska framgå av resp. delegationsbeslutsprotokoll Underlag Bilaga 5.1 Sign: Sidan 5 av 98 5 (14)

Sidan 6 av 98 Bilaga 5.1

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 6 Konsekvenser av kårobligatoriets avskaffande (Dnr MDH 2.1-1118/09 ) Fakultetsnämnden har tillsammans med de övriga två nämnderna erhållit den utredning som gjorts inom högskolan med anledning av det s.k. kårobligatoriets avskaffande. Nämnderna bereds därmed tillfälle att framföra synpunkter innan eventuella beslut sker av rektor. Av internremissen framgår att nämndernas synpunkter avseende studentinflytandet och andra åtgärder för att hålla en god kvalitet på utbildningen är av särskilt intresse. Fakultetsnämndernas eventuella synpunkter önskar man få snarast möjligt, dock senast den 29 januari 2010. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att notera informationen enligt bifogat underlag samt att till rektor framföra följande synpunkter: - xxxx Därtill lämnar fakultetsnämnden önskemål till rektors kansli om att under 2010 få kontinuerlig information om det fortsatta arbetet. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Gunnel Eriksson, Utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 6.1 internremissen, promemorian Konsekvenser av kårobligatoriet med tillhörande dokument Delges Rektor Fakultetsnämnd NT Utbildningsvetenskaplig nämnd Sektionschefer, Rektors kansli samt UFO Sign: Sidan 8 av 98 6 (14)

Tom sida Sidan 9 av 98

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 7 Samråd med representanter för UKKs tvärgrupper (Dnr MDH 2.1.4-574/09 ) Nämnden beslutade vid sitt förra möte (UVEN 7:2009 131) att bjuda in en representant för varje tvärgrupp till decembermötet, torsdag den 17 december, för att diskutera uppdraget och samordningen av det fortsatta arbetet mellan akademierna och nämnden. Underlag Bilaga 7.1 Tvärgrupper Sign: Sidan 44 av 98 7 (14)

UVEN (:2009 Bilaga 7.1 NYA LÄRARUTBILD- NINGEN Inriktning Förskola TVÄRGRUPPER Kompetenser ämnen i resp. tvärgrupp VFU, UVK, ämnesteori och ämnesdidaktik i ma, NT, sv, sva, fi TVÄRGRUPPS- REPR i fet stil, resurspersoner ofeta Magnus Jansson Natalia Ganuza Raili Kujala Marie Evans VFU, UVK, didaktik Anette Eriksson sammankallande Specialpedagogik Ma Nv Tek Maria Karlsson Karin Filipsson Eva Axdorph Ulla Hillerdal Jutta Lesell Förskoleklass år 1-3 År 4-6 VFU, UVK, ämnesteori och Elisabeth Wulff-Sahlén ämnesdidaktik i so, sv, sva, eng, Magnus Jansson fi Olof Rubenson Marie Evans Ejla Carlsson VFU, UVK, Ämnesdid Sv/Ma/So Monica Pettersson - sammankallande Specialpedagogik Gunilla Sandberg Nv Ulla Hillerdal Nicklas Ekebom Tek Susanne Engström Ma Carina Helmersson Kirsti Hemmi Hi/samh Pia Lindberg VFU, UVK, ämnesteori, ämnesdidaktik i ma, NT, so, sv, sva, eng, fi Elisabeth Wulff-Sahlén Birgitta Jansson Thomas Asklund AnnaCarin Billing Annaliina Gynne Marie Evans Kamran Namdar Gunnlaugur Magnusson Specialpedagogik VFU, Ämnesdid Sv/So Herbert Söderling - sammankallande Bi + Ke Jens Sjödin Per Sund Tek Susanne Engström 1 Sidan 46 av 98

UVEN (:2009 Bilaga 7.1 Ma Hi/Samh Carina Helmersson Kirsti Hemmi Pia Lindberg År 7-9, bildar en grupp ihop med Gy VFU, UVK, ämnesteori och ämnesdidaktik i sv, sva, moderna språk, fi, hi och sh Specialpedagogik VFU, Ämnesdid, So Bi Fy/No Tek Ma Thorsten Päplow Karin Molander Danielsson Gerrit Berends Marie Öhman Marie Sörlin Sari Pesonen Tina Hellblom-Thibblin Lennart Abrahamson Karl-Otto Waara Claes-Göran Persson Per Sund Britt-Marie Israelsson Katalin Földesi Gymnasiet, bildar en grupp ihop med åk 7-9 VFU, UVK, ämnesteori, ämnesdidaktik i ma, fy, sv, sva, moderna språk, fi, hi, sh specialpedagogik VFU, språkdidaktik VFU, UVK, Hi-SH-did Ma VFU/Hi/Samh Thorsten Schröter Dan Landmark Renate Walder Lena Rangne Evalott Sellin Boglárka Straszer Tina Hellblom-Thibblin Helena Darnell Berggren Maud Lindh Katalin Földesi Kirsti Hemmi Pia Lindberg Margareta Sandström Kjellin sammankallande (båda grupperna) Fritidshem Eva Björklind Maud Lind - sammankallande Helena Lund Jens Sjödin Magnus Jansson Gunnlaugur Magnusson 2 Sidan 47 av 98

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 8 Dnr MDH 3.1.3-1175/09 Ansökan om rätt att utfärda examen på forskarnivå inom utbildningsvetenskap - Processen för att skriva fram ansökan och tillsättning av en arbetsgrupp för att leda arbetet UVEN beslutade vid sitt sammanträde 2009-11-18 att Nämnden ställer sig bakom att Mälardalens Högskola ansöker om rätt att bedriva utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. UVEN uppdrog åt Utbildnings- och forskningssektionen att handlägga framskrivningen av en sådan ansökan med målet att lämna in den i oktober 2010 samt att forskningsutskottet och handledarkollegiet i didaktik skulle vara med i beredningen. Förslag till beslut UVEN beslutar tillsätta en arbetsgrupp tillika en doktorandrepresentant för att skriva fram en ansökan, med följande personer: Sharon Todd Anders Garpelin Peter Gustafsson Jonas Nordmark Pedagogik Specialpedagogik Ämnesdidaktik Doktorand UVEN önskar också två representanter för vardera NT- och HSV-mämnden. Utbildnings- och forskningssektionen bistår gruppen med en redaktör. Styrgrupp för arbetet utgörs av UVENS forskarutskott som i sin tur rapporterar till UVEN. Ärendets beredning Organisationen av arbetet och sammansättningen av arbetsgruppen har skett i samråd mellan UVENs ordförande och akademichefen för UKK. Frågan har behandlats i UVENs handledarkollegium och i forskarutskottet. Underlag Bilaga 8.1 Högskoleverkets prövning av rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område Sign: Sidan 48 av 98 8 (14)

