Kultursekretariatet Idrottspolitiskt program Göteborg 2014-01-22 Idrottspolitiskt program Västra Götalandsregionens idrottspolitiska program har utarbetats för att överskådligt och enhetligt visa vad idrotten betyder och har för roll i samhället och med fokus på idrottens möjligheter i regionen. Syftet med programmet är att vara ett underlag för prioriteringar och fördelning av Västra Götalandsregionens ekonomiska medel till idrottens olika distriktsorganisationer. Det idrottspolitiska programmet har arbetats fram i samverkan med de distriktsidrottsförbund som verkar inom regionen; Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet. Handikappidrotten har representerats av Bohuslän-Dals Handikappidrottsförbund, Göteborgs Handikappidrottsförbund och Västergötlands Handikappidrottsförbund. Att Västra Götalands idrottspolitiska program arbetas fram i samverkan med idrottsrörelsen bidrar till en förankring av Det goda livet och Idrotten vill. Idrottspolitiskt program
Inledning Det här idrottspolitiska programmet är en revidering av tidigare program från 2004. Sedan förra programmet skrevs har förändringar skett i samhället som innebär nya utmaningar och behov för idrottsrörelsen och Västra Götalandsregionen. Det goda livet är Västra Götalandsregionens visionsdokument. Där anges att: Det goda livet står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, möta behoven hos barn och ungdomar, en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling, där dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är sinsemellan beroende och förstärker varandra. Det goda livet innehåller fem fokusområden : ett livskraftigt och hållbart näringsliv, ledande i kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer med hög standard, en ledande kulturregion och en god hälsa. Där till finns fyra horisontella mål, som skall genomsyra alla instanser: den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Idrotten fyller många olika funktioner inom Det goda livet både för enskilda individer och för samhället i stort. För individer kan det handla om social gemenskap, välmående både fysiskt och psykiskt - nya erfarenheter och ökad kunskap. För samhället handlar det bland annat om demokrati, utveckling, folkhälsa och mångfald. Syftet med det idrottspolitiska programmet är att främja samarbeten och skapa en plattform från vilken distriktsidrotten genom samhällsstöd och ideellt engagemang kan utveckla idrotten. Det innebär en utveckling av demokratin och samhällsutveckling inte minst genom att idrotten har en naturlig roll i att arbeta med ledarfrågor, barn och ungdomar och allas möjlighet att vara med. Idrottsrörelsen omfattar många områden och bidrar med flera positiva effekter för samhället och regionen. Idrottsrörelsen har för folkhälsan en viktig uppgift att fylla som opinionsbildare och utförare, och kan genom praktiskt handlande visa på positiva hälsoeffekter. Föreningslivet betyder också mycket för folkhälsan och jämlikheten genom tillgängligheten. Det erbjuder också påverkansmöjligheter, samhörighet och tillhörighet. Idrottsrörelsen har även visat sig vara en stor möjliggörare inom integration. Idrotten blir en naturlig mötesplats för social gemenskap och aktiviteter som erbjuder kamratskap och ansvarstagande. I lokalmiljön är idrottsföreningen ibland den enda, eller en av få, utförare för social gemenskap på den mindre orten. 2
Inriktningen på stödet från Västra Götalandsregionen har ett regionperspektiv och avser att stärka och utveckla varje invånare för att nå det övergripande målet om Det goda livet i regionen. För detta krävs att människan sätts i centrum, att miljön behandlas långsiktigt och att det hela sker under god ekonomisk hushållning och även med ekologisk och social hållbarhet. I Västra Götaland finns stora utmaningar med att arbeta mot socialt utanförskap och segregation och att stimulera förbättringar för att hela regionen ska leva. Idrotten är här en aktiv part som med regionalt stöd till regiongemensamma och regionövergripande insatser hjälper till att utveckla dessa områden. Idrott och politik samverkar och är en del av det demokratiska samhället. En välmående idrottsrörelse ger deltagarna kunskap om demokratins grundläggande rättigheter och skyldigheter. Individer skolas in i ett demokratiskt och tillåtande förhållningssätt med kunskap om föreningslivet. Det ger sedan individer möjligheter att påverka och ta plats i samhällsutvecklingen vilket är en viktig del i regionens utveckling. Idrotten blir en tillgång för hela samhället, vars yttersta inriktning är ett gott liv för varje deltagare. Idrotten strävar efter att vara öppen för alla, oavsett fysiska, psykiska, ekonomiska eller andra förutsättningar. Verksamheten ska präglas av respekt för alla människors lika värde. Idrottens värdegrund vilar på glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel (Idrotten vill). Detta är viktiga faktorer för att utveckla ett bra samhälle. 3
