ELSÄKERHETSVERKET OCH EMC NYA E-TJÄNSTER. » sid 3. » sid 9

Relevanta dokument
Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Tillfälliga elanläggningar

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar.

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning

Solceller. Råd och regler för elinstallationen. SEK Handbok 457 Utgåva 1

Tre spår mot förändrad behörighet!

SEK Handbok 421 Utgåva 4

Nya regler för elarbete

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

SEK Handbok 413 Utgåva 4

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg

Klassning av explosionsfarliga områden

Tre spår mot förändrad behörighet!

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

SVENSK STANDARD SS-IEC

Dokumentation av elanläggningar

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

FÖRTECKNING 1 (5) ELSÄKERHETSVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgivare: Kim Reenaas Dnr 16EV1415

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.

Vilka regelverk styr arbetet i Telestörningsnämnden? Anders Richert avdelningschef Anläggningar Teknisk Direktör

Elföreskrifter & installationsregler

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

FÖRDJUPNINGSRAPPORT #2 Elsäkerhet för solcellsanläggningar

Regelverk om elektriska anläggningar

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

Rentalbranschens policy för god elsäkerhetsteknisk praxis

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

Elsäkerhetsverkets författningssamling

[ UPPHÄVD ] KLASSNING AV RISKOMRÅDEN VID HANTERING AV BRANDFARLIGA GASER OCH VÄTSKOR

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

DLE Oslo Lars Hansson

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter

Nya direktiv Nya föreskrifter

SEK Handbok 450 Utgåva 1

Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF,

ELSÄKERHETSBAROMETERN Så elsäkert är Sverige

BYGGARBETSPLATSER. Björn Andersson/Lars Melchert PROJEKT Byggarbetsplatser Dnr: 09EV368

Mikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW

Elektriker eller elinstallatör. lika men inte samma

De direktiv inom anpassningspaket som berör Miljö- och energidepartementet. 3. direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning

VIND- OCH SOLEL. Magnus Karlsson / Martin Gustafsson PROJEKT

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Har du det senaste? Storsäljare! Elinstallationsreglerna. Elinstallationsguiden. SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar.

SEK Handbok Högspänningshandboken - SS-EN och SS-EN med Högspänningsguiden PDF ladda ner

SEK Handbok 449 Utgåva 1

Explosionsskyddsdokument ett ledningssystem i miniatyr under utveckling

Min käre arbetsgivare hävdar också att det är mitt ansvar att få till ett CE-märke även om han inte erbjuder någon sådan utbildning.

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Elbasen. Vägledning för elinstallationer. Utgåva 3.1

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN SS-EN

DOM Meddelad i Karlstad

Bosse Johansson RPS

Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått.

Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning.

Om vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter

INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR

ABT-Boende. Dnr:15EV460. Göran Olsson

Kontroll före idrifttagning

BESLUT. Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

ESA, ISA eller Skötsel av elanläggningar? Postad av Svenne Eriksson - 17 jan :35

Elbasen. Vägledning för elinstallationer. Utgåva 2

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

behörighetssystem Ett informellt uppdrag att föreslå nya regler för Första åtgärden var att försöka ändra i redan

BESLUT. Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för myndighetens kostnader

Regelverk. Arlanda

SOLEL- FORSKNINGSLÄGET OCH KVALITETSUTMANINGARNA. Peter Kovács Augusti Hållbar Samhällsbyggnad Energi och cirkulär ekonomi

Elsäkerhetsverkets deltagande i elektrotekniska standardiseringen 2015

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete. för. Ängelholms Elduo AB

Nya elsäkerhetslagen en introduktion

Konsekvensutredning av H 14

Föreskrift om säkerställandet av radioanläggningars överensstämmelse med väsentliga krav och om märkningen

Elinstallationer i badrum

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

BESLUT. Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

EMC-direktivet En belastning eller tillgång?

Lärarhandledning Auktorisation som elinstallatör Elsäkerhetsverket (24)

Nya elsäkerhetslagen en introduktion

Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

Svensk författningssamling

Varför har vi regler för maskiner?