December 2009 Bilaga 8.1 Högskoleverkets prövning av ansökan om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område Sidan 50 av 98

Bilaga 8.1 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Högskoleverkets prövning av ansökan om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område Utgiven av Högskoleverket 2009 Reg.nr 641-3701-09 Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Maria Södling Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Sidan 51 av 98

Bilaga 8.1 Innehåll Högskoleverkets prövning av ansökan om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område 5 Vägledning för ansökan om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område 9 Bilaga A: Högskoleförordningen, examensordningen, bilaga 2 17 Sidan 52 av 98

Bilaga 8.1 Högskoleverkets prövning av ansökan om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område För att ett lärosäte ska få utfärda en viss examen krävs att den som erbjuder utbildningen har examensrätt, det vill säga tillstånd att ge just denna examen. För examen på forskarnivå gäller följande från den 1 januari 2010: Universiteten har rätt att utfärda generell doktorsexamen. Universitet och högskolor kan ansöka om rätten att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå inom ett område. Högskolor kan ansöka om rätten att utfärda generell examen på forskarnivå inom ett område. Statliga högskolor som sedan tidigare har rätt att utfärda examen på forskarnivå inom ett vetenskapsområde ska före 2010 års utgång anmäla till Högskoleverket inom vilket område eller vilka områden högskolan avser att bedriva forskarutbildning. 1 Enskilda utbildningsanordnare får sina examenstillstånd av regeringen. Innehållet i dessa tillstånd definieras från fall till fall. En statlig högskola som önskar rätt att utfärda examen på forskarnivå ansöker om detta hos Högskoleverket. En enskild utbildningsanordnare ansöker om examensrätt hos regeringen, som i regel skickar dessa ansökningar till Högskoleverket för yttrande. I följande text anges vad som gäller för ansökan om rätten att utfärda generell examen på forskarnivå inom ett område 2. Vad säger författningstexterna om generell examen på forskarnivå inom ett område? Högskolelagen och högskoleförordningen (HF) anger de krav som ställs på de lärosäten som utfärdar examen på forskarnivå. I högskoleförordningen heter det: Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. (HF 6 kap. 5 c ) 1. Se vidare under Övergång för högskolor med vetenskapsområde. 2 Högskolor och universitet som så önskar kan även fortsättningsvis samarbeta om forskarutbildningar. Sidan 54 av 98 5

Bilaga 8.1 Vad är ett område? Ett område kan beskrivas som ett avgränsat kunskapsfält. Området kan rymma ett eller flera ämnen för utbildning på forskarnivå (forskarutbildningsämnen). Högskolan anger i sin ansökan hur området ska avgränsas och vilken eller vilka utbildningar som leder till examen på forskarnivå (forskarutbildningar) som initialt ska ges inom området. Vad ett område för examenstillstånd kan omfatta kommer således att variera från fall till fall. Det behöver inte sammanfalla med ett område för masterexamen som redan finns vid lärosätet. Vad innefattas i examensrätten? Examensrätten innebär att högskolan inom det beviljade området får rätt att fatta sådana beslut som högskoleförordningen tillskriver lärosäten med examensrätt på forskarnivå. Häri ingår att anordna och avveckla forskarutbildningar, rekrytera doktorander, fastställa allmänna och individuella studieplaner osv. Inom ramen för det beviljade området får högskolan utfärda doktors- och licentiatexamina i de forskarutbildningsämnen som den har inrättat. Högskolan behöver inte inkomma med en förnyad ansökan till Högskoleverket vid ändring av en forskarutbildnings uppläggning eller innehåll. Detta gäller också inför inrättande av nya forskarutbildningsämnen, så länge dessa ryms inom det beviljade området. Hur går prövningen till? Ansökan Högskolan skickar sin ansökan om rätt att utfärda examen på forskarnivå inom ett område till Högskoleverket. Under förutsättning att ansökan är inkommen senast den 15 mars 2010 har Högskoleverket ambitionen att pröva och besluta om examensrätt före juni månads utgång 2010. Ansökan skickas till Högskoleverket i: En digital version, inklusive bilagor. Sju papperskopior, inklusive bilagor. Den digitala versionen skickas via e-post till hsv@hsv.se. Pappersexemplaren sänds till Högskoleverket, Box 7851, 103 99 Stockholm. Externa sakkunniga För att granska högskolans ansökan anlitar Högskoleverket externa sakkunniga. De sakkunniga har till uppgift att utifrån Högskoleverkets aspekter och kriterier granska högskolans förutsättningar att ge forskarutbildning med hög kvalitet inom det angivna området. Möten med högskolor Bedömningsunderlaget utgörs av högskolans skriftliga ansökan samt redogörelser vid möten med företrädare för den sökande högskolan. Vid dessa möten förs samtal med olika grupper inom högskolan: rektor, planerad nämndord- 6 Sidan 55 av 98

Bilaga 8.1 förande, planerade handledare, den eller de som kommer att ha det operativa ansvaret för forskarutbildningen och eventuella doktorander som redan finns vid högskolan. Beslut om examensrätt Högskoleverkets ställningstagande till ansökan grundar sig på sakkunnigas yttrande med förslag till beslut samt på de överväganden som Högskoleverket gör. Högskoleverket fattar beslut om examensrätt för statliga högskolor. När det gäller enskilda utbildningsanordnare överlämnas de sakkunnigas yttrande och Högskoleverkets beslutsförslag till regeringen. Övergång för högskolor med vetenskapsområde Statliga högskolor som i dag har vetenskapsområden får fortsätta att utfärda examina på forskarnivå inom sina respektive vetenskapsområden till och med 2010. De bedömer själva inom vilka områden de fortsättningsvis vill utfärda doktorsexamina och anmäler detta till Högskoleverket. Dessa områden förutsätts ligga inom det vetenskapsområde som högskolan har idag. Rimligheten i högskolornas val av område/forskarutbildningsämnen kommer att bedömas inom ramen för Högskoleverkets återkommande utvärderingar. Sidan 56 av 98 7

