INNEHÅLL Förord 8 Landskapssömmar 12 Beskrivningar 16 Handduk Delsboblomma 19, Handduk Kortlek 19, Handduk Vit ranka 20, Förkläde Köksträdgård 23, Grytlappar Rosor och tulpaner 24, Tehuva och bordstabletter Blekingeblomster 28, Munkjacka Kulla 31, Munkjacka Mas 32, Tights Paradis 32, T-shirt Andra sidan Leksand 34, T-shirt Porslinsblommor 37, T-shirt Bukett 38, Mjukisbyxor Liten tuva 38, T-shirt Lilla hjärtat 40, Babybody och babymössa Ringblomma 43, Trosor Karameller 44, Underklädesset Delsboros 47, Strumpor Fröken Fräken 47, Muddar Folklore 48, Kudde Sydd av mig 51, Kudde Prunkande 52, Kudde Trädgård från Österlen 55, Duk Svartstick modern 56, Duk Rosa krans 58, Duk Svartstick traditionell 58, Örngott You can have it all 63, Örngott Två hjärtan 64, Lampskärm Linnea 67, Bonad Turturduvor 68, Nå ldy na Trädet 70, Påsväska Pion 70, Pennfodral Kärleken 72, Liten påse Rosa nejlikor 73, Börs Nishin 74, Shoppingbag Brita-Kajsa recycled 77, Vantar Vinternypon 78, Bokfodral Skånefågel 81 Material 82 Redskap 84 Överföring av mönster 86 Teknik och skötsel 88 Broderiskola 90 Mönsterblad 94 Tack, adresser och källor 122 Register 125
Förord Allmogetextilier, folkdräkter och den rika tradition av broderi som finns i vårt land har länge varit min främsta inspirationskälla. Hur man förr i tiden kombinerade starka färger och fantasifulla mönster på ett ofta egensinnigt sätt är fascinerande och ibland lite överraskande. Allt var inte grå vadmal, istället lade man ner både tid och arbete på att utsmycka sina vardagsföremål. Det säger väl något om det behov vi människor har av att vara kreativa? Broderi är ett sätt att göra sin hemtextil och sina kläder mer personliga, dessutom är det ganska lättillgängligt. Du behöver i princip bara nål och tråd för att sätta igång, sedan kan du sy på det mesta. Broderier är också lätta att ta med: sy på tåget, på fiket eller med kompisar. Den här boken är tänkt främst som en inspirationskälla. Vill du ändå göra mönstren precis som de ser ut här finns det mönsterblad längst bak. Jag har gjort ett urval av åtta klassiska landskapsbroderier och visar hur de kan göras traditionella eller utvecklas på nya sätt. Min förhoppning är att du både ska upptäcka den textila skatt som de här gamla broderierna är och inspireras till att göra egna tolkningar av dem. Så ta fram nålen och sätt igång att brodera! Karin 8 9
Munkjacka kulla De blommande folkdräktsjackorna från Floda i Dalarna inspirerar med sina överdådiga broderier. Men nuförtiden använder inte så många människor folkdräkt, utan snarare lättburna trikåkläder. Varför inte kombinera de två stilarna? Det här är ett rätt stort projekt som tar sin lilla tid. Dessutom krävs både vana och tålamod för att få till broderierna inne i ärmarna, eftersom man inte syr på ett slätt tyg. Teknik: påsöm Material: 9 ullgarn, tunagarn eller motsvarande, i olika färger 9 en enfärgad munkjacka i bomullstrikå Mönster: Se sidorna 99 100. Gör så här: För över mönstren till kartong eller stadigt papper och klipp ut mallarna. Placera ut dem på munkjackan där du tycker att det passar. Det är lättast att göra detta om någon har den på sig, så att det verkligen syns hur mönstren formas efter kroppen. Rita runt konturerna med märkpenna. Börja med de största blommorna, fyll på med mindre samt blad och rankor. Brodera påsöm, använd sybåge där det är möjligt. Var försiktig så att inte stygnen drar ihop sig för mycket, särskilt på ärmarna. Tvätta den färdiga munkjackan, antingen för hand eller på ullprogram, och låt plantorka. 30
