Handelns betydelse För Sverige För Östergötlands län och dess kommuner
Östergötlands län Handeln i Östergötlands län en överblick Detaljhandeln omsätter 29 miljarder kronor. 12 850 personer arbetar inom handeln. 13:e plats i Sverige vad gäller andel som jobbar inom handeln. Handeln den 4:e största branschen (sett till antal sysselsatta) av alla branscher. 13:e plats i Sverige vad gäller detaljhandelns omsättning per capita
Östergötlands län Handeln och jobben Sveriges län rangordnade efter hur stor andel av den sysselsatta befolkningen som arbetar inom handeln 2017 Län Andel Placering Hallands län 15% 1 Skåne län 14% 2 Stockholms län 13% 3 Västra Götalands län 12% 4 Kronobergs län 12% 5 Jönköpings län 11% 6 Värmlands län 11% 7 Örebro län 11% 8 Dalarnas län 11% 9 Västmanlands län 11% 10 Södermanlands län 11% 11 Uppsala län 10% 12 Östergötlands län 10% 13 Kalmar län 10% 14 Västernorrlands län 10% 15 Västerbottens län 10% 16 Jämtlands län 10% 17 Gotlands län 9% 18 Gävleborgs län 9% 19 Norrbottens län 9% 20 Blekinge län 8% 21 Genomsnitt 12% 10 % av de sysselsatta arbetar inom handeln. Länsranking: 13 Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Östergötlands län Handelns storlek i relation till andra branscher I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandeln inklusive handeln med motorfordon m.m. Svensk Handel har medlemsföretag i alla tre delbranscher. År 2017 arbetade 12 procent av alla sysselsatta i Sverige (privat och offentlig sektor) inom handeln, vilket gör handeln till den största branschen inom näringslivet. I diagrammet redovisas handelns storlek i Östergötlands län. Andel sysselsatta per bransch i Östergötlands län Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Handel Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet 5% 4% 4% 4% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 6% 6% 7% 10% 12% 14% 18% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Östergötlands län Antal sysselsatta inom handeln över tid Totalt antal sysselsatta inom handeln i länet, 2010-2017 22 100 22 000 21 900 22 000 21 850 21 900 21 950 21 800 21 750 21 700 21 650 21 600 21 500 21 500 21 450 21 400 21 300 21 200 21 100 Anm. Siffrorna i diagrammet är avrundade till närmaste 50-tal. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Siffror för 2010-2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Tidseriebrott, fr.o.m. 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. 2011.
Östergötlands län Antal sysselsatta inom handeln Östergötlands läns kommuner rangordnade efter antal sysselsatta inom handeln 2017 Kommun Partihandel Detaljhandel Handel med motorfordon m.m. Totalt Norrköping 3 000 4 300 1 200 8 500 Linköping 2 050 4 350 1 250 7 650 Motala 450 1 000 350 1 750 Mjölby 750 700 200 1 650 Finspång 100 350 100 550 Söderköping 50 300 50 450 Kinda 100 150 50 300 Åtvidaberg 100 200 50 300 Valdemarsvik 50 150 50 250 Vadstena 50 150 50 200 Ödeshög 50 100 0 200 Boxholm 0 50 0 100 Ydre 0 50 0 50 Totalt 6 750 11 850 3 350 21 950 Anm. Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Östergötlands län Andel sysselsatta inom handeln Östergötlands läns kommuner rangordnade efter andel sysselsatta som arbetar inom handeln Kommun Andel Mjölby 13% Norrköping 13% Motala 11% Ödeshög 10% Söderköping 9% Linköping 9% Kinda 9% Åtvidaberg 9% Valdemarsvik 9% Vadstena 7% Ydre 6% Finspång 5% Boxholm 5% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Östergötlands län Detaljhandelns omsättning per invånare Sveriges län rangordnade efter hur mycket som omsätts inom detaljhandeln per invånare Län Omsättning dagligvaruhandeln per capita (kr) Omsättning sällanköpsvaruhandeln per capita (kr) Omsättning hela detaljhandeln per capita (kr) Placering (sorterad efter hela detaljhandeln) Hallands län 36 600 42 200 78 750 1 Värmlands län 43 500 31 100 74 600 2 Gotlands län 41 600 28 900 70 500 3 Jämtlands län 43 400 25 350 68 750 4 Stockholms län 33 750 34 850 68 550 5 Västra Götalands län 36 400 31 100 67 500 6 Norrbottens län 37 750 29 600 67 350 7 Västerbottens län 35 550 30 800 66 350 8 Västmanlands län 34 100 31 700 65 800 9 Kalmar län 34 750 30 150 64 900 10 Västernorrlands län 32 800 31 500 64 250 11 Kronobergs län 31 700 32 100 63 800 12 Östergötlands län 32 500 30 350 62 800 13 Dalarnas län 35 250 27 500 62 750 14 Skåne län 31 850 30 400 62 250 15 Örebro län 30 800 29 300 60 100 16 Gävleborgs län 32 250 26 850 59 100 17 Blekinge län 33 450 25 450 58 900 18 Jönköpings län 31 450 27 000 58 450 19 Uppsala län 30 700 27 150 57 850 20 Södermanlands län 32 250 25 050 57 300 21 Genomsnitt Sverige 34 200 31 250 65 450 Anm.: Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. 65 800 kr per invånare omsätts inom detaljhandeln i Östergötlands län. Länsranking: 13 Källa: Siffror för 2017 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Omsättning inklusive moms, löpande priser. Detaljhandeln innefattar SNI 47.
Östergötlands län Detaljhandelns omsättning per invånare 2007-2017 64 000 62 000 62 550 62 850 62 800 60 000 59 250 59 450 60 000 58 000 56 000 54 000 53 650 55 750 56 550 58 250 58 500 Detaljhandelns omsättning per capita i Östergötlands län var 62 800 kronor per invånare 2017. Statistiken baseras på detaljhandelns totala omsättning i länet. I det inkluderas all försäljning inom detaljhandeln, dvs både invånarnas och turisternas konsumtion. 52 000 50 000 48 000 Anm. Siffrorna i diagrammet är avrundade till närmaste 50-tal. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Siffror för 2007-2017 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Omsättning inklusive moms, löpande priser. Detaljhandeln innefattar SNI 47.
Östergötlands län Detaljhandelns omsättning per capita Östergötlands län kommuner rangordnade efter detaljhandelns omsättning per capita 2017 Kommun Omsättning per capita (kr) Boxholm 16 850 Finspång 39 500 Kinda 36 250 Linköping 75 500 Mjölby 55 700 Motala 56 000 Norrköping 67 600 Söderköping 50 700 Vadstena 37 450 Valdemarsvik 43 950 Ydre 24 650 Åtvidaberg 32 850 Ödeshög 31 650 Genomsnitt Riket 65 450 Anm.: Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Källa: Siffror för 2017 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Omsättning inklusive moms, löpande priser. Detaljhandeln innefattar SNI 47.
