Klimat bokslut 2018 Jönköping Energi 30 januari 2019
Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Jönköping Energi under våren 2019. Rapporten presenterar Jönköping Energis totala klimatpåverkan under verksamhetsåret 2018. I rapporten presenteras även tidigare års klimatbokslut och hur klimatpåverkan har förändrats mellan åren. I en fristående rapport Klimatbokslut Fördjupning beskrivs utförligt metoden för klimatbokslutet och de beräkningar och antaganden som ligger till grund för analysen. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena energi, avfall och miljö. Företaget grundades 1987 och har kontor i Göteborg och Stockholm med totalt 22 medarbetare. Mer information om företaget Profu och klimatbokslut ges på www.profu.se. Eller kontakta: Johan Sundberg, 070-6210081, johan.sundberg@profu.se Mattias Bisaillon, 070-364 93 50, mattias.bisaillon@profu.se 1
Innehåll Jönköping Energis klimatpåverkan i korthet 3 Jönköping Energis verksamhet minskar klimatpåverkan! 3 Var finns de 301 300 ton koldioxid som inte uppkommer? 4 Beskrivning av klimatbokslutet 5 Hur beräknas klimatpåverkan? 5 Klimatbokslut 2018 6 Fjärrvärmens klimatpåverkan 2018 9 Utvecklingen Jämförelse av klimatpåverkan 2013-2018 10 Fördjupad beskrivning 12 Konsekvens- och bokföringsmetoden 12 Systemavgränsning 14 Hur värms bostäder och lokaler om vi inte har fjärrvärme? 14 Vilken klimatpåverkan ger elproduktionen? 15 Avfall som bränsle 15 Modellberäkningar 16 Klimatbokslutet 2018 presenterat enligt Greenhouse gas protocol 16 Förändringar i beräkningar och antaganden jämfört med tidigare års klimatbokslut 17 2
Jönköping Energis klimatpåverkan i korthet Jönköping Energis verksamhet minskar klimatpåverkan! Bidrar alla företag som producerar varor och tjänster också till att öka våra utsläpp av växthusgaser? Oavsett vilka produkter som tillverkas och säljs kommer företagen att använda energi, råvaror, transporter etc. och därmed är det uppenbart att företagen även bidrar till en ökad klimatpåverkan. Inte minst gäller detta ett energiföretag som Jönköping Energi som processar en stor mängd bränslen för el- och värmeproduktion. Ett energiföretag står dessutom för en relativt stor klimatpåverkan jämfört med många andra verksamheter. Samhällets energiproduktion tillsammans med alla transporter står för merparten av våra utsläpp av växthusgaser. Trots detta redovisas i detta klimatbokslut att Jönköping Energis bidrag till klimatpåverkan är negativ, dvs. att utsläppen är lägre med Jönköping Energis verksamhet än utan. Totalt bidrog Jönköping Energi till att 301 300 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) 1 inte släpptes ut under 2018. Att det undviks så pass stora utsläpp beror på att beräkningarna även tar hänsyn till hur Jönköping Energis verksamhet påverkar samhället i stort. De grundläggande nyttigheter som produceras av Jönköping Energi och som efterfrågas i samhället, exempelvis värme, el, och avfallsbehandling kommer att efterfrågas oavsett om Jönköping Energi finns eller inte. Vi vet att Totalt bidrog Jönköping Energi till att minska de klimatpåverkande utsläppen med 301 300 ton koldioxidekvivalenter under 2018 alternativ produktion av dessa nyttigheter också kommer att ge upphov till en klimatpåverkan. Att ersätta andra och sämre alternativ har varit, och är fortfarande, en av orsakerna till att vi har kommunala energiföretag. Att de totala utsläppen blir lägre med Jönköping Energis verksamheter innebär att företaget producerade de efterfrågade nyttigheterna med lägre klimatpåverkan än den alternativa produktionen 2 under 2018. Man kan konstatera att ett klimatbokslut måste beskriva klimatpåverkan i hela samhället för att bokslutet ska vara användbart när företagets klimatpåverkan ska redovisas och styras. För ett energiföretag är detta extra uppenbart eftersom hela nyttan återfinns utanför företagets egen verksamhet. Huvuduppgiften för ett klimatbokslut är dock inte att jämföra sig med andra produktionsalternativ för de efterfrågade nyttigheterna i samhället utan att vara ett verktyg för hur man inom företagets egen verksamhet kan bidra till att minska klimatpåverkan. Det finns alltid en potential till förbättring och med hjälp av kommande års klimatbokslut kan effekterna av ytterligare åtgärder följas upp och redovisas. En minst lika viktig uppgift för klimatbokslutet är att redovisa fakta för den externa kommunikationen. Att ge kunder och övriga intressenter kunskap om företagets övergripande klimatpåverkan i samhället är betydelsefullt, speciellt när Jönköping Energis produkter och tjänster jämförs mot andra möjliga alternativ. 1 Koldioxidekvivalenter eller CO 2e är ett sammanvägt mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika växthusgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och global uppvärmning. Måttet koldioxidekvivalenter för en växthusgas anger hur mycket fossil koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma påverkan på klimatet. 2 Den alternativa produktionen utgörs av realistiska och ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ. Om valet av alternativ metod och dess prestanda inte är självklar har den mest klimateffektiva alternativet valts för att säkerställa att inte energiföretaget överskattar klimatnyttan av sin egen verksamhet. 3
Indirekt Hjälpel Elpanna El-VK Var finns de 301 300 ton koldioxid som inte uppkommer? I figur 1 visas Jönköping Energis klimatpåverkan för 2018 uppdelat i två grupper; direkt klimatpåverkan och indirekt klimatpåverkan. Som nämnts tidigare så uppkommer utsläpp från Jönköping Energis egen verksamhet. Dessa utsläpp redovisas i gruppen direkt klimatpåverkan. Jönköping Energis verksamhet orsakar även utsläpp utanför företagets egen verksamhet och dessa utsläpp redovisas som tillförda utsläpp i gruppen indirekta utsläpp. Dessutom kan man tack vare företagets produktion av värme, el, biogas m.m. undvika andra utsläpp utanför Jönköping Energis verksamhet och dessa utsläpp redovisas som undvikna utsläpp i gruppen indirekta utsläpp. Man kan konstatera att summan av undvikna utsläpp är tydligt större än summan av alla tillförda utsläpp och nettoeffekten redovisas i den sista gruppen Summa klimatpåverkan. Undvikna utsläpp Tillförda utsläpp Avfall Utsläpp från den egna verksamheten (79 000 ton CO2e) Totalt Direkt El-KVV Utsläpp som undviks Värme tack vara företagets produkter och tjänster (-485 400 ton CO2e) Deponi Utsläpp i andras verksamheter (105 000 ton CO2e) Summan av tillförd och undviken klimatpåverkan (-301 300 ton CO2e) kton CO2e -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200 300 Figur 1. Jönköping Energis sammanlagda klimatpåverkan under 2018 uppdelat i direkt klimatpåverkan från Jönköping Energis egen verksamhet och indirekt klimatpåverkan som uppstår utanför Jönköping Energi. Summan av all klimatpåverkan är negativ vilket innebär att det uppstår mindre utsläpp med Jönköping Energis verksamhet än utan. Totalt bidrog Jönköping Energi till att reducera CO2e utsläppen med 301 300 ton under 2018. 4