T-shirt Andra sidan Leksand Svartstick sys traditionellt på den sjal som tillhör Leksandsdräkten, ett utsökt och noggrant arbete. Här är det friare tolkat och placerat på sidan av en t-shirt, men stygnen och färgerna är desamma. Teknik: fritt svartstick Material: 9 DMC mouliné i svart 9 en t-shirt i lämplig storlek 9 räknelinne eller aidaväv Mönster: Se sidan 102. Gör så här: Markera upp hur stor del av t-shirten du vill att broderiet ska täcka. Bäst blir det om man tråcklar en tråd längs konturen, den kan man sedan dra bort och slipper spår från en märkpenna. Prova gärna tröjan på någon annan för att se hur mönstret verkligen kommer att se ut på kroppen. Klipp sedan ut en bit linne- eller aidaväv, lika stor som mönstret. Sy kast stygn runt kanten så att den inte fransar upp sig. Tråckla fast stödtyget innanför markeringen. Brodera svartstick med två eller tre trådar moulinégarn, genom både väven och t-shirten. Skissa eventuellt upp former på väven som du sedan fyller i, eller sy helt fritt. Tänk på att det även bildas fina mönster av mellanrummen mellan det broderade. Se till att du verkligen prickar mellan trådarna i stödväven, annars blir den svår att ta bort. När du har sytt klart är det dags att ta bort stödtyget. Klipp i väven med en broderisax, runt det färdiga broderiet, för att få bort den fållade kanten. Dra försiktigt i de nu lösa trådarna. Ta en i taget, först vågrätt och sedan lodrätt. Själva broderiet är nu kvar på t-shirten, trådrakt och jämnt. 34 35
T-shirt Porslinsblommor Det här är den friaste tolkningen av landskapssömmar i boken. Frågan är om man ens kan kalla det svartstick när det är sytt med vitt garn. Teknik: fritt svartstick Material: 9 DMC mouliné i vitt 9 en t-shirt i lämplig storlek 9 räknelinne eller aidaväv Mönster: Se sidan 103. Gör så här: Rita upp mönstret med vit märkpenna, men tryck inte för hårt, mönstret blir rätt så genombrutet och då vill man inte se rester av pennan. Klipp sedan ut bitar av räknelinne eller aidaväv som täcker mönsterformen, i det här fallet ca 5 x 5 cm. Sy kastsöm runt alla kanter för att förhindra att väven repar upp sig. Nåla och tråckla fast väven över mönstret så att den hamnar precis ovanpå. Rita upp formen igen, på väven. Brodera genom både väven och t-shirten med två trådar moulinégarn. Fyll den uppritade formen med korsstygn och/eller plattsöm. Se till att du verkligen prickar mellan trådarna i stödväven, annars blir den svår att ta bort. Klipp sedan i väven med en broderisax, runt det färdiga broderiet, för att få bort den fållade kanten. Dra försiktigt i de nu lösa trådarna. Ta en i taget, först vågrätt och sedan lodrätt. Själva broderiet är nu kvar på t-shirten, trådrakt och jämnt. Fortsätt med de andra mönsterformerna. Stjälken som binder ihop blommorna sys med efterstygn och behöver ingen stödväv. Notera: Om du inte är så pedantiskt lagd kan du brodera korsstygn, plattsöm och efterstygn på fri hand, men tröjan kommer då att få ett något mer personligt uttryck. 36 37
T-shirt Bukett Blekingesöm passar väldigt bra till barnkläder, med sina pastelliga färger och gulliga motiv. Just det här mönstret med en liten blomsterkorg i bottensöm ser man ganska ofta på gamla bonader och kuddar i den här tekniken. Teknik: blekingesöm Material: 9 bomullsgarn, t ex DMC broderigarn eller DMC mouliné, i blått, rosa, gult, turkost 9 en vit t-shirt i lämplig storlek Mönster: Se sidan 104. Gör så här: Rita upp mönstret mitt på t-shirten. Fäst sybågen och brodera blekingesöm med två trådar. Blanda gärna två trådar i avvikande färg för att få mer variation. Pressa t-shirten lätt för att få bort märket efter sybågen. Mjukisbyxor Liten tuva De här mjukisbyxorna för barn är broderade med mjukaste tapisseriull för att inte klia på benen. Mönstret är placerat längst ner på benet, där det är relativt lätt att komma åt att sy och där det inte heller slits alltför snabbt. Teknik: påsöm Material: 9 DMC tapestry wool i olika färger 9 ett par svarta mjukisbyxor i barnstorlek Mönster: Se sidan 104. Gör så här: Rita upp mönstret med vit märkpenna. Använd sybåge om det får plats, försök annars att hålla tyget så slätt som möjligt med ena handen. Var noga med att inte dra åt stygnen för hårt. Garnet kan eventuellt delas på hälften till en eller två trådar, prova dig fram till hur tjockt du vill att broderiet ska vara. 38 39