Bilaga 8.1 Vägledning för ansökan om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom ett område I ansökan anger högskolan inom vilket område den önskar bedriva forskarutbildning. Vidare anges i vilket eller vilka ämnen för utbildning på forskarnivå (forskarutbildningsämnen) som utbildning initialt kommer att anordnas. Högskoleverket prövar förutsättningarna för att bedriva forskarutbildning med hög kvalitet inom det område som angivits. I prövningen granskas förutsättningarna inom området som helhet. Högskolans planer för de enskilda forskarutbildningarna utgör ett underlag för prövningen. Här är syftet att bedöma hur högskolan avser att konkret hantera den ansökta examensrätten. Ytterst gäller prövningen på vilka sätt högskolan säkerställer att doktoranderna når utbildningens examensmål. Examensordningen (se bilaga A) slår fast att doktoranderna efter genomgången utbildning ska ha nått både bred kunskap inom forskningsfältet och djup specialistkunskap inom en avgränsad del. De ska ha förmåga till vetenskaplig analys och till ett kritiskt och kreativt tänkande. De ska vara förberedda för fortsatt forskning och för att arbeta i andra kvalificerade yrkessammanhang. En förutsättning för att doktoranderna kommer att nå examensmålen är att forskarutbildningen håller hög kvalitet. I ansökan bör högskolan redogöra för hur man avser att trygga utbildningens kvalitet. Det sker genom att följande aspekter behandlas: område för examensrätt, högskolans kvalitetsarbete, forskarutbildningsmiljö, handledarresurser, ekonomi samt infrastruktur. Vidare önskas en redogörelse för hur högskolelagens krav på jämställdhet kommer att tillgodoses inom forskarutbildningen. Slutligen bör ansökan visa att högskolan har förutsättningar inte bara att etablera en forskarutbildning, utan också att bedriva den på längre sikt med bibehållen kvalitet. Ansökan bör på ett övertygande sätt visa att högskolan har förutsättningar att bedriva forskarutbildning med hög kvalitet. Vägledningen är tänkt att fungera som ett stöd i detta arbete. Frågorna är alltså inte avsedda att besvaras med ett enkelt ja eller nej, utan syftar till att högskolan ska argumentera för hur den vill organisera forskarutbildning inom det angivna området. Detta innebär att högskolan har möjlighet att redogöra även för andra omständigheter än de som tas upp i vägledningen, som den anser vara av betydelse för forskarutbildningens kvalitet. Följande kvalitetsaspekter och kriterier är tolkningar av högskolelagen, högskoleförordningen och av regeringens proposition Forskarutbildning med profilering och kvalitet (2008/09:134). Texten under varje rubrik konkretiserar dessa aspekter och kriterier. Vissa formuleringar återger krav från högskoleförord- Sidan 58 av 98 9

Bilaga 8.1 ningen, medan andra uttrycker akademins och Högskoleverkets erfarenhet av vad som kännetecknar hög kvalitet inom forskarutbildningen. Aspekter och kriterier Område för examensrätt Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig. Området är en del av högskolans profilering. Högskolans kvalitetsarbete Högskolans kvalitetsarbete kommer att säkerställa hög kvalitet i forskarutbildningen. Forskarutbildningsmiljö Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Doktoranderna kommer att arbeta i en levande akademisk miljö. Doktoranderna kommer att arbeta i en god studiesocial miljö. Handledarresurser Handledarresurserna är av erforderlig kvalitet och omfattning. Ekonomi Högskolan kommer att ha tillräcklig finansiering för forskarutbildning inom området. Infrastruktur Doktoranderna kommer att ha god tillgång till litteratur, informationstekniska resurser och annan nödvändig utrustning. Vägledning Område och forskarutbildningsämnen Ange benämning på det område inom vilket utbildning på forskarnivå kommer att bedrivas. Ange i vilket eller vilka forskarutbildningsämnen som utbildning initialt avses att anordnas. Område för examensrätt I prövningen granskas huruvida området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra. Beskriv områdets omfattning och argumentera för dess avgränsning. Beskriv områdets möjligheter till utveckling. Beskriv och analysera på vilket sätt området är en del av högskolans profilering. Hur förhåller sig området till den forskning som bedrivs vid högskolan? Hur förhåller det sig till högskolans utbildningar på grundnivå Sidan 59 av 98

Bilaga 8.1 och avancerad nivå? Hur bidrar området till högskolans samverkan med det omgivande samhället? Området kan rymma ett eller flera forskarutbildningsämnen. Beskriv och analysera den innehållsliga relationen mellan området och de ingående forskarutbildningsämnena. På vilka sätt kommer forskarutbildningarna att stödja varandra? Hur uppnås synergieffekter för dem? Högskolans kvalitetsarbete Syftet med högskolans kvalitetsarbete är att säkerställa forskarutbildningens kvalitet och doktorandernas rättssäkerhet. Hur kommer högskolans ledning att ta ansvar för forskarutbildningen inom området? Hur förvaltar fakultetsnämnden/det särskilda organet sitt ansvar för anordnande och avvecklande av forskarutbildningar? För rekrytering? För kvalitetssäkring? Hur sker uppföljningen av de beslut som fattas angående forskarutbildningen? Beskriv och argumentera för den delegationsordning som högskolan har valt. Redogör för hur den allmänna studieplanen samt doktorandernas individuella studieplaner kommer att användas för att säkra utbildningens kvalitet. Forskarutbildningsmiljö En förutsättning för en levande akademisk miljö är att den rymmer tillräckligt många lärare och forskare. Ett riktmärke är att det initialt finns minst 10 möjliga handledare inom området. Till detta kan komma andra disputerade lärare och forskare. En levande akademisk miljö är en forskande miljö, där forskarna har reella möjligheter att bedriva forskning. Publicerar forskarna inom området sina resultat med den periodicitet och i de sammanhang som är vedertagna inom det aktuella kunskapsfältet? Beskriv forskningens inriktning och miljöns vetenskapliga bredd. Beskriv hur forskningen inom området kommer att bidra till en forskarutbildning av hög kvalitet. Hur får doktoranderna tillgång till forskarnas arbete och vetenskapliga kontakter? Inte bara samspelet mellan forskare och doktorander utan också doktoranderna emellan är viktigt för forskarutbildningens kvalitet. En kreativ miljö förutsätter att tillräckligt många doktorander finns på plats. Ett riktmärke kan vara minst 15 doktorander. Redogör för den planerade rekryteringen av doktorander. Förklara hur högskolan kommer att ge förutsättningar för samspel genom seminarier, kurser, konferenser etc. Hur nås en balans mellan krav på fysisk närvaro och andra former för kommunikation, till exempel webbaserad samverkan eller inom forskarskolor? Hur kommer högskolan att verka för att doktoranderna deltar i internationella konferenser och publicerar sig i internationella tidskrifter? Hur kommer de att uppmuntras till att skapa egna vetenskapliga nätverk, nationellt och internationellt? Redogör för den tänkta uppläggningen av utbildningen (kurser, seminarier, konferenser, tänkt publicering, deltagande i seniora forskares projekt, hand- Sidan 60 av 98 11

