PM - naturvärdesbedömning av trädklädd betesmark vid Vallsjö Inledning En trädklädd betesmark har undersökts i syfte att göra en översiktlig bedömning av markens naturvärden. Det område som avgränsats är drygt 4 ha stort och är beläget ca 200 m öster om Vallsjö kyrka i Sävsjö kommun. Ett fältbesök ägde rum den 29 maj år 2018. Inventerare var Eva Götbrink på Kråkfot Natur AB. Figur 1. Översiktskarta som visar Vallsjö gård och Vallsjö kyrka samt dess omgivningar. Blå ring visar platsen för det område som undersökts. Sammanfattning Betesmarken är belägen på frisk, stenbunden mark. Den har naturvärden kopplade till både trädskikt och fältskikt. På den skala som brukar användas vid naturvärdesbedömningar (se tabell 1) bedöms de påträffade naturvärden motsvara klass 3, påtagligt naturvärde. Den inventering som gjorts är dock av mer översiktlig typ än en naturvärdesinventering i enlighet med svensk standard. 1
Figur 2. Ortofotokarta. Blå linje visar avgränsning för det undersökta området. Till vänster i bild syns Vallsjö Gård och Vallsjö kyrka. Värdena i trädskiktet är kopplade till förekomsten av grova, gamla och spärrgreniga träd av trädslaget ek, samt till grova och gamla träd av andra trädslag som förekommer betesmarken, t ex björk, fågelbär och hassel. Naturvärdena i trädskiktet är även knutna till den relativt goda förekomsten av ved som finns i området. Här finns död solexponerad ved i olika trädslag och i olika nedbrytningsgrad. Fältskiktets flora är huvudsakligen sådan som indikerar att marken idag är opåverkad av produktionshöjande åtgärder (gödsling). Detta är positivt ur naturvärdesaspekt, då näringsfattiga förhållanden är en förutsättning för ett naturligt och artrikt växtsamhälle. I betesmarken finns gott om så kallade magermarksväxter, men de flesta hävdgynnade arter saknas. Detta indikerar att floran på något vis har störts. De mest troliga förklaringarna är att betesmarken för länge sedan gödslades fläckvis (på planare ytor mellan stenarna) men att effekten idag i stort sett har avtagit och marken har naturaliserats eller att trädskiktet under någon period varit så tätt att de solälskande hävdarterna skuggats ut. I hagen finns även gott om stenblock, stenrösen och stenmurar. Även dessa är av betydelse för hög biologisk mångfald. 2
Tabell 1. Naturvärdesobjekt bedöms i naturvärdesklass 1-3. Källa: SIS-standard ftss199000. Naturvärdesklasser i enlighet med svensk standard Definition Beskrivning Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde Stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Betesmarkens naturvärden Trädskikt Trädslagsblandningen i betesmarken är stor. Här växer ek, asp, björk, fågelbär, oxel, rönn, lönn, gran, sälg och äppelträd samt hassel. Den stora trädslagsblandningen skapar förutsättningar för många olika arter knutna till olika specifika trädslag. Utöver den biodiversitet den stora trädslagsbladningen i sig bereder väg för, är det främst de gamla och grova träden i hagen som är viktiga naturvärdeselement. Gamla och grova träd finns av trädslagen ek, björk, fågelbär, rönn, och hassel (se tabell 2). Även en gammal druvfläder växer i området. Flera ekar kvalificerar sig som jätteträd, vilka enligt definitionen har en diameter på > 1,0 m. Dessa har ett spärrgrenigt växtsätt vilket visar att de vuxit upp i ett relativt öppet landskap. Solexponerade träd skapar livsrum för mer värmekrävande och solälskande arter. Vissa ekar och björkar har en begynnande sprickbark, som mest 5-7 cm djup. Även detta är en viktig struktur i naturvårdsammanhang. På en ek påträffades svavelticka vilket är en viktig brunrötarsvamp som skapar livsrum för den mångfald av arter som lever i rötad ved och hålrum. Det finns även aspar som är runt 0,4 m i diameter med håligheter i huvudstammarna. Även dessa träd kvalar in under definitionen jätteträd. Det finns även en hel del döda träd och lågor i betesmarken. För vissa trädslag, t ex ek och rönn/oxel finns ved i olika stadier av nedbrytning. Detta gör den döda veden extra värdefull då det vittnar om att det funnits död ved i hagen under en längre tid - dvs att död ved förekommit i betesmarken med viss kontinuitet. Detta medför att arter beroende av ved från rönn och ek har kunnat hitta livsrum i hagen under en längre tidsperiod. I tabell 2 listas parametrar kopplade till död ved. 3