Trosor Karameller Kanske inte att använda varje dag, men det är något härligt med att lägga ner tid och jobb på att utsmycka vanliga bomullstrosor. Blanda gärna färger och mönster, brodera stort eller bara ett litet monogram. Teknik: fritt tolkad delsbosöm Material: 9 DMC broderigarn eller pärlgarn i olika färger 9 bomullstrosor i din storlek Mönster: Se sidan 107 Gör så här: följ instruktionerna till underklädessetet Delsboros på nästa uppslag, men experimentera fritt med färger och komposition. 44 45
26 27
Tehuva blekingeblomster Om du tycker att te ska bryggas i kanna och hållas varmt under hela söndagsfrukosten, är en tehuva ett bra sy- och broderiprojekt. Man kan göra broderiet litet, eller dekorera hela huvan med nål och tråd. Teknik: blekingesöm Material: 9 yttertyg i linne, 2 bitar à 26 x 26 cm samt 1 bit 8 x 70 cm 9 fodertyg i bomull, 2 bitar à 26 x 26 cm samt 1 bit 8 x 70 cm 9 fodervadd, 2 bitar à 26 x 26 cm samt 1 bit 8 x 70 cm 9 snedremsa, ca 75 cm 9 DMC mouliné i rosa, blått, gult och vitt Mönster: Se sidan 98. Gör så här: Av yttertyget, fodret och fodervadden ska det bli vardera två sidplattor och en mellanremsa. Klipp en likadan rundning på två intilliggande hörn på alla sidplattor. Sy med sicksack på maskin runt alla delar till yttertyget och fodret. Rita upp mönstret du ska brodera på yttertyget, förslagsvis mitt på ena sidostycket. Brodera blekingesöm med två trådar moulinégarn. Använd sybåge så att inte tyget drar ihop sig. När du broderat färdigt: pressa tyget från avigsidan på högsta värme. Sy ihop tehuvan så här: Börja med att sy ytterdelen och tehuvans handtag. Klipp till 8 cm av snedremsan, vik den på längden och sy två raksömmar ca 1 mm från kanten. Placera bandet på tvären på mitten av mellanremsans rätsida och nåla fast. Nåla ihop mellanremsan med den ena av sidplattorna, räta mot räta, och sy ihop delarna med en raksöm 1 cm från kanten. Nåla ihop andra sidan av remsan med den andra sidplattan och sy ihop på samma sätt. Pressa isär sömmarna från avigsidan med ett hett strykjärn. Vräng huvan så att rätsidan kommer utåt och sy en stärkande raksöm 1 mm på vardera sidan om varje söm. Ytterdelen är nu klar, snedremsan högst upp fungerar som handtag till tehuvan. Sy fodret. Lägg vadden på de olika delarna av fodertyget och sy fast med några längsgående raksömmar. Sy ihop fodrets delar på samma sätt som ytterdelen. Klipp bort vadd som sticker ut och lösa trådar. Stoppa in foderdelen inuti ytterdelen så att du får en nästan färdig tehuva. Nåla ihop foder- och ytterdelen nertill och sy ihop bägge delarna med en raksöm ca 1/2 cm från kanten. Jämna till kanten med en sax. Vik den resterande biten av snedremsan runt nederkanten och sy fast med en raksöm så nära bandkanten som möjligt. Var noggrann med att sömmen fäster bandet på både in- och utsidan av tehuvan. Bordstabletter blekingeblomster Matcha gärna tehuvan med tabletter i samma teknik. Försök tänka på att placera broderiet så att det funkar ihop med porslin och bestick. Teknik: blekingesöm Material: 9 linnetyg, 2 bitar à 35 x 48 cm 9 DMC mouliné i rosa, blått, gult och vitt Mönster: Se sidan 98. Gör så här: Sicksacka tygets kanter runtom. Rita upp mönstret med märkpenna eller blyerts. Rita gärna ut stjälkarna hela vägen ut i kanten, trots att du viker in sömsmån senare. Brodera blekingesöm med två trådar moulinégarn. Använd sybåge för bästa resultat. Vik fållarna 1 cm runtom, sedan ytterligare 1 cm så att sick sack sömmen inte syns. Tabletten ska nu ha måttet 31 x 44 cm. Nåla och sy raksöm på maskin, eller fålla för hand. Pressa den färdiga tabletten på högsta värme. 28 29