Bilaga 8.1 ledningstid, fördelning av poäng mellan kurser och avhandlingsdel osv.) och för hur den kommer att verka kvalitetsdrivande. Hur säkerställer högskolan att doktoranderna kommer att arbeta i en god studiesocial miljö? Sammanfattningsvis ska doktoranderna efter genomgången forskarutbildning ha nått både bred kunskap inom forskningsfältet och djup specialistkunskap inom en avgränsad del. Hur tryggar högskolan att forskarutbildningen bedrivs i en akademisk miljö som tillgodoser kraven på såväl vetenskaplig bredd som vetenskapligt djup? Handledarresurser Handledarresurserna garanterar att doktoranderna får handledning av god kvalitet och i erforderlig omfattning. En förutsättning för utbildningens kvalitet är att tillgången på handledning präglas av stabilitet och kontinuitet. Tillräckligt många lärare med professors- och /eller docentkompetens bör finnas i varje forskarutbildningsämne. Högskolan bör också ha en strategi för långsiktig handledarförsörjning, t.ex. om doktoranden behöver byta handledare. Handledarna bör ha erfarenhet av doktorandhandledning, pedagogisk kompetens (t.ex. genom handledarutbildning) och erfarenhet av samarbete med andra lärare, såväl inom den egna högskolan som utanför. Hur kommer högskolan att arbeta för att uppfylla de krav som kan ställas på en god handledning? Ekonomi En stabil forskarutbildning förutsätter en finansiering som är tryggad över en längre period. Detta krav gäller finansiering såväl av kurser och handledning som av doktoranders studiefinansiering. Forskarutbildningens ekonomi bör göra det möjligt att anta nya doktorander med jämna mellanrum. Därtill bör det finnas ekonomiska förutsättningar för att bedriva forskning inom området. Vilken strategi har högskolan för att trygga en långsiktig finansiering av forskning och forskarutbildning inom området? Infrastruktur För att forskarutbildning ska kunna bedrivas med hög kvalitet krävs en god infrastruktur vad gäller litteratur, informationsteknik och annan utrustning. För doktorander inom experimentell forskning är det nödvändigt att ha tillgång till goda laborativa resurser. Doktoranderna bör också förfoga över en arbetsplats. Beskriv hur doktoranderna kommer att få tillgång till en god infrastruktur. 12 Sidan 61 av 98

Bilaga 8.1 Tabeller Tabell 1. Handledarresurser inom området. I tabellen anges handledare i forskarutbildningar som högskolan avser att anordna initialt. Här anges också andra möjliga handledare som är verksamma inom området. Kommentera gärna tabellen i löpande text. Ange nära förestående pensionsavgångar och pågående nyrekryteringar. Tabellen har illustrerats med exempel. Handledare inom området innevarande läsår Namn Anställning Akademisk titel och inriktning Professor Lektor Forskare Osv. Professor (finansiell ekonomi) Docent (statsvetenskap) Docent (nationalekonomi) Anställningens omfattning (%) vid den sökande högskolan Planerad tjänstgöring av heltid (%) i forskarutbildning inom området Forskarutbildningsämne 30 30 Forskarutbildningsämne X 100 50 Forskarutbildningsämne Y 100 Tabell II. Övriga disputerade lärare och forskare inom området. Kommentera gärna tabellen i löpande text. Ange exempelvis nära förestående pensionsavgångar och pågående nyrekryteringar. Tabellen har illustrerats med exempel. Övriga disputerade lärare och forskare inom området Namn Anställning Akademisk titel och inriktning Anställningens omfattning (%) vid den sökande högskolan Adjunkt Fil. dr (org.teori) 100 50 Forskare Fil. dr (statskunskap) 100 100 Osv. Tjänstgöring av heltid inom området (%) 13 Sidan 62 av 98

Bilaga 8.1 Frågorna nedan ska besvaras av högskolor som redan idag finansierar doktorander som är antagna vid annat lärosäte. Tabell III. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av doktorander som finansierats av högskolan. 2004 2005 2006 2007 2008 Antal licentiatexamina inom forskarutbildningsämne X* Antal doktorsexamina inom forskarutbildningsämne X* Antal licentiatexamina inom forskarutbildningsämne Y* Antal doktorsexamina inom forskarutbildningsämne Y* Osv. *Avser de examina där doktoranden haft sin studiefinansiering från den högskola som söker examensrätt vid tiden för examen. Tabell IV. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av högskolan. Tabellen har illustrerats med exempel. Forskarutbildningsämne Högskola där doktoranden är antagen Försörjningsform* samt omfattning vid den sökande högskolan (%) Doktorand 1** X Lunds universitet Doktorandanställning, 100 % Doktorand 2** X Göteborgs universitet Doktorand 3** Y Lunds universitet Forskningsassistent, 100 % Osv. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen (%) 80 2006 Adjunkt, 100 % 50 2007 50 2008 År för antagning * Med försörjningsform avses dels olika former av anställningar, dels utbildningsbidrag och stipendier. ** Aktiva forskarstuderande inom området för examensrätt som finansieras av högskolan. 14 Sidan 63 av 98

Bilaga 8.1 Övriga bilagor Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Allmänna studieplaner för planerade forskarutbildningar. Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildning (i förekommande fall). CV för möjliga handledare (tabell 1). Här ingår uppgifter om examina (disciplin/ämnesområden), docentkompetens, tidigare anställningar, relevanta postdokvistelser, handledarerfarenhet samt om andra akademiska uppdrag inom och utanför högskolan. Här ingår också uppgifter om samverkan med det omgivande samhället. Kompletta publikationsförteckningar för möjliga handledare 10 år bakåt (tabell 1). CV för övriga disputerade lärare och forskare (tabell 2). Här ingår uppgifter om examina (disciplin/ämnesområden), docentkompetens, tidigare anställningar, relevanta postdokvistelser, handledarerfarenhet samt om andra akademiska uppdrag inom och utanför högskolan. Här ingår också uppgifter om samverkan med det omgivande samhället. Kompletta publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare och forskare 10 år bakåt (tabell 2). Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i relevanta forskarutbildningsämnen de senaste fem åren (av doktorander anknutna till högskolan). Sidan 64 av 98 15

Bilaga 8.1 Bilaga A: Högskoleförordningen, examensordningen, bilaga 2 EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Sidan 66 av 98 17

Bilaga 8.1 Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen skadoktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 18 Sidan 67 av 98