Sverige
Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m. Svensk Handel har medlemsföretag i samtliga tre delbranscher. År 2017 arbetade 12,0 procent av alla sysselsatta i Sverige (privat och offentlig sektor) inom handeln, vilket gör handeln till den största branschen inom näringslivet. Andel sysselsatta per bransch Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Offentlig förvaltning och försvar Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet 7,2% 6,3% 6,0% 5,8% 4,7% 4,3% 4,1% 3,4% 2,0% 1,9% 1,6% 1,1% 1,0% 12,0% 11,2% 10,9% 16,5% 2017 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till 587 524 personer Varav Detaljhandeln: 294 352 personer Partihandeln: 213 932 personer Handel med motorfordon m.m.: 79 240 personer Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Handeln är den enskilt största arbetsgivaren för unga Andel sysselsatta 16-24 år per bransch Handel 20,4% Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 9,8% 9,8% 14,0% 2017 sysselsatte handeln 102 361 ungdomar i Sverige. Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Utbildning Kulturella och personliga tjänster m.m. Transport och magasinering Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 4,8% 4,5% 3,0% 8,7% 8,1% 7,8% 20,4 procent av alla sysselsatta mellan 16-24 år arbetar inom handeln. Huvuddelen (19,3 procent) arbetar inom parti- och detaljhandeln, resterande inom handel med motorfordon m.m. Information och kommunikation 2,1% Offentlig förvaltning och försvar 2,0% Finans- och försäkringsverksamhet 1,5% Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,1% Okänd verksamhet 1,1% Fastighetsverksamhet 0,8% Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,5% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-24 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Handeln placerar sig bland de fyra största arbetsgivarna i 60 procent av Sveriges kommuner Av totalt 17 branscher placerar sig handeln bland de fyra största arbetsgivarna i 172 av Sveriges 290 kommuner. Placering Antal kommuner där handeln hamnar på respektive placering 1 19 2 37 3 38 4 78 5 70 6 36 7 6 8 5 9 1 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 Totalt 290 De 19 kommuner där handeln är största bransch: Rangordnade efter andel sysselsatta inom handeln Kommun Län Antal sysselsatta inom handeln Andel sysselsatta inom handeln Strömstad Västra Götalands län 2 000 31% Burlöv Skåne län 2 450 29% Leksand Dalarnas län 1 650 23% Partille Västra Götalands län 2 850 23% Järfälla Stockholms län 6 200 23% Heby Uppsala län 1 100 23% Eda Värmlands län 900 23% Täby Stockholms län 5 800 22% Sollentuna Stockholms län 5 800 22% Upplands Väsby Stockholms län 3 350 22% Mölndal Västra Götalands län 7 750 19% Skara Västra Götalands län 1 650 18% Falkenberg Hallands län 3 800 18% Kungsbacka Hallands län 4 850 18% Helsingborg Skåne län 12 300 17% Hallsberg Örebro län 1 300 17% Tibro Västra Götalands län 650 17% Haninge Stockholms län 4 600 16% Borlänge Dalarnas län 3 900 14% Anm. Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Handeln står för 11 procent av BNP Handeln står för 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP). 2017 var handelns bidrag till BNP 410 miljarder kronor. Offentlig sektor (20%) 4% 4% 4% 3% 2% 20% Tillverkningsindustrin (15%) Handel (11%) Juridik, ekonomi, teknik; uthyrning fastighetsservice, etc. (10%) Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare (8%) Informations- och kommunikationsverksamhet (7%) Byggindustrin (6%) Transport och magasinering (4%) Nettoomsättning, mdkr Förädlingsvärde, mdkr 2015 2016 2017 P 2015 2016 2017 P Partihandel 1 298 1 346 1 465 199 205 216 Detaljhandel 704 737 750 131 137 138 Handel med motorfordon m.m. 397 437 473 49 52 55 6% Finans- och försäkringsverksamhet (4%) Summa handel 2 399 2 519 2 688 379 394 410 15% Utbildning, vård och sociala tjänster (4%) 7% El, gas, värme, vatten, avfall (3%) Hotell- och restaurang (2%) Anm.: Nettoomsättningen enligt SCB, Företagens ekonomi, exklusive moms. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (1%) 8% Jordbruk, skogsbruk och fiske (1%) 10% Källa: Uppgifter 2017 från SCB / Ekonomifakta 11% Annan service och förvärvsarbete i hushåll etc. (1%) Kultur, nöje och fritid (1%) Utvinning av mineral (1%) BNP: Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden) Förädlingsvärde: Värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts
Drygt var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln Av hushållens konsumtion hamnar drygt var tredje krona i detaljhandeln. 2016 handlade svenska hushåll för knappt 710 miljarder kronor i handeln, det vill säga i genomsnitt cirka 71000 kronor per person. 26% 37% 37% Handel (exkl. restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, restaurang, utbildning, fritid, sjukvård, mm.) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Källa: Siffror för 2016 från SCB:s nationalräkenskaper över hushållens konsumtionsutgifter. Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Handeln i utlandet är inte inkluderat. Hushållens konsumtion 2016 uppgick totalt till 1 911 miljarder kronor.