Kudde Sydd av mig Brita-Kajsa som skapade anundsjösömmen hade ofta med bokstäver i sin design. Gör ditt broderi personligt med initialer, namn eller en liten text. Kudden blir snyggast om kuddvaret sitter tajt om kudden, jag låter därför det färdiga kuddvaret bli någon centimeter mindre än själva kudden. Teknik: anundsjösöm Material: 9 DMC mouliné i rött 9 vitt linnetyg, 3 bitar: 40 x 40 cm (till kuddens framstycke), 40 x 31 cm och 40 x 21 cm (till kuddens bakstycke) 9 1 innerkudde, 40 x 40 cm Mönster: Se sidan 110. Gör så här: Sicksacka alla kanter på tygbitarna. Fålla en av långsidorna på vardera delarna till bakstycket genom att vika kanten dubbelt, så att sicksack s ömmen döljs. Nåla och sy på maskin. Rita upp mönstret mitt på framstycket och brodera anundsjösöm med 2 trådar moulinégarn. Texten sys med efterstygn. Använd sybåge. Spänn eller pressa det färdiga broderiet så att det blir slätt. Lägg framstycket så att du har rätsidan mot dig. Lägg på den kortare tygbiten till bakstycket, så att de kommer räta mot räta. Lägg till sist på den längre tyg biten, så att de ligger omlott. Nåla runt hela och sy fast på maskin. Vänd allt ihop så att rätsidan kommer utåt och stoppa in en innerkudde som passar. 50 51
Örngott You can have it all Det här örngottet har en slät tygvolang runt sig, perfekt att fylla med broderi. Även i det här anundsjömönstret har jag tagit med text - man kan väl åtminstone få drömma om att få allt man vill ha. Se även bild på nästa uppslag för en mer fullständig bild av kuddens mönster. Teknik: anundsjösöm Material: 9 DMC mouliné i rött 9 ett vitt örngott med tygvolang Mönster: Se sidan 114. Gör så här: Rita upp mönstret runt hela kudden. Om du vill ha med en text, spara en bit där du skriver dit den. Brodera anundsjösöm med 2 trådar moulinégarn. Pressa örngottet slätt. 62 63
Örngott Två hjärtan Ett av de vanligaste ställen där man sydde hallandssöm var på just örngott. Broderiet placerades på ena sidan av pudevaret, den som vändes ut mot rummet. Dessutom sliter man inte på garnet när det bara ligger på kanten av kudden. Det var vanligt att brodösen signerade med årtal och sitt namn som ogift, i mitt fall Karin Rogersdotter. Teknik: hallandssöm Material: 9 DMC mouliné i rött och blått 9 ett vitt örngott Mönster: Se sidan 114. Gör så här: Rita upp mönstret på ena änden av örngottet. Brodera hallandssöm med 2 eller 3 trådar moulinégarn, beroende på hur mycket du vill att det ska täcka. Använd sybåge, särskilt till bottensömmarna. Pressa eventuellt örngottet för att få bort märkena från sybågen. 64 65
Bonad Turturduvor I blekingesömmen finns det ofta med söta fåglar som flyger omkring bland romantiska blommor. Jag tycker att det ibland kan bli lite väl gulligt, så de här fåglarna har fått lite mer tyngd. Teknik: blekingesöm Material: 9 bomullsgarn i några nyanser av rosa och blått, t ex DMC broderigarn 9 linne eller bomullstyg, ca 32 x 40 cm 9 en ram till montering Mönster: Se sidan 115. Gör så här: Sicksacka tyget runtom. Rita upp mönstret mitt på tyget. Brodera blekingesöm med 2 trådar bomullsgarn. Blanda gärna trådar i olika färg för extra effekt. Använd sybåge. Spänn eller pressa det färdiga broderiet. Montera det i ramen. 68 69
Nåldyna trädet En nåldyna är helt nödvändig för en brodös. Den håller nålarna på plats och man riskerar inte att sticka sig. Den här är fylld med linfrön, vilket gör att den ligger stadigt på bordet. Teknik: yllebroderi med kedjestygn, plattsöm, franska knutar och efterstygn Material: 9 ullgarn, moragarn eller liknande, i olika färger 9 kläde eller annat stadigt ylletyg, 2 bitar à 16 x 16 cm 9 tunt bomullstyg, 2 bitar à 16 x 16 cm 9 linfrön till fyllning Mönster: Se sidan 116. Gör så här: Klipp ut två bitar kläde som mäter 16 x 16 cm. Klipp också ut två bitar bomullstyg som är några millimeter mindre. Sy ihop dessa på maskin till en innerkudde. Spara ett litet hål som du kan hälla in linfröna genom. Vänd så att rätsidan kommer utåt. Fyll inte innerkudden för mycket, måtta så att ylletyget fortfarande når runt, med en centimeter sömsmån. Sy ihop öppningen