Värdegrund Det idrottspolitiska programmet bygger på flera olika värdegrunder. Idrotten vilar på sin värdegrund Idrotten vill. Västra Götalandsregionen har sin värdegrund Det goda livet. Kulturstrategin En mötesplats i världen påverkar och styr prioriteringar inom kulturområdet. Ett av de strategiska områdena i kulturstrategin är att vidga deltagandet. Här fyller idrottsrörelsen en viktig roll för att öka människans möjlighet att engagera sig och utvecklas och motverka diskriminering och vara en fast punkt i lokal verksamhet. De ovan nämnda värdegrunderna har det gemensamt att det handlar om att utveckla individer och företeelser på ett positivt sätt så att de i sin tur kan påverka samhället och regionen. Gemensamt är att det finns ett fokus på: Värdegrundsarbete, demokrati och folkhälsa. Prioriteringar Idrottsrörelsen påverkar samhället med positiva effekter. Inom idrottsrörelsen finns en unik mångfald av olika idrottsliga uttryck, erfarenheter och kunskap. Nedanstående prioriterade områden tar upp centrala aspekter av hur idrotten kan påverka positivt. Dessa aspekter utgör bas för fördelning av regionens medel till idrottsrörelsen och skall också utgöra bas för regionens satsning på ledarutveckling. Vidgat deltagande. Idrotten erbjuder nya och gamla mötesplatser som skapar möjligheter för att fler personer tar del av idrotten. Inom idrottsrörelsen ska det finnas plats för alla och alla ska få vara med på lika villkor. Idrottsrörelsen ska vara öppen för alla och har en särskild styrka i barn- och ungdomsverksamheten som bidrar till ett livslångt lärande. Idrotten kan underlätta för grupper som, av olika anledningar, befinner sig i utkanten av samhället att bli mer aktiva och delaktiga i den demokratiska samhällsutvecklingen. Trygg idrott och trygga miljöer. I en trygg idrott och trygga idrottsmiljöer utvecklas och mår barn och ungdomar bra. Barn och ungdomar ska mötas med respekt och kunna vara aktiva inom idrotten utan att riskera att kränkas på något vis. Det är alltid de vuxna som bär ansvar för att skapa trygga och säkra idrottsmiljöer. Alla idrottsföreningar bör arbeta med förebyggande åtgärder för att säkra en trygg idrott och en trygg idrottsmiljö. Etik och moral. För tävlande på lika villkor är rent spel och ärlighet en förutsättning. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och 4
god etik och moral. Där ingår bland annat att verka mot fusk, dopning, mobbning, trakasserier, våld och droger. Det innebär också att sträva efter en föreningsekonomi i balans och att motverka oschyssta ekonomiska fördelar. Tillgänglighet För att idrottsrörelsen ska kunna vara öppen för alla måste särskilt tillgängligheten beaktas. Fysisk tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. För att personer med funktionsnedsättningar ska kunna idrotta krävs i många fall specialanpassningar i tillgängligheten. Det krävs också en ökad kunskap om funktionsnedsättningar och information om bemötande och en tillåtande och inkluderande attityd. Hälsa är en viktig del i att uppnå Det goda livet. Inom idrotten är välmående och välbefinnande naturligt. Det handlar såväl om fysiskt som psykiskt välmående. Det finns en stor kunskap om hälsofrämjande metoder och forskning. KASAM känsla av sammanhang är ett återkommande begrepp inom området. Känsla av sammanhang är uppbyggd av tre centrala beståndsdelar: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Integration och internationalisering. Inom idrottsrörelsen finns det stor kunskap och erfarenheter om orsaker och samband kring lyckade integrationsåtgärder. Varje dag ges det inom idrottsrörelsen en mängd möjligheter för personer från olika kulturer, förutsättningar och bakgrund att förenas i sitt idrottande. Därtill finns också många ungdomsarrangemang där barn- och ungdomar får träffa personer från andra länder och kulturer. Där förenas man genom sin idrott och får nätverk och kontakter över hela världen. På så sätt får internationalisering en självklar plats inom idrotten där andra arbetssätt, nya idéer och påverkansmöjligheter framträder. Jämlikhet. En av idrottens grundpelare är allas rätt att vara med. Det innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Detta gäller oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar. Jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och områden. Jämställdhet är en fråga om demokrati, resurser och intresse. Inom idrottsrörelsen idag, på en övergripande nivå, är det en relativ jämn fördelning mellan män och kvinnor bland de aktiva (det skiljer en del mellan olika idrotter). Däremot är det sämre med jämställdheten när det gäller idrottens organisation, som till stor del består av män. Idrotten och politiken strävar båda efter en jämställd idrott. Miljö. Idrottsrörelsen arbetar efter målet En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Eftersom idrottsrörelsen är en stor folkrörelsen innebär det också att den gör ett avtryck på miljön och ett viktigt arbete är att minimera de avtryck som görs på denna. 5
Demokrati Idrotten är inte bara en källa till glädje genom sportsliga framgångar, utan utgör också en positiv kraft genom att människor socialt engageras. Idrotten är en viktig del av demokratin. För barn och ungdomar är idrotten särskilt viktig för deras personliga utveckling och mognad. Genom att idrotta får unga utlopp för sin glädje och spontanitet. Attityder och värderingar som ryms inom idrotten påverkar ungdomars syn på samhället och dess demokratiska värderingar. För framtiden gäller att varje ny generation måste skolas in i demokratin. Idrotten har en viktig roll att spela främst genom sin lokala förankring i breda folklager och dess unika möjlighet att förmedla kunskap om demokratins grundförutsättningar. Idrotten klargör dess funktion på ett tydligt och handfast sätt som uttrycks i allas lika värde genom principen en medlem, en röst i de beslutande organen inom föreningslivet. Ett föreningsliv som ger människor möjligheter till inflytande och delaktighet utgör själva basen i ett demokratiskt samhälle. Den sociala ekonomin stärks och utvecklas genom idrottsrörelsen som bedriver sin verksamhet långsiktigt och planerat. Att idrottsrörelsen består av självständiga organisationer borgar för att idrottsrörelsen är och förblir en fri och självständig folkrörelse. Idrott och kultur är en del av demokratiarbetet. Det finns en möjlighet att utveckla både idrottsutövande och kulturella mötesplatser genom idrott och kultur. Att använda olika kulturformer som ett redskap för att väcka diskussion och höja kunskapen inom olika områden är viktigt för idrotten och dess medlemmar. Idrott och kultur kompletterar varandra och bidrar till att utveckla hela människan. 6
Folkhälsa Idrottsverksamhet spelar en stor roll för folkhälsan. Idrotten har, sett ur folkhälsoperspektiv, en rad olika roller. Utövare av idrottsaktiviteter, oavsett om dessa sker i organiserad eller oorganiserad form, rör på sig och utvecklar sin fysiska kapacitet. Utövarna tränar också sin koncentrationsförmåga under sina aktiviteter och det skapas sociala kontakter/vänskapsrelationer inom ramen för de idrottsliga aktiviteterna. Allt detta är positivt för utövarnas hälsa. En viktig målgrupp är inaktiva personer och då främst barn- och ungdomar som idag riskerar framtida ohälsa genom sin livsstil. Idrottsrörelsen är uppbyggd på demokratiska principer och stimulerar till delaktighet, engagemang och social utveckling. Men eftersom idrotten vill utveckla människor både fysiskt, psykiskt socialt och kulturellt kan idrott bidra till en god folkhälsa på flera områden. Idrott är inte bara roligt utan bidrar också till en lyckligare och friskare befolkning. Västra Götalandsregionen har genom folkhälsokommittén sedan flera år tillbaka lämnat projektmedel till idrottsrörelsen för att idrottsrörelsen skall medverka i folkhälsoarbetet. Skälet har varit att idrottsrörelsen når en stor del av befolkningen och att dess grundläggande uppfattning om en sund själ i en sund kropp stämmer överens med folkhälsokommitténs grundvärderingar. Generellt sett bidrar idrottsrörelsen väsentligen till en bättre hälsa i befolkningen. Traditionellt sett avtar idrottsutövandet med ökande ålder. Att utveckla en idrottsrörelse som möjliggör för vuxna att fortsätta vara aktiva idrottsutövare innebär att vi kommer att få en äldre generation som i större utsträckning bibehåller god hälsa långt upp i åren. Människor i Sverige lever allt längre och får allt fler år med bra livskvalitet trots olika krämpor. Mycket kan göras för att fler ska få ett friskare och gladare liv på äldre dagar. Det kan bland annat ske genom förändringar i levnadsvanor där fysisk aktivitet, motion och idrott är en bidragande del. Att skapa