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhet. för elektrisk utrustning

SKOG Några ord om ATEX. Susanne Roos, Inspecta Technology

Fiberomvandlare får försäljningsförbud. » sid 5. Elbesiktiga ditt hus. » sid 6. Detta gäller för. behörighet. » sid 3

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Fläktanläggningar. som stör» sid 3. Årets tillsynsprojekt. Småskalig generering. » sid 7. » sid 9

CE-märkning och produktsäkerhet

Transkript:

aktuellt# 3 2 0 0 8 ELSÄKERHETSVERKET OCH EMC» sid 3 NYA E-TJÄNSTER» sid 9 Nya föreskrifter» sid 6

GD har ordet Framtiden är elektrisk! Elektricitet är alltsedan den upptäcktes en attraktiv energiform som vi dessutom med fördel kan framställa från förnybara källor som sol-, vind-, vågoch vattenkraft. I värmepumpar som drivs med el kan lågvärdig energi från berg, luft och vatten nyttiggöras. Global uppvärmning och höga oljepriser gör förnybar energi allt viktigare och därmed ökar också elektricitetens betydelse som energibärare. Och aldrig förr har så många rest med eltåg som nu i Sverige. Bättre utvecklade batterier möjliggör el- och laddhybridbilar. Låt oss hoppas att elektrifieringen av vägfordonen kommer inom de närmaste åren. Visst är elektricitet en intelligent och modern energiform och visst är det en förmån att arbeta med elektricitet! Det är positivt med förnybar energi som solel och vindkraft även i dess småskaliga former. I slutet av augusti medverkade jag vid en internationell konferens i Paris där ny teknik för kraftöverföring presenteras och diskuteras vartannat år. Ett ämne på konferensen var just förnybara elenergikällor och de tekniska utmaningar som finns inom bland annat elsäkerhet men även vad gäller EMC elektromagnetisk kompatibilitet. Det här är ett område som vi kommer att förstärka ytterligare inom vårt arbete med säker och störningsfri elanvändning. Vårt arbete blir alltmer internationellt. Elektrisk materiel handlas sedan länge globalt och den fria rörligheten av tjänster över nationsgränser förväntas fortsätta att öka. Då växer också behovet av gemensamma regler. Inom Europeiska Unionen (EU) finns begreppet harmoniserad standard. Att följa av EU harmoniserad standard är ett godkänt men inte tvingande sätt för tillverkare och installatörer att uppfylla EU:s krav på bland annat elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. Samarbetet inom EU innebär att det blir allt viktigare att vi aktivt medverkar till att standarderna uppfyller svenska krav. I Sverige bidrar vi genom medverkan i SEK Svensk Elstandard som tillhör IEC International Electrotechnical Commission och den europeiska motsvarigheten som heter CENELEC. Genom standardiseringen kan våra svenska föreskrifter få en annan utformning och istället för att som tidigare ha tekniska detaljer i föreskrifter kan föreskrifterna anta formen av ramföreskrifter. Ramföreskrifter ger tillämparen frihet att ordna sin verksamhet på det sätt han eller hon bedömer bäst förutsatt att krav på elsäkerhet och EMC uppnås. Från och med den 1 oktober i år gäller våra nya starkströmsföreskrifter som är just ramföreskrifter. Vi har i dagarna inlett ett visions- och strategiarbete för att klargöra vilka områden vi ska fokusera på under de kommande åren. Ett viktigt utvecklingsområde är EMC elektromagnetisk kompatibilitet som enkelt uttryckt innebär att utrustning inte stör annan utrustning elektromagnetiskt och att utrustningen inte själv blir störd. En svensk synonym till kompatibilitet är ordet förenlighet. Ytterst styr EU regelverket genom det så kallade EMC-direktivet och nationellt tillämpas EMC-lagen. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för EMC. Området är viktigt eftersom alltmer elektronisk utrustning används i elnäten och dess funktion är betydelsefull. Självklart vill vi att vår elutrustning i hemmet ska fungera. För industrin bedöms bristande EMC årligen kosta miljardbelopp i samband med driftstörningar. Jag hoppas kunna berätta mer om resultaten av vårt visions- och strategiarbete i nästa nummer av Aktuellt. Njut av hösten och dess färger fram tills dess! MAGNUS OLOFSSON GENERALDIREKTÖR A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #3 2008 TEL 0550-851 00 info@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Ann-Charlotte Carlqvist ann-charlotte.carlqvist@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Magnus Olofsson magnus.olofsson@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Blueprint