för hand. Skissa upp mönstret på klädet med vit märkpenna. Brodera med ullgarn i olika färger och tjocklek, men ta inte alltför tjockt garn, mönstret är ju ganska litet. Lägg sedan klädet räta mot räta. Nåla och sy ihop på maskin, men spara en större öppning än du gjorde på innerkudden. Denna ska nu stoppas in i yllekudden. Vik in sömsmånen, nåla och sy ihop med små, täta stygn. Påsväska pion Jag fick den här lilla väskan av en vän, hon tyckte att jag skulle ha den. Kanske förstod hon att jag skulle göra något mer av den enkla röda väskan i hampatyg? Det dröjde i alla fall inte länge innan den var översållad av blommor. 70 71
Vantar Vinternypon Jag ska erkänna att det är lite krångligt att brodera på färdiga vantar, men det är mödan värt. Resultatet blir som ett smycke och det är inte så konstigt att broderade vantar förr i tiden användes på bröllop, särskilt i Dalarna. Den här modellen är sydd av grått kläde, men det går även att brodera på stickade vantar. Tänk på att de ska vara finstickade för att broderiet ska fram träda på bästa sätt. Teknik: påsöm Material: 9 ullgarn, tunagarn eller motsvarande, i olika färger 9 ett par tumvantar Mönster: Se sidan 120. Gör så här: Mät ut mitten på vanten. För över mönstret med märkpenna så att det hamnar mitt på handryggen. Du kan behöva fylla i mönstret efter hand om det försvinner, man tummar rätt mycket på det under tiden man broderar. Håll ena handen inne i vanten och försök hålla tyget så slätt som möjligt. Var lätt på handen när du syr och dra inte åt garnet för mycket. Vänd till sist vanten ut och in och fäst alla trådar. 78 79
överföring av mönster Använd gärna mönsterbladen längst bak i boken till dina broderier, helt eller delvis. Lägg ett kalkerpapper eller ett tunt skisspapper ovanpå och rita av. Om ett mönster känns fel i storleken för det du tänker brodera justerar du det först i en kopiator. Lägg in boken och förstora eller förminska mönstret till rätt procentsats. Jag rekommenderar verkligen att du sedan ritar ut alla stygnen på papperet. Det hjälper dig att förstå hur du ska fylla mönstret med garn på tyget. Det behöver inte vara exakt, men ger dig ändå en känsla för hur man broderar. Titta också noga på fotografierna och teckningarna hur stygnen är lagda. För att föra över mönstret på tyget kan man gå tillväga på olika sätt. Om man känner sig säker ritar man på fri hand och anpassar mönstret efter tyget man ska brodera på. Är tyget ljust och inte alltför tjockt kan man lägga teckningen under och fylla i strecken med en penna. Det underlättar också att hålla upp teckningen och tyget mot ett fönster eller att lägga allt på ett ljusbord. För tjockare och mörka tyger kan man göra små hål i skisspapperet med en grov nål, längsmed alla konturer. Sedan ritar man över hålen med en vit märkpenna. Mönstret kommer då synas som små prickar på tyget. För påsöm, järvsösöm och delsbosöm används oftast mallar. Rita av mönstren i boken, först på kalkerpapper och sedan på tjockare kartong. Klipp ut formerna, lägg på tyget och rita efter konturerna. Till hallandssömmen, som byggs upp kring runda former, används vad man har hemma som är runt: glas, muggar, värmeljus etc. 86 87
Teknik och skötsel När du har ritat upp mönstret på tyget, spänt fast det i sybågen och valt garn är det äntligen dags att börja brodera! Börja aldrig med att göra en knut på garnet. Stick istället ner nålen en bit ifrån, stick upp den på strecket där du ska börja och fäst garnet senare. Knutar kan nämligen gå upp och då kommer en liten garntofs att sticka upp mitt i broderiet. Inte så kul. Däremot kan man, när man har broderat ett tag och ska byta tråd, fästa den i det redan sydda. På så sätt sparar man garn och slipper ha en massa lösa garnändar som hänger från broderiet. Att fästa trådar är bland det tråkigaste som finns, så det kan vara skönt att få det gjort under tiden man broderar. Det är bra