Beskrivning av klimatbokslutet Hur beräknas klimatpåverkan? I klimatbokslutet studeras Jönköping Energis totala nettoklimatpåverkan i samhället. Detta innebär att alla utsläpp från företagets egna verksamheter finns med tillsammans med de utsläpp som företaget indirekt genom sin verksamhet orsakar eller undviker i företagets omgivning. Den metod som används benämns konsekvensmetoden vilket innebär att man beräknar alla konsekvenser på klimatpåverkan som företaget ger upphov till, både positiva och negativa. Metoden beskrivs utförligare senare i rapporten. Klimatbokslutet beskriver därför både direkta och indirekta utsläpp, se figur 2. Direkta utsläpp visar de utsläpp som Jönköping Energis egen verksamhet ger upphov till. Här återfinns framförallt skorstensutsläpp från Jönköping Energis produktionsanläggningar men även transporter, arbetsmaskiner, mm. I denna grupp är utsläppen från förbränningen av avfall den största posten. Större delen av det brännbara avfallet består av Figur 2 Indirekta utsläpp Stödverksamheter uppströms (t.ex. bränsleprod., transporter) Stödverksamheter nedströms (t.ex. botten- och flygaska) uppvärmning råvaruproduktion (pga återvinning) Jönköping Energi (direkta utsläpp) Jönköping Energi och dess omgivning. I omgivningen både tillförs och undviks klimatpåverkan (indirekta utsläpp) på grund av de produkter och tjänster som köps respektive säljs på marknaden. Företagets egna anläggningar, transporter mm. ger upphov till direkta utsläpp. 5 förnyelsebart avfall som inte ger upphov till en klimatpåverkan. Men delar av avfallet som t.ex. plast och syntetiska textilier är till huvuddelen tillverkade från fossil olja och ger därmed ett tillskott av fossil koldioxid. Indirekta utsläpp är utsläpp som sker på grund av Jönköping Energis verksamhet men inte från Jönköping Energis verksamhet. Med andra ord sker utsläppen utanför Jönköping Energis system av andra företags verksamheter men de orsakas av Jönköping Energis agerande. De indirekta utsläppen kan antingen ske uppströms eller nedströms. Med begreppet uppströms avses utsläpp som uppkommer på grund av material och energi som kommer till Jönköping Energi. Här finns t.ex. de utsläpp som orsakas av att ta fram och transportera biobränsle och avfall till Jönköping Energis anläggningar. En stor post utgörs av förbrukningen av el inom Jönköping Energis elproduktion Drivmedelsproduktion (pga biogas) avfallsbehandling kylaproduktion verksamhet. Jönköping Energi både producerar och konsumerar el och den andel som konsumeras belastar bokslutet som ett indirekt tillfört utsläpp. Totalt sett producerar Jönköping Energi betydligt mer el än vad som förbrukas inom företaget. Med begreppet nedströms avses de utsläpp som uppkommer på grund av de produkter som levereras från Jönköping Energi. För Jönköping Energis verksamhet så ger produkterna värme och el och tjänsten avfallsbehandling störst klimatnytta. I denna grupp redovisas undvikna utsläpp från den alternativa produktionen av dessa nyttigheter.
Totalt Indirekt El-VK Hjälpel Elpanna Direkt Klimatbokslut 2018 En redovisning och presentation av Jönköping Energis klimatbokslut ges i figur 3 samt i efterföljande tabell 1. I figur 3 presenteras Jönköping Energis klimatpåverkan under 2018 uppdelat i två grupper; direkta utsläpp och indirekta utsläpp. Som nämnts tidigare så uppkommer det utsläpp som ett resultat av Jönköping Energis egen verksamhet (direkta tillförda utsläpp) samt utsläpp i andras verksamheter (indirekta tillförda utsläpp). Samtidigt kan tack vare Jönköping Energis verksamheter andra utsläpp utanför företaget undvikas (indirekta undvikna utsläpp). Man kan konstatera att summan av undvikna utsläpp är större än summan av tillförda utsläpp och nettoeffekten redovisas i den sista gruppen, Summa klimatpåverkan. Totalt bidrog Jönköping Energi till att reducera CO2e utsläppen med 301 300 ton under 2018. Undvikna utsläpp Tillförda utsläpp Avfall El-KVV Värme Deponi Summa klimatpåverkan kton CO2e -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200 300 Figur 3. Jönköping Energis sammanlagda klimatpåverkan under 2018 uppdelat i direkt och indirekt klimatpåverkan. Totalt bidrog Jönköping Energi till att reducera CO2e utsläppen med 301 300 ton under 2018 (summa klimatpåverkan, blå stapel). 6
Differens Totala utsläpp CO2e (ton) 2013 2015 2016 2017 2018 2017-2018 Direkt klimatpåverkan 102 608 84 080 65 539 78 330 79 039 709 Förbränning bränslen Torv 0 0 0 0 3 285 3 285 Oförädlat trädbränslen-totalt 3 134 4 445 5 789 4 419 4 988 568 Bioolja 117 0 0 0 0 0 Avfall 69 160 65 566 53 718 69 314 66 813-2 501 Förädlade trädbränslen 0 0 0 335 431 97 Eo 3-5 22 711 9 987 2 677 2 143 2 174 32 Eo 1 4 586 2 002 2 006 1 607 903-704 Läckage av köldmedia 215 1 243 286 48 19-29 Elnät, läckage av SF6+diesel för reservkraft 72 0 203 120 41-80 Direkta utsläpp, Biogas och biogödsel 2 290 557 608 68 72 4 Diverse småutsläpp (egna fordon och arbetsmaskiner) 324 280 253 276 313 37 Tabell 1: Redovisning av samtliga utsläppsposter i Jönköping Energis klimatbokslut för åren 2013, 2015-2018. [CO2e ton] Indirekt tillförd klimatpåverkan 69 657 70 323 105 723 100 855 105 030 4 175 El till värmepump 22 068 6 560 9 145 2 753 3 340 586 Hjälpel kraftvärmeverk och värmeverk 27 256 37 035 36 048 35 607 36 458 851 El till elpanna 0 6 572 40 064 38 239 38 998 759 Hjälpel biogasproduktion 3 525 3 030 3 180 2 957 2 520-437 El till fjärrkyla 434 636 693 457 1 462 1 005 Övrig elkonsumtion 1 701 108 530 2 267 2 133-134 Torv 0 0 0 0 34 34 Oförädlat trädbränslen-totalt 2 147 3 046 3 966 3 028 3 417 389 Bioolja 78 0 0 0 0 0 Avfall 1 898 5 181 3 538 4 325 4 282-42 Förädlade trädbränslen 0 0 0 772 995 224 Eo 3-5 1 811 796 213 171 173 3 Eo 1 380 166 166 133 86-47 Vattenkraft, solkraft