om EMC Tålighetsprovning av gaffeltruck i EMC-labb. foto saab aerotech Elsäkerhetsverkets uppdrag och ansvar för EMC Elsäkerhetsverket har av regeringen i uppdrag att förebygga störningar på radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Uppdraget utför vi genom att marknadskontrollera produkter som säljs på den svenska marknaden samt tar emot och utreder anmälningar om störningar på utrustning och anläggningar i drift, både i industrin och hos privatpersoner. EMC-störningar är ofta förmedlade via radiovågor och kan ibland uppfattas som en störning i radioljudet eller i TV-bilden. Det är säkert en och annan som kommer ihåg störningar från gamla tvåtaktsmotorer. Men störningarna kan även vara ledningsbundna och kan då försvåra elektronisk kommunikation, t ex mellan olika styrdatorer i en pappersmaskin något som kan orsaka driftstopp och produktionsbortfall. Exempel på utrustning som kan störa är elektroniska produkter, som mobiltelefoner, modem, fläktar, spisar och kylskåp etc. Men även fasta installationer kan skapa EMC-störningar som t.ex. ljusbågsugnar, industriella frekvensomriktare och svetsar. Kraven som ställs på utrustning är att de inte får generera elektromagnetiska fält över de gränsvärden som finns men också att de klarar att skydda sig mot dessa fält som ligger under gränsvärdet. Det senare kallar vi för immunitet. text Mikael Schmidt a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8 3

om EMC Elsäkerhetsverket har ambitionen att fortlöpande informera om EMC, elektromagnetisk kompatibilitet, här i Aktuellt. EMC-dokumentation av fasta installationer Enligt EMC-direktivet (2004/108/EG) behöver inte fasta installationer CEmärkas. Någon försäkran om överenskommelse krävs inte heller. Det innebär dock inte att det är kravlöst. Vad är då en fast installation? Den mycket läsvärda guiden till EMCdirektivet skriver följande om vad som anses vara en fast installation: Fixed installation means a particular combination of several types of Apparatus and, where applicable, other devices, which are assembled, installed and intended to be used permanently at a predefined location. Det centrala för en fast installation är att det är frågan om en mängd olika delar som sammansatta ska användas permanent på en enda förutbestämd plats. Som en konsekvens av detta är varje installation helt unik och existerar bara i ett enda exemplar. Det kan exempelvis vara en stor produktionslinje i en fabrik. Det är inte frågan om en enstaka verkstadsmaskin (till exempel svarv eller fräs) som är fast monterad. Verkstadsmaskinen är serietillverkad och återfinns på flera olika platser och ska därmed vara CE-märkt. Skyddskraven som anges i direktivet, det vill säga att utrustning inte orsakar störningar eller störs av annan utrustning, ska uppfyllas också för en fast installation. För att uppfylla skyddskravet säger direktivet att man ska tillämpa god branschpraxis och följa tillverkarens anvisningar för ingående komponenter. Detta ska dokumenteras och vid behov kunna uppvisas för berörda nationella myndigheter, vilket här i Sverige är Elsäkerhetsverket. Byggs en fast installation av enbart CE-märkta delar anses det ofta att dokumentationen kan utgöras av ingående delars installationsanvisningar. Det är en bra början men inte fullt tillräckligt. Dokumentationen ska också visa att en analys av EMC-förutsättningarna på platsen är gjord. Dessa förutsättningar kan variera avsevärt för olika installationer beroende på omgivande miljö. Med miljö avses till exempel närhet till radiomottagare som kan störas eller kanske sändare som kan störa. Störningar fortplantas också via elnätet, till exempel lågfrekvent flimmer som upplevs störande för glödlampsbelysning, eller övertoner orsakade av frekvensomriktare som kan orsaka överbelastning av elsystemets nolledare. Glöm inte anläggningens tålighet mot spänningsvariationer och korta avbrott risk för dyra driftstopp annars! Med avbrott menar vi här inte ordinära strömavbrott, som är långa i sammanhanget, utan de mycket korta avbrott som en vanlig hemmaanvändare inte lägger märke till. Ett sådant avbrott kan medföra att en motordrift stannar eller att en processdator startar om. EMC-miljön på en given plats påverkar valet av komponenter och hur de ska installeras. Installationsanvisningarna från tillverkaren kanske visar sig vara otillräckliga och extra åtgärder kan krävas. Det är här god branschpraxis kommer in och erfarenheter från tidigare installationer. Praxis kan vara att en industrimiljö kräver speciell typ av kablage eller filtrering. Se även Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2007:1 som finns på vår hemsida tillsammans med länkar till EMC-direktivet. Som vanligt ökar förutsättningarna att lyckas med god planering. Kostnaderna för att lösa EMC-problem i efterhand kan i värsta fall bli väldigt höga. Vidare är det inte alltid lätt att inse att de dyra, oförklarliga driftstoppen många gånger orsakas av bristande EMC. text Henrik Olsson Detta bör ingå i dokumentationen Vilka komponenter som ingår (tillverkare, beteckningar osv). Analys av förutsättningarna på platsen (EMC-mässigt). Behöver man göra avsteg från installationsanvisningarna (hårdare eller lättare krav)? Behöver användarna få speciella instruktioner? Underhållskrav för att uppfylla EMC-prestanda under hela livstiden. Hur branschpraxis inom EMC uppfyllts. Guide till EMC-direktivet http://ec.europa.eu/enterprise/electr_ equipment/emc/guides/emcguide_ may2007.pdf a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8