att sy från höger till vänster, så mycket det går. Man förhindrar då att garnet tvinnar upp sig och minskar risken för knutar. Använd heller inte för långa trådar när du broderar. Det ökar också risken för knutar. Annars är det viktigaste att tänka på att inte dra åt för hårt. Ta ett stygn och dra igenom garnet tills tyget säger stopp. Lägg garnet ungefär så som du ritat upp mönstret och följ konturen hela tiden. Var lätt på handen och försök hålla ett bra tempo. Peta inte för mycket med varje stygn, då tappar man lätt sugen. Efterbehandling: För de flesta projekten i den här boken räcker det att stryka tyget när man är klar. Pressa från baksidan, gärna med en fuktig duk över. Yllebroderi drar ihop sig på ett sätt som man inte kan stryka slätt. Man behöver spänna den typen av broderier för att de ska bli släta och fina. Gör så här: Fäst det färdiga broderiet med häftstift på en inte alltför hård träskiva. Se till att tyget ligger rakt och blir lika mycket spänt åt alla håll. Sätt häftstiften tätt i ytterkanten. Lägg en fuktig duk över och låt ligga tills duken torkat. Linne och bomullstyg kan man istället spänna med knappnålar på en strykbräda. Med den här metoden blir tyget slätt utan att det färdiga broderiet blir för platt, som det lätt blir när man pressar med strykjärn. Tvätt: Tvätta gärna tyget innan du börjar brodera. På så sätt är du säker på att det inte krymper sedan och förstör ditt arbete. De flesta broderier i boken går att tvätta för hand eller på 40 i maskin. Om man vill tvätta yllebroderierna i maskin, måste man välja ett ylleprogram. Det är lika skonsamt som handtvätt. Använd också ett ylle- eller skontvättmedel för bästa resultat. 88 89
BRODERISKOLA Förstygn: Efterstygn: Översydda förstygn: Stick upp nålen i tyget och stick ner den en liten bit längre bort. Stick upp nålen i tyget och stick ner den en liten bit längre bak. Fortsätt så att nästa stygn tar vid där det förra slutade. Sy en rad med förstygn. På tillbakavägen trär du nålen igenom stygnet istället för i tyget. Ensidig plattsöm: Dubbelsidig plattsöm: Stick upp nålen på den linje du ritat upp. Stick ner den på andra sidan av formen som ska broderas och ta genast ett väldigt litet stygn åt sidan. Garnet kommer nu att synas mest på ovansidan av tyget. Sy jämna stygn över den form du ritat upp. Stick ner nålen i tyget och stick upp den igen precis bredvid föregående stygn. Garnet ligger nu både på rät- och avig sidan och ger en mer bullig form än den ensidiga plattsömmen. Korsstygn: Stjälkstygn: Kedjestygn: Sy sneda stygn över ett antal trådar i tyget, vänd och sy tillbaka åt andra hållet. Korsstygn sys lättast på räknelinne eller aidaväv. Sys som efterstygn, fast man sticker upp nålen vid sidan av föregående stygn. Se till att garnet alltid hamnar på samma håll om nålen när du tar nästa stygn. Stick upp nålen i tyget och stick ner den igen precis bredvid där nålen kom upp. Stick upp nålen igen en liten bit bort. Lägg garnet som en ögla runt nålen, stäck garnet något och dra igenom tyget. Om man istället sticker ner nålen en bit ifrån där den först kom upp får man glesa kedjestygn. Kedjestygn kan man också använda för att täcka större ytor. Man syr helt enkelt flera rader av stygn tätt intill varandra. Franska knutar: Linda garnet, där det kommer upp ge nom tyget, två eller flera varv runt nålen och stick ner den precis bredvid där du stack upp den. Dra försiktigt igenom nålen. Håll gärna emot lite med tummen så att du inte tappar spänningen på garnet. Schattersöm: Sy ensidig eller dubbelsidig plattsöm lod rätt mot den linje du ritat upp. Ta lagom långa stygn. Fortsätt med en rad nedanför, antingen med samma garn eller byt färg. Den här tekniken är perfekt för att täcka stora ytor eller få fram fina färgskiftningar. Läggsöm: Lägg en tråd längsmed den linje du ska sy. Fäst den mot tyget genom att sy små jämna stygn över hela tråden. 90 91
94