och vindkraft 536 692 453 602 560-41 Transporter och hantering av restprodukter 330 232 159 241 196-45 Uppströms emission från plast till balning av importerat avfall 0 67 48 42 68 26 Biogas och biogödsel 415 367 406 376 354-22 Fjärrvärmennät (nya och utbytta ledningar) 558 513 578 571 584 13 Kemikalier (utsläpp vid uppströms produktion) 6 345 5 096 3 718 4 483 4 956 474 Markutsläpp vid torvutvinning 0 0 0 0 336 336 Uttag skogsförråd (pga torvskördning) 0 0 0 0 350 350 Elnät, nya ledningar och kablar samt elnätsförluster (över 3 %) 0 0 2 624 3 638 3 520-118 Diverse småutsläpp (tjänsteresor, post, kontorspapper, mm) 176 227 193 195 207 12 Indirekt undviken klimatpåverkan -442 967-463 176-445 286-479 465-485 412-5 947 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning -117 245-96 512-90 478-100 812-97 558 3 253 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga rötning -3 555-2 289-3 374-2 948-2 673 275 Undvikna utsläpp genom biogas -8 431-6 306-6 769-6 626-6 050 576 Undvikna utsläpp genom biogödsel -845-640 -709-697 -660 37 Undviken alternativ ång- och hetvattenproduktion -942-1 009-1 111-1 054-1 060-6 Undviken alternativ kylaproduktion -1 524-1 458-1 712-1 340-2 321-981 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV metallskrot och slaggrus -6 347-6 335-5 772-2 337-2 891-554 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV av kabelskrot från elnät -73-75 -68-82 -58 23 Undvikna nettoutsläpp genom naturgasförsäljning -965-227 -186-147 -183-37 Uppbyggnad skogsförråd (pga återställning av torvmark) 0 0 0 0-350 -350 Undvikna utläpp från beskogad dränerad torvmark 0 0 0 0-890 -890 Undvikna utsläpp från återvinning av fjärrvärmeledningar -3-3 -3-3 -3 0 Undviken alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler -170 682-156 934-167 274-156 632-158 348-1 716 Undviken alternativ elproduktion - Kraftvärme -87 602-134 097-133 815-163 806-172 391-8 585 Undviken alternativ elproduktion - Solkraft -10-9 -9-8 -8 0 Undviken alternativ elproduktion - Vattenkraft -31 385-40 116-23 600-31 974-30 520 1 454 Undviken alternativ elproduktion - Vindkraft -9 464-12 684-9 876-10 337-8 778 1 559 Undvikna utsläpp genom karbonatisering av askor -654-651 -529-664 -670-7 Undvikna elnätsförluster -3 242-3 831 0 0 0 0 Summa klimatpåverkan -270 700-308 770-274 020-300 280-301 340-1 060 * MÅV=Materialåtervinning 7
Det finns ett stort antal enskilda utsläpp, tillförda och undvikna, som sammantaget ger det resultat som presenterades i figur 3 och tabell 1. Bland dessa finns det några utsläpp som i jämförelse har något större påverkan på resultatet vilka beskrivs mer utförligt i punktform nedan: Direkta skorstensutsläpp från förbränning av avfall. Större delen av det brännbara avfallet består av förnyelsebart avfall som inte ger upphov till en klimatpåverkan. Men delar av avfallet som t.ex. plast och syntetiska textilier är till huvuddelen tillverkade från fossil olja och ger därmed ett tillskott av fossil koldioxid. (Blå stapel, direkt tillförd klimatpåverkan) Direkta skorstensutsläpp från förbränningen av biobränslen. Biobränslet är koldioxidneutralt och klimatbokslutet inkluderar inte den koldioxid som bildas vid förbränningen. Däremot inkluderas och redovisas andra klimatpåverkande gaser, som lustgas och metan, som bildas vid förbränningen och tillförs atmosfären. (Ljusgrönstapel, direkt tillförd klimatpåverkan) Direkta skorstensutsläpp från förbränningen av eldningsolja. Jönköping Energi har kraftigt minskat sin användning av eldningsolja och använder idag endast mindre mängder olja som stödbränsle. (Gråa staplar, direkt tillförd klimatpåverkan) Hjälpel för driften av anläggningar för el- och värmeproduktion ger ett tydligt bidrag till klimatpåverkan. (Ljusgul stapel, indirekt tillförd klimatpåverkan) El till elpannan för ångproduktion till Munksjö AB (Mörkgul stapel, indirekt tillförd klimatpåverkan). El till avloppsvärmepumparna. (Orange stapel, indirekt tillförd klimatpåverkan). Den alternativa avfallsbehandlingen för den avfallsmängd som energiåtervinns är deponering (se även kapitlet Avfall som bränsle ). Energiåtervinning är ett betydligt bättre alternativ än deponering ur klimatsynpunkt vilket medför att energiåtervinningen även bidrar till undviken klimatpåverkan. Deponering av nedbrytbara avfallsfraktioner ger utsläpp av metangas. I beräkningarna ersätter energiåtervinningen väl fungerade deponier (med gasinsamling) i Storbritannien. (Blå stapel, indirekt undviken klimatpåverkan) All uppvärmning av bostäder och lokaler ger en klimatbelastning. Den alternativa individuella uppvärmningen som har studerats i klimatbokslutet är ur klimatsynpunkt en mix av bra alternativ. Trots detta kan betydande utsläpp undvikas med fjärrvärme. (Grön stapel, indirekt undviken klimatpåverkan) Elproduktionen i det nordeuropeiska kraftsystemet är känd för att ge ett relativt stort bidrag till klimatpåverkan. Genom att Jönköping Energi producerar och säljer el till elsystemet kan man undvika alternativ produktion för denna mängd el. Klimatpåverkan från den alternativa elproduktionen har dock minskat stadigt och kommer troligen fortsätta att minska. Detta medför att den relativa klimatnyttan för Jönköping Energis elproduktion har minskat något. (Gula staplar, indirekt undviken klimatpåverkan) Jönköping har en utbyggd insamling av matavfall som Jönköping Energi använder för att producera biogas. Under 2018 övertogs ägande och och drift av anläggningen av företaget HZI. Biogasen utnyttjas huvudsakligen som drivmedel för fordon och ersätter därigenom fossila drivmedel. Restprodukten biogödsel ersätter konstgödsel för gödning. Klimatnyttan för biogasproduktionen är tydlig i klimatbokslutet. (Ljus- och mörklila staplar, indirekt undviken klimatpåverkan) Från avfallsförbränningens slagg sorteras metaller ut som sedan skickas vidare till metallåtervinning. Den återvunna metallen ersätter nyproduktion av motsvarande metall och ger därigenom en klimatnytta i klimatbokslutet. (Brun stapel, indirekt undviken klimatpåverkan) Utförligare beskrivning av klimatpåverkan från de olika posterna ges i senare i denna rapport under rubriken Fördjupad beskrivning samt i den separata rapporten Klimatbokslut Fördjupning. 8