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Ärende 9 Inkomna handlingar och Anmälningar Rektors beslut om att förlänga mandatperioden för nämnderna 2010 ut. Underlag Bilaga 9.1 Önskemål om att utreda lagstiftning och regelverk kring etikprövning av doktoranders forskning som inbegriper (skol-)ungdomar/informanter av olika slag (Handledarkollegiet /Jarmo Lainio) Underlag Bilaga 9.2 Önskemål om stöd att inventera omfattningen av externa doktorander, kopplade till MDH med relevans för lärarutbildningen och utbildningsvetenskap (Handledarkollegiet/Carl Anders Säfström) Sign: Sidan 68 av 98 9 (14)

Bilaga 9.1 Hans Berggren Från: Christina Ljunggren för Rektor Skickat: den 3 december 2009 14:23 Till: Carl Anders Säfström; gunilla.engvall@vasteras.se; Hanna Johansson; Jarmo Lainio; jts05001@student.mdh.se; Magdalena Rangne; Margareta Enghag; margareta.forsberg@eskilstuna.se; Margareta Sandström Kjellin; Ulla Hillerdal; aln07009 @student.mdh.se; Cecilia Erixon; Eva Sundgren; Ingela Rådestad; mfk08001 @student.mdh.se; Mats Börjesson; Per Tillgren; Peter Dobers; thure.morin@eskilstuna.se; Tola Jonsson; tomas.ljungberg@dll.se; Andreas Hjertström; christer.rameback@prevas.se; djn03001@student.mdh.se; Eva Skytt; Eva Thorin; Hanna Johansson; Inger Orre; Jan Gustafsson; Maria Lindén; Simon Dunne; tor.andersson@vasteras.se Kopia: Anna-Karin Fornberg; Gunnel Eriksson; Johan Grundberg; Hans Berggren Ämne: Förlängd mandattid Till nämndledamöter vid Mälardalens högskola Mandatiden för högskolans nämnder går ut den 30 juni 2010. Jag skulle vilja förlänga mandattiden med en termin, av två skäl: - Det är olyckligt att byta nämnder mitt under 2010 med tanke på det stora och viktiga arbetet med att ta fram ansökningar om examensrätter för forskarutbildning inom hälso- och utbildningsvetenskap resp. med att anmäla forskarutbildningsområden inom NT - Det är angeläget att få utrymme att diskutera strukturen för kollegialt inflytande vid högskolan utifrån den nya organisationen. Jag vill med detta e-brev fråga dig som nämndledamot om du vill, och kan, vara kvar som ledamot en termin till, dvs fram till den 31 december 2010. Med förlängd mandattid skulle ett förslag till ny nämndorganisation kunna gå ut på remiss före sommaren och högskolestyrelsen skulle kunna ta beslut i oktober 2010 om ny nämndorganisation. Jag är förstås tacksam för ett snabbt svar, till rektor@mdh.se Vänliga hälsningar från Ingegerd Palmér 1 Sidan 70 av 98

Bilaga 9.2 2009-12-10 Inkommit till UVEN från Handledarkollegiet genom professor Carl Anders Säfström Etikansökningar för doktorander (M-T T) Bakgrund: Forskare med människor som studieobjekt måste göra en etikansökan till etikprövningsnämnden angående sin forskning, så även doktorander. Doktorander inom VR forskarskolan LIMCUL har själva fått skriva en etikansökan enligt det format som forskare med beviljade VR projekt behöver göra. Detta har tagit mycket av doktorandernas tid och kostar dessutom 5000 kr. Inom HK diskuterades om detta verkligen var nödvändigt (dvs hur det är reglerat i laget), om det finns möjlighet från forskarskolorna att samordna detta samt att formatet i etikansökan är formulerat utifrån medicinområdet och därför inte är fullständigt relevant inom t.ex. didaktik. Beslut: HK beslutade att man först måste undersöka med Gunilla Eriksson på UFO hur strängt kravet på etikprövning är reglerat i lagen. Sidan 71 av 98

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Rapporter från nämndens råd, utskott och arbetsgrupper Ärende 10 Rapport från Utbildningsrådet 10.1 Utbildningsrådet sammanträdde 2009-11-30 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Rapport från Forskningsutskottet 10.2 Forskningsutskottet sammanträdde 2009-12-07 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Sign: Sidan 72 av 98 10 (14)

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Rapport från Lärarförslagsnämnden 10.3 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilaga 10.3 Statusrapport lärarförslagsnämnden HSV Rapport från RUC och Penta Plus 10.4 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Sign: Sidan 73 av 98 11 (14)

Status för ärenden i Lfn HSV 2009-11-30 Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga 10.3 HSV 188-08 ansökan om att antas som docent i litteraturvetenskap Jenny Westerström, Lunds universitet Beslut om sakkunnig 2009-01-20 Handlingar till sakkunnig v 6. Utlåtande finns Sökande är Ingemar Haag Ärendet klart i lfn HSV 225-08 ansökan om befordran till professor i sociologi med inriktning mot socialgerontologi Christine Roman, Örebro universitet, Klas Borell, Mittuniversitetet och Kari Waerness, Universitet i Bergen, Norge Handlingar till sakkunniga v 48. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2008-12-19. Utlåtande från Borell och Roman finns. Sökande är Sandra Torres Beslut om SK 2008-11-27 HSV 278-08 ansökan om att antas som docent i litteraturvetenskap Annelie Bränström Öhman, Umeå universitet Beslut om sakkunnig 2009-04-21 Handlingar till sakkunnig v. 17 Sökande är Birgitta Bergsten HSV 303-08 universitetslektor i svenska Anna-Malin Karlsson, Södertörns högskola och Niclas Abrahamsson, Stockholms universitet Handlingar till sakkunniga v 7. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-03-06 Utlåtanden finns Åtta sökande Ärendet klart i lfn Beslut om sakkunniga 2009-02-11 HSV 08-09 universitetslektor i socialt arbete HSV 09-09 universitetslektor i socialt arbete HSV 11-09 universitetslektor i socialt arbete Sören Olsson, Göteborgs universitet och Elinor Brunnberg, Örebro universitet Beslut om sakkunniga 2009-04-21 Sören Olsson, Göteborgs universitet och Elinor Brunnberg, Örebro universitet Beslut om sakkunniga 2009-04-21 Sören Olsson, Göteborgs universitet och Elinor Brunnberg, Örebro universitet Handlingar till sakkunniga v. 20. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-06-08 Utlåtanden finns Handlingar till sakkunniga v. 20. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-06-08 Utlåtanden finns Handlingar till sakkunniga v. 20. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Sidan 74 av 98 Åtta sökande Ärendet behandlas den 12/11 Sex sökande Ärendet behandlas den 12/11 Fyra sökande Ärendet behandlas den 12/11

