Statens konstmuseum 2010 År 2010 var för Statens konstmuseum aktivt och arbetsfyllt. Förutom den livliga utställningsverksamheten och kontakten med publiken gavs det möjlighet att stanna upp och betrakta gångna år och se fram emot kommande utmaningar. Lagen om statens konstmuseum gavs den 16 februari 1990. Med stöd av lagen grundades museet på strukturerna av Finlands konstakademi och blev till ett riksomfattande centralkonstmuseum. Statens konstmuseum startade sin verksamhet den 1 september 1990. Konstmuseet blev en statlig inrättning som underlyder undervisningsministeriet, och vars utgifter staten till största del täcker med budgetmedel. Till den nya organisationen hörde tre museer, de nuvarande konstmuseet Ateneum, Museet för nutidskonst Kiasma, Konstmuseet Sinebrychoff och centralarkivet för bildkonst samt fyra gemensamma tjänsteproducerande enheter. Det riksomfattande centralkonstmuseets uppgift var och är att stöda och främja bildkonsten och forskning runt den, utvidga, bevara, ställa ut och studera konstsamlingar samt att utveckla och understöda konstmuseiverket. Statens konstmuseums två första decennier har format organisationen. Museernas verksamhetsutrymmen har förbättrats betydligt, för Museet för nutidskonst Kiasma har organisationen fått ta i bruk ett nybygge, Ateneums och Sinebrychoffs konstmuseer har grundrenoverats och utvidgats för att bättre uppfylla kraven för museiverksamhet. Nästan åtta miljoner museibesökare har bekantat sig med museernas utställningar och den nationella konstsamlingen har utökats med över 8 400 konstverk, varav 80 procent har erhållits som donationer. Detta är ett utryck för den uppskattning och tilltro som kunderna visar statens konstmuseum, dess personal och den nationella samlingen, vilken är hela verksamhetens medelpunkt. Man ville presentera museets långa och växelrika historia bättre i form av en jubileumsbok. Kulttuurin rakentaja Valtion taidemuseo 1990 2010 1/7 STATENS KONSTMUSEUM 2010
(Kulturbyggare Statens konstmuseum 1990 2010) betraktar och analyserar konstmuseets verksamhet och de förändringar och fenomen som har förekommit i dess verksamhetsomgivning. Experter från Statens konstmuseums olika verksamhetsenheter samt utomstående skribenter deltog i bokprojektet. Statens konstmuseums museienheter, arkivet och de andra enheterna uppnådde de mål som ställts upp för år 2010. Till framgången bidrog den positiva utvecklingen av anslagen som staten beviljade i statsbudgeten samt Pablo Picasso-utställningen som slutade i januari; i fråga om besökarmängden den största framgången i Finlands konstmuseums historia. Den offentliga ekonomins besvärliga framtidsutsikter påverkade också Statens konstmuseum. Nedskärningarna för år 2011 utgör stora utmaningar för museernas publikrelationer och för företagssamarbetet. Om denna utveckling fortsätter kan statens finansiering endast säkra upprätthållandet av strukturerna och samlingen. Alla resurser som behövs för utställningsverksamhet och innehållsligt arbete är beroende av publikoch samarbetsintäkter. Ett konstmuseum måste leva aktivt i nuet och samtidigt försöka förutsäga framtiden. Historiekännedom är en förutsättning för att förstå de aktuella fenomenen och att kunna förbereda sig för framtidens utmaningar. Statens konstmuseums målsättning är att stärka sin roll som nationalgalleri och centralkonstmuseum. I det praktiska arbetet betyder detta, att museerna bygger det nationella kulturarvet och tar ställning till nya fenomen och existerande historiska skikt. Man måste komma ihåg att förutsättningen för att framgångsrikt bevara, sköta och undersöka bildkonsten och dess fenomen är att anslagen som används för utökande av samlingarna måste höjas. På hösten fördes en livlig diskussion om saken, vilket kanske också delvis gjorde att detta kommer att bli verklighet nästa