Handelns bidrag till statskassan, kommunerna och landstingen Handelns företag och medarbetare genererar intäkter till staten, kommunerna och landstingen i form av inkomstskatter, sociala avgifter och moms. År 2016 uppgick dessa skatteintäkter till totalt 274 miljarder kronor. 89 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 129 miljarder kronor i moms 56 miljarder kronor i inkomstskatter Källa: Statistiken för sociala avgifter från Nationalräkenskaperna (SCB), 2016. Inkomstskatterna gäller fysiska personer och är hämtade från LAPS (SCB), 2016. Avser SNI 45-47. Bolagsskatt ingår inte i denna summa. Mervärdesskatteintäkterna (2016) är beräknade utifrån detaljerad statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COICOP) från SCB med momssatsen 12 procent för livsmedel och 25 procent för övriga varor. Avser i princip hela handeln, dvs SNI 45-47.
Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt Näringslivets bruttoinvesteringar exkl. fastighetsbolag 2016, i miljarder kronor Tillverkningsindustri El-, gas- och värmeverk Transport Handel Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknil 31 30 35 42 78 31 miljarder kronor Byggindustri Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Hotell och restaurang 7 8 16 18 Varav: Partihandeln: 13 miljarder Detaljhandeln: 11 miljarder Handel med motorfordon m.m.: 7 miljarder Enheter för kultur, nöje och fritid Enheter för vård och omsorg 4 4 Utbildningsväsendet Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 0 Källa: Siffror över näringslivets bruttoinvesteringar (exkl. fastighetsbolag) 2016 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser SNI 45, 46, 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).
Handeln en viktig del av en växande besöksnäring Totalt omsatte turism- och besöksnäringen i Sverige 317 miljarder kronor 2017, en ökning med 7,4 procent från 2016. Total turismkonsumtion 2017 i Sverige fördelad på olika utgiftsområden, miljarder kronor Drivmedel; 24 Handel; 95 95 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i detaljhandeln (dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln), vilket motsvarar 30 procent av den totala omsättningen inom turism- och besöksnäringen under 2017. Resor och transport; 68 Boende och restaurang; 105 Kultur och övriga tjänster; 24 Källa: Tillväxtverkets rapport "Fakta om svensk turism 2017 från 2018. I siffrorna ingår både utländska och inhemska turisters konsumtion i Sverige.
Handeln möter kunderna på nya sätt 90 E-handelns omsättning i Sverige, miljarder kronor 80 77,0 77MDKR 70 67,0 E-handelns totala omsättning 2018 60 59,7 50 42,9 50,1 15% 40 37,0 E-handelns tillväxt 2018 31,6 30 20 14,3 17,7 20,4 22,1 25,0 27,7 9,8% 10 0 9,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 E-handelns andel av detaljhandelns totala omsättning Anm.: E-handel från utlandet är inte inkluderad. Källa: E-barometern Årsrapport 2018, Postnord
Handeln är den enskilt största arbetsgivaren för unga Andel sysselsatta 16-24 år per bransch Handel 20,4% Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 9,8% 9,8% 14,0% 2017 sysselsatte handeln 102 361 ungdomar i Sverige. Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Utbildning Kulturella och personliga tjänster m.m. Transport och magasinering Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 4,8% 4,5% 3,0% 8,7% 8,1% 7,8% 20,4 procent av alla sysselsatta mellan 16-24 år arbetar inom handeln. Huvuddelen (19,3 procent) arbetar inom parti- och detaljhandeln, resterande inom handel med motorfordon m.m. Information och kommunikation 2,1% Offentlig förvaltning och försvar 2,0% Finans- och försäkringsverksamhet 1,5% Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,1% Okänd verksamhet 1,1% Fastighetsverksamhet 0,8% Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,5% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-24 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Miljoner ton