Fjärrvärmens klimatpåverkan 2018 FJÄRRVÄRMEKOLLEKTIVETS KLIMATPÅVERKAN 2018 Alla fjärrvärmekunder Det värde som presenteras visar vilken klimatpåverkan alla fjärrvärmekunder tillsammans bidrog med under förra året. El Ånga Energi- och avfallsföretaget Kyla Biogas Biogödsel Bränslen Värdet kan användas till: Feedback till alla fjärrvärmekunder Beskrivningar av fjärrvärmens klimatnytta. Uppföljning av hur klimatpåverkan från hur fjärrvärmen utvecklas över åren. I värdet ingår fjärrvärmekundernas alternativa uppvärmning, på samma sätt som för klimatbokslutet (se kapitlet Hur värms bostäder och lokaler om vi inte har fjärrvärme? ). Värdet är snarlikt nettoresultatet för hela klimatbokslutet fast exkluderar verksamheter som är oberoende av fjärrvärmeproduktionen. Under 2018 bidrog hela fjärrvärmen till att minska de klimatpåverkande utsläppen med: 299 100 ton CO2e Detta är en förbättring jämfört med föregående år då motsvarande värde var 294 200 kg CO2e. EN FJÄRRVÄRMEKUNDS KLIMATPÅVERKAN 2018 En fjärrvärmekund Fjärrvärme (övriga kunder) Detta värde visar vilken klimatpåverkan en enskild fjärrvärmekund bidrog med 2018. Genom att multiplicera värdet med kundens totala fjärrvärmeförbrukning under 2018 får vi kundens klimatpåverkan. El Ånga Energi- och avfallsföretaget Kyla Avfallsbehandling Återanvändning Biogas Biogödsel Bränslen Stödverksamheter Återvinning Avfallsbehandling Återanvändning Stödverksamheter Återvinning Värdet kan användas till: Fastighetsägarens egna klimatredovisningar Information till fastighetsägarna. Årsvis uppföljning av hur klimatpåverkan har förändrats. Det värde som presenteras är beräknat för en typisk värmelastprofil (uppvärmning och tappvarmvatten till en bostad eller lokal). Värdet gäller därmed inte för andra typer av kunder där fjärrvärmeuttaget har en annan profil (exempelvis industrier). Värdet inkluderar inte kundens alternativ till uppvärmning. Under 2018 bidrog de enskilda fjärrvärmekunderna till att minska de klimatpåverkande utsläppen med: 192 kg CO2e/MWh värme I värdet ingår inte kundens uppvärmningsalternativ. Trots detta ger fjärrvärmen ändå en reduktion av klimatpåverkan. Detta beror på att Jönköping Energi samtidigt kan producera el från kraftvärme och därmed undvika annan elproduktion i kraftsystemet samt undvika sämre avfallsbehandling tack vare energiåtervinningen. Bägge dessa effekter erhålls tack vare fjärrvärmeleveransen. 9
Utvecklingen Jämförelse av klimatpåverkan 2013-2018 I rapporten redovisas och jämförs klimatboksluten för år 2013, 2015-2018. Resultaten visar att den totala klimatpåverkan från företaget tydligt har minskat mellan 2013-2018. 2013-2015 Huvudorsaken till det förbättrade resultatet mellan åren 2013-2015 är drifttagandet av det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket (etapp 2, Torsvik). I klimatberäkningarna är det framförallt den ökade elproduktionen från kraftvärmeverket som resulterar i det förbättrade utfallet. Det nya kraftvärmeverket har även bidragit till att de direkta utsläppen minskade genom att eldningsolja har ersatts med biobränsle. Tack vare det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket minskade klimatpåverkan kraftigt mellan åren 2013-2015. 2015-2016 Klimatbokslutet för 2016 visade på en större klimatpåverkan jämfört med år 2015. Ökning berodde framförallt på en ökad total elkonsumtion (elångpannan i Munksjö) och en minskad total elproduktion (betydligt mindre vattenkraft och något mindre vindkraft). Dessutom påverkas resultatet av ett längre driftstopp på avfallspannan. En positiv förändring var att användningen av eldningsolja minskade betydligt och att elproduktionen totalt från de två kraftvärmeverken ökade. Nästan hälften av ökningen berodde på att omvärldens alternativa produktion (el, värme och avfallsbehandling) förbättrades mellan dessa två år och därmed minskade klimatnyttan för Jönköping Energis produkter och tjänster något. 2016-2017 Klimatbokslutet år 2017 visade på en kraftig förbättring jämfört med 2016. Klimatpåverkan minskade med 26 200 ton CO2e. Det som tydligast förbättrade resultatet var den ökade förnyelsebara elproduktionen och då framförallt den ökade elproduktionen från kraftvärme. Även vattenkraften ökade något. En tydligt minskad total elkonsumtion och en ökad energiåtervinning bidrog också till förbättringen. Energiåtervinningen ökade på grund av att anläggningen hade ett längre oplanerat driftstopp under 2016. 2017-2018 Klimatbokslutet år 2018 visar på en oförändrad klimatpåverkan mellan år 2017 och 2018, detta till trots att omvärlden blivit bättre. De största förbättringarna jämfört med föregående år är ökad förnyelsebar elproduktion samt en högre fjärrvärmeförsäljning. Samtidigt ökades utsläppen på grund av eldning av torv, samt en ökad användning av el främst till fjärrkyla produktion. Alla förändringar för de enskilda posterna i klimatbokslutet redovisas i tabell 1. I figur 4 visas hur stor del av förändringarna som har uppkommit på grund av att omvärlden har förändrats respektive att företaget har förändrat sin produktion. I figur 5 visas hur klimatpåverkan för enbart produkten fjärrvärme har förändrats. Värdet visar hur stor klimatpåverkan som en enskild kund bidrog med under 2017, se ytterligare förklaringar i kapitlet Fjärrvärmens klimatpåverkan. 10
-192 2018-300 Summa klimatpåverkan 2017-192 -150-141 2017 2016 2015 Fjärrvärmens klimatpåverkan Jönköping Energi +6,3 Förändringar i omvärlden försämrade resultatet -71 2013 Bergvärmepump 2018-7,3 Förändringar i Jönköping Energis verksamhet förbättrade resultatet -301 Summa klimatpåverkan 2018 Fjärrvärmens klimatpåverkan 2017 för 21 st energiföretag i klimatbokslutsgruppen kton CO2e kg CO2e/MWh FV -350-300 -250-200 -150-100 -50 0 Figur 4. Förändringen i klimatpåverkan för Jönköping Energi mellan åren 2017 och 2018. Förändringar omvärlden är förändrad klimatpåverkan som har skett i omvärlden oberoende av Jönköping Energis agerande. Förändringar företaget är förändrad klimatpåverkan (direkt och indirekt) som har skett på grund av förändringar i Jönköping Energis egen verksamhet. -350-300 -250-200 -150-100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350 Figur 5. Förändringen i klimatpåverkan för Jönköping Energis fjärrvärme mellan åren 2013 och 2018. Värdet visar en enskild kunds klimatpåverkan från användningen av fjärrvärme (konsekvensperspektivet). Fjärrvärmeleveransen ger även upphov till sekundära nyttor såsom elproduktion från kraftvärme och avfallsbehandling genom energiåtervinning. Dessa nyttor finns tack vare användningen av fjärrvärme och är så pass stora att fjärrvärmeleveranserna ger en minskad klimatpåverkan (negativt värde). 11