år. Museerna bör i större utsträckning än tidigare utveckla sitt innehållsliga utbud för olika publiker. Alla tre museienheter har sin egen speciella profil, men deras gemensamma uppgift är att planera och förverkliga sitt program och sina tjänster på ett sätt som beaktar olika publikers olika behov. En nationell konst- och kulturinstans måste vara internationell. I växelverkan med andra nationella och internationella aktörer kan vi förbättra vår egen kompetens och influens. Konsten, liksom vetenskapen, lever och utvecklas via internationella kontakter. För att ha framgång måste Statens konstmuseum och andra aktörer och påverkare inom finländsk konst vara öppna för influenser och också själva vara redo att utöva inflytande. Genom att stärka och säkra konsten, de ekonomiska resurserna för främjande Bild från Onerva stadens kvinnor i Konstmuseet Ateneum. skm / CAb / Kirsi Halkola Marino Marini: Rise from the ground like feather d Mercury... (Henrik IV del I). Rolando och Siv Pieraccinis samling. skm / CAb / Henri Tuomi av kulturarvet och utbildningen, kan den större samhälleliga målsättningen och förhoppningen om ett kreativt välfärdssamhälle bli verklighet. KONSTMUSEET ATENEUM I centrum för Konstmuseet Ateneums utställningsverksamhet stod Ronaldo och Siv Pieraccinis donationssamling, Hallonblads donationssamling, utställningen Stadens kvinnor med L. Onerva i medelpunkten samt Caj Bremers och Eino Mäkinens fotoutställningar. År 2010 startade starkt, som Pablo Picasso. Utställningen Mästerverk från Picassomuseet i Paris (18.9.2009 28.1.2010) fick tilläggstid till slutet av januari och uppnådde med 314 755 besökare ett nytt besökarrekord. Rolando och Siv Pieraccinis stiftelse donerade en omfattande samling som innehåller 724 grafikblad från 42 olika konstnärer till Konstmuseet Ateneum. Vårens program fortsatte med utställningen av stiftelsen Pieraccinis donation (21.1 31.3.2010). Utställningen Onerva Stadens kvinnor (25.3 29.8.2010) erbjöd besökarna 2/7 STATENS KONSTMUSEUM 2010
Michael Landy: Torghandlarens stånd nr 3. Trä och blommor, 1992 1997. Zabludowicz Collection. skm / CAb / Ella Tommila Bild från utställningen Cream, Damien Hirst & samtida skm / cab / Pirje Mykkänen ett upplevelsemässigt perspektiv på en Helsingforskvinnas kulturella liv på bägge sidor om första världskriget. På utställningen visades rikligt med konst från tidsperioden, både från Ateneums egna samlingar och från andra konstmuseer. Tidkänslan på utställningen skapades av en omfattande kulturhistorisk föremålssamling. Till utställningen hörde två nutidskonstnärers, Elina Lifländers (f. 1978) och Eliisa Sorvalis (f. 1977), tredelade verkserie Brev till Onerva! Fotograf Caj Bremers retrospektiva utställning (19.2 16.5.2010) presenterade hans produktion sedan 1950-talet. På utställningen visades cirka 150 fotografier, av vilka de äldsta var från början av 1950-talet och de senaste från år 2009. Fotografierna bildade således ett fotografiskt sammanhang som omfattade över ett halvt sekel. Förutom tidningsfoton visades också Bremers familjefoton och naturstudier. Veikko Vionoja Överdängaren (11.6 3.10.2010) jubilerade Vionojas (1909 2001) hundraårsdag. Utställningen omfattade över 70 målningar från konstnärens sextio år långa karriär från 1930-talet till 1980-talet. Utställningens fokus låg på avbildandet av den finska naturen och dess ljus. Med på utställningen fanns också verk som inte hade visats offentligt på länge. Flera av verken kom från privata hem. Utställningsprojektet genomfördes i samarbete med Renlunds konstmuseum i Karleby. Viiva Italia Ronaldo och Siv Pieraccinis samling 1.10.2010 16.1.2011 På utställningen Viiva Italia visades de centrala riktningarna och konstnärerna som förnyade den moderna italienska konsten på 1900-talet. Med fanns bl.a. Giorgio Morandi, Massimo Campigli, Marino