Beslut om sakkunniga 2009-04-21 2009-06-08 Utlåtanden finns Bilaga 10.3 HSV 12-09 universitetslektor i socialt arbete Sören Olsson, Göteborgs universitet och Elinor Brunnberg, Örebro universitet Beslut om sakkunniga 2009-04-21 Handlingar till sakkunniga v. 20. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-06-08 Utlåtanden finns Tre sökande Ärendet behandlas den 12/11 HSV 54-09 ansökan om att antas som docent i engelska Christine Räisänen, Chalmers tekniska högskola Beslut om sakkunnig 2009-03-18 Handlingar till sakkunnig v 13 Utlåtande finns Sökande är Diane Pecorari Ärendet klart i lfn HSV 78-09 ansökan om att antas som docent i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning Guy Ahonen, Hanken School of Economics, Helsingfors, Finland Beslut om sakkunnig 2009-05-11 Handlingar till sakkunnig v 20. Utlåtande finns Sökande är Lennart Bogg Ärendet klart i lfn HSV 104-09 ansökan om att antas som docent i pedagogik Sangeeta Bagga- Gupta, Örebro universitet Beslut om sakkunnig 2009-05-11 Handlingar till sakkunnig v 20 Påbörjar arbetet i september Sökande är Margaret Obondo HSV 120-09 professor i företagsekonomi med inriktning industriell förnyelse Sven Åke G Hörte, Högskolan Halmstad och Staffan Laestadius, KTH Beslut om sakkunniga 2009-06-17 Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-07-27 Fem sökande HSV 121-09 professor i företagsekonomi med inriktning mot industriell marknadsföring Maria Holmlund- Rytkönen, Svenska handelshögskolan, Helsingfors, Evert Gummesson, Stockholms universitet och Ulf Johansson, Lunds universitet Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-07-27 Utlåtanden finns Fyra sökande Beslut om sakkunniga 2009-06-24 Sidan 75 av 98 HSV 122-09 Sven Åke G Hörte, Handlingar till Sex sökande

universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot industriell förnyelse Högskolan Halmstad och Lars Bengtsson, Blekinge tekniska högskola sakkunniga v 24. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-07-27 Bilaga 10.3 Beslut om sakkunniga 2009-06-04 Utlåtande från Bengtsson finns. 123-09 universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot industriell marknadsföring Evert Gummesson, Stockholms universitet och Ulf Johansson, Lunds universitet. Beslut om sakkunniga 2009-06-24 Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-07-27 Utlåtanden finns Två sökande HSV 124-09 universitetslektor i nationalekonomi Richard Friberg, HHS, Stockholm och Michael Lundholm, Stockholms universitet Handlingar till sakkunniga v 37. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-10-07 Fyra sökande Beslut om sakkunniga 2009-09-04 HSV 139-09 professor i socialt arbete Bengt Börjesson, Ersta-Sköndal, Stockholm, Gunvor Andersson, Lunds universitet och Björn Blom, Umeå universitet Handlingar till sakkunniga v 42. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-10-30 Sex sökande HSV 151-09 ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap Lena Borell, Karolinska institutet Beslut om sakkunnig 2009-06-04 Handlingar till sakkunnig v 24 Sökande är Maria Müllersdorf. Ärendet klart i lfn HSV 188-09 professor i vårdvetenskap En sökande HSV 194-09 universitetslektor i psykologi HSV 246-09 ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap Olof Rydén, Lunds universitet och Agneta Herlitz, Karolinska institutet Beslut om sakkunniga 2009-09-21 Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndal högskola Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 39. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2009-10-16 Utlåtande Rydén finns. Handlingar till sakkunnig v 37 Sidan 76 av 98 Sju sökande Sökande är Margareta Asp

2009-09-04 Bilaga 10.3 HSV 267-09 universitetslektor i vårdvetenskap HSV 277-09 ansökan om befordran till universitetslektor i psykologi HSV 293-09 universitetslektor i sjukgymnastik HSV 294-09 universitetslektor i sjukgymnastik HSV 336-09 ansökan om att antas som docent i svenska HSV 351-09 ansökan om att antas som docent i företagsekonomi med inriktning mot hållbar utveckling Inga sökande Sökande är Agneta Brav Ärendet behandlas den 12/11 Sista ansökningsdag 2009-11-23 Sista ansökningsdag 2009-11-23 Sökande är Eva Sundgren Sökande är Birgitta Schwartz Ärenden för prövning av den pedagogiska skickligheten HSV 278-09 prövning av den pedagogiska skickligheten HSV 307-09 prövning av den pedagogiska skickligheten HSV 310-09 prövning av den pedagogiska skickligheten Margareta Sandström Kjellin Margareta Asp Dan Tedenljung Sidan 77 av 98

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Rapport från Biblioteksrådet 10.5 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Sign: Sidan 78 av 98 12 (14)

Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 8:2009 nämnden MDH 2009/1005 Sammanträdesdatum: 2009-12-17 Rapporter från studentkåren och från doktorandrådet Rapport från Studentkåren 11.1 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Rapport från Doktorandrådet 11.2 Ny doktorandrådsrepresentant har utsetts av kåren, och heterveronika Ribé. Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen och hälsar Veronika välkommen till UVEN. Ärende 12 Rapport från Dekanus Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilaga 12.1 Minnesanteckningar från diskussionerna 2009-11-18 om ny nämndorganisation Sign: Sidan 79 av 98 13 (14)

Bilaga 12.1 Minnesanteckningar från Nämndgemensamt möte ang. fråga om ny nämndorganisation, Västerås 2009-11-18 HSV-nämnd NT-nämnd Uven Tola Jonsson Maria Lindén Carl-Anders Säfström Cecilia Eriksson Simon Dunne Magdalena Rangne Maria Frisk Inger Orre Gunilla Engvall Anna Hallgren Eva Skytt Margareta Forsberg Tomas Ljungberg Eva Thorin Marie Öhman Ingela Rådestad David Jarrin Peters Niclas Månsson Per Tillgren Andreas Hjertström SACO OFR-S UFO-sektionen Mats Fagerberg Ulla Pettersson Hans Berggren Kjell Waltersson Gunnel Eriksson Anna-Karin Fornberg Johan Grundberg Malin Gunnarsson (del av) Plenum Tola Jonsson, Maria Lindén och Carl-Anders Säfström öppnade mötet och informerade om att dekanerna fått i uppdrag av rektor att ta fram förslag på ny nämndorganisation. Detta mot bakgrund av den enkätundersökning som docent Ylva Fältholm genomfört för högskolans räkning. Därefter presenterade man de olika preliminära förslag som hittills tagits fram (1a, 1b, 2 samt 3 enligt ppt-presentation i bilaga 1) och som har diskuterats vid rektorsrådet den 16 november. Dekanerna har ett möte inplanerat med rektor för att diskutera frågan om ny nämndorganisation och inför detta möte välkomnar man det ytterligare underlag i form av synpunkter på för- och nackdelar med de olika förslagen som eftermiddagens gruppdiskussioner förväntas ge. Efter de inledande presentationerna delades skriftligt material ut (bilaga 1 samt 2) och alla närvarande delades in i fyra diskussionsgrupper samt hänvisades till var sin lokal. Vid återsamlingen redovisade grupperna sina respektive synpunkter vilka sammanfattas i det följande. Sidan 80 av 98