Fördjupad beskrivning Läsanvisning: I detta kapitel beskrivs övergripande hur klimatpåverkan har beräknats för Jönköping Energis klimatbokslut. Dels presenteras konsekvensmetoden som ligger till grund för alla beräkningar och dels presenteras några delar som får stor betydelse för Jönköping Energis klimatbokslut. I slutet presenteras även lite fler resultat från klimatbokslutet. Beskrivningen är ett axplock av några väsentliga delar till klimatbokslutet. En detaljerad beskrivning för de antagande och principer som används vid beräkning av klimatbokslutet återfinns i en fristående metodrapport Klimatbokslut Fördjupning. Konsekvens- och bokföringsprincipen Det går med relativt god precision att beskriva klimatpåverkan från alla olika typer av verksamheter som finns i ett energiföretag. Det kan ibland vara komplicerat men kunskapen om olika typer av direkt och indirekt klimatpåverkan finns. En svårighet med beräkningarna är att man behöver studera ett mycket stort system alla energi- och materialflöden som levereras både till och från företaget behöver inkluderas. Genom senare års forskning finns det beräkningsmodeller och systemstudier som kan användas för denna uppgift vilket väsentligt underlättar arbetet med att ta fram ett klimatbokslut. I detta arbete utnyttjas flera av dessa modeller och resultat. Även om all klimatpåverkan ur ett systemperspektiv kan beräknas finns det metodsvårigheter som kräver extra uppmärksamhet. Ett problem som uppstår är att de frågor som man vill få besvarade angående klimatpåverkan ibland behöver olika typer av beräkningar och metodansatser. Med andra ord kan inte ett enda klimatbokslut användas för att besvara alla olika typer av klimatrelaterade frågor. För frågor som berör företagets redovisning av ett års klimatpåverkan kan två beskrivningar användas för att täcka de frågor som hitintills har identifierats. De två typerna beskrivs nedan och benämns som klimatbokslut enligt konsekvensprincipen och bokföringsprincipen. För merparten av de frågor som ett energiföretag är intresserad av räcker det med ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen. De resultat som presenteras i rapporten är därför också framtagna enligt konsekvensprincipen. För vissa mer avgränsade frågor kan det vara relevant att tillämpa bokföringsprincipen. Den viktigaste skillnaden mellan de två principerna är valet av systemgräns. Skillnaden illustreras i figur 6. Bokföringsperspektivet Konsekvensperspektivet Stödverksamheter uppströms (t.ex. bränsleprod., transporter) Stödverksamheter nedströms (t.ex. botten- och flygaska) uppvärmning råvaruproduktion (pga återvinning) elproduktion Energi- och avfallsföretaget Minskad nyproduktion (pga återanvändning) avfallsbehandling kylaproduktion Bränsleproduktion (pga pellets, biogas, mm) Figur 6. Skillnaden i systemgräns för konsekvens- och bokföringsperspektivet. Konsekvensperspektivet inkluderar företaget och hela dess omgivning. Bokföringsperspektivet inkluderar företaget och delar av omgivning men inte klimatpåverkan från företagets produkter och tjänster. Det bör påpekas att vid ett beslut om förändring där olika handlingsvägar ska utvärderas kan man inte använda redovisningsvärden baserade på ett års klimatpåverkan. Man ska dock använda konsekvensprincipen (dvs. samma princip som diskuteras här) fast med ett framåtblickande perspektiv. Detta beskrivs utförligare i rapporten Klimatbokslut Fördjupning. 12
Konsekvensprincipen Med hjälp av en konsekvensanalys kan ett företags totala klimatpåverkan beskrivas. Principen går ut på att studera vilka konsekvenser som företagets verksamhet ger upphov till i samhället. Man tar hänsyn till att företaget producerar nyttigheter som efterfrågas i samhället och man tar därmed även hänsyn till hur dessa nyttigheter hade producerats om företagets verksamhet inte hade funnits. Om företaget kan ersätta annan och ur klimatsynpunkt sämre produktion av nyttigheterna kan klimatbokslutet redovisa en undviken klimatpåverkan. Med ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen kan företaget; studera företagets totala nettobidrag till klimatpåverkan peka på verksamhetsområden som är betydelsefulla för klimatpåverkan, både för minskad och ökad klimatpåverkan. mäta och följa effekten av genomförda förändringar Det finns flera metodaspekter kring konsekvensprincipen som behöver beaktas. En utförlig beskrivning av dessa ges i fördjupningsrapporten. Konsekvensprincipen för klimatbokslutet är framtagen av Profu men den är hämtad från den utveckling och forskning som bedrivits under senare år inom miljösystemanalys, både inom området för klimatbokslut 3 4 och inom området för livscykelanalyser 5. Begreppen konsekvens respektive bokföring är framtagna och definierade inom forskningen kring livscykelanalyser. Bokföringsprincipen Med bokföringsprincipen summeras företagets tillförda utsläpp. De tillförda utsläppen kan antingen ske i den egna verksamheten eller indirekt i andras verksamheter på grund av den verksamhet som företaget bedriver. Så långt är beskrivningen samma som för konsekvensprincipen. I bokföringsprincipen tar man dock inte med undvikna utsläpp. Ett klimatbokslut enligt konsekvensprincipen är därmed mer omfattande och krävande att ta fram. Bokföringsprincipen används när; företagets utsläpp är en delsumma i ett större sammanhang där summan av alla företags utsläpp ska redovisas utsläppen ska jämföras mot andra klimatbokslut som redovisar enligt bokföringsprincipen. utsläppen ska redovisas till Värmemarknadskommitténs Miljövärden (Energiföretagen Sverige). En tydlig skillnad mellan de två principerna, som får en stor påverkan på resultatet, är att utsläppen från elsystemet ofta redovisas på olika sätt. Detta beskrivs mer utförligt i fördjupningsrapporten. Bokföringsprincipen ger inte svar på om företagets verksamhet (eller genomförda åtgärder) resulterar i en ökad eller minskad klimatpåverkan eftersom man inte inkluderar påverkan från produkter och tjänster. Därmed kan inte bokföringsprincipen användas för att utvärdera verksamhetens samlade klimatpåverkan. Exempelvis finns det åtskilliga åtgärder som leder till nettoutsläppen minskar även om åtgärderna leder till att företagets egna utsläpp ökar. I denna rapport redovisas resultat enligt konsekvensprincipen. I stort bygger principerna på varandra. Ett klimatbokslut som är framtaget enligt konsekvensprincipen kan även användas för att presentera ett bokslut enligt bokföringsprincipen genom att göra en snävare avgränsning och justera vissa data, exempelvis avseende utsläpp från el. 3 The Greenhouse Gas Protocol - A Corporate Accounting and Reporting Standard, revised edition, World Business Council for Sustainable Development, World Resources Institute, may 2013. 4 GHG Protocol Standard on Quantifying and Avoided Emissions - Summary of online survey results, The Greenhouse Gas Protocol, http://www.ghgprotocol.org, March 2014. 5 Robust LCA: Typologi över LCA-metodik Två kompletterande systemsyner, IVL Rapport B 2122, 2014. 13