För att underlätta arbetet i sprängfarliga miljöer klassade enligt ATEX har EUkommissionen tagit fram en lista med produktexempel. Explosionsfarliga miljöer I syfte att underlätta arbetet i explosionsfarliga miljöer som är klassade enligt ATEX har EU-kommissionen taget fram en lista med produktexempel. Tanken är att listan ska fungera som vägledande hjälpmedel för vilka produkter som omfattas av 94/9/EG direktivet (produktdirektivet ATEX). Listan ersätter dock inte den riskvärdering som ska göras på varje produkt. Riskvärderingen innebär att varje produkt och dess eventuella tändkälla samt explosionsrisk alltid ska värderas innan arbete påbörjas. Länk till dokumentet http://ec.europa.eu/enterprise/atex/guide/borderline_ atex.pdf Fakta Det finns två olika ATEX-direktiv, och Elsäkerhetsverket hanterar produktdirektivet rörande ATEX. Arbetsmiljöverket hanterar användardirektivet. ATEX (produktdirektivet) är till för att öka säkerheten för utrustningar och arbetsmiljö i explosionsfarliga områden. ATEX berör alla områden där det finns en risk i och med att explosionsfarliga blandningar av gas och damm förekommer. Exempel på sådana miljöer kan vara bensinstationer, lackeringsföretag och andra inrättningar där en explosiv miljö kan uppstå. ATEX är en förkortning av: Appareils destinés à être utilisés en ATmosphères EXplosibles. Elsäkerhetsverket förenklar Tack vare pågående regelförändringsarbete kommer nätägare i framtiden bara att behöva lämna uppgifter vid ett tillfälle och till en myndighet. Under hösten 2008 leder Elsäkerhetsverket ett projekt som omfattar förslag till förenkling av det regelverk (förordningen (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet) som avser beredskaps-, nätoch elsäkerhetsavgift. Avsikten är att samordna inlämnandet av abonnemangsuppgifter så att nätägare endast behöver lämna uppgifter vid ett tillfälle och till en myndighet. De myndigheter/affärsverk, utöver Elsäkerhetsverket, som kommer att delta i projektet är Svenska Kraftnät samt Energimarknadsinspektionen. Även andra intressenter, som till exempel Svensk Energi kommer att involveras i arbetet. Min förhoppning är att ha ett författningsförslag färdigt till årsskiftet, säger Elsäkerhetsverkets verksjurist Carina Larsson. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8 5

starkströmsföreskrifter Nya föreskrifter innebär att systemskiftet är slutfört Elsäkerhetsverkets nya starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 till 2008:4) träder i kraft den 1 oktober 2008. Genom att inkludera föreskrifterna för starkströmsanläggningar, för elektrisk järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift i föreskrifterna för anläggningarnas utförande har Elsäkerhetsverket slutfört arbetet att gå från detalj- till ramföreskrifter. De nya föreskrifterna för varselmärkning och innehavarens kontroll ersätter resterande bestämmelserna i Blå boken (ELSÄK-FS 1999:5) som slutar att gälla från och med den 1 oktober 2008. När de nya föreskrifterna för utförande av starkströmsanläggningar kom ut i mars 2004 innebar det ett förändrat arbetssätt, säger verksjurist Carina Larsson. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ger nu bara ramen för hur en starkströmsanläggning ska vara utförd. Detaljerna återfinns i svensk standard och genom att använda de standarder som är nödvändiga så uppfyller du god elsäkerhetsteknisk praxis. Använder du inte svensk standard ställer föreskrifterna ett ökat krav på dokumentation. Föreskrifterna måste också läsas tillsammans med gällande svensk standard. Med utgivningen av ELSÄK FS 2008:1 gäller principen för alla elanläggningar. Förändringarna medför ett ändrat arbetssätt för den som utför starkströmsanläggningar. Det nya sättet ger större frihet men i gengäld ställs större krav på den som ska tillgodose att god» text forts sidan 7 a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8 6