Marini och Giorgio de Chirico. Viiva Italia visade grafikarbeten, teckningar och akvareller, sammanlagt cirka 300 konstverk av 42 konstnärer. De konstverk som visades på utställningen hör till Rolando och Siv Pieraccinis unikt omfattande donationssamling. Till denna samlings konstnärsnamn hör förutom de ovan nämnda också Emilio Greco, Giacomo Manzù, Gino Severini, Alberto Burri, Carlo Carrà och Alberto Magnelli. Internationell grafik 18.09.2010 14.11.2010 Förutom höstens huvudutställning med fokus på Italien presenterades också andra länders grafik från samma tidsperiod från sammanlagt femton olika länder, men i första hand från Japan och Amerika. I museets samlingar är många av det förra århundradets mästare representerade just i form av grafik: bl.a. Paul Delvaux, Alberto Giacometti, Josef Albers och Francis Bacon. Grafikhösten på Ateneum fortsatte med en presentation av den finländska konstgrafikern, professor Viktor Kuuselas livsverk (19.11.2010 16.1.2011). Utställningen Eino Mäkinen Fotografier och filmer (5.11.2010 20.2.2011) presenterade en vidsynt visualist, vars livsverk fokuserade på etnografisk film. Mäkinen är också känd som Alvar Aaltos hovfotograf och som försvarare av det moderna konstfotografiet. Utställningen bestod av Mäkinens fotografier och filmer från 1920 40-talet. Konstmuseet Ateneum beviljades ett anskaffningsanslag på 195 000 euro för att utöka samlingarna. Med det anskaffades sammanlagt 13 verk. Under årets lopp mottog museet sammanlagt 107 verk som donationer och testamenteringar. MUSEET FÖR NUTIDSKONST KIASMA Den elfte samlingsutställningen, Uppgjort i förväg 26.3.2010 6.2.2011 Utställningen behandlade den moderna konstens evenemangskaraktär, mångsinnlighet och tidsbundenhet och mötet med konsten i utställningssituationen. Interaktiv konst granskades, samt verk som utgörs av en föreställning eller iscensatt situation av konstnären. 3/7 STATENS KONSTMUSEUM 2010
Bild från utställningen Venedig Maskernas fest, Konstmuseet Sinebrychoff. Jussi Salmivuori Jan Massijs (1509 1575): Den heliga familjen (1563). Olja på trä. Royal Museum of Fine Arts Antwerp Lucas Art in Flanders vzw Gemensamma saker 14.04.2010 12.09.2010 Utställningen visades i Printti i Kiasma och i Hanaholmens kulturcentrum. Samutställningen var en del av 50-årsjubileumets program för Kulturfonden för Sverige och Finland. Konstnärerna beskrev i sina verk det moderna livets fenomen och dess mångfacetterade verkligheter. Teman som behandlades var bl.a. arbete, identitet, utstötthet och själviskhet. Kristina Norman, After-War 8.10.2010 6.2.2011 I Printti visades estländskan Normans verk After-War, vars utgångspunkt är Bronssoldat-statyn i Tallin. I sitt verk behandlar Norman de teman och värden som hör samman med statyn och en konflikt som flyttningen av statyn orsakade. After-War visades på Biennalen i Venedig år 2009, varefter den anskaffades till Kiasmas samlingar. Helhetsverket var en del av samlingsutställningen Uppgjort i förväg. Kari Cavén, Med ögonen i kors 29.10.2010 6.2.2011 I studio K visades ett urval av Kari Cavéns verk med temat optisk illusion. Verket Med ögonen i kors (1999) erhölls som donation av Tikkurila Oyj. Panorama. Olav Christopher Jenssen 22.1 11.4.2010 Den norskfödda Olav Christopher Jenssens (f. 1954) utställning öppnade utställningsprogrammet år 2010. Utställningen som visade konstnärens nyaste produktion bredde ut sig till Kiasmas femte våning. Förutom de färmättade målningarna visades också två organiska skulpturinstallationer som hade anpassats till Kiasmas utrymmen. Utställningen producerades i samarbete med Kunsthalle Brandts (Danmark) och Sørlandets Konstmuseum (Norge). Adel Abidin 12.2 25.4.2010 Den Irakfödde i Finland bosatte Adel Abidins (f. 1973) utställning sågs i början av år 2010. Abidin uppförde en serie videoinstallationer i