Systemavgränsning Klimatbokslutet omfattar Jönköping Energis verksamhet. Jönköping Energi har en bred verksamhet och levererar flera olika produkter och tjänster som har betydelse för samhällets klimatpåverkan. Detta innebär att beskrivningen bland annat omfattar värmeproduktionen till fjärrvärmesystemet, elproduktion, kylaproduktion, avfallsbehandling och återvinning. Dessa och andra verksamheter ingår i beskrivningen och klimatbokslutet speglar därmed Jönköping Energis totala klimatpåverkan (Se även figur 2). Hur värms bostäder och lokaler om vi inte har fjärrvärme? En viktig orsak till att vi i Sverige har byggt upp fjärrvärmesystemen har varit, och är fortfarande, behovet av att minska på uppvärmningens totala miljöpåverkan i samhället. Med andra ord är Jönköping Energis verksamhet och dess produkter (fjärrvärme, el, mm.) i sig åtgärder för att minska utsläppen. Men det finns även andra mål på verksamheten som exempelvis att tillhandahålla låga uppvärmningskostnader och säkra leveranser. Om man jämför ett fjärrvärmeföretags produkter med alla andra produkter som efterfrågas och tillverkas i samhället så är det relativt ovanligt att själva produkten är en miljöåtgärd. Vanligtvis handlar miljöåtgärderna istället om att minska utsläppen från tillverkningen av produkten. Med andra ord så bör åtgärder för att öka/minska fjärrvärmeproduktionen finnas med i Jönköping Energis klimatarbete på samma sätt som åtgärder för att minska utsläpp i den egna produktionen (val av bränslen, effektiviseringar, ny teknik, m.m.). Att beräkna nyttan för produkten fjärrvärme är dock inte trivialt. Det är svårt att avgöra hur fjärrvärmen har påverkat utsläppen, eftersom vi inte vet vilken typ av individuell uppvärmning som annars hade använts för bostäder och lokaler. I fördjupningsrapportens kapitel uppvärmning av bostäder och lokaler beskrivs detaljerat de olika val som har använts för att beskriva vilken alternativ värmeproduktion som fjärrvärmen ersätter. Grundprincipen är att fjärrvärmen ersätts med ekonomiskt konkurrenskraftiga och klimateffektiva alternativ. De antaganden som har gjorts ska säkerställa att inte fjärrvärmeföretagets klimatnytta favoriseras eller övervärderas. Resultaten visar därmed ett något sämre utfall för fjärrvärmeföretaget jämfört med ett mer troligt utfall. I tabell 2 presenteras den antagna mixen av alternativ värmeproduktion som har studerats i klimatbokslutet. I mixen ingår olika typer av värmepumpar och biobränsleeldade panncentraler. Tabell 2: Värmeproduktion från individuell uppvärmning som ersätter Jönköping Energis fjärrvärmeproduktion i det tänkta fallet där hela fjärrvärmeproduktionen upphör. Andel Uppvärmningsalternativ 20 % Biobränsle (pellets). En mindre andel kan tänkas vara solvärme 45 % Bergvärmepumpar 28 % Luft-vatten värmepumpar 7 % Luft-luft värmepumpar I beräkningarna till de värden som redovisas i tabell 2 antas genomgående full tillgänglighet och hög prestanda för alla uppvärmningsalternativ. Prestanda för den alternativa individuella uppvärmningen har hämtats från Värmeräknaren 6. Värmepumpsprestandan är beroende på utetemperaturen och de värden som används gäller för Jönköping specifikt. Vidare är prestandan anpassad till att det är befintlig bebyggelse som konverteras, d.v.s. utan installation av lågtemperatursystem i fastigheten. 6 Värmeräknaren, beräkningsmodell för individuell uppvärmning, http://www.svenskfjarrvarme.se/medlem /Fokusomraden-/Marknad/Varmemarknad/Varmeraknaren/, Svensk Fjärrvärme 2013 14
Vilken klimatpåverkan ger elproduktionen? I beräkningarna för både använd och egenproducerad el används en och samma metod för att beskriva klimatpåverkan 7. För använd el belastas Jönköping Energi med denna klimatpåverkan och för producerad el krediteras Jönköping Energi med en minskad klimatpåverkan. Den klimatpåverkan som används i beräkningarna är den som uppstår när elproduktionen eller elkonsumtionen förändras i det nordeuropeiska elsystemet för det år som klimatbokslutet avser. Om t ex Jönköping Energis elproduktion skulle upphöra ersätts den produktionen med annan ekonomisk konkurrenskraftig elproduktion. Den alternativa kraftproduktion kallas ibland för konsekvensel eller komplex marginalel eftersom det är en beräkning av vilken typ av elproduktion som kommer att tillkomma som en konsekvens av att Jönköping Energis elproduktion tas bort. Den alternativa elproduktionen är en mix av olika kraftslag som under det studerade året ligger på marginalen i kraftsystemet. Utsläppen från elproduktionen beskrivs utförligt i fördjupningsrapporten under kapitlet Elproduktion och elanvändning. I rapporten beskrivs även andra förekommande metoder och synsätt för att beskriva den alternativa elproduktionen. Jönköping Energis påverkan på det europeiska elsystemet är marginell. Även om hela företagets elproduktion skulle försvinna så kommer detta endast att ge upphov till en marginell förändring i elsystemet. Vid marginella förändringar ökar (eller minskar) elproduktionen från de anläggningar i systemet som har högst rörlig kostnad. Den alternativa elproduktionen utgörs därigenom av en mix av olika typer av kraftslag. Mixen förändras under året beroende på variationer i elefterfrågan och det värde som används i klimatbokslutet är ett medelvärde för den alternativa elproduktionen under det aktuella år som studeras. Utsläppsvärdet för alternativ elproduktion år 2018 har beräknats till 745 kg CO 2 e/mwh el. I värdet ingår uppströmsemissioner för att förse produktionsanläggningarna med bränslen. Uppströmsemissionerna har beräknats till 55 kg CO 2 e /MWh el och produktionsutsläppen till 690 kg CO 2 e /MWh