förutsättningar för ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, det vill säga att röra på sig, är en av idrottsrörelsens viktigaste uppgifter. Med en ökande andel äldre finns det starka skäl för idrottsföreningar att satsa mer för att möta detta behov. Äldre utgör också en stark resurs i föreningslivet med sina erfarenheter. Handikappidrotten spelar en viktig roll för personer med funktionsnedsättningar. Att det är viktigt att träna sin kropp och sina sinnen gäller för alla människor men kanske extra viktigt för de som har en funktionsnedsättning. Inte minst är delaktighet i sociala sammanhang oerhört värdefullt. Här fyller handikappidrotten flera roller, både vad gäller fysisk aktivitet och sociala sammanhang. 7
Regionperspektivet Idrottsrörelsen är en viktig del i samhällsbygget och en kulturyttring som Västra Götalandsregionen stödjer och vill medverka till att utveckla. Idrotten är en viktig aktör i arbetet med lokal förankring och utveckling. På många orter där befolkningen minskar är ofta idrottsrörelsen en av de sista organisationer som finns kvar. I arbetet med att hela regionen ska vara levande har idrottsrörelsen en viktig roll. Det samhällsstöd som utgår till idrottsrörelsen är ett stöd till idrotten i dess roll som en viktig del i Det goda livet i Västra Götalandsregionen. Det är avsett att stärka idrottens demokratiskt uppbyggda organisation. Idrottsrörelsen är också en viktig faktor i den sociala ekonomin. Att samverka på regional nivå mellan den sociala ekonomin och regionen stärker den demokratiska processen och bidrar till ökad delaktighet. En förbättrad samverkan ökar möjligheterna till utveckling av ett hållbart samhälle. På många plan kan idrotten tillföra mycket till samhällsutvecklingen. Inte minst genom sin demokratiska uppbyggnad, föreningskunskap och hälsofrämjande arbete. Nästan alla barn och ungdomar är under någon period av sitt liv med i idrotten. Det ger idrottsledarna, näst efter familjen och skolan, stora möjligheter att påverka och fostra ungdomarna och på så sätt bidra till en positiv samhällsutveckling. Idrottshistoria är en stor del av vårt kulturarv. Det finns ett 70-tal idrottshistoriska sällskap spridda över landet och därtill också några idrottsmuseer. Inom Västra Götalandsregionen återfinns ett 20-tal av dessa vilket vittnar om en rik idrottshistoria. De idrottshistoriska sällskapen och museerna fyller en viktig funktion med sitt arbete med dokumentation och utställningsverksamhet och är ett värdefullt komplement till museiverksamheten i Västra Götalandsregionen. 8
Värdegrund, demokrati, folkhälsa och regionperspektivet Dessa områden utgör grunden för regionens stöd till idrottsrörelsen. För att uppnå de många positiva effekterna av en väl fungerande idrottsrörelse behövs det resurser, infrastruktur och kunskap. Resurser i form av pengar men också ideellt arbete och engagemang. Infrastruktur i form av utrymmen att utöva idrott på men också organisatoriskt i föreningar och förbund. Kunskap och ledarutveckling dels vad gäller själva utövandet och dels strukturen runt utövandet (t ex föreningskunskap och ledarskap). Resurser och ekonomiska medel Västra Götalandsregionens ekonomiska stöd till distriktsidrottsförbunden avser primärt stöd till sammanhållning, utvecklingsinsatser och ledarutveckling. Stödet ges i programmets anda och är oavhängigt av andra finansieringskällor. Detta stöd tillsammans med projektmedel och andra regionala anslag, ger idrottens distriktsorganisationer resurser att medverka till att förverkliga målen om Det goda livet i en region med hållbar tillväxt. Handikappidrottsförbunden erhåller härutöver ett särskilt årligt anslag för att möjliggöra för handikappidrotten att verka i denna riktning utifrån sina särskilda behov. Det anslag som utbetalas till distriktsidrottsförbunden (DF) och handikappidrottsförbunden fördelas vidare till de specialdistriktsförbund (SDF) som är verksamma inom Västra Götalandsregionen. Totalt finns det idag ca 120 specialdistriktsförbund som är organiserade inom Västra Götalandsregionen och som därmed är bidragsmottagare. Sedan 2009 inryms också anslaget till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i det idrottsanslag som distriktsidrottsförbunden har att fördela. Distriktsidrottsförbunden ansvarar för att rapportering sker från specialdistriktsidrottsförbunden för erhållet anslag samt att årligen rapportera detta vidare till kulturnämnden. 9