starkströmsföreskrifter» forts från sidan 6 elsäkerhetsteknisk praxis uppfylls. De detaljer som tidigare fanns i föreskrifterna återfinns numera i standarder eller annan branschpraxis. Genom denna förändring närmar sig verket den tillämpning som etablerats för elektrisk materiel. Den globala utvecklingen går också mot införandet av ramföreskrifter till vilka standarder knyts, i stället för detaljföreskrifter. Standardiseringen utvecklas inom fler och fler områden, fortsätter Carina Larsson. Det område som regeringen bedömer att standardiseringsarbetet kommer att ta fart inom är tjänsteproduktion. Det innebär att man i framtiden kommer att se fler ramföreskrifter inom andra områden än de tekniska. De nya föreskrifterna om varselmärkning (ELSÄK-FS 2008:2) och innehavarens kontroll (ELSÄK-FS 2008:3) har inte bytt karaktär. Dessa har bara genomgått en språklig bearbetning och anpassningar till dagens teknik. Eftersom de nya föreskrifterna innebär förändringar i sättet att arbeta kommer Elsäkerhetsverket att ta fram författningskommentarer till de nya föreskrifterna. Tanken med författningskommentarerna är att de ska som fungera som vägledning i hur de nya ramföreskrifterna är tänkta att tillämpas. text Ann-Charlotte Carlqvist Fakta De nya starkströmsföreskrifterna består av fyra delar: 2008:1 reglerar hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda och ersätter ELSAK-FS 2004:1 2008:2 behandlar varselmärkning av starkströmsanläggningar 2008:3 handlar om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och anordningar 2008:4 upphäver strarkströmsföreskriften, ELSAK-FS 1999:5. Föreskrifterna finns att ladda hem eller beställa på verkets webbplats, www.elsakerhetsverket.se Varning! Senaste nytt från vår produktsäkerhetsenhet adaptertillsats för lysrörsarmatur kan ställa till det med elsäkerheten. Adapter för lysrör På senare tid har det på marknaden dykt upp adaptertillsatser för lysrörsarmatur. Med en sådan adapter är det möjligt att använda så kallade T5-lysrör i armatur avsedd för T8-lysrör. Det finns dock en del frågeställningar som kommer upp vid användandet av sådana adapterar. Den ursprungliga tillverkaren av armaturen har konstruerat sin produkt med avseende på T8-lysrör, inte T5-lysrör. Monteras då T5-lysrör så blir CE-märkningen felaktig och den ursprungliga tillverkarens juridiska ansvar upphör att gälla. Den som då får ta på sig det ansvaret blir den som monterat adapter med lysrör för att armaturen ska bli laglig och en ny märkning ska sättas på produkten. All eventuell certifiering, som till exempel Fi, D och S-märkning, upphör också att gälla då modifieringen sker. Armaturkombinationens ingående komponenter kan också brista i sin funktion, då de ursprungligen är anpassade för T8-lysrör. Den modifierade armaturen ska uppfylla gällande krav på elsäkerhet, elektromagnetisk kompabilitet (EMC) och energieffektivitet bland många saker. Detta är inte säkerställt på den nya armaturen utan att en kontroll av varje modifierad armatur, något som montören av adaptern måste genomföra som grund till den nya märkningen. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8