el. Produktionsutsläppen är svåra att beräkna och baserat på de antaganden som har gjorts så bedöms det verkliga värdet kunna avvika ca +/- 50 kg CO 2 e /MWh el från det beräknade värdet. Utsläppsvärdet för den alternativa elproduktionen var i år samma som för år 2017. Utsläppsvärdet har dock sjunkit jämfört med tidigare år från 810 (år 2015) till 780 (år 2016). Prognoser pekar på att värdet kommer att fortsätta att sjunka under kommande år. Avfall som bränsle Det finns flera olika möjliga sätt för hur vi kan hantera avfallet. Ur klimatsynpunkt finns det en tydlig rangordning mellan bra och sämre alternativ. Det finns ett alternativ som är klart sämre och som man bör undvika för att minska klimatpåverkan, nämligen deponering. Sverige har nästan helt fasat ut deponeringen av brännbart och övrigt organiskt avfall tack vare stark politisk styrning (deponiskatt och deponiförbud). I Europa är dock deponering fortfarande den vanligaste behandlingsmetoden. Sverige har en betydande import av avfall. Under 2018 så importerades ca 1,44 miljoner ton avfall till svensk energiåtervinning vilket motsvarar 22% av Sveriges totala energiåtervinning från avfall 8. Importen resulterade i att deponeringen minskade ca 1% i Europa. Det är tydligt att Sveriges energiåtervinning ersätter deponering i Europa och att marginalavfallsbränslet till svensk energiåtervinning är importerat brännbart avfall. För närvarande är det framförallt importen från Storbritannien som utgör marginalimporten. Om ett energiföretag med energiåtervinning skulle upphöra att elda avfall kommer motsvarande avfallsmängd (räknat i energimängd) att deponeras i Storbritannien. Tack vare att deponering ersätts kan metangasläckaget 7 När det gäller använd el belastas man också med generella distributionsförluster i elnäten på 8 %. 8 Källa: Avfallsbränslemarknaden 2018, Profu 15
minskas och betydande klimatpåverkan undvikas. Även moderna deponier med effektiv gasinsamling ger upphov till metangasutsläpp. Större delen av det avfall som energiåtervinns består av biogent kol. Mindre delar, framförallt plaster, innehåller fossilt kol och bidrar därigenom till klimatpåverkan när de förbränns. Enligt konsekvensmetoden ska klimatbokslutet ta hänsyn till den alternativa avfallshanteringen för det avfall som användes som bränsle av Jönköping Energi under 2018. Ett rimligt antagande är att deponeringen i Storbritannien hade ökat med motsvarande energimängd. Jönköping Energi använder både inhemskt och importerat avfallsbränsle i deras avfallspannor. Det inhemska avfallet skulle ha krävt annan svensk energiåtervinning utan energiåtervinningen i Jönköping vilket i sin tur skulle ha resulterat i att andra svenska avfallspannor hade minskat deras import. Därmed är alternativet brittisk avfallsdeponering för hela den avfallsmängd (räknat i energimängd) som förbränns i Jönköping. Det brittiska avfallet har gått igenom en försortering innan det skickats till Sverige och har modellerats baserat på de data Profu samlat in om importerat avfall till Sverige inom ramen för Waste Refinery-projektet Bränslekvalitet - Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning. Energiåtervinning och deponering beskrivs mer ingående i metodrapporten Klimatbokslut Fördjupning. Modellberäkningar Tack vare senare års omfattande systemstudier för svenska fjärrvärmesystem har komplicerade och omfattande beräkningar kunnat användas för klimatberäkningarna till Jönköping Energis klimatbokslut. Tre modeller som har varit viktiga för analysen i detta projekt är fjärrvärmemodellerna Nova, Martes 9 10 och energisystemmodellerna Markal och Times 11. Dessa modeller och tidigare studier genomförda med dessa modeller har gett värdefull information om klimatpåverkan från fjärrvärmesystemet och elsystemet. En del information har även hämtats från forskningsprojekten Systemstudie Avfall och Perspektiv på framtida avfallsbehandling. Det modellkoncept som byggdes upp i dessa projekt har möjliggjort att man kan studera klimatpåverkan från olika materialflöden. I denna rapport redovisas varken indata för, eller uppbyggnaden av, dessa beräkningsmodeller. Mer information om dessa arbeten återfinns i rapporten Klimatbokslut Fördjupning. Klimatbokslutet 2018 presenterat enligt Greenhouse gas protocol Greenhouse gas protocol (GHG-protokollet) föreskriver att resultaten bör presenteras i tre grupper, Scope 1-3. Om man vill presentera även undvikna emissioner ska detta göras i en separat grupp (Undvikna utsläpp). I tabell 3 och i efterföljande figur 7 visas en presentation av resultaten enligt denna indelning. Resultaten presenterade enligt GHG-protokollet visar samma resultat som presenterats tidigare i rapporten men de olika utsläppsposterna är här grupperade enligt GHG-protokollets redovisningsmetod. Scope 1 visar direkta utsläpp från den egna verksamhetet, Scope 2 indirekta utsläpp från köpt energi och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar. I gruppen Undvikna utsläpp redovisas de utsläpp som undviks tack vara de produkter och tjänster som energiföretaget levererar 9 Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling, Populärvetenskaplig sammanfattningsrapport från forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery, Borås 2013. 10 Fem stycken underlagsrapporter till forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery, Borås 2013. 11 Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion Modellberäkningar, Elforsk rapport 08:30, april 2008 16