CO 2 e Varu- och tjänstekonsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan, här mätt som koldioxidekvivalenter (CO 2 e), som orsakas av hushållens konsumtion står transporter för den största delen av hushållens utsläpp, följt av livsmedel och boende. De tre största områdena utgör tillsammans drygt 80 % av hushållens totala konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp. 25 20 15 Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige (26 miljoner ton CO 2 e) och i utlandet (37 miljoner ton CO 2 e) samt andelar per konsumtionsområde 31% 76% I Sverige I utlandet Sveriges klimatpåverkande utsläpp från svensk konsumtion uppgick till totalt 101 miljoner ton CO 2 e 2016. Hushållens konsumtion av varor och tjänster står för cirka två tredjedelar, 63 miljoner ton CO 2 e. Den resterande tredjedelen kommer från offentlig konsumtion och investeringar. 10 5 69% 69% 73% De inhemska utsläppen uppgick till 26 miljoner ton CO 2 e och de som sker i andra länder på grund av svensk konsumtion uppgick till 37 miljoner ton CO 2 e 2016. 0 Transporter 26% Livsmedel (inkl. alkohol, tobak, restaurang och café) 31% 27% 89% Boende Övrigt Kläder/skor 11% Källa: Naturvårdsverket
1 av 9 företag i Sverige är verksamt inom handeln 1,3 x fler än inom byggbranschen 2,3 x fler än inom tillverknings- och utvinningsindustrin 1 av 7 nystartade företag i Sverige är verksamt inom handeln Totalt 127 965 företag i Sverige var verksamma inom parti- eller detaljhandeln 2016. 60 345 var verksamma inom detaljhandeln, 45 579 inom partihandeln och 22 041 inom handel med motorfordon m.m. Antalet nystartade företag inom handeln uppgick 2017 till 9185; 5 077 inom detaljhandeln, 2 458 inom partihandeln och 1 650 inom handel med motorfordon m.m. 1,3 x fler än inom byggbranschen 3,2 x fler än inom tillverknings- och utvinningsindustrin Källa: Statistik över antalet verksamma företag 2016 från Företagens ekonomi (SCB) samt statistik över antalet nystartade företag 2017 från Tillväxtanalys. Siffrorna avser SNI 45, 46 och 47 (Handel med motorfordon m.m., partioch detaljhandeln. Totalt fanns det 1 118 318 företag i Sverige 2016.
Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb Ett nytt IKEA-varuhus genererar: 730-750 miljoner kr i omsättning per år Ca 200 nya jobb Rudholm m.fl. (2018) undersöker vilken roll handeln har som tillväxtmotor och vilka positiva effekter en stor handelsetablering kan få i en region. De använder etableringen av fyra IKEA-butiker (Haparanda, Kalmar, Göteborg och Karlstad) som ett naturligt experiment. De finner positiva överspillningseffekter i produktivitet för redan existerande handlare i två av fyra etableringsregioner (Haparanda och Kalmar) motsvarande 38 respektive 10 procent. Effekterna är dock begränsade till handlare som säljer komplementvaror till IKEA och som är lokaliserade i närheten av handelsområdet. På kommunnivå leder etableringen av handelsområden till ökad genomsnittsproduktivitet inom handeln i tre av fyra fall. Störst effekt ser man i Haparanda (80%), som hade den minst utvecklade sällanköpsvaruhandeln före etableringen. Rudholm m.fl. (2015) visar att en etablering av ett IKEAvaruhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar i genomsnitt med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar i genomsnitt med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus. När Rudholm m.fl. (2018) undersöker överspillningseffekter i produktivitet till redan existerande handlare mäts produktivitetsförändringar som den uppmätta förändringen i KPI-justerad omsättning (kapital och antal anställda hålls konstant). När de studerar utvecklingen på kommunnivå mäts produktivitetsförändringar som den KPI-justerade omsättningen per anställd inom sällanköpsvaruhandeln. Källa: Rudholm m.fl. 2018. Handeln som tillväxtmotor. Handelsrådet. Rudholm m.fl. 2015. Effekter av en Ikea-etablering Vad händer när Ikea kommer till staden?. Handelns Utvecklingsråd.