fem rum på fjärde våningen. Utställningen bredde också ut sig till Kiasmas aula, där man kunde se en edition av den imaginära rese byrån Abidin Travels som blev berömd vid Biennalen i Venedig 2007. Denise Grünstein 30.4 31.7.2010 Fotokonstnären Denise Grünsteins (f. 1950) första omfattande museiutställning i Finland gav en översikt av konstnärens produktion under 2000-talet, i vilken man kan se romantisk landskapsmåleritradition, surrealism och nostalgi. Denise Grünstein, som också är känd för sina intensiva personporträtt, har växt upp gjort karriär som fotograf och konstnär i Sverige, men hennes rötter finns i Finland. Utställningen visades på 5:e våningen i Kiasma. Ilja Glazunov och Finland 7.5 31.7.2010 Utställningen betraktade Finland på president Kekkonens tid via fenomenet konstvärlden. Den sovjetiska konstnären Glazunovs roll som presidentens hovmalare väckte stor uppmärksamhet i 1970-talets Finland. Utställningen som visades i Kiasma över sommaren bestod huvudsakligen av Glazunov-målningar ur finländska privatsamlingar, och många av bilderna visades offentligt för första gången. Också rikligt med dokumentärmaterial som gav bakgrund åt epoken fanns med. Utställningen producerades i samarbete med Kuntsi museum för modern konst. Cream Damien Hirst och samtida 10.9 28.11.2010 Cream presenterade verk av Damien Hirst och hans samtida från finländska privatsamlingar. Utställningen samlade 16 brittiska konstnärer som alla i regel inledde sin konstnärsbana i början av 1990-talet i London och av vilka en del blev kända som skaparna av fenomenet Young British Artist (yba). På utställningen visades installationer, målningar, skulpturer och videor. Helheten hade kompletterats med konstverk lånade från brittiska samlingar samt verk från Kiasmas egna samlingar. Utställningens sammanställning möjliggjordes av Understödsstiftelsen för Kiasma. Ars Fennica 15.10 12.12.2010 Bildmålaren Markus Konttinen, skulptören Anne Koskinen, fotokonstnären Jorma Puranen samt bildmålarna Jaakko Niemelä och Charles Sandison var nominerade till Ars Fennica-priset 2010. 4/7 STATENS KONSTMUSEUM 2010
Postkvitto för en tavelrulle som Ida Silfverberg år 1861 skickade till Finlands konstförening från Dresden. skm / CAb / Jenni Nurminen Med utställningen Tystnadens zon (28.10 31.12.2010) i konstmuseet Sinebrychoffs röda källare byggde de moderna konstnärerna Juha van Ingen (1963), Sirpa Jokinen (1962), Sanna Sarva (1962) och Kari Yli-Annala (1965) en bro mellan museets samlingar/utställningar och sina egna verk. Utställningen fortsatte serien i vilken moderna konstnärer kommenterar gammal konst. Museets konstsamlingar utökades år 2010 med fjorton verk. De nominerades samutställning visades på fjärde våningen i Kiasma. Den brittiske kuratorn David Elliott valde Charles Sandison till vinnare. Priset delades ut av Henna och Pertti Niemistös bildkonststiftelse. Sandison var också publikens favorit. Studio K I, Jussi Kivi: Fire & Rescue Museum, 12.2 12.9.2010 Jussi Kivis installation Fire & Rescue Museum sammanförde samlarmaterial med brandkårsanknytning och pedagogiska affischer från sovjettiden, på vilka man i bild och ord ger anvisningar i fall av radioaktivt nedfall och kemikalisk krigsföring. Innan det visades på Kiasma sågs verket i Finlands Aalto-paviljong vid Biennalen i Venedig 2009. KONSTMUSEET SINEBRYCHOFF I Konstmuseet Sinebrychoff föranstaltades fyra specialutställningar under året. I början av våren presenterade utställningen Venedig Maskernas fest (5.2 23.5.2010) vedutamålningar från Canale Grandes kant samt karnevalstradition från tidigare århundraden fram till våra dagar. Förutom av Konstmuseet Sinebrychoffs egna verk bestod utställningen av verk från Nationalmuseet i Stockholm, Sveriges Teatermuseum, Statliga Eremitaget i S:t Petersburg, Amos Andersons konstmuseum, Österbottens konstmuseum i Vasa, Lahtis stadsmuseum samt från privatpersoner. Förutom målningarna visades också möbler, solfjädrar, masker och småföremål. Vid vårens andra specialutställning visades två verk av Michelangelo Merisi da Caravaggion (1571 1610), en av konsthistoriens inflytelserikaste konstnärer. Med utställningen Caravaggio Mysteriet av den helige Franciscus (27.3. 