Tabell 3. Redovisning av Jönköping Energis klimatbokslut för år 2018 enligt GHG-protokollets redovisningsmetod. Totala utsläpp CO2e (ton) 2018 Scope 1 79 039 Förbränning bränslen Torv 3 285 Oförädlat trädbränslen-totalt 4 988 Avfall 66 813 Förädlade trädbränslen 431 Eo 3-5 2 174 Eo 1 903 Läckage av köldmedia 19 Elnät, läckage av SF6+diesel för reservkraft 41 Direkta utsläpp, Biogas och biogödsel 72 Diverse småutsläpp (egna fordon och arbetsmaskiner) 313 Scope 2 84 910 El till värmepump 3 340 Hjälpel kraftvärmeverk och värmeverk 36 458 El till elpanna 38 998 Hjälpel biogasproduktion 2 520 El till fjärrkyla 1 462 Övrig elkonsumtion 2 133 Scope 3 20 121 Bränslen uppströms Torv 34 Oförädlat trädbränslen-totalt 3 417 Avfall 4 282 Förädlade trädbränslen 995 Eo 3-5 173 Eo 1 86 Vattenkraft, solkraft och vindkraft 560 Transporter och hantering av restprodukter 196 Uppströms emission från plast till balning av importerat avfall 68 Biogas och biogödsel 354 Fjärrvärmennät (nya och utbytta ledningar) 584 Kemikalier (utsläpp vid uppströms produktion) 4 956 Markutsläpp vid torvutvinning 336 Uttag skogsförråd (pga torvskördning) 350 Elnät, nya ledningar och kablar samt elnätsförluster (över 3 %) 3 520 Diverse småutsläpp (tjänsteresor, post, kontorspapper, mm) 207 Undvikna emissioner -485 412 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning -97 558 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga rötning -2 673 Undvikna utsläpp genom biogas -6 050 Undvikna utsläpp genom biogödsel -660 Undviken alternativ ång- och hetvattenproduktion -1 060 Undviken alternativ kylaproduktion -2 321 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV metallskrot och slaggrus -2 891 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV av kabelskrot från elnät -58 Undvikna nettoutsläpp genom naturgasförsäljning -183 Uppbyggnad skogsförråd (pga återställning av torvmark) -350 Undvikna utläpp från beskogad dränerad torvmark -890 Undvikna utsläpp från återvinning av fjärrvärmeledningar -3 Undviken alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler -158 348 Undviken alternativ elproduktion - Kraftvärme -172 391 Undviken alternativ elproduktion - Solkraft -8 Undviken alternativ elproduktion - Vattenkraft -30 520 Undviken alternativ elproduktion - Vindkraft -8 778 Undvikna utsläpp genom karbonatisering av askor -670 Undvikna elnätsförluster 0 Summa klimatpåverkan -301 340 Varav summa scope 1-3 184 069 Varav undvikna emissioner -485 412 * MÅV=Materialåtervinning Figur 7. Undvikna utsläpp Scope 1 Scope 2 Direkta tillförda utsläpp från den egna verksamheten. Indirekta tillförda utsläpp från köpt energi. Scope 3 Övriga indirekta tillförda utsläpp. Summa klimatpåverkan -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200 Klimatbokslutet för 2018 presenterat enligt GHG-protokollets delsystem. Förändringar i beräkningar och antaganden jämfört med tidigare års klimatbokslut Tillförda utsläpp Undvikna indirekta utsläpp från företagets produkter/tjänster. Kunskapen om, och metoder för att beräkna, klimatpåverkan utvecklas kontinuerligt. Många forskargrupper, myndigheter och organisationer runt om i världen arbetar med klimatfrågan och vi kan förvänta oss att vi succesivt kommer att lära oss allt mer om hur klimatet påverkas och hur samhällets olika verksamheter bidrar till denna påverkan. Klimatbokslutet ska naturligtvis ta hänsyn till och uppdateras i linje med den forskning och utveckling som sker på området runt om i världen Eftersom klimatbokslutet används som ett uppföljningsverktyg så är det väsentligt att olika års klimatbokslut beräknas på samma sätt och blir kton CO2e 17
jämförbara. Därmed behöver även tidigare års klimatbokslut uppdateras i takt med att ny kunskap kommer fram. Detta har även gjorts för Jönköping Energis klimatbokslut. På grund av detta skiljer sig resultatet i denna rapportering från tidigare års presenterade resultat. I tabell 5 presenteras i detalj vilka poster i klimatbokslutet som har justerats samt hur mycket. Tabellen visar detta för 2017 års klimatbokslut men alla åren bakåt i tiden har uppdateras (se tabell 1). Den totala klimatpåverkan förbättrades något för år 2017 jämfört med det resultat som presenterades när 2017 års klimatbokslut togs fram. Klimatpåverkan minskade från -293 820 till -301 020 ton CO2e. Den mest avgörande orsaken till att utsläppen minskat är att prestandan för deponier i Storbritannien uppdaterats genom Storbritanniens senaste rapportering till FN. De flesta övriga förändringar är relativt små och beror huvudsakligen på att dataunderlag rörande Jönköping Energis verksamhet och omvärldens utveckling. Exempelvis har metanutsläppen från biogasproduktionen uppdaterats vilket gett minskade utsläpp. Den mest avgörande orsaken till att utsläppen minskat är dock att prestandan för deponier i Storbritannien uppdaterats genom Storbritanniens senaste rapportering till FN. Tabell 5. Uppdatering av det tidigare klimatbokslutet för verksamhetsåret 2017. Tidigare Uppdaterad Totala utsläpp CO2e (ton) 2017 2017 Differens Direkt klimatpåverkan 76 382 78 330 1 947 Förbränning bränslen Oförädlat trädbränslen-totalt 4 419 4 419 0 Avfall 65 906 69 314 3 407 Förädlade trädbränslen 350 335-16 Eo 3-5 2 142 2 143 0 Eo 1 1 607 1 607 0 Läckage av köldmedia 48 48 0 Elnät, läckage av SF6+diesel för reservkraft 269 120-149 Direkta utsläpp, Biogas och biogödsel 1 502 68-1 434 Diverse småutsläpp (egna fordon och arbetsmaskiner) 138 276 138 Indirekt tillförd klimatpåverkan 98 348 100 855 2 507 El till värmepump 2 753 2 753 0 Hjälpel kraftvärmeverk och värmeverk 35 607 35 607 0 El till elpanna 38 239 38 239 0 Hjälpel biogasproduktion 2 957 2 957 0 El till fjärrkyla 457 457 0 Övrig elkonsumtion 2 267 2 267 0 Oförädlat trädbränslen-totalt 3 028 3 028 0 Avfall 4 446 4 325-121 Förädlade trädbränslen 759 772 13 Eo 3-5 171 171 0 Eo 1 133 133 0 Vattenkraft, solkraft och vindkraft 602 602 0 Transporter och hantering av restprodukter 219 241 22 Uppströms emission från plast till balning av importerat avfall 35 42 7 Biogas och biogödsel 388 376-12 Fjärrvärmennät (nya och utbytta ledningar) 0 571 571 Kemikalier (utsläpp vid uppströms produktion) 2 588 4 483 1 895 Elnät, nya ledningar och kablar samt elnätsförluster (över 3 %) 3 660 3 638-22 Diverse småutsläpp (tjänsteresor, post, kontorspapper, mm) 40 195 154 Indirekt undviken klimatpåverkan -468 548-479 465-10 917 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga förbränning -90 359-100 812-10 453 Undviken alt avfallsbehandling (deponering), pga rötning -2 484-2 948-464 Undvikna utsläpp genom biogas -6 631-6 626 5 Undvikna utsläpp genom biogödsel -697-697 0 Undviken alternativ ång- och hetvattenproduktion -1 056-1 054 3 Undviken alternativ kylaproduktion -1 340-1 340 0 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV metallskrot och slaggrus -2 337-2 337 0 Undviken jungfrulig produktion, pga MÅV av kabelskrot från elnät -82-82 0 Undvikna nettoutsläpp genom naturgasförsäljning -147-147 0 Undvikna utsläpp från återvinning av fjärrvärmeledningar -3-3 Undviken alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler -156 627-156 632-5 Undviken alternativ elproduktion -206 125-206 125 0 Undvikna utsläpp genom karbonatisering av askor -664-664 0 Summa klimatpåverkan -293 820-300 280-6 460 18
19