Infrastruktur Distriktsidrottsförbunden är stödorganisationer för idrottsrörelsen på regional nivå och verksamheten utgår från idéprogrammet Idrotten vill. Uppdraget är att företräda, utveckla, utbilda och ge service till idrotten. Föreningsutveckling Starka föreningar och förbund ger en stark idrottsrörelse. Att förmedla kunskap över generationsgränserna skapar förutsättningar för en fungerande verksamhet. Att också ha kunskap om hur en förening fungerar och alla de roller som behövs i arbetet är viktigt. Föreningslivet erbjuder chanser för ungdomar att utvecklas och skaffa erfarenheter som de sedan tar med sig ut i samhälls- och yrkeslivet. Inom föreningarna är det ideella engagemanget och ledarskapet avgörande. Mer än 600 000 idrottsledare utför varje år nästan 70 000 heltidsarbeten och inget tyder på att det här engagemanget minskar. För Västra Götalandsregionen är siffrorna 100 000 idrottsledare som utför ca 4 000 heltidsarbeten (17 % av svensk idrott). Distriktsidrottsförbunden hanterar utvecklingsarbete i enlighet med prioriterade områden (se kapitel om värdegrund), både på övergripande distriktsnivå och inriktad till specialidrottsdistriktsförbunden Handikappidrott De regionala distriktsförbunden ska verka för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att idrotta. Idrottandet ger personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett mer självständigt liv och större välmående. Alla medborgare i Västra Götaland ska kunna idrotta på egna villkor oavsett funktionsnedsättning eller inte. Äldre personer med funktionsnedsättning är en grupp som ofta blir eftersatt när det gäller idrott och fysisk aktivitet. Därför ska de särskilt uppmärksammas i arbetet när det gäller att förbättra möjligheterna till aktiviteter. Viktiga uppgifter för handikappidrottsförbunden är att bygga nätverk inom idrotten, skolor, familjer, habilitering och rehabilitering samt övriga föreningslivet och på så sätt stötta handikappidrottsföreningar och personer inom handikappidrottsrörelsen. 10
Kunskap och ledarutveckling Genom att distriktsförbunden själva eller i samverkan med SISU Idrottsutbildarna erbjuder specialdistriktsförbund och föreningar ledarutbildningar av hög kvalitet ges förutsättningar för att stimulera förenings-, samhälls- och ledarutveckling. Att arbeta med ledarutveckling är en viktig del inom idrotten och samhällsutvecklingen. Bra ledarutbildningar och utvecklingsmöjligheter ger också individerna, som tar del av dessa, fördelar i den civila karriären. Naturligt handlar en del av ledarutbildningar och ledarutveckling om idrott. Utöver idrotten ska det också ingå värdegrundsfrågor, demokrati, folkhälsa, miljö, jämställdhet, integration och jämlikhet. Sammantaget ger detta den enskilde ledaren en god grund för att möta många olika situationer i föreningslivet. Kunskap om funktionsnedsättning och dess begränsande konsekvenser ska beaktas i alla verksamheter/aktiviteter. I detta innefattas tillgänglighet, bemötande, anpassad information, utformning av aktiviteter samt omvärldsbevakning om forskning och utveckling kring funktionsnedsattas möjlighet att idrotta. Detta skapar möjligheter så att fler attraheras av att stanna inom idrotten efter den egna aktiva karriären. Det ger också ökade möjligheter för unga att välja att utveckla sig som ledare och ta ansvar för andras utveckling och påverkansmöjligheter. På så sätt kan det bli en alternativ karriär som ledare och/istället för som aktiv utövare. Detta är ett av flera sätt att fler personer fortsätter att engagera sig efter sitt egna aktiva utövande. Genom att se vuxna som en resurs inom ledarskap kan man ta tillvara engagemang och tillföra erfarna vuxna för att skapa goda idrottsmiljöer för barn och ungdomar. Inom idrotten finns många förebilder som har stor positiv kraft på barn- och ungdomar. Att även uppmärksamma och arbeta med negativa sidor inom idrotten (så som doping, mutor, fusk och mobbning) kommer på lång sikt att förbättra både för idrotten och hela samhället. 11
Uppföljning och utvärdering De regionala distriktsidrottsförbunden och handikappidrottsförbunden ska årligen avge verksamhetsberättelse, med redogörelse för arbetet med prioriterade områden i enlighet med handlingsprogrammet. Varje år ska också en ny verksamhetsplan presenteras. Regionföreträdare, både tjänstemän och politiker, och representanter från respektive regionala distriktsidrottsförbund och handikappidrottsförbund ska två gånger om året träffas för att gemensamt följa upp hur insatserna utfallit. Dessutom ska de blicka framåt och gemensamt diskutera den fortsatta inriktningen inom angelägna områden. En rapport ska ske till kulturnämnden årligen. 12