KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet 11.00 12.00 SEABED projektet. Anders Jönsson, IVL 13.00 13.45 Östersjöcentrum om webbsajten svealandskusten.se 14.00 14.45 SKVVFs övriga aktuella mätningar och projekt (Tiderna för resp punkt ungefärliga) Vi anpassar dagens start och avslut till tågtidtabellerna. * Tåg anländer Nyköping kl 08:59. (fr Uppsala 07:02, Sthlm 07:59) * Tåg avgår 15:15 från Nyköping. (t Sthlm 16:24, Uppsala 17:38) Svealands Kustvattenvårdsförbund Box 38145 100 64 STOCKHOLM T. 08 5800 2101 goran.andersson@ksl.se www.skvvf.se Facebook (www.facebook.com/skvvf) Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn
PROJEKTANSÖKNINGAR Miljögifter i fisk Svealandskusten.se Svealands Kustvattenvårdsförbund Box 38145 100 64 STOCKHOLM T. 08 5800 2101 goran.andersson@ksl.se www.skvvf.se Facebook (www.facebook.com/skvvf) Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn
Informationsinsatser och turné 24 /5 Södertörns Miljö och Hälsoskyddsförbund 30/5 SSAB 14/6 Mälarens VVF 2/7 Almedalsveckan Mälardalsrådets miljöutskott (beredningsgruppen) ARO kontakter Hemsidorna, Nyhetsbrev, Sociala medier Svealands Kustvattenvårdsförbund Box 38145 100 64 STOCKHOLM T. 08 5800 2101 goran.andersson@ksl.se www.skvvf.se Facebook (www.facebook.com/skvvf) Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn
Nästa möte Torsdag den 19 september i Stockholm på KSL (Kommunförbundet i Stockholms län) Önskemål/frågor att ta upp? Svealands Kustvattenvårdsförbund Box 38145 100 64 STOCKHOLM T. 08 5800 2101 goran.andersson@ksl.se www.skvvf.se Facebook (www.facebook.com/skvvf) Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn
SKVVFs verksamhet fokus på Nyköpings kustvatten Jakob Walve Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms universitet SKVVFs Miljöanalysfunktion www.skvvf.se
Belastning/källfördelning Status Samordnad övervakning Reviderade målnivåer?
Mätningar, Databaser, Modeller Karteringar EMB och Östersjöcentrum Kustdata Utsläppsdata Miljöanalysfunktionen Tillståndsbedömning, trendanalys Översyn och samordning av recipientkontroll Analys av åtgärdsbehov och effekter av åtgärder Särskilda provtagningar och utredningar Hydrografi Budgetberäkningar Årsrapport mm
5,2 Bottenhavet 5,4 Ålands Hav Egentliga Östersjön 6,2
Ur SKVVFs årsrapport 2013 som kommer i april. Bottnar med röd färg är drabbade av svår syrebrist <0.5 ml/l. Orange <2.1 ml/l. Svarta punkter är provtagningsplatser.
Klassning av ekologisk Status Senaste officiella 2010, levererat till VM och redovisat i SKVVFs årsrapport. Baserade på karteringsprovtagningar och delvis andra data Växtplankton (klorofyll + biovolym)
Status för Bottendjur Sammansättning av känsliga och toleranta arter på mjukbottnar
Status för Bottenvegetation Djupaste förekomst av ett antal arter
Tre stora vattendrag mynnar i små grunda fjärdar
Ur Svealandskusten 2012
Nyköpingsfjärdarna
Havsområdenas volymer Mm3 SMHI 2004 SMHI 2010 Stadsfjärden 3.2 3.9 Mellanfjärden 5.5 7.2 Sjösafjärden 8.4 11.1 Summa 17.1 22.2
Månadsmedelvattenföring Nyköpingsåarna 1990-2010 Mm3/månad 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Fördelning flöde Svärta, Kila, Nyköping ca 9 12 79% Från reningsverket ca 0,4 Mm3/mån, dvs obetydlig andel av sötvattenflödet Månad Havsområdenas volymer Mm3 SMHI 2004 SMHI 2010 Stadsfjärden 3.2 3.9 Mellanfjärden 5.5 7.2 Sjösafjärden 8.4 11.1 Summa 17.1 22.2 Omsättningstid baserat på och volym och sötvattenflöde under vintern mindre än 1 vecka, i praktiken kortare omsättningstid pga havsvatteninflöde. Omsättningstiden under sommaren är max 3 veckor. Salthalt ytvatten ca 1-3 promille, dvs ca 50-85% sötvatten
Reningsverk ca 105 ton/år Nyköpingsån 760 ton/år Kvävebelastning Svärtaån 158 ton/år 70000 60000 tot-n (µg/l) utsläpp från Brandholmen ARV 50000 40000 Kilaån 162 ton/år 30000 20000 10000 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 tot-n (µg/l) Nyköpingsån Kilaån Svärtaån 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
NO2+3 och NH4 från reningsverket 30000 NO2+NO3-N (µg/l) utsläpp från Brandholmen ARV 25000 20000 15000 10000 5000 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 60000 NH4-N (µg/l) utsläpp från Brandholmen ARV 50000 40000 30000 20000 10000 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Tot-N och NO2+3 i åarna 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 tot-n (µg/l) Nyköpingsån Kilaån Svärtaån 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 6000 NO2+3 (µg/l) 5000 4000 3000 2000 1000 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Under sommaren bör reningsverket betyda mest Flöde från åar under sommaren ca 53 Mm 3 /mån, från reningsverk ca 0,4 Mm 3 Koncentrationen av tot N i åar ca 0,9 mg/l, i utflöde från reningsverk drygt 20 mg/l. Ger medelhalt ca 1,1 mg/l i sammanvägt tillflöde Dessa 0,2 mg/l ökning pga reningsverket är huvudsakligen lättillgängligt kväve medan denna andel i åarna är liten under sommaren: 0 0,05 mg/l i Nyköpingsån, ca 0,1 mg/l i Kilaån, ca 0,25 i Svärtaån, sammanvägt ca 0,02 0,06 mg/l.