starkströmsföreskrifter Förändringar även hos SEK Att Elsäkerhetsverket ändrar sina föreskrifter från detalj- till ramföreskrifter medför en del förändringar för SEK Svensk Elstandard. Verkets nya ramföreskrifter har inneburit att SEK publicerat fler och mer detaljerade standarder inom elinstallationsområdet, berättar Joakim Grafström på SEK. SEK behöver också göra vissa ändringar i standard med hänsyn till de nya starkströmsföreskrifterna. I samband med att föreskriften ELSÄK-FS 2008:1 träder i kraft behöver SEK revidera några punkter i standarden SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna. Bland annat behöver reglerna för elinstallationer på bygg- och rivningsplatser anpassas till vad som gäller internationellt eftersom de svenska avvikelserna i föreskrifterna tagits bort. Vi ser för närvarande över Elinstallationsreglerna, fortsätter Joakim Grafström. De kommer att ändras på många andra punkter som inte har med föreskriftsförändringen att göra. Elsäkerhetsverket har översatt några av sina föreskrifter till engelska. De flesta svenska standarder finns också på engelska och nästa utgåva av Elinstallationsreglerna ska också ges ut i en engelsk språkversion. Redan nu finns förenklade elinstallationsregler på engelska i SEK publikation Elbasen. FAKTA Vid arbetet med att ta fram en ny eller omarbeta en standard är det vanligaste tillvägagångssättet att SEK eller någon nationalkommitté i ett annat land, föreslår att en internationell standard ska tas fram inom IEC. Därefter kan SEK publicera den internationella standarden som svensk standard. Detta är fallet med de flesta avsnitten i SS 436 40 00. Om det inte finns något intresse att ta fram en internationell standard kan SEK utarbeta en helsvensk standard. Mer information om standard finns på: www.elstandard.se SEF håller inte med Elsäkerhetsverket Inga revolutionerande nyheter enligt EIO Göran Söderlund har framfört synpunkter från SEF om de nya starkströmsföreskrifterna. Vi är inte alls nöjda med den utformning som de nya föreskrifterna har. Bland annat så anser vi att anläggningar som inte har jordfelsbrytare borde besiktigas vart tionde år. När det gäller spänningssättning av del av anläggning borde det angivits tydligare i kapitel 2 hur anläggningar ska vara utförda. Likaså saknar vi ytterligare krav för luftledningar i kapitel 6. De nya föreskrifterna som börjar gälla den 1 oktober 2008 (ELSÄK-FS 2008:1 4) innehåller inga revolutionerande nyheter, säger Tord Martinsen från EIO. Föreskrifterna har blivit mer svårlästa då de råd som funnits med i föreskrifter tidigare har minskat. En del viktiga termer har bytt innebörd och det är inget som underlättar, även om det i långa loppet är till fördel. Att föreskrifter om innehavarens kontroll ges ut som en separat föreskrift är bra. Föreskrifter om utförande av elanläggningar har under mer än ett halvt sekel funnits mer eller mindre samlade i en bok som haft ett färgglatt omslag. Detta har uppskattats av branschen som genom åren använt föreskrifterna mycket aktivt i sitt dagliga arbete. Nu upphör detta och föreskrifterna ges enbart ut som separat föreskrift i författningsformat vilket kan tyckas är tråkigt. EIO har därför gett ut en bok i A6-format med färgglatt omslag som bland annat innehåller dessa föreskrifter. Tord Martinsen, EIO a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8 8

till sist... Elsäkerhetsverket inför e-tjänster Elsäkerhetsverket har sedan mars i år ett pågående verksamhetsutvecklingsprojekt som innebär att myndighetens ärendehandläggning kommer att övergå från ärendehandläggning i pappersakter till elektronisk ärendehandläggning. Projektet omfattar hela Elsäkerhetsverkets verksamhet och pågår under 2008. För att möta medborgarnas och näringslivets behov kommer projektet även att utreda möjligheten att införa e-tjänster. Redan i dag har projektet tecknat avtal om två e-tjänster. Det är ärendeslagen Ansökan och behörighet som elinstallatör och Beställning av nytt behörighetsbevis som medborgarna i framtiden kommer att kunna ansöka om elektroniskt. Driftsättningen av det nya ärendehanteringssystemet och de avtalade e-tjänsterna planeras ske i december. Elsäkerhetsverkets förväntningar på elektronisk ärendehandläggning och e- tjänster är bland annat snabbare ärendeprocesser, minskade väntetider för medborgaren och effektivare användning av allmänna medel. Vill du veta mer om projektet kontakta Elin Cederholm, på telefon 0550-851 00 eller elin.cederholm@elsakerhetsverket.se Nya medarbetare Anders Kaukerat Nyanställd handläggare för behörighetsärenden. Närmast kommer han från Karlstad universitet där han arbetat som antagningshandläggare. Eugenia Nilsson Nyanställd elinspektör vid mellersta tillsynsdistriktet i Kristinehamn. Närmast kommer hon från BD Medical Systems i Helsingborg. Magnus Karlsson Mellersta tillsynsdistriktet har utökats med ytterligare en elinspektör. Tidigare arbetade Magnus som serviceingenjör vid Siemens. Nästa nummer av Aktuellt utkommer i december. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 0 8