9.5.2010) hyllades minnet av konstnären som dog för 400 sedan. Utställningen Konstmuseet Sinebrychoff sommaren 2010 (4.6 22.09.2010) presenterade målningar ur konstmuseets egna samlingar. Höstens huvudutställning Flamländska mästare (14.10.2010 16.1.2011) presenterade Flamländska mästare från samlingarna i Koninklijk Museum voor Schone Kunsten i Antwerpen. Det 120 år gamla museet är speciellt känt för sina tidiga flamländska konstnärer såsom Peter Paul Rubens och andra barockmästare. Utställningen bestod av sammanlagt 45 målningar från 1500- talet till 1700-talet samt ett urval som omfattade 16 grafikblad av Peter Paul Rubens. Utställningens övriga mästare var bl.a. Quinten Massys, Jan Brueghel, Jan Gossaert, Abraham Govaerts, Jacob Jordaens, David Teniers den yngre och Franciscus Gijsbrechts. CENTRALARKIVET FÖR BILDKONST Centralarkivet för bildkonst firade sin 20-åriga verksamhet genom att på hösten publicera artikelsamlingen Muisto. Konstnärsbrev, arkiv och samlingar. (Ett minne), vilken grundar sig på de egna samlingarna och presenterar dem. Dessutom publicerades i Centralarkivet för bildkonsts egna publikationsserie Riitta Ojanperäs avhandling Kriitikko Einari J. Vehmas ja moderni taide (Kritiker Einari J. Vehmas och modern konst). År 2010 spelade de egna samlingarna, utökandet av dem och förbättrande av deras tillgänglighet en central roll i verksamheten som Centralarkivet för bildkonst utövade. Bildarkivets samlingar växte till största del tack var donationer utifrån. Ökningen var ungefär 3 100 bilder. De konsthistoriska dokumentarkiven växte under året med tre arkivhelheter vilka erhölls som donationer. Dokumen teringen av konsten fortsattes med gallerioch utställningsfotografering. Tillsammans med Konstmuseet Ateneum arrangerade Centralarkivet för bildkonst fokusutställningen Hommage à Erkki Sakari Heinonen som öppnades i oktober, där den i maj 2010 avlidne konstnären presenterades med konstverk och arkivmaterial från centralarkivets samlingar. I Ateneumbyggnadens bibliotek fanns som postkonst klassificerat material från museets 25-åriga biblioteksverksamhet. KONSERVERINGSINRÄTTNINGEN I Statens Konstmuseer föranstaltades ungefär trettio utställningar under året. Sammanlagt behandlades över 2 500 verk. Inom ramen för Konstmuseet Ateneums internationella samarbete förbereddes omfattande utställningsdeltagande för två utländska 5/7 STATENS KONSTMUSEUM 2010
museer: Amsterdams Van Goghmuseum med utställningen Vardagens hjältar och det italienska Villa Maninmuseet med den skandinaviska utställningen Munch and Companions. Detaljer från Amélie Lundahls verk Trädgårdsflicka, 1885. Vid konserveringen av verket avlägsnades bl.a. det gamla gulnade lackskiktet. skm / KONSERVERINGSINRÄTTNINGEN Året var speciellt arbetsamt för papperskonservatorerna, eftersom två omfattande fotoutställningar ingick i utställningsprogrammet. Presentationen av Caj Bremers och Eino Mäkinens konstnärsproduktion. Utställningen Stadens kvinnor omfattade förutom verken en mängd arkivmaterial och Pieraccini-samlingens utställning innehöll 350 grafik arbeten. Konstmuseet Sinebrychoffs utställning Caravaggio Mysteriet av den helige Franciscus, där också verkens tekniska forskningsresultat och konservering presenterades, väckte stort intresse bland museibesökarna. Under året restaurerades 134 skissböcker, sammanlagt över 12 000 sidor. Konstmuseet Ateneums samlingsutställning förnyades på museets 3:e våning. På samma gång