Bygdegårdens roll i bygdeutveckling



Relevanta dokument
Handlingsplan

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern

Lokal Utvecklingsplan

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Socialdemokraterna i Klippans kommun

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER

Projekt Järnkraft 2011

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Enkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Detaljplan Glommen/Hamnen

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Enkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

- Framtidspartiet i Lysekil Foto: Lars Nyfjäll, Lysekil

Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 1 Föreningens verksamhetsområde är Svärdsjö, på orter där andra intresseföreningar eller motsvarande inte finns.

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

Lista prioriterade projekt t.o.m

Vår gemensamma målbild

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Valfrihet utvecklar välfärd

Forshaga - en attraktiv kommun

Lokal Utvecklingsplan

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Skola Sverigedemokraterna i Sala vill se en skola som genomsyras av demokratiska värden och respekt för andras åsikter, en skola där kritiskt och kons

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Lokal Utvecklingsplan

Sammanställning av workshopen Tobo 2025 vad vill vi? som genomfördes i Tobo Gamla Folkets Hus + Tillägg från uppföljningsmöte

Ortsanalys för Fjärdhundra Sammanställning av dialogmöte

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Bygdeplan. Bygdeplaner i Norra Skaraborg - en nygammal möjlighet VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN?

Rävlanda. 4 december 2018

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Medborgardialog ÖP-boden

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Lokal Utvecklingsplan

Socialdemokraterna i Klippans kommun. Handlingsprogram

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Verksamhetsplan År. 11 april Hejde Byggnadsförening. Hejde Bygdegårdsförening. Hejde Hembygdsförening

Lokal Utvecklingsplan

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kulturplan Kronoberg 2011

För en levande kommun. Mariestad

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

Innehållsrik infrastrukturresa med Kraftsamling Norr. Tisdagen 20 juni 2017

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Rapport från workshop i Grillby

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Mölnlycke. 20 november 2018

Eskilsby. 12 december 2018

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren

Ny översiktsplan Söderhamn Ortsdialog Trönö och Norrala 12 maj 2016

En bygd i avveckling?

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

VÄLKOMMEN TILL KIL KIL.SE

Moderaterna i Bjuvs kommun

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument HANDLINGSPLAN LANDSBYGDSUTVECKLING

Fritidsverksamhet på Rödluvan i Sandhem. Här finns också förskola och första året i Sandhems 0-9 skola.

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Landsbygd 2.0. Vad är det?

FRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg

Råne älvdal 14 mars 2013

Resele framtidsbygd 2020

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Landsbygdsträffar 2015

Landsbygdsträffar 2015 VÄLKOMNA!

BILAGA 7 Målbilaga Delår 2018

Remissvar utvecklingsstrategi

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

Kultur- och fritidspolitiskt program

Ökad befolkning i Sotenäs är valets viktigaste fråga!

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Cittaslow. det goda livet i Falköping

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor /

Sammanfattning medborgardialoger i tätorterna Ausås, Hjärnarp, Munka Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand och Össjö

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Slutkonferens Bygd o stad i balans

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

ÄGARINFORMATION ÅRET SOM GÅTT

Strategi för e-tjänster i Kumla kommun

Södermöres Medborgarpanel oktober Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Transkript:

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt

Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma? Bygdegården som nav i lokal utveckling! Bygdegården en resurs för utveckling! Processredovisningen syftar till att fungera som katalysator för att synliggöra fördelarna i att de lokala bygdegårdarna tar ett ökat ansvar för hela bygdens utveckling Bakgrund: Allt bygdegårdsarbete handlar i grunden om den enskilda människan hennes möjligheter att växa och göra verklighet av visioner. Människor ska kunna välja att bo och verka på landsbygden och i mindre tätorter. Det är nyckeln till att hela Sverige kan leva. Bygdegården samlingslokalen är en del av den grundstruktur som måste finnas och fungera för att bygden skall kunna utvecklas. Väl fungerande service, utbildning och kommunikationer är andra delar av den infrastruktur som är bärande för att företag ska kunna verka och människor ska kunna bo och leva. Men även kultur, fritid, trivsel och mycket mer, är viktigt för att människor skall känna glädje och framtidstro i den bygd där de valt att leva. I detta arbete kan Bygdegården vara en bärare av den gemenskap och det gemensamma arbete som skapar denna framtid. Därför har Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt tagit initiativet till detta arbete 2