Tabell 2. Tabellen specificerar i betesmarken förekommande naturvärdesstrukturer kopplade till trädskikt. Trädslag Grövsta diameter Döda träd, grövsta diameter Nedbrytningsgrad* övrigt Frekvens död ved Ek 1,5 m 0,4 m 2, 3 Solexponerad ganska träd och ved rikligt Lönn 0,8 m - - - - Björk 0,7 m 0,4 m 2 Solexponerade sparsamt träd och ved Fågelbär 0,5 m - - - - Asp 0,4 m - - - - Solexponerad ganska Rönn/oxel 0,3 m 0,5 m 1,2,3 träd och ved. rikligt Stående och liggande Hassel 0,25 1,2,3 sparsamt *1=färsk ved, 2=delvis nedbruten ved, börjar tappa struktur, 3=långt gången nedbrytningsgrad av veden. Observera att för en låga i nedbrytningsgrad 2-3 som tappat all bark kan det vara svårt att göra en säker artbestämning. Arter knutna till trädskiktet Endast en mycket översiktlig artinventering av mossor, lavar och svampar har gjorts och inom ramen för denna undersökning påträffades endast ganska vanliga arter på de grova ekarna - t ex grön spiklav, rostfläckig nållav och svavelticka. Mer sällsynta signalarter, som indikerar att det kan finnas rödlistade arter knutna till träden, påträffades inte. Detta indikerar att även om de stora ekarna är viktiga naturvärdeselement, är de (ännu) inte tillräckligt grova och gamla för att hysa en utpräglad och sällsynt jätteträdsflora. Fältskikt Fältskiktet har över stora delar av betesmarken karaktär av magermarksflora. Här finns gott om mandelblom, vårbrodd, ängsfryle, teveronika, svartkämpar, gulmåra, gökärt, blodrot och tjärblomster, vilka alla är arter som växer där marken i dagdsläget inte är påverkad av produktionshöjande åtgärder - vilket är en förutsättning för ett naturligt och artrikt växtsamhälle. Andra arter som påträffades och som indikerar ogödslade förhållanden är blekstarr, ängsbräsma samt backskärvfrö. Särskilt runt stenarna finner man utpräglad magermarksflora. Att dessa arter trivs särskilt bra runt stenar är ett vanligt fenomen. Det indikerar det man någon gång för länge sedan manuellt slängt ut gödsel mellan stenarna för att öka betesmarkens produktionsförmåga. Men även om marken indikerar magra förhållanden saknas de flesta hävdgynnade arter som t ex slåttergubbe, slåtterfibbla, sommarfibbla, svinrot och jungfrulin. I betesmarken finns även partier där det främst växer arter som förekommer i betesmarker som är gödslingspåverkade, varit för beskuggade eller på andra sätt störts, t ex smörblomma, hudkex, fyrkantig johannesört, vit- och ängsgröe, ängssyra och andra högväxande, triviala arter. 4
Sammanställning av befintlig kunskap om naturvärden i och i anslutning till området Innan fältbesöket inhämtades befintlig kunskap om området. Den information som insamlades har sammanställt i tabell 3. En kortfattad beskrivning av inhämtad information ges även i löptext nedan. Inom det avgränsade området Det aktuella området finns med i Jordbruksverkets databas TUVA, objektsnummer D89-JCV. Den 3,94 ha stora betesmarken inventerades år 2002 och 1,18 ha har rapporterats in som Natura-2000-naturtypen trädklädd betesmark (9070) och 2,82 ha har noterats som kultiverad betesmark. Områdets karaktär beskrivs som Röjningsrösen+skalmurar, fossil åkermark. Trädvärden, grov ek, körsbär, hassel, rönn m.fl. Trivial flora, gödselpåverkan Utanför/i anslutning till betesmarken I norr ingår en bit av Vallsjön i det område som avgränsats som riksintresse. Vallsjön är i sin helhet utpekad som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Alla åtgärder som kan komma att påverka Natura 2000-områdets värden negativt är tillståndspliktiga. En bevarandeplan finns framtagen för Vallsjön Natura 2000-område. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sitecollectiondocuments/sv/djur-och- natur/skyddad-natur/natura- 2000/S%C3%A4vsj%C3%B6%20kommun/Vallsj%C3%B6n%20bevarandeplan.pdf Ca 100 m söder om det undersökta området, längs vägen mot Storegård finns en trädrad med björk, asp, lönn och lind som av finns med i länsstyrelsens kartskikt för skyddsvärda träd. Ca 150 m väster om området, längs sjökanten finns ett 0,9 ha stort område med höga naturvärden, ädellövskog. Ytterligare ett ängs och betesmarksobjekt (ID: AD5-MYE ) är beläget 200 m väster ut. 5
Tabell 3. En sammanställning över den information som inhämtats från tillgängliga och ur naturvårdsaspekt relevanta databaser. Myndighet Databasens namn Skogsstyrelsen Skogens pärlor nej Jordbruksverket TUVA, äng- och betesmarksinven tering Artportalen Rödlistade arter nej Artportalen Naturvårdsarter nej Länsstyrelsens WEBB-GIS relevanta naturvårdsskikt Inom det avgränsade området träff i område t typ av naturvärde länk ja nej SGU källor nej Ängs- och betesmarksobjekt, Trädklädd betesmark Utanför/i anslutning till området träff i Myndighet Databasens namn områd et typ av naturvärde länk Skogsstyrelse n Skogens pärlor ja Naturvärdesobj ekt ca 150 m väster om området, längs sjökanten. 0,9 ha ädellövskog. Jordbruksver ket TUVA, äng- och betesmarksinvente ring Artportalen Rödlistade arter nej Artportalen naturvårdsarter nej Länsstyrelse ns WEBB-GIS Länsstyrelse ns WEBB-GIS relevanta naturvårdsskikt relevanta naturvårdsskikt SGU källor nej ja ja ja Ängs- och betesmarksobj ekt, 200 m väster ut Skyddsvärda träd (björk, asp, lönn och lind) 100-300 m söder om området. Natura 2000, Vallsjön https://etjanst.sjv.se/tuvaut/sit e/area.jsp?id=d89-jcv https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/area.jsp?id=ad5-mye http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/jonkoping/webb karta/ http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/jonkoping/webb karta/ 6
Foton från området Foto 1. I betesmarken finns grova, gamla ekar och gott om stora stenblock. Foto 2. En mer trädfri av betesmarken. Här är naturvärdena lägre. 7
Foto 3. I betesmarken finns även grova, gamla björkar. Foto 4. Ett annat exemplar av hagen grövsta ekar. 8