underhölls och konserverades en stor mängd verk. UTVECKLING OCH SAMHÄLLSRELATIONER KEHYS Tyngdpunkterna i Kehys verksamhet var stödjande av ett publikorienterat museiarbete och utveckling av tjänstehelheter, förstärkande av musei - sektorns yrkesmässiga kunskaper samt utveckling av samlingsförvaltningen. Forskare Eija Liukkonen utnämndes på hösten till ansvarig utvecklings chef, när utvecklingschef Susanna Pettersson övergick till Alvar Aalto-stiftelsens tjänst. koordinera digitaliseringen av Statens konstmuseum. Infotjänsten Kultur för alla fortsatte sin verksamhet med specialfinansiering. I början av år 2010 utvidgades verksamheten till att omfatta också multikulturfrågor. Kehys koordinerade den externa internationella utvärderingen av Statens konstmuseum som undervisnings- och kulturministeriet har beställt. Statens konstmuseums digitaliseringsstrategi blev färdig liksom också strategin för en hållbar utveckling. De internationella samarbetsprojektens tyngdpunkt var deltagandet i EU-arbetsgruppen för främjande av samlingarnas rörlighet OMC Mobility of Collections. Kehys verkar som ansvarig delarrangör i det EU-finansierade projektet Collections Mobility 2.0 och ansvarade för publicerandet av handboken Encouraging Collections Mobility A Way Forward for Museums in Europe. Kehys årliga huvudevenemang, Temadagarna, behandlade samlingspolitik. Evenemanget lockade 167 museiexperter från olika delar av Finland. litteratursällskapet, Finlands museiförbund och Museiverket samt läromaterialet Lapset kriisien kuvissa (Barn på krisbilder) som behandlar barn på krisbilder för skolor och konstmuseer som publicerades tillsammans med Plan Finland och Pedaali r.f. I Kehys fortsatte man att förbättra samlingsförvaltningen. Ett särskilt tema var frågor rörande kommunernas konstsamlingar och arkivering och dokumentation av den riksomfattande bildkonsten. Samlingarnas digitala tillgänglighet främjades genom att man deltog i projektet Det nationella digitala biblioteket och genom att Kehys publikationsprogram presenterade Kokoelmalla on tekijänsä (Varje samling har sin skapare) (red. Teijamari Jyrkkiö och Eija Liukkonen) samt Taideteosten luettelointiohje (katalogiseringsanvisning för konstverk) (red. Helka Ketonen). Som samprojekt färdigställdes Suomen museohistoria (Finlands museihistoria) tillsammans med Finska 6/7 STATENS KONSTMUSEUM 2010
224 659 584 979 Konstmuseet Ateneum 256 650 380 308 402 787 355 762 493 034 423 224 Museet för nutidskonst Kiasma 165 063 173 984 193 858 Konstmuseet Sinebrychoff 33 502 30 687 42 526 2006 2007 2008 2009 2010 ANTAL BESÖKARE VID STATENS KONSTMUSEUM 2006 2010 STATENS KONSTMUSEUM: ORGANISATION OCH LEDNING 31.12.2010 konstmuseet ATENEUM Museichef Maija Tanninen-Mattila förvaltnings- och Serviceenheten Förvaltningschef Jukka Wallin musee t för nutidskonst KIASMA Museichef Pirkko Siitari Statens konstmuseums kostnader, total M 24,1 30 % Hyror 7,4 M 42 % Personalkostnader 10,1 M 18 % Köpt service 4,4 M 5 % Saker, tillbehör och varor 1,2 M 1 % Kapitalkostnader 0,2 M 4 % Övriga utgifter 0,9 M Undervisnings- och kulturministeriet överdirektör Risto Ruohonen konstmuseet SINEBRYCHOFF Museichef Ulla Huhtamäki ANTAL BESÖKARE per museum 2008 2010 2010 2009 2008 utveckling och samhällsrelationer KEHYS Utvecklingsdirektör Eija Liukkonen konserveringsinrättningen Ledande konservator Kirsti Harva CENTRALARkivet för bildkonst Centralarkivchef Hanna-Leena Paloposki Statens konstmuseums intäkter, total M 3,6 66 % Inträdesavgifter 2,4 M 6 % Publikationsförsäljning 0,2 M 17 % Försäljning av övriga produkter och tjänster 0,6 M 11 % Hyresintäkter 0,4 M REDAKTÖR: PIA MÄKINEN Layout: Hahmo Design Oy ÖVERSÄTTNING: Multidoc Oy / Multiprint Oy PÄRMFOTON: KONSTMUSEET Ateneum SKM; MuseET FÖR NUTIDSKONST Kiasma SKM / cab / Joel Rosenberg; KONSTMUSEET Sinebrychoff skm 7/7