Beskrivning av processarbetet Denna sammanställning har föregåtts av ett processarbete med representanter från några av de bygdegårdsföreningar som finns inom länet. Arbetet har genomförts i olika steg som kombinerade individuellt arbete och grupparbete. Metodiken har skapat möjligheter till en dialog där deltagarna förädlade det de tyckte var bra och sparade undan det som inte ansågs vara det viktigaste just i den stunden. Frågeställningen för processarbetet var: HUR kan vi utveckla vår bygd? Processen avslutades med att det gemensamma arbetet knöts samman i olika områden med underliggande utvecklingsidéer. 3

Gemenskap Marknadsföring av bygdens föreningsliv Motivera invånare att ställa upp Samverkan mellan bygdens alla föreningar Skapa ett välkomnande av nyinflyttade i bygden Ökad gemenskap för boende i bygden Trivsamma samlingslokaler Samverka för att jämka kostnader för lokalhyror Gemensamma mål att jobba mot Gemensamma aktivitetsdagar för hela bygden Aktiviteter av olika slag för bygden Allmän samlingspunkt i form av t ex en pub (kan inrymmas i Bygdegården) 4

Kommunikation Verka för bra kommunikationer i bygden, inkl taxi och färdtjänst Förbättrad väghållning i bygden, t ex grusvägarna Bredbandsframdragning Iordningställande av cykelvägar Företagande Hjälpa till med att starta nya företag Verka för flera affärsverksamheter Verka för ett Internet café Verka för att Servicecenter finns i bygden, med post, bank, kopiering, tips och spel, fika, bibliotek, Internet m m Verka för att bevara kommersiell service, såsom bank affär bensinmack 5

Boende Skapa hyresrätter för att möjliggöra för ungdom att bo kvar i bygden, samt för att äldre ska kunna lämna sina hus och än dock kunna bo var i sin hembygd Möjliggöra byggande av fler villor i bygden Verka för att äldreboende finns inom bygden Verka för att det finns olika former av övernattningsmöjligheter för besökande/turister i bygden, t ex husvagnsplatser, stugor Bevaka och påverka kommunernas översiktsplanering Offentlig service Slå vakt om offentlig service, såsom barnomsorg skolor vårdcentral distriktssköterska hemtjänst brandstation 6

Miljö Uppsnyggning och skötsel av bygdens omgivningar, för att skapa ökad trivsel och gemenskap (blommor, planteringar mm) Fritid Verka för en utbyggd barn- och ungdomsverksam Slå vakt om och utveckla bygdens idrottsanläggning Slå vakt om och utveckla bygdens fritidsgård Slå vakt om och utveckla bygdens motionsanläggning Utveckla naturstigar inom bygden Marknadsföring av bygdens föreningsliv Föreningslokaler för olika former av verksamheter Bad och bastuanläggning 7

Kultur Kartläggning av kulturella sevärdheter Musikverksamhet Teaterverksamhet Marknadsföring Marknadsföring Marknadsföring av bygdens sevärdheter kultur verksamheter Marknadsföring av bygden gentemot nyinflyttade och barnfamiljer 8

Vad händer nu? Redovisat arbete skall ses som ett axplock över intresseområden att utveckla för en bygd. Bygdegårdarna kan spela en viktig roll i detta fortsatta arbete. Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt sprider materialet till distriktets alla Bygdegårdar, med en förhoppning om att respektive förening studerar detta i jämförelse med sin egen verklighet. En förhoppning finns att materialet skapar intresse så att föreningarna går vidare och tar ett målmedvetet grepp i sin egen bygdeutveckling. Från vänster: Lars Ling, Margareta Johansson, Britt Mattsson, Leif Andersson, Lars Mattsson, Maud Johansson, Inger Svedin och Ingemar Johansson 9