Ur Svealandskusten 2012
Stor vattenomsättning Mycket näring exporteras Utökad och samordnad provtagning på sommaren, mätning av klorofyll, mätning på flera djup Säkrare statusbedömning Möjlighet till budgetberäkningar för sommaren
Sö13 Sö11 Sö10
Vattenutbyte i kustvatten Skiktad vattenmassa under hela eller stor del av året: Varmare sötare ytvatten kallare saltare bottenvatten Där mycket sötvatten tillförs är det också detta som främst driver vattenströmmar: utgående ytström, inåtgående djupström Även vattenståndsförändringar mm påverkar vattenutbytet Trösklar har stor betydelse för vilket djupvatten som når in i skärgården och hur effektivt det byts ut. Har stor betydelse för olika områdens känslighet för syrebrist.
Sö12
Sö12
Statusklassning och medelvärden för SKVVFs karteringstillfällen i mitten av juli och augusti.här har även station Sö8 i Örsbaken tagits med som jämförelse. Station Sö10 har ej använts vid statusklassningen för Örsbaken då den inte setts som representativ för detta område.
Samband mellan kväve och salthalt för stationer i gradienten Nyköping Örsbaken Tot N Salthalt
PLC5 vattendrag: Blå stapel= nuvarande totalkvävehalt till kusten 1000 Röd stapel = bakgrundshalt totalkväve Stor antropogen del
Blå stapel= Målnivå totalkväveför att nå GM gräns enligt bedömningsgrunden Röd stapel = Målnivå totalkväve för att nå GM gräns enligt PLC5 bakgrundshalter för resp. vattendrag 400 µg/l Liten skillnad för alla åar sammanslaget
Flödesviktade årsmedelvärden Antropogen del i % av totalbelastningen enligt PLC5 rapportering och källfördelning av den antropogena belastningen Ur Svealandskusten 2013
Från Svealandskusten 2012
Mätningar, Databaser, Modeller Karteringar EMB och Östersjöcentrum Kustdata Utsläppsdata Miljöanalysfunktionen Tillståndsbedömning, trendanalys Översyn och samordning av recipientkontroll Analys av åtgärdsbehov och effekter av åtgärder Särskilda provtagningar och utredningar Hydrografi Budgetberäkningar Årsrapport mm
Tack!
Påverkar båtlivet Nackas kustvatten? Birgitta Held-Paulie, Nacka kommun
Innehåll Vattendirektivet Lokala miljöförhållanden Båtlivet i Nacka Kommunens målsättning
Vattenförekomster
Ekologisk status
Övergödning Jordbruk Reningsverkens utsläpp Enskilda avlopp Dagvatten Utsläpp av orenat avloppsvatten från VA-nätet Golfbanor Utsläpp från fritidsbåtar, sjöfart Gödsling av trädgårdar Biltvätt på tomter
Kemisk status
Miljögifter Atmosfäriskt nedfall ( kvicksilver ) Dagvatten ( olja, PAH, tungmetaller, PCB ) Fritidsbåtar / färjetrafik Industrier Förorenad mark
Båtlivet i Nacka Båtar ca 5800 st Gästhamnar 4-6 st Båtklubbar ca 22 st Sjömackar 2 st Bryggföreningar ca 22 st Sugtömning 5 st Marinor ca 5 st Småbåtsvarv 5 st Spolplattor 3 st Båtbottentvättar 2 st
Ex på stöd från kommunen till båtklubbar Upplåtelse av mark och vattenområden för båtklubbar, bryggor och vinterförvaringsplatser Kommunen har samordnat och stötta båtklubbar för att söka LOVA-bidrag ( 5 ansökningar om tömningsstationer, en spolplatta och en båtbottentvätt beviljades bidrag ) Kommunen har finansierat båtbottentvätt
Skapa förutsättningar för ett miljövänligt båtliv Samarbeta med övriga kommuner i länet, samsyn Samarbeta med Nacka förenade båtklubbar, NFBK Gemensam målbild med NFBK Öka förståelsen och motivationen till att ändra beteende En palett av olika lösningar Se över arrendeavtal, förlänga avtalen Gemensam fond, kommunen och båtklubbar, syfte att åtgärda markföroreningar / sediment
Mottagningsstationer
Alternativa metoder
Vad händer framöver? Båtklubbar har fått info om vilka spelregler som gäller, dvs, från 1 april 2015 förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag samt att Havs riktlinjer ska följas. Kommunen ser helst att båtar inte målas med giftiga båtbottenfärger utan bara tvättas. Tillsammans med NFKB kommer olika lösningar, bra exempel, presenteras samt konsekvensbeskrivas. Aktiv dialog med båtklubbarna, åtgärder, tidplan mm. Kommunen ser över arrendeavtalen, ev saneringsfond Undersöker alternativa finansieringsformer för ytterligare båtbottentvätt.
Exempel på färer och hur de kan användas
Idag.i framtiden