Bilaga 12.1 Grupp 1 Vad fungerar inte idag? Varför måste organisationen förändras? Skulle alla frågor som idag tas upp i de tre nämnderna, komma upp i en enda så blir det för mycket att sätta sig in i. Med en nämnd så måste utskotten få mer att säga till om. Om utskotten avgränsas så att de svarar mot våra akademier så finns risken att akademierna kommer att isolera sig. Utskotten för utbildning på grund- och avancerad nivå borde slås samman till ett gemensamt. De tre vi har idag är för små. Ett gemensamt forskarutbildningsutskott skulle öka möjligheten att hantera gemensamma frågor kring doktorandutbildningen. Lärarprogrammet behöver en organisatorisk hemvist. Dessutom skulle kansliet för lärarutbildningen (KLU) behöva byggas upp igen. Kvalitetsarbete är tidskrävande och en nämnd som bara tittar på övergripande frågor kommer inte ha den tiden att granska underlag. Ett problem för nämndarbetet idag är att akademierna arbetar så olika och lämnar så olika underlag. Forskningen inom NT resp. HSV ser så olika ut att det talar för olika nämnder. Det är dålig timing att omorganisera nämnderna när vi ska gå in med anmälningar och ansökningar om rätt att bedriva forskarutbildning inom nya områden och dessutom ska säkra så mycket vi kan av lärarexamensrättigheterna. En nämnd skulle innebära starkare styrning från ledningen. Hur får man representation, bredd och djup med en nämn? Det kollegiala inflytandet riskeras. Både hängrännor och stuprör behövs. Hängrännor för att skapa förändringar i stuprören och stuprören behövs för att samla kollegor kring akademiska frågor som de är experter på. Sidan 81 av 98

Bilaga 12.1 Grupp 2 Alternativ 1: Ingen av varianterna med en enda nämnd ansågs vara bra, i huvudsak för att en sådan nämnd kommer rätt långt från verksamhetsnära frågor, dessa behandlas snarare i utskotten. Av de båda varianterna ansåg gruppen att 1a (en nämnd, utskott efter slag av verksamhet) är att föredra, även om ingen i gruppen tyckte det var ett attraktivt alternativ. Omdömet om 1a var i alla fall bättre än 1b. För 1b hade gruppen svårt att se att nätverkande på utskottsnivå mellan inriktningarna skulle fungera. Snarare trodde man att det skulle bli inlåsningseffekter som skulle leda till en besvärlig situation för nämnden när det ska göras fördelningar mellan olika inriktningar. Man trodde också att det skulle vara svårt att få fungerande utskott som för en viss inriktning skulle hantera såväl grundutbildnings- som forsknings- och forskarutbildningsfrågor. Alternativ 2: Inte heller det ett attraktivt alternativ för gruppen. Det ansågs i praktiken innebära en nedklassning av UVENs verksamhet och skulle leda till en ohanterlig arbetsbelastning för den nya HSV-nämnden. Vidare finns också N/T-inslag i lärarutbildningen, och vem ska sköta bevakningen av det om lärarutbildningen hamnar under vad som i grunden är en HSV-nämnd? En annan nackdel med två nämnder är att det lätt kan leda till situationer där de står mot varandra, något som nog faktiskt är lättare att hantera med fler än två nämnder. Alternativ 2 har dock fördelen jämfört med alternativ 1 att nämndledamöterna kan ha en större personlig kännedom om sakfrågorna. Alternativ 3: Enligt gruppen det mest tilltalande alternativet. Det är ett inarbetat koncept som man anser fungerat rätt bra, och det räcker att justera vissa detaljer. En stor fördel är att det gör det möjligt för nämndledamöterna att ha personlig kännedom om de områden och de frågor som nämnden har att hantera, vilket gör det intressantare att arbeta i nämnden än alternativ 1 skulle göra. Förslaget att NÄSA skulle stärkas gillades, och man såg möjligheter att rationalisera utskottsstrukturen genom att låta vissa utskott vara gemensamma, t.ex. forskarutbildningsutskott och lärarförslagsnämnd. En möjlig nackdel är kostnad, men det är inte klarlagt att det är ett mycket dyrare alternativ och det finns därför ingen anledning att i detta skede låta kostnadsfrågan styra diskussionen. Avslutningsvis ställdes frågan om för vilka av dessa alternativ gruppens medlemmar kunde tänka sig att kandidera som nämndledamöter, och det enhälliga svaret var alternativ 3. Gruppen undrade också, med tanke på att den nuvarande nämndstrukturen fungerar rätt bra, om det finns något skäl att byta nämndstruktur just nu. Sidan 82 av 98

Bilaga 12.1 Grupp 3 1a (en nämnd; utskott baserade på verksamhet/område) 1b (en nämnd; utskott baserade på prioriterade inriktningar) 2 (två nämnder HSV/NT; utskott baserade på verksamhet/område) 3 (tre nämnder; som idag ) (4) (två nämnder Fo/Utb; utskott på tvären) Fördelar - MDH en högskola. Bidrar till kollektivt ansvar. - MDH en högskola. Bidrar till kollektivt ansvar. - En förändring av organisationen ligger olämpligt i tid, bl.a. med avseende på förändringen av lärarutbildningen (hur annars hantera omstruktureringen och ansökan?). - Även alternativ för att ge ytterligare beredningstid för en ev. annan organisation. - Samlat grepp över forskning resp. utbildning - Bidrar till kollektivt ansvar Nackdelar - Mängden utskott (även problem ur fackligt perspektiv). - Representativiteten? - För komplicerad - Inlåsning? (områden kan ändras). - Mängden utskott (även problem ur fackligt perspektiv). - Representativiteten? - Bevakning av NT sidan av lärarutbildningen? - Vissa praktiska problem (vem äger frågan?, samordning etc.) - Kräver bra samverkan och vertikala utskott. Sidan 83 av 98

Bilaga 12.1 Grupp 4 Vad är det för identifierade problem som ska lösas genom en omorganisation av nämnderna? Vad är motiv och syfte till förändring? Då det redan idag finns få former för kollegial styrning känns tanken på färre nämnder främmande. De förslag som presenterats känns mer inriktat på att skapa en organisation där fokus ligger på ekonomi, styrning och granskning och de beaktar inte den energi som finns i de kollegiala organen. I förslag 1a sägs Genom effektivare handläggning och beredning av ärenden innan de hamnar på nämndens bord försvinner det mesta av det energislukande granskningsarbetet som idag görs av nämnderna och ledamöternas engagemang används istället för att driva och stödja det övergripande kvalitetsarbetet. Vad kommer egentligen nämndens roll att vara, kommer den att ha något mandat eller finns den mest för syns skull? I dagens tre nämnder finns en bredd och ett djup som är svår att uppnå i en supernämnd. Var hittar man ledamöter som tillsammans kan ha samma bredd och djup som nämnderna har idag. Det är viktigt att hålla samman grundutbildnings- och forskningsfrågorna så en nämndorganisation uppdelad på de verksamheterna kan inte anses vara aktuell. Det är svårt att se hur det rent praktiskt skulle gå att lösa bemanningen i de olika utskotten när det gäller nämndledamöter och studeranderepresentanter så att det inte blir samma personer på alla platser. Det är också viktigt att tydiggöra vad nämndledamöterna har för roll i utskotten, att företräda nämnden eller? Utskotten borde ha beslutanderätt annars kan rollen för nämndledamöterna i utskotten bli svår att hantera om de förväntas företräda nämnden (och företräda utskottet i nämnden). Man kan även fundera över rollfördelningen mellan utskott och råd då dessa inte alltid följer varandra (jmf. förslag 1a utskottet för utbildning och kultur resp. utbildningsråd humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap och utbildningsråd lärarprogrammet). Hur ska utskottens uppdrag se ut? Det är svårt att se hur ett utskott som utskottet för utbildning och kultur i förslag 1a skulle hinna med ett så omfattande område med fem till sex ledamöter i utskottet. Sidan 84 av 98

Bilaga 12.1 Förslag 1a (en nämnd; utskott baserade på verksamhet/område) Dekanus Prodekanus forskning Prodekanus utbildning Nämnd Utskott: Forskningsutskott Utskott för forskarutbildning Utskottet för utbildning och kultur Utskottet för hälsa och välfärd Utskottet för teknik och ekonomi Utbildningsråd: Utbildningsråd data, innovation, design och produktutveckling t kli Utbildningsråd samhällsteknik, naturvetenskap, t matematik tik Utbildningsråd humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap Utbildningsråd hälsa och välfärd Utbildningsråd lärarprogrammet Lärarförslagsnämnd Sidan 85 av 98

Bilaga 12.1 Förslag 1b (en nämnd; utskott baserade på prioriterade inriktningar) Dekanus Prodekanus forskning Prodekanus utbildning Nämnd Utskott: Nätverk: Forskning Forskarutbildning Grundutbildning Inbyggda system F FU GU Innovation och produktrealisering F FU GU Miljö, energi och resursoptimering F FU GU Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning F FU GU Hälsa och välfärd F FU GU Utbildningsvetenskap F FU GU Utbildningsråd: Utbildningsråd data, innovation, design och produktutveckling t kli Utbildningsråd samhällsteknik, naturvetenskap, t matematik tik Utbildningsråd humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap Utbildningsråd hälsa och välfärd Utbildningsråd lärarprogrammet Lärarförslagsnämnd Sidan 86 av 98

Bilaga 12.1 Förslag 2 (två nämnder; utskott baserade på verksamhet/område) Dekanus Dekanus NT nämnd HSV nämnd Utskott: Utskott: Forskningsutskott Utskott för forskarutbildning Forskningsutskott Utskott för forskarutbildning Utskottet för data, innovation, design och produktutveckling Utbildningsråd: Utskottet för samhällsteknik, naturvetenskap, matematik Utskottet för lärarutbildning Utskottet för humaniora, ekonomi, samhällsvetenskap Utskottet för hälsa och välfärd Utbildningsråd data, innovation, design och produktutveckling Utbildningsråd samhällsteknik, naturvetenskap, matematik Utbildningsråd humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap Utbildningsråd hälsa och välfärd Utbildningsråd lärarprogrammet Lärarförslagsnämnd Lärarförslagsnämnd Sidan 87 av 98

Bilaga 12.1 Förslag 3 (tre nämnder som idag ) Dekanus Dekanus Dekanus NT nämnd HSV nämnd UVEN Utskott: Forskningsutskott Utskott för forskarutbildning Forskningsutskott Forskningsutskott Utskottet för grundutbildning Utskottet för design och konst Utskott för forskarutbildning Uvetten Utbildningsråd: Utbildningsråd humaniora, ekonomi och samhällsvetenskap Utbildningsråd data, innovation, design och produktutveckling Utbildningsråd samhällsteknik, naturvetenskap, matematik Utbildningsråd hälsa och välfärd Utbildningsråd lärarprogrammet Lärarförslagsnämnd Lärarförslagsnämnd Sidan 88 av 98

Bilaga 12.1 Ny nämndorganisation för MDH. Den 1/7 2010 ska en ny nämndorganisation införas på MDH. Innan dess ska dagens nämndorganisation utvärderas, och några alternativ diskuteras. Dekanerna (Jan Gustafsson/NT, Tola Jonsson/HSV och Carl Anders Säfström/UVEN) har fått i uppdrag att ta fram några alternativ som ska diskuteras på rektorsrådet den 16 november. Förslagen ska sedan ut på remiss och den nya organisationen ska beslutas i MDHs styrelse på februarimötet. Docent Ylva Fältholm har gjort en enkät som dels har utvärderat den nuvarande nämndsorganisationen, dels frågat om följande tre alternativ En nämnd med MDH övergripande perspektiv En nämnd för utbildning och en för forskning Flera nämnder även i fortsättningen Då det andra alternativet inte stämmer MDH:s forsknings och utbildningsstrategi (som betonar att forskning och utbildning ska finnas nära varandra), så har det alternativet lagts åt sidan. Viktiga dokument som beskriver vår nuvarande organisation Nedanstående dokument beskriver vår nuvarande organisation, och kan behöva komma att ändras. Ny programorganisation vid Mälardalens högskola (2008 02 18) Beskrivning av den interna organisationen inom högskolans fyra akademier (2008 03 03) Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